Att skola af ålder och redan långt tillbaka i Catholska tiden warit i Westerås, så wäl som wid rikets andra Domkyrkor, är onekligt, ehuru icke directa bewis derpå kunnat anföras. Scholares och Djeknar i Westerås omtalas på 1400- och 1500-talen; men ibland en mängd af Canonici, Præbendati och andra Clerici, hwilkas namn ifrån forntiden blifwit förwarade, nämnes icke en enda Lärare, den tiden wanligen kallad Scholasticus. Man har uppgifwit en Birgerus Petri, död och begrafwen i Domkyrkan 1515, för skolans grundläggare eller styresman, men af den swaga anledning, att på dess grafsten står ett hus uthugget, som kan betyda helt annat än skolhuset. Först efter Reformationen framträdde ett namn säkert, som begynner en föga afbruten längd af
1. Skolmästare, sedan nämnde Rectores Scholæ
Arvidus — Ericus — Erasmus Nicolai — Salomon Birgeri — Petrus Johannis — Gustavus Johannis — Matthias Matthiæ — Johannes Benedicti — Elavus Engelb. Terserus — Carolus Er. Ericius Cuprimontanus — Petrus Er. Drivius — Olaus Andr. Dalekarlus — Nicolaus Nicol. Isogæus — Ericus Holst. Holstenius — Laurentius M. Westhius — Petrus J. Helsingius — Johannes Th. Barchius — Ericus Ol. Husbyensis — Adolphus El. Terserus — Jacobus Walth. Güthræus — Petrus Ol. Dalekarlus — Petrus Joh. Schottenius — Josephus Sw. Kerrberus — Laurentius P. Ferneboensis — Olaus Joh. Schult — Petrus J. Ramsbergius — Petrus Laur. Winterus — Laurentius J. Folkernius — Johannes Er. Holstenius — Laurentius Er. Essenius — Martinus Ol. Munktelius — Gabriel Er. Holstenius — Benedictus Sim. Simonius — Ericus Christ. Schilling — Nicolaus Ing. Aspman — Jacobus Dan. Boethius — Laurentius Ol. Schult — Olaus Sam. Troilius — Johannes Arv. Emporelius — Samuel Er. Sernander — Petrus Un. Petræus — Laurentius Er. Wadström — Jacob Öhrling — Michael Hermonius — Andreas Degerman — Gabriel Sewallius — Jacob Strangh — Nils Rabenius — Olof Norberg — Jacob Moell — Pehr Arosenius — Israel Höijer — Eric Löfwenius — Anders Milenius — Daniel Arosenius — Eric Bergquist — Engelbert Gother — Lars Eric Boberg — Lars Westerlund.1. Arvidus innehade denna tjenst 1536, då Konung Gustaf 9 Juli gaf honom sitt collationsbref på præbenda annunciationis, som af ålder hört till Domkyrkan. Kan wara den Arvidus Siggonis, som 1520 war Kanik och intogs i K. Christierns dagtingan med Fru Gyllenstierna. Hr Arvid lefde ock 1544, då Officialis Petrus Andreæ för honom uppbar i Munktorp penningar 20 mark 3 öre och 6 denarier.
2. Mag. Ericus synes nog tydligt mottagit denna tjenst 1545. ty det året fick han Konungens donation af en tomt i Gråmunkegränd i Stockholm. Säkert den Mag. Ericus Nicolai, som Biskop Henric sände 1549 på sina wägnar till Upsala, att deltaga i den bekanta skriften Interim, hwilken blef alldeles förkastad.
3. Mag. Erasmus Nicolai har sjelf i behållen skrift antecknat sig här ifrån 1562 till 1565, då han blef Kyrkoh. wid Domkyrkan. Slutligen Biskop i Westerås.
4. Mag. Salomon Birgeri war wisst här 1571, hitflyttad ifrån skoltjensten i Stora Tuna, men hade troligen 1565 succederat Mäster Rasmus. Domprost i Westerås 1575 [står 1675].
5. Mag. Petrus Johannis. Med säkerhet uppgifwen för Rector Scholæ 1575 och död 1576. War förut predikant i staden wid någon af de mindre kyrkor, som då ännu och en längre tid woro i bruk, men låter sig icke urskiljas af twenne personer med lika namn.
6. Gustavus Johannis, broder till ofwanst. N:o 3 och således ifrån Arboga härkommen. Nämnes Skolmästare 1577 och 1578, då han förekommer såsom wittne i ett par bref, och war äfwen Capitularis. Hade 1584 lemnat skolan och blifwit Decanus wid Domkyrkan med halftredje läst spannmål till underhåll. I denna tjenst Biskopen följaktig på visitation i Elfdalen 1586. Död 21 April 1591.
7. Matthias Matthiæ. Heter Skolmästare i Kon. Johans bref om Capitelmännens underhåll 1584. War Arosiensis till härkomsten och tyckes warit Rector wid Arboga skola förrän han hitkom. Har ock underskrifwit visitationsacten i Elfdalen 1586, då församlingen fick försäkran om egen Pastor. Om hans öfriga tid finnes ej antecknadt.
8. Mag. Johannes Benedicti, ifrån Kopparberget, son af en förmögen Bergsbrukare Bengt Jönsson. Reste 1579 till Tyska academier att fullkomna sina studier och blef prom. magister i Wittenberg 11 Sept. 1583. Hemkommen antogs han till detta lärowerk, men nämnes icke i hwilken character, förrän han 1593 såsom Rector Scholæ undertecknade Upsala mötes beslut. Sändes 1595 af Capitlet till riksdagen, der han satte sitt namn under Ständernas obligation och försäkring. Följande år innehade han Decani-embetet, men war 1598 befordrad till Poenitentiarius, således med hederligare tjenst. Igenfinnes ock på Linköpings riksdag 1600, då han samtyckte till domen öfwer de olyckliga Rådsherrarne. Orator i prestmötet s. år. För sin tid en lärd och betydande man, död i sin bästa ålder 1603.
Gift med Margareta, Biskop Erasmi Arbog. dotter, som blef omgift med nedanst. N:o 12. Barn nämnas Johan och Bengt. Den förre war dräng hos Mäster Olof Boktryckare och hade 1622 utan tillstånd tryckt en wisa, hwarföre han kastades i proban. En dotter blef gift till Gestrikland och stammoder för Petræer.
9. Mag. Elavus Engelb. Terserus. 1592. Hade med den föregående en twist angående tjensten, som synes blifwit hänskjuten till ÄrkeBiskopen, emedan derom förekommer i Upsala Domcapitels protocoll. Synnerligen gynnad af sin mosters man Biskop Bellinus, som samtyckte till hans hemkallelse, att wara sin sjuke faders vicarius i Leksand 1598. Blef ock snart ord. Pastor.
10. Mag. Carolus Er. Ericius Cuprimontanus. Hade ock rest utrikes och Magistrerat. Hans tjenst nämnes icke förrän i prot. 9 Mars 1598: "Hora IX:na Rectoratum deposuit Mag. Flavus [ska vara Elavus? /SZ] et eadem hora successor factus est Mag. Carolus." War ålagd att s. år orera in Synodo de persona Christi, men synes blifwit uppskjutet, ty 1600 skref han ett widlöftigt bref till presterskapet om hjelp till orationens utgifwande på trycket. Att han publice disputerat 1601 ses nedanföre. Hade ock namn af lärdom och att hafwa warit en käck Docens. Död af pesten 1603.
Gift med Kerstin, Biskop O. Bellini dotter, som ej widare nämnes.
Skrifter: Theses de justificatione hominis coram Deo ex articulo August. Confess. quarto sumtæ et habitæ in Consist. Ecclesiastico Arosiam 1601, editæ postmodum Holmiæ in 4:o.
11. Mag. Petrus Er. Drivius. Rector 1603. Då Konungen på Norrköpings riksdag 1604 upphäfwit Domprost-embetet såsom en Catholsk inrättning, skulle i dess ställe en Theol. Lector anställas wid skolan, och Drivius blef den förste 1605. Denne med flere lärare snart derpå woro ett förespel till gymnasii stiftelse och studierne begynte drifwas med större drift och allwar. Han hade ock den skyldigheten att predika i Domkyrkan, som icke nämnes om de följande. Pastor i Arboga 1612.
12. Mag. Olaus Andr. Dalekarlus. Efter hemkomsten ifrån Tyskland straxt Rector, men nämnes först 1607. Theol. Lector 1612. Efter Hr Jon Jämtes afsked 1614 stiftets Poenitentiarius, men s. år Pastor i Rättwik.
13. Mag. Nicolaus Nicol. Isogæus. Ifrån Rectoratet i Hedemora 1612. Under hans sednare tjenstetid nämnes Theol. Lector i skolan Mag. Petrus N. Tunensis, se ConRectores, och Mag. Uno Troilius, som snart kom till Leksand. Sjelf blef han Pastor i Köping 1618.
14 Mag. Ericus Holst. Holstenius. 1618. Förut ConRector. Hade nu jemte sig i skolan till Lector Theol. Mag. Laur. Blackstadius, som ses wid gymnasium. Af ganska stor förtjenst både genom det förfallna skolhusets upprättande och genom sin ordning och flit i underwisningen. I äldsta matrikeln, som är af honom, har han inskrifwit följande, wärdt att till hans minne här införas : Anno 1621, qui fuit Jubilæus primus post recuperatam Religionem in Svediæ regno, celebrata est nobilis illa Comoedia de Luthero Reformatore, translata per me E. H. Scholæ Rectorem, 29 Maji. Quo etiam die ab eodem recuperata est antiqua illa et sollennis Scholasticorum introductio, quæ per multos annos neglecta fuit. Hans eget ord är werkligen recuperatam, men synes miss-skrifwet för reparatam eller något dylikt. War i utmärkt gunst och förtroende hos Biskop Rudbeckius, hwarigenom de gemensamt werkade för samma ändamål, den ene i synnerhet med kostnaden och den andre med tillsynen och mödan. Då pesten strängt grasserade i Westerås 1622, måste han med ungdomen begifwa sig till Hedemora och der en tid hålla sina öfningar. Efter gymnasii inrättning mottog han att sköta Physices Lectionen och war tillika Rector både Scholæ och Gymnasii till 1626. Se Past. i Stora Schedwi.
15. Mag. Laurentius M. Westhius. Äfwenså Rector wid båda lärowerken och med samma Lection i gymnasium till 1628. Se Past. i Hubbo.
16. Mag. Petrus J. Helsingius. Rector Scholæ och tillika Logices Lector 1628. Pesten wäntades åter till Westerås 1629 och Prot. af Aug. säger, att en del af skolungdomen skulle gå till Arboga, en del till Hedemora, dit ock någre Lectores förreste. Det synes som smittan fruktades ifrån östra sidan. Se Past. i Fahlun.
17. Mag. Johannes Th. Barchius. 1630. Hade ock att läsa Logican i gymnasium likasom de följande. Död s. år. Se series Lector.
18. Ericus Ol. Husbyensis. 1630. Död 1631. Se Lectores.
19. Adolphus El. Terserus. 1632. Se Past. i Mora.
20. Mag. Jacobus Walth. Güthræus. 1638. Se Past. i Stora Tuna.
21. Mag. Petrus Ol. Dalekarlus. 1635. Se Domprostar.
22. Petrus Joh. Schottenius. 1638. Se Past. i Rättwik.
23. Josephus Sw. Kerrberus. 1642. Se Past. i Ihrsta.
24. Laurentius P. Ferneboensis. 1645. Se Past. i Stora Tuna.
25. Mag. Olaus Joh. Schult. 1648. Denne synes warit den siste som ock hade Logices Lectionen i gymnasium. Se Past. i Sala.
26. Petrus J. Ramsbergius. Efter nya skolordningen 1649. Se Past. i Dingtuna.
27. Petrus Laur. Winterus. 1656. Se Past. i Linde.
28. Mag. Laurentius J. Folkernius. 1659. Se Past. i Stora Tuna.
29. Johannes Er. Holstenius. 1660. Se Past. i Folkerna.
30. Mag. Laurentius Er. Essenius. 1663. Se Past. i Sala.
31. Mag. Martinus Ol. Munktelius. 1668. Se Past. i Säther.
32. Mag. Gabriel Er. Holstenius. 1669. Se Past. i Hedemora.
33. Mag. Benedictus Sim. Simonius. Född i Stora Tuna 1640. Fadren Kyrkoherde och ContractsProst, sedan Pastor i Stockholms Storkyrkoförsamling. Sattes med en yngre broder i Westerås skola 1649 och sändes 1654 till academien. Hade fullgjort allt till Magistergraden då han 1668 begaf sig på en utrikes resa. Frånwarande promoverad i Upsala 10 Dec. s. å. Hemkommen 1669 förordnad straxt till Eloqu. Lector wid gymnasium, men detta omgjordes för wissa orsaker och han blef i stället Rector Scholæ. Pwgd 12 Febr. Med goda kunskaper gaf han hopp att allt mera likna sin förträfflige fader, men dog redan 10 Mars 1672. Begrofs i Swedwi kyrka. Gymn.Notarien Gabr. Wallenius parenterade öfwer honom.
Gift 1671 med Margareta, Prostens i Sala Joh. Arbogensis dotter, som endast 20 weckor sammanlefde med honom och blef sedan maka till Pastor i Swärdsjö Gabr. Sewallius.
Skrifter: Disputerade twå gånger pro Ex. och pro Gr. De idoneo Philosophiæ moralis auditore. Upsaliæ 1668. 8:o.
34. Ericus Christ. Schilling. 1672. Se Past. i Odenswi.
35. Nicolaus Ing. Aspman. 1680. Se Past. i Linde.
36. Mag. Jacobus Dan. Boethius. 1685, sedan Konungen i skrifwelse lemnat Biskop och Consist. frihet att utse tjenlig person, utan widare anmälan. Han war tillika Lector Gymn. och äfwen ett år dess Rector på samma tid. Se Past. i Mora.
37. Laurentius Ol. Schult. 1690. Se Past. i Stora Schedwi.
38. Mag. Olaus Sam. Troilius. 1695. War 1700 i tour att blifwa Lector Gymnasii, men för sin utmärkta skicklighet till Skolungdomens ordning och owanliga framsteg blef han af Biskopen öfwertalad att dröja ett par år. Se Past. i Stora Schedwi.
39. Johannes Arv. Emporelius. 1702. Se Past. i Mora.
40. Mag. Samuel Er. Sernander. 1706. Se Past. i Swärdsjö.
41. Mag. Petrus Un. Petræus. 1710. Se Past. i Möklinta.
42. Laurentius Er. Wadström. Född i Westerås i Oct. 1672. Fadr. Eric Larsson Björk, Borgare, war broder till Pastor i Ramnäs Joh. Betulius. Modr. Brita Buthnut. Stud. i Westerås till 1692, då han blef Stud. i Upsala. Gick tågligt till wäga, så att han först wid 30 års ålder disputerade pro Ex. War ock sinnad att fortgå till Magistergraden, men antog Biskopens anbud att läsa för hans söner, Swen och Carl Cederströmar, då han så kom i gunsten, att han snart blef förlofwad med en Biskopens slägtinge och lemnade all widare tanka på academien. Befordrades till ConRector wid Westerås skola 1705. War ock 1710 jemte Petræus föreslagen till Rectoratet, men måste cedera för den graduerade. Då Kongl. Råden för pestsmittan ännu 1711 wistades i Arboga, erhöll han 24 April deras fullmagt på tjensten till Konungens adprobation och tillträdde 1712. Snart mycket sjuklig tjenstgjorde han föga och hade en tid Mag. W. Harkman till vicarius. Eljest en kunnig och arbetsam man, aktad af högre och lägre. Död 14 Oct. 1713.
Gift i Oct. 1706 med Margareta Breumer, Kyrkoherdens i Näsby och Erwalla dotter, som dog på Marieberg wid Norrköping 2 Nov. 1765. Barn: Niclas, engagerad i Swea Hofrätt, fick Assessors charakter; Lars, Handelsbokhållare; Eric, död ung.
Skrift: Disp. pro Ex. De Nabonassaro. Upsaliæ 1702.
43. Mag. Jacob Öhrling. Utn. 1713 med Drottningens och Rådets interimsfullmagt. Näst förut hade Kongl. Rådet Renstiernas Hofpredikant Mag. Gustaf Herdman warit härtill i åtanka, till och med säges utnämnd, men orsaken till ändring är icke känd. Under nådåret, som Mag. Fr. Anagrius förestod, blefwo både gymnasii- och skolhusen förstörda genom stadens swåra brand 13 April 1714, som en längre tid wållade mycken swårighet för underwisningen. Den lärde och högt ansedde mannen blef Prim. Theol. Lector 1716.
44. Mag. Michael Hermonius. Född i Furbo, Norrberkes socken, 6 Jan. 1680. Kallade sig först Furugren. Fadr. Herman Michelsson, Bergsbrukare. Stud. i Ups. 1700 Philos. Mag. 1710. Pwgd 17. Sept. 1711 och Huspredikant hos Kongl. Rådet Grefwe G. Cronhielm, hwilken han 5 år uppwaktade. Föreslogs 1715 af Consist. till detta Rectorat, wann ock Regeringens fullmagt 20 Maj s. år, hwarpå han äfwen tillträdde. Ett halft år hade han innehaft tjensten i wäntan på Kongl. confirmation, då han oförmodadt måste afträda rummet för den följande efter högsta magtens förordnande. Förlusten blef dock icke så kännbar, då han inom årets slut waldes till Comminister i Stockholms Storkyrkoförsamling. War 1727 föreslagen till Norrberkes pastorat, då han mera för sina gåfwor, än såsom inföding, wann stort förtroende. Walacten är besynnerlig, och ehuru församlingen begärde honom i skrifwelse till Consist., wann den icke sin önskan. Blef Kyrkoherde i Hedvig Eleonoræ församling i Stockholm 1729. Transport. till Mariæ Magdalenæ 1731. I hans tid stiftades fattighuset i Maria och skolhuset byggdes. War fyra gånger Riksdags-fullmägtig för Stockholms pastorer, äfwensom ståndets Fullmägtig i Banken m. m. Säges haft utmärkt declamationsgåfwa och warit den största intrigeur ibland sin tids prester, men utan att synas. Under sin korta tid i Westerås Opponens i 1716 års prestmöte. Död 31 Jan. 1749.
Gift 1717 med Christina Arosell, dotter af Rådmannen Henr. Arosell i Westerås. Barn: Henric, Michael och Herman; Catharina, g. m. Lagman J. A. Bellman.
Skrifter: Disp. grad. De fortuna pro virtutibus. Ups. 1710. 8:o. — Likpredikan öfwer Directeuren Herman Dassau, hållen 1714. — Christelig uppmuntran till bön, åkallan och tacksägelse för Kronprinsessans Lovisa Ulricas lyckliga nedkomst med Prins Gustaf på 2:a Sönd. e. Trettondedagen. Sthm 1746. 4:o.
45. Andreas Degerman. Född i Kimito församling af Åbo Län i Finland af gammal prestslägt. Studerad man hade han 10 år warit Hebr. Linguæ och Histor. Lector wid Cathedralskolan i Åbo, då han, för Ryssarnes infall, nödgades 1713 flygta till Swerige. Uppehöll sig länge med hustru och barn i Arboga uti stort trångmål och fick sin del af det sammanskott, som stiftets presterskap i knappa wilkor dock gjorde sina olyckligare embetsbröder. Efter Konungens hemkomst ifrån Turkiet, då han redan under wistandet i Lund försåg många flygtingar med lediga lägenheter i stiften, blef Degerman anställd wid SkolRectoratet härstädes i Sept. 1716, i hwilken tjenst han utmärkte sig såsom en käck Docens och skarp tuktomästare. Återflyttade till Åbo efter slutad frid 1722 och tillträdde å nyo sin förut innehafwande tjenst. Slutligen befordrad till Kyrkoh. i Pedersöre och Jacobsstads församlingar i Österbotten, der han lefde ännu 1740.
Gift med Anna Maria Bojsman, som deltog i alla sin mans öden. Af deras barn nämnas: Anders, död i Arboga 1714; Johan, f. ib. 1716; Jacob, död 1725, 19 år gammal, och Pehr, som drunknade i Nyland 1727.
46. Mag. Gabriel Sewallius. 1722. Græcæ L. Lector 1729. Se Past. i Rättwik.
47. Mag. Jacob Strangh. 1729—1731, men stadd på utrikes resa hade han mest Er. Morænius till vicarius i denna tjenst. Se Lectores och Past. i Fellingsbro.
48. Mag. Nils Rabenius. 1731. Log. och Metaph. Lector 1740. Se Past. i Stora Tuna.
49. Mag. Olof Norberg. 1740. Hist. och Moral. Lector 1745. Se Past. i Hubbo.
50. Mag. Jacob Moell. Född i By socken 9 Mars 1705. Fadr. en capabel och driftig Prost, som sonen alls icke liknade. Sändes 12 år gammal med informator till Upsala acad., den han sedan 15 år fortfor att flitigt besöka. Prom. Magister 1731. Pwgd 13 Dec. 1734 och Pastors Adjunct i Näsby och Erwalla. Collega Scholæ i Westerås 1738. Adjunct wid gymnasium 1740. ConRector wid denna skola 1741. Rector 1744—1745. Alldeles för enfaldig och swag man att styra och underwisa en yster ungdom. Hwad många äldre berättat om den missaktning med sjelfswåld och skamlösa upptåg, som han under sina läsetimmar i skolan fick uppbära och kunde tåligt fördraga, är otroligt. Snart tillstötte sjuklighet, då han stundom måste söka biträde och styrelsen allt mera fick skäl att tillsätta vicarius. Redan ifrån 1748 war han mest ledig, och 1758 gaf Konungen full tjenstfrihet. Död 15 Sept. 1761. Hans lik war det första som begrofs i den så kallade gymnasii-grafwen.
Gift 4 Oct. 1737 med Anna Christ. Sewallius, f. i Christianstad 1711, dotter af Rådmannen Joh. Sewallius, som under ofreden flyttade till Sala, der ock dottren dog 5 Sept. 1797, på tredje dagen efter det hon på gatan blifwit öfwerkörd. Enda barnet Catharina, g. m. Kyrkoh. i Lillhärad J. Essén.
Skrift: Disp. Grad. de Lingua primæva. Upsaliæ 1731. 8:o.
51. Mag. Pehr Arosenius. V. Rector 1751. Ord. Rector 1758 och måste efter eget begifwande i Consist. nöja sig med det, som Moell af lönen kunde afstå. War för skolan alldeles contrarium af den föregående, då den stora olikheten wållade någras omdöme, att han war en af de strängaste i disciplinen. Blef ock snart Assessor Consistorii. Pastor i Söderberke 1771.
52. Israel Höijer. Född i Lindes stad 10 Nov. 1715. Fadr. Henric Höijer, Handlande, af samma slägt som den wälkände Lectorn S. Höijer. Modr. Elisabeth Lomb. Wårdades i Westerås skola i synnerhet af den flitige Collega Nessenius och kom 1736 med wackert testimonium till Upsala acad. Nio år efter återkom han till Westerås och blef vicarius i skolan för sin ungdoms ledare. Ordin. Collega 1748 och uppflyttade genom classerna. ConRector 1750, då han i sin oration föreställde necessaria utriusque Linguæ Latinæ et Græcæ in Scholis conjunctio. Rector 1770. Icke så många hafwa med den nytta gjort sin tjenst som han. Insigt, flit, allwar och lämplighet, allt som fordras hos en god skolkarl, funnos förenade hos honom. Förtjente den tjenstfrihet som han, med lönens bibehållande, erhöll 1777. Död 7 Oct. 1791.
Gift 1. 21 Juni 1768 med Anna Doroth. Hülphers, Rådmansdotter i Westerås, f. 1738, död 7 Juni 1781. 2. 18 Aug. 1785 med Maria Godt, dotter af Postinspektoren N.Godt, f. 1741, död 27 Mars 1827. Icke barn med någondera.
53. Mag. Eric Löfwenius. V. Rector 1783. Ord. Rector 1792. Liknade ganska mycket sin företrädare N:o 51, till hwilken han ock hade synnerliga relationer. Orator wid jubelfesten 1793. Pastor i Rättwik 1801.
54. Anders Milenius. Född i Möklinta 11 Maj 1747. Fadr. Comminister. Stud. wid acad. 1758, men tog dock widare underwisning i Westerås till 1768. En modest, af ordning och flit utmärkt yngling, höll oration på gymnasium som ansågs af mycket wärde. War informator för Biskop Benzelstiernas son, då han pwgdes 24 Oct. 1773, att tillika biträda med tjenstgöring wid Lundby præbende-församling. Vice Apologist i Fahluns skola 1778. V. Rector ib. 1779. Ordin. Apologist 1780. Aflade berömligt specimen för ConRectors-tjensten ibid. 1785, och såg utan missnöje att en kamrat, som njutit mycken ledighet, wid tillsättningen wann företrädet. ConRector i Westerås Högre Lärdomsskola 1792. Primus Opponens i prestmötet 1794. Rector wid nyssnämnda skola 10 Mars 1802. Orator i anledning af Prins Carl Gustafs födelse 1802. Hans fromma och jämna utseende wisade på samma gång hans hjertas godhet och allwar. Af de längsta till statuen. Slöt hastigt sin gagneliga lefnad. Examen i skolan war andra dagen nära afslutad, då han för ett litet bestyr skyndar hem, men faller på sin gård och dör inom några minuter i sin embetsdrägt, 4 Juni 1804.
Gift 1796 med Henrietta Ugla, enka efter ConsistoriiNotarien Mag. J. Schröder, f. 1768, död i Stockholm 18 Juli 1828. Enda barnet Anders, Phil. Mag. och v. Collega Scholæ i Westerås.
55. Mag. Daniel Arosenius. 1804. Tilltr. 1807. Se Past. i Söderberke.
56. Mag. Eric Bergquist. 1816. Orator wid jubelfesten 1817. Mathes. Lector 1827. Se Past. i Söderberke.
57. Mag. Engelbert Gother. Född i Westerås 14 Febr. 1793. Fadr. Joh. Gother, Rådman och v. Borgmästare. Modr. Maria Elisab. Brandberg. Ifrån födelseortens lärohus till acad. 1809. Phil. Mag. 1815. Conditionerade wid samma tid i Götheborg. Efter erhållen åldersdispence, att wid lärowerken söka befordran, blef V. Collega i Westerås Högre Lärdomsskola 1816. Ord. Collega ib. 14 Febr. 1817. ConRector ibid. 1 Dec. 1824. Orerade wid Hertigens af Skåne födelse 1826. Redan föreg. år 1 Juli hade han blifwit befordrad till Rectoratet wid Högre Lärdomsskolan i Fahlun, men ditflyttade icke, utan vicarierade i lika tjenst wid denna skola, den han erhöll såsom vicarius 4 Oct. 1827 och tilltr. 1829. War 1832 så sjuklig, att han behöfde vicarius. Lemnade ett ömt minne efter sig hos dem, som njutit hans underwisning, då han allt för tidigt bortgick genom döden 19 Jan. 1833.
Gift 3 Juni 1828 med Maria Elis. Helena Wijkman, f. i Jönköping 28 Dec. 1800, dotter af Biskopens broder, Arklimästaren wid Amiralitetet S. W. Wijkman och A. E. Gröning. Barn: Engelbert Elvius, död ung; Carolina Elis. Wilhelmina, f. 1 Febr. 1830.
Skrift: Disp. Gr. Linearum et Superficierum Theoria analytice exposita. Ups. 1815. 4:o.
58. Mag. Lars Eric Boberg. 1833. Befullm. Kyrkoh. i Romfartuna 1844. Tillträdde 1846.
59. Mag. Lars Westerlund. Född i Westerby, Kumla socken, 28 Aug. 1804. Fadren Skattebonden Lars Olofsson. Modr. Sara Jonsdotter. Efter slutad curs i Westerås Stud. i Upsala 1826. Pwgd 14 Dec. 1827 och Past. Adj. i Skerike. Dito i Wenjan 1828 och i Kumla s. å. Huspred. hos HofMarskalken m. m. B. Montgommerie å Ekerö 1830. Disput. pro Ex. 1831. V. Collega i Westerås Högre Lärdomsskola 1832. Philos. Mag. 1833. Andre Apologist i Westerås 23 Oct. s. å. Ord. ConRector 22 Mars 1843. Rector wid denna skola 19 Mars 1845.
Gift 24 Juni 1836 med Elis. Sophia Lindborg, f. 15 Juli 1810, dotter af Prosten i Barkarö E. Lindborg. Barn: Swen Lorentz, f. 1837, död; Eric, f. i Jan. 1839; Johanna Maria, f. 24 Mars 1842; Oscar, f. 9 Oct. 1844.
Skrifter: Disp. Grad. Translatio S. Catharinæ. P. III. Ups. 1833. 4:o. — M. F. Roo's Christeliga Morgon-och AftonBetraktelser för hela året. Öfwers. D. 1, 2. Westerås 1835—36. 8:o. — Om Skolans Reform (I Tidskriften Frey för år 1845.)
Nicolaus N. Isogæus — Petrus N. Tunamontanus — Ericus H. Holstenius — Laurentius Nicol. Blackstadius — Laurentius M. Westhius — Jonas Sw. Columbus — Andreas E. Dalekarlus — Petrus Helsingus — Ericus Ol. Husbymontanus — Matthias A. Alzbeckius — Widichinnus J. Grangius — Petrus J. Schottenius — Josephus Sw. Kerrberus — Nicolaus J. Flodæus — Laurentius P. Ferneboensis — Olaus E. Schult — Andreas H. Lissmannus — Christophorus P. Rathkind — Samuel U. Troilius — Johannes E. Holstenius — Laurentius E. Essenius — Martinus O. Muncktelius — Andreas C. Brodinus — Johannes J. Sewallius — Johannes E. Kilander — Petrus P. Aroselius — Olaus N. Rabenius — Laurentius O. Schult — Thomas C. Schultze — Matthias A. Wichæus — Johannes A. Emporelius — Ericus Er. Herdelius — Samuel Sernander — Lars Wadström — Anders Franzelius — Widich Harkman — Gabriel Sewallius — Daniel Schedwin — Simon Nauclerus — Jacob Strangh — Nils Rabenius — Eric Morænius — Olof Norberg — Jacob Moell — Axel Hellberg — Johan Plenning — Johan Lindegren — Gabriel Pihl — Eric Hartzell — Israel Höijer — Johan Melenius — Olof Grandell — Nils Jacob Funck — Eric Löfwenius — Andreas Milenius — Daniel Arosenius — Lars Limborg — Gabriel Gedner — Pehr Gustaf Reuterström — Engelbert Gother — Lars Eric Boberg — Johan Fredric Kindström — Nils Olof Törnblom — Lars Westerlund — Dan. Olausson.
Då Konung Carl fann för godt att upphäfwa det gamla Decani-embetet wid Domkyrkan, som han ansåg någon annan Capitelsman kunna lätt sköta jemte sitt eget åliggande, förordnade han i stället att en ConRector skulle tillsättas i skolan till Rectors biträde, så mycket nödigare, som lärjungarnes antal och tidens kraf af studier märkligen tilltagit. Denne nye tjensteman ålades ock att föra protocollet i Domcapitlet, af hwars bristfulla handlingar ingen till namnet kunnat igenfinnas förrän
1. Mag. Nicolaus N. Isogæus. 1609. Befordrad till Rector på stället 1615, hwaraf ses, att rummet fordrade en skicklig man, som wid ledighet war competent till Rectoratet. [Se Köping.]
2. Mag. Petrus N. Tunamontanus. Son af Nils Klockare i Stora Tuna och broder till Prosten Matthias Tunamontanus i Köping. Finnes i Ups. Studentmatrikel för 1599. Blef Magister utrikes, sedan han 1603 blifwit pwgd i Westerås. Förekommer sedan först 1615 i ett bref om Lima socken och war då ConRector Scholæ samt Capitularis. Men redan följande år skref han sig Theol. Lector in Schola Arosiana, om hwilken tjenst något kan ses ibland SkolRectorer för denna tid. Död först på året 1617.
3. Mag. Ericus H. Holstenius. 1616. En utmärkt Rector wid denna skola 1618.
4. Mag. Laurentius Nicol. Blackstadius. 1618. Kallas ConLector 1619. Af ett Konungens bref dat. 1621 ses, att efter dess befallning hade twå tjenstemän med detta namn blifwit wid skolan anställde, så att Docenternes antal nu war temligen ökadt. Denne blef Theol. Lector, äfwen wid gymnasium 1623.
5. Mag. Laurentius M. Westhius. 1619. Också ConRector [står ConLector] till dess han 1623 anställdes wid gymnasium.
6. Mag. Jonas Sw. Columbus. Äfwen ConRect. 1619. Hade i synnerhet att sköta musiken. Lector Gymnasii 1623.
7. Mag. Andreas E. Dalekarlus. 1623. Blef straxt tillika Rhetorices Lector wid gymnasium, och woro sedan dessa functioner länge förenade.
8. Mag. Petrus Helsingus. 1626. Se Series Rectorum.
9. Ericus Ol. Husbymontanus. 1628 [står 1828]. Se Rect. loci.
10. Mag. Matthias A. Alzbeckius. 1630. Ses wid gymnasium.
11. Widichinnus J. Grangius. 1633. Se Lect.
12. Petrus J. Schottenius. 1634. Blef Rector Scholæ härstädes.
13. Josephus Sw. Kerrberus. 1638. Också Rector in loco.
14. Nicolaus J. Flodæus. 1642. Rector Scholæ wid Kopparberget.
15. Laurentius P. Ferneboensis. 1643. Rector in loco.
16. [Står 17.] Mag. Olaus E. Schult. 1646. Huru betydande en Kongl. Hofpredikant ansåg sig denna tid wara, synes då Schult kom 1675 med en ampel recommendation ifrån Hofpredikanten Emporagrius till Biskopen, att immediate befordras till Rectorstjensten. Måste nöja sig att blifwa först ConRector. Hade dock gjort godt prof och läste någon tid, hwarföre han fick 10 daler ex publico och 12 daler som för nötter och enebär colligerade woro. Denne tyckes warit den siste, som tillika war Rhetorices Lector i gymnasium. Blef Rector 1648.
17. Andreas H. Lissmannus. 1648. Se Commin. i Fahlun.
18. Christophorus P. Rathkind. 1654. Se Past. i Ljusnarsberg.
19. Mag. Samuel U. Troilius. Se Past.i Leksand.
20. Johannes E. Holstenius. 1659. Blef Rector på stället.
21. Mag. Laurentius E. Essenius. 1660. Sedan Rector.
22. Mag. Martinus O. Muncktelius. 1663. Se Rectores.
23. Andreas C. Brodinus. 1668. Sedan Lector Gymnasii.
24. Mag. Johannes J. Sewallius. 1670. Se Lectores.
25. Mag. Johannes E. Kilander. 1678. Se Lectores.
26. Petrus P. Aroselius. 1680. Sedan Lector Gymnasii.
27. Olaus N. Rabenius. 1686. Likaså Lector.
28. Laurentius O. Schult. 1688. Sedan Rector Scholæ.
29. Mag. Thomas C. Schultze. 1690. Lector Gymnasii.
30. Mag. Matthias A. Wichæus. Född i Bro socken 1659. Fadr. Kyrkoherde. Kom wanlig wäg ifrån Westerås till Upsala academi 1678 och anwände der sin tid wäl. Besökte Tyska academier och war äfwen till Holland. Pwgd 12 Dec. 1690 till v. Pastor i Björksta, der han ock, såsom snart blifwande måg, hade nödigt att få reda både i huset och församlingen efter en gammal och swag man. Prom. Magister i Upsala 1691. ConRector wid denna skola 1693 och s. år Opponens i prestmötet. Med temligen god utsigt till befordran död 16 Maj 1694. Begrofs på samma gång med sin fader i Bro kyrka 5 Juli.
Gift 1691 med Margareta, Kyrkoh. i Björksta A. Normontani dotter, som efterlefde i stort armod till 30 November 1721. Barn: endast sonen Andreas, Skolmästare i Norrberke, död tidigt.
Skrifter: Disp. De Inferis. Ups. 1686. 8:o. — Pro Grad. De caussis
. Ups. 1689. 8:o.
31. Johannes A. Emporelius. 1694. Rector på stället 1701.
32. Mag. Ericus Er. Herdelius. Född i Fahlun eller deromkring 1666. Stud. i Upsala 1685, men måste ofta afbryta sitt wistande derstädes. Uppehöll sig mycket hos Prosten Ekman i Fahlun, som war hans synnerliga gynnare och sökte tidigt werka för honom hos Biskopen till lägenhet på conservationswäg. Detta lyckades icke, hwarföre han återgick till academien, fullgjorde snart absolvenda till graden och blef prom. Magister 1700. Pwgd 6 Juni s. år och Pastors Adjunct i Folkerna. Förestod nådåret efter honom då han 1701 utnämdes till ConRector härstädes. Nämnes icke widare i denna tjenst, än att han i en predikan brukat några anstötliga talesätt, hwarföre han blef kallad till answar i Consistorium. Skyndade utur lifwet i Maj månad 1705.
Skrifter: Förswarade pro Ex. J. Palmrots Disp. De muliere Hebræa in Cosmicis. Esaiæ III. 16—24. Ups. 1699. 8:o. — Pro Grad. De obligatione Gentium ad quærendum Deum ejusque Ecclesiam. Ups. 1700. 8:o.
33. Mag. Samuel Sernander. 1705. Se Rectores loci.
34. Lars Wadström. 1706. Blef ock Rector härstädes.
35. Anders Franzelius. 1712. Se Past. i Odenswi.
36. Mag. Widich Harkman. 1714. Se Past. i Malung.
37. Mag. Gabriel Sewallius. 1719. Blef Rector in loco.
38. Mag. Daniel Schedwin. 1722. Blef Pastor i Orsa.
39. Mag. Simon Nauclerus. 1724. Se Lectores.
40. Mag. Jacob Strangh. 1728. Sedan Rector ib.
41. Mag. Nils Rabenius. 1731. Snart Rector loci.
42. Eric Morænius. 1731. Sedan Lector Gymn.
43. Mag. Olof Norberg. 1739. Befordrad till Rectoratet.
44. Mag. Jacob Moell. 1741. Död Rector på stället.
45. Mag. Axel Hellberg. 1745. Lector Gymnasii 1749.
46. Mag. Johan Plenning. Född i Sewalla 7 Febr. 1717. Fadr. då Adjunct, sedan Commin. i Kila. War redan i Westerås skola en owanlig lärjunge i framsteg och medförde till acad. ett skönt testim. 1738. Snart antagen af ÄrkeBiskop Steuchius till informator för dess son. Phil. Mag. 1743. Notarius Gymnasii i Westerås 1744. GymnasiiAdj. och Bibliothekarie 1746. Opponens i prestmötet 1748. ConRector wid denna skola 1749, med förordnande att hafwa cura, i anseende till Rector Moells swaghet. Man wäntade mycket för lärowerket af denne man, för hans kunskaper och arbetsamhet. Han hade läst owanligt mycket och war i synnerhet ansedd för en wäldig metaphysicus. Men han skötte boken så att han glömda wårda helsan. Död Påskdagen 18 Mars 1750. Lector Kumblæus parenterade öfwer honom i ett owanligt talrikt auditorium. Talet och sorgmusiken anföres i Salvii Lärda Tidningar för året s. 106.
Skrifter: Disp. De Logica veteri et nova. Upsal. 1740. — Pro Grad. De licentia Philosophandi reipublicæ noxia. Ups. 1742. 4:o. — Logica in usum juniorum in epitomen redacta. Holmiæ 1744. 8:o. — Också en mindre in 12:o. — Disp. De discrimine Scientiæ et Fidei. Arosiæ 1746. 4:o.
47. Mag. Johan Lindegren. 1750. Härifrån Lector Gymnasii.
48. Mag. Gabriel Pihl. 1751. Se Rect. Scholæ i Fahlun.
49. Mag. Eric Hartzell. 1754. Blef Rector in loco. [Se Lectores.]
50. Israel Höijer. 1758. Också befordrad till Rector.
51. Mag. Johan Melenius. 1771. Se Past. i Möklinta.
52. Mag. Olof Grandell. Född i Grangärde 6 Aug. 1734. Fadren Anders Olofsson, Bergsbrukare. Modren Brita Olofsdotter. Hade anwändt mycken flit i Westerås då han 1758 begaf sig till Upsala academi. Philos. Magister 1761. Theol. Candidat 1764. Fortsatte ännu studierna med ifwer utan tjenst. Pwgd 15 Juni 1766 och biträdde först Pastor i Skerike. War sedan v. Syssloman wid Domkyrkan ifrån 1767 till 1781. Tillika v. Pastor 1771 och 1772. Jemte detta Collega Sch. Cl. I härstädes 1772, men hade ock alltifrån 1766 flera tider gjort biträde wid lärowerket. Supremus Collega 1777. ConRector 1779. V. Rector 1781. Syntes outtröttlig att arbeta, men måste digna under så många mödor och hade sina sjukdomsanfall. Död 11 Jan. 1783.
Gift 28 Febr. 1773 med Anna Elisab. Sebenius, dotter af DomkyrkoSyssloman J. Sebenius. Han war då så sjuk, att lysningen skedde alla gånger på samma dag. Hon dog utan barn 11 Jan. 1785.
Skrifter: Disp. In Acta Apostol. Exercitatio Philolog. IV. Ups. 1760. 4:o. — Pro Grad. Exercitatio V. Ups. 1761. 4:o.
53. Mag. Nils Jacob Funck. Född i Fleckebo 18 Juni 1744. Fadren Comminister. Då modren omgiftes med Hattmakaren Forsström i Westerås, fick han godt tillfälle till publik underwisning. Kom efter en oration på grekiska ifrån gymnasium till acad. 1765. Prom. Phil. Mag. 1770. Pwgd 15 Maj 1773, kallad till Adjunct af Pastor i Skerike. V. Apologist i Westerås skola 1774. Ord. Collega ib. 1776. Orator i anledning af Kronprinsens födelse 1778. Supr. Collega och v. ConRector 1780. Ord. ConRector och v. Rector 1783. Hade ock stundom bestridt Lectionen i gymnasium. Ansågs för beläst och tänkande man och tycktes äfwen sjelf weta det. War nogräknad i allt, städad och älskare af snygghet. Tjenstgjorde med swag helsa ända till mycken sjuklighet och dog 27 Juli 1783.
Gift 1777 med Charlotta Elisab. Scharling, f. i Skara 1747, död i djupaste armod 18 Febr. 1832.
Skrift: Disp. Grad. De harmonia linguæ Græcæ et Suiogothicæ. Ups. 1770. 4:o.
54. Mag. Eric Löfwenius. 1783, och v. Rector. Ord. Rector 1792.
55. Andreas Milenius. 1792. Se Rectores på stället.
56. Mag. Daniel Arosenius. 1803. Rector 1805.
57. Mag. Lars Limborg. Född i Lima socken och Bro 1753. Fadr. Pehr Larsson Stolpe, Soldat. Modr. Karin Mattsdotter. Hade så swårt att lära läsa, att han utnötte 3 abc-böcker, och syntes aldrig gifwa något hopp. Likwäl begaf han sig gående till Westerås för att komma i skola, och blef med godhet emottagen, isynnerhet af Biskop Benzelstierna. War wid ankomsten 15 år gammal och kallades wanligen Stolpens Lasse. Stud. i Upsala 1780. Phil. Magister 1785. V. Collega Scholæ i Westerås s. å. Ord. Collega 1789. Apologist 1802. ConRector 29 Mars 1805. Tilltr. 1807. Af ett tryggt och philosophiskt sinnelag, älskare af indragen lefnad och hade många nog owanliga idéer i sitt hufwud. Flere terminer för sjukdom tjenstledig. Bodde på gården Stenby, som han fått med sin hustru, och återwann helsan, men återsjuknade häftigt af förkylning och dog 22 Aug. 1810.
Gift 24 Juni 1790 med Christina Grau, dotter af SaltbittersjuderiInspectoren Ol. Grau och Elisab. Ekman, som dog 22 Febr. 1802. Barn: Lars Jacob, Lieutenant wid Uplands regimente; Carl Gustaf, Prest i Upsala stift; Pehr Ephraim. Gift 2. 19 Nov. 1803 med Helena Elisabeth Arpii, som efterlefde, dotter af Rådmannen och v. Borgmästaren Arpii i Enköping.
Skrifter: Disp. pro Ex. De moralitate sepulturæ in Templis et coemeteriis. Ups. 1782. 4:o. — Pro Gr. De laniena Stockholmiensi. Ups. 1785. 4:o.
58. Mag. Gabriel Gedner. Född i Norrby, Upsala stift, 26 April 1768. Fadr. Er. Gedner, död Kyrkoh. 1772. Modr. Christ. Lohman. Kom lyckligt att njuta publik underwisning i Westerås och inskrefs i Westm. o. Dala nation wid Academien 1783. Philos. Mag. 1794. Pwgd 22 Maj 1795, på kallelse af den 86 år gamla Lieutenants-enkefrun Lagerhielm, född v. Essen, på Hageby i Wiby socken af Strengnäs stift. Disp. præsid. i Upsala 1798. Pastors i Leksand Adjunct s. å. V. Pastor 1800. Collega Scholæ i Westerås 15 Sept. 1802. ConRector 19 Jan. 1811. Tillträdde 1813. Syntes wara af swag complexion och blef äfwen af skolarbetet nog medtagen. Måste begära tjenstledighet och fick alldeles afsked 1819 med bibehållande af lönen. War af mycken skicklighet, lugn och torr-rolig, och kunde utan buller nöjsamt underhålla ett litet sällskap. Gick i bättre tillstånd wanligen en gång om dagen på källaren att dricka sitt glas swagdricka, ordentlig i allt. Wattensot troddes sluta lifwet 5 Febr. 1821.
Skrifter: Disp. grad. De ira per eminentiam Deo vere attribuenda. Ups. 1794. 4:o.
59. Mag. Pehr Gustaf Reuterström. Född i Arboga 4 Maj 1785. Fadr. Ol. Rytterström, Wagnmakare. Modr. Elisab. Rytterhäll. Såsom stiftets barn gick han wanliga wägen i Westerås till 1805, då han blef Stud. i Upsala. Philos. Mag. 1809. V. Rector Scholæ i Arboga 1811, men upphörde snart och antog privat condition. V. Collega Scholæ i Westerås 1815. Ordin. Collega 8 Maj 1816. Talade på Swenska öfwer K. Carl XIII:s död 1818. Flyttade genom Classerna, aflade specim. till fullt nöje och blef ConRector 7 Juni 1820. Tilltr. 1821. Hade wackra kunskaper och dona informandi, men war ej lika så godkänd i lefnaden, utan att wara utswäfwande. Mycket spökrädd och äfwen visionär. En tjensteman i staden stod efter de hyresrum, som mannen bebodde och tillställde derföre en spökelse, att skrämma bort honom, och den eljest förståndige flyttade straxt utur gården. Död 27 Jan. 1824.
Skrift: Disp. grad. Proemium Johannis Evangelistæ Suecana Paraphrasi redditum. Ups. 1809. 4:o.
[Se även Steffenburgs Skolminnen.]
60. Mag. Engelbert Gother. 1824. Se Rect. loci.
61. Mag. Lars Eric Boberg. 1825. Se ock Rect.
62. Mag. Johan Fredric Kindström. 1831. Se Rect. i Fahlun.
63. Mag. Nils Olof Törnblom. 1835—36. Se Past. i Björskog.
64. Mag. Lars Westerlund. 1843—45. Se Rectores loci.
65. Mag. Dan. Olausson, Coll. Scholæ i Fahlun, befordrad till Con-Rector här 6 Maj 1846. Se Fahlun.
Laurentius Widiekindi — David Nicolai — Johannes Matthiæ — Nicolaus Swenonis — Thomas Henrici — Boethius Olai — Johannes Engelbert — Gulle — Samuel Matthiæ — Daniel Matthiæ — Petrus Jonæ — Haraldus Petri — Johannes Wernici — Johannes Laurentii — Matthias Bartholli — Joh. Olai Hedemorensis — Jonas Magni — Olaus Jonæ Arhusius — Olaus Christoph. Ursinus — Gustavus Gust. Barchius — Olaus Andr. Norinus — Gustavus Joh. Beckius — Ericus Olai Hesselius — Johannes Laur. Hambræus — Melchior Melch. Heij — Georgius G. Notman — Carolus Matth. Wanlin — Leonardus Petri Kihlberg — Andreas Andr. Harkman — Johannes P. Wikander — Andreas A. Austrin — Isac Is. Malm — Eric Nessenius — Hartvig Tremper — Olof Güthrie — Pehr Elfwius — Andreas Tulenius — Johan Lauræus — Magnus Arosén — Johan Swedelius — Eric Gustaf Hammarström — Daniel Betulander — Adolph Adde — Eric August Hallander — Henric Julius Robson — Samuel Herman Rathsman — Hans Eric Lyrberg — Aron Hedenlund — F. J. L. Wulff.
Antalet af dessa tjenstemän, som mer och mindre, länge obestämdt, nämnas i Domcapitlets handlingar, är både för osäkert och för stort, att här mangrant uppföras. De flesta hafwa blifwit befordrade i stiftets församlingar, många till de största pastoraten, och äro der, äfwen med skoltjensten upptagne. Det må här wara nog, att efter kort anförande af de aldra äldsta, ihogkomma dem, som förblifwit och dödt wid skoltjensten, eller ock gjort sådan flyttning, att de icke kunnat få något annat rum i hela denna samling.
Laurentius Widiekindi, den förste som kunnat igenfinnas på 1570-talet. Säges warit 16 år gammal då han blef Collega. Se Past. i Bro.
David Nicolai ifrån Helsingland, kallade sig Katt, tjente wid samma tid. Kallas af andre Ratt. War ock i Stockholm ett föremål för sjelfwa Konung Johans wrede, som höll honom en tid i fängelse, och då han ej kunde öfwertyga honom om sin Liturgies wärde, behandlade Konungen honom hårdt, så att han nedslog och trampade honom med sina fötter. Blef förföljd och i fängelse insatt af biskop Ölandus för sin owilja mot nya Liturgien. Kom lös, flydde ifrån orten, blef här prest hos Herr Claes Bjelke, widare Pastor i Betna och Bälinge af Strengnäs stift. Död ContractsProst 1603.
Johannes Matthiæ, wid 1580. Se Past. i Romfartuna.
Nicolaus Swenonis, enligt underskriften på Upsala mötes beslut 1593. Se Past i Wika.
Thomas Henrici af lika underskrift 1593. Således den tiden twå. Se Past. i Berke.
Boethius Olai war här 1594. Se Past. i Mora.
Johannes Engelbert nämnes Collega fidelis, då han 1596 Prestwigdes. Medhjelpare i Sala socken 1597. Capellan i Glanshammar, som då hörde till stiftet, 1599. Nämnes ej mera.
Gulle. Pwgd samma gång, äfwen nämnd Collega fidelis Aros. 1596. Kom sedan till Kopparberget, men träffas icke der.
Samuel Matthiæ wid 1600. Se Prosten Malmenius i Stora Tuna.
Daniel Matthiæ 1608. Tjente länge. Se Pastores i Swärdsjö.
Petrus Jonæ. Supr. Coll. 1619. Se Mäster P. Helsingus i Fahlun.
Haraldus Petri ifrån Småland wid 1621. Fick då lof fara till Upsala, der han disputerade. Reste widare till Tyskland, att fortsätta sina studier, men kom icke åter.
Johannes Wernici, f. i Westerås, Pwgd 1621 såsom Collega och död s. år af pesten. Begrafwen i Westerås 18 Maj. Märklig är den oförsigtighet, att nu och länge derefter begrofwos pestliken inom staden på den platsen, som ännu ofta nämnes gamla kyrkogården. Denna tid woro Collegerna tre.
Johannes Laurentii f. i St. Tuna. Collega 1625 och då Pwgd, nämnes ock 1626 men synes dödt s. år. Wid denna tid begynte Biskop Rudbeck med flera läroanstalter för de lägre och fattige stadens barn. De kallades pædagogium, parthenagogium m. m. och hade sina lärare, som i acterna ock nämnas Colleger med sin Rector, men höra alls icke hit, såsom alldeles skiljda ifrån Trivialskolan. De upphörde med Drottning Christinas Skolordning.
Matthias Bartholli född i Tärna, Kumla socken. Stud. i Upsala 1634. Collega, då han Prestwigdes s. år. War gift, men lefde illa med sin hustru. Consist. förelade honom, antingen wara stilla hemma eller blifwa de befängdas (pestsjukas) prest. Han fann det sednare drägligare, men smittades och dog 1639.
Gift med Marina Hansdotter, som omgiftes med Commin. M. Björck i Westerås.
Joh. Olai Hedemorensis. Pwgd 1636 såsom Collega här. Död i Wika 12 Juni 1640.
Jonas Magni war Angermannus, hitkommen att med bättre understöd få studera, blef Collega och Pwgd 1644. Också omtyckt såsom musicus. Wille högre upp och derföre resa, som ock med skäl kallades wandra, ty det skedde till fots med ränsel på ryggen, alldeles som handtwerksgesäller färdas. Uttog sitt Testim. 27 Sept. 1645, drog af, men kom icke tillbaka.
Olaus Jonæ Arhusius [står Anhusius], född i Kungsåra, son af pastor Jonas Petri. Stud. i Upsala 1635. Warit länge Collega, då han 1644 fick spem ConRectoratus, som icke inträffade. Med 30 Rdr Specie af Capitlet for han bort, att söka sin lycka. War ock wid tre Tyska akademier. Efter några år war han Rector i någon af Stockholms skolor och prestwigdes i Westerås 25 Jan. 1652. Blef ock Eloqu. Lector i hufwudstadens gymnasium och dog i den tjensten 1654.
Olaus Christoph. Ursinus f. i Björskog 1624. Fadr. Pastor. Understöddes af sin morbroder, sedermera Stjernhök. Stud. i Upsala 1640. Blef 1645 Pwgd såsom Supr. Collega och Respond. sedan under Lectores. Tog afsked, war en tid hos Pastor i Köping, men företog 1648 en utrikes resa, som warade tre år. Antagen af Enkedrottningen till dess Hofpredikant 1652. Efter dess död stadnade han i Björskog, nedsjuknade och dog 14 Jan. 1656. Prosten Widbyensis i Köping höll Likpred. som trycktes.
Gift 1652 med Karin Jönsdotter, hwilkens fader war Rådman i Köping.
Gustavus Gust. Barchius född i Norrberke 14 Sept. 1625. Fadr. förste Pastor ibid. Stud. i Ups. 1644. Disput. 1653 och 1656. Pwgd 1659 då han ett år warit här Supr. Collega. Hade säkert haft framgång, om ej döden stäckt hans bana 23 April 1660.
Olaus Andr. Norinus f. i Nora landsförsamling 1624. Hette Noring, då han 1649 kom till akad. Collega Scholæ 1655. Wicander kallar honom Apologist, men det heter endast att "skrifware- pojkarne som nu woro få, gingo i hans class." Död i Febr. 1656.
Gift med Margareta, Pastoris i Grythytta Olai Arbog. dotter.
Gustavus Joh. Beckius f. i Kolbeck 1634. Fadr. troligen Pastor J. Hambræus ibid. Stud. 1642. Studerade länge och ansågs förtjent blifwa Supr. Collega 1663. Död redan 1664, begr. i Westerås 12 Apr. Efter hans död upplästes en förteckning derpå, huru många timmar hwar och en hade försummat i skolan, med sträng förmaning att "taga sitt embete i akt och icke förarga Episcopus i sin höga ålder med deras negligentia."
Ericus Olai Hesselius f. i Hesse, St. Tuna socken wid 1688. Fadr. Organist. Hade wäl studerat äfwen wid akad. och responderat under Lector Torpensis. War ock musicus. Collega Sch. 1665. Pwgd 1667. Död s. år.
Johannes Laur. Hambræus f. i Hamre, Hedemora socken 1646. Stud. 1660. Pwgd 3 Aug. 1669 och Adjunct i Norrberke. Supr. Collega här 1670. Ålades med de andra Colleger, att predika i aftonsångerna, emedan Capellansenkan ej kunde löna vicarier och Studiosi i Collegio pietatis skulle swara för bönhållningen. Consist. wille ändtligen hafwa honom till Capellan i Husby och han blef äfwen, oagtadt församlingens motstånd, med fullmagt försedd, men under spänningen död i Westerås i Maj 1676.
Gift 1670 med Brita Nyman ifrån Awesta, som fick begrafningshjelp af fattigmedlen och äfwen "någon genant till nådår."
Melchior Melch. Heij f. wid St. Kopparberget. Stud. 1659. Inf. Collega 1670. Pwgd 1671 och såsom god musicus biträdde Rect. Cantus i Musik. Död i Fahlun i Maj 1671.
Georgius G. Notman f. i Westerås i Sept. 1640. Fadr. Göran Notkung dog 1672 103 år gammal. War som hastigast till akad. och blef derpå både Consistorii Cursor och Gymnasii Notarie. Pwgd 1673 och fick lof resa till Gottland, om han skaffade sig substitut. Kom hem och återtog tjensten, men afsattes i April 1674, emedan han warit owettig emot Rector och försummat boda Lectores. Ursäktade sig dermed, att hans skor woro borta att lagas, och han kunde icke komma ut. Led nöd med hustru, lofwade bättring och sattes till Apologist i skolan, samt hafwa Capitlets Boklåda om händer. Uppwisade i Maj Konungens bref på Öija pastorat på Gottland. Skulle straxt få flytta, då han examinerat klassen ifrån sig. Kom till Öija och dog der 1680.
Gift med Margareta ifrån Gottland, som utbegärade resten af mannens lön för 1678 och 1679.
Carolus Matth. Wanlin f. i Wenjan 1644. Fadr. Pastor. Kom med namnet Wenetius till akad. 1663. Sedan han länge ömsom skött boken och andra yrken, blef han 1680 Apologist. Klagade öfwer strängt arbete och ringa lön, begärande en socken. Rector nekade, att någon måtte tagas ifrån de fattiga djeknar. "Discurerades i Capitlet, att en del af dem taga bort premier och äro odugliga. De gå med otjenliga kläder, snörade hattar, brokotta band m. m. Så länge de så stoltsera, synas de icke wara så fattiga. Ordning skall blifwa." Hwad han fick synes icke. Död 19 Febr. 1691.
Gift 1687 med Magdalena Ericsdotter, enka efter Commin. Eric Lång i Björksta.
Leonardus Petri Kihlberg f. i Kila socken 1657. Fadr. slutligen Pastor i Lillhärad. Student i Upsala 1676. Respond. i Westerås under Mag. [står Wag.] A. Gnadin 1681. Pwgd i Sept. 1681 och Pastors Adjunct i Medåker. Collega här 1687. Död i samma tjenst 6 Juni 1691.
Gift 1685 med Maria Gussarvius, Pastors dotter i Ljusnarsberg, som blef omgift m. Pastor Ant. Wielke i Sewalla.
Andreas Andr. Harkman. Född i Haraker 1663. Fadr. Pastor. Stud. 1682. Pwgd 27 Aug. 1691 och Adj. Past. i Norrberke 1693. Då Supr. Collega efter wanligt prof, som ansågs godt. Lefde i torftiga wilkor och fann ej öppning till tjenlig befordran. Död i Juni 1704.
Gift 1693 med Beata Hwitkopp, Inspektorsdotter i Norrberke, som blef omgift med Er. Schilling, Pastor i Wåhla. Barn: Beata, g. m. Länsmannen Björkman i Thortuna; Ebba, g. m. Sergeanten C. Brodin.
Johannes P. Wikander. Född 1670 af oäkta säng. Modren, boende först i Fahlun, flyttade till Wika, som gaf anledning till sonens namn. Hade snabbt slutat sina studier i Westerås 1687 och afgick till acad. Antogs 1692 till Notarius Gymn. i Westerås. Sökte 1694 med Consistorii förord och erhöll för sitt wackra förhållande Konungens legitimation 19 Nov. s. å. Skulle befordras efter förtjenst, men icke få blifwa prest. Inf. Collega Scholæ 1698. Lärde ungdomen sjunga de nya psalmerna och biträdde äfwen såsom instrument. musicus, hwarföre han hade Collecter i Domkyrkan. Död ifrån stort och fattigt hushåll i Maj 1705.
Gift 1695 med Brita Ekman, som lefde till 1738. Barn: Lars, Prost i Arboga; Catharina, g. m. Tullskrifwaren Swedling; Christina, g. m. Borgaren A. Liström.
Andreas A. Austrin. Född i Rättwik 1680 af fattigt folk. Syftade ifrån början i Fahlu skola på prestembetet. Stud. 1701. Hade den insigt och underwisningsgåfwa, att han 1711 antogs till Apologist i denna skola. Pwgd 20 Dec. 1712. Tillika Notarius Gymn. 1713. För sin trogna tjenst med swag lön kom han 1723 i den åtanka hos Consist., att han fick missiv till prof för lediga Sacellanien i Leksand. Han reste dit, men blef owänligt mottagen emedan församlingen ifrigt önskade sig företrädarens måg. Likwäl tillträdde han med Consist. fullmagt och begynte tjenstgöra. Emedlertid gick församlingen med Landshöfdingens förord till Konungen och wann sin önskan. Austrin måste då med sitt hushåll wända tillbaka och anse sig lycklig att få återtaga förra tjensten, som ännu icke war bortgifwen. Om han, efter sin begäran, fick någon ersättning för sin flyttning och korta tjenst, nämnes icke; men nedslagen af motgången och derjemte snart sjuklig, blef han död 11 Nov. 1725.
Gift 1718 med Brita Wallman, Pastors i Sundborn dotter, sedan maka till efterträdaren [? /SZ], A. Sebenius. Barn: Anders, blef Revisor; Brita, g. m. Pastor Asplind i Wika; Margareta, g. m. Commin. Molitz i Mora; Elisabeth, g. m. Häradsskrifwaren S. Westman; Christina, g. m. Commin. Nordwall i Söderberke.
Isac Is. Malm. Född i Romfartuna 1689. Fadr. Rusthållare. Icke förrän 1713 färdig, att ifrån Westerås afgå till acad. Antogs 1723 till Collega Class. Inf. och pwgdes 21 Dec. 1724. Wann icke widare befordran ehuru skicklig och synnerligen älskad af sina disciplar. Död 25 Maj 1731.
Gift 26 Oct. 1726 med Sara Flyger, Pastorsdotter i Kihla, f. 1708, död 1734. Barn: Johan, död ung; Isac, en wälartad yngling, död tidigt i tjenst på Salvii boklåda i Stockholm.
Eric Nessenius. Född i Norrberke och Näs 1681. Fadr. en fattig Kolare. Kom efter ringa förberedelse wid 18 års ålder till Westerås skola och 1712 till Upsala academi. Syntes sedan ämnad till privat lärare för all sin tid, då han ock enskildt handledde sedermera Professor Grönwall. Ändtligen känd såsom länge öfwad informator blef han 1727 Supr. Collega i denna skola och hade det besynnerliga, att wid 47 års ålder begynna en tjenst, hwarwid mången då begynner tröttna och önska sig roligare lägenhet. Aldrig sökte han mera, nöjd med sin lott, arbetade troget och förstod af sin lilla lön och biförtjenst samla förmögenhet. Om han derunder nekade sig sjelf hwad andra anse nödwändigt, gjorde han ock ädelt bruk deraf, då han stiftade det bekanta stipendium Nessenianum. Efter strängt medtagna krafter fick han hwila med vicarius 1745. Död 27 Sept. 1748.
Hartvig Tremper. Född wid Strömsholm i Juli 1700. Fadr. Trägårdsmästare wid Kungsgården. Modr. Christina Sävenbaum, syster till den berömlige Pastorn i Säby, som gaf systersonen anledning och uppmuntran till studier. Stud. 1721. Pwgd 29 Mars 1728 och Pastors Adjunct i Linde. Apologist här 1732. Tilltr. 1733. Bestridde 1736 Sysslomanstjensten wid Domkyrkan. Död 28 Maj 1737.
Gift 1734 med Anna Christ. Anagrius, Kyrkoh.dotter i Ramsberg, som omgiftes med fadrens successor Er. Berggren [kallas Pehr där]. Barn döde.
Olof Güthrie. Född i Fahlun 1694. Fadr. af utländsk, troligen Skottsk härkomst, war Handlande. Modr. Christina Höijer. Stud. i Upsala 1712, men återkom till Westerås gymnasium. War stadd i Stockholm, der han hade en slägting, Commin. Guthrie i S:t Claræ församling, då han kallades till vicarius wid skolan efter afl. Collega Malm. Hade den lilla lyckan att snart blifwa ordinarius, men dog 1738. Begrofs 9 Juli.
Pehr Elfwius. Född i Kihla församling 30 Nov. 1710. Fadr. Kyrkoherde. Stud. i Upsala 1718 och gick sedan igenom både skola och gymnasium i stiftet. Hitsattes 1737 att förestå tjensten efter Tremper och hann icke få ordin. tjenst förrän döden skiljde honom ifrån allt 1738. Begrofs 5 April.
Mag. Andreas Tulenius. Född i Barkarö 11 Sept. 1714. Fadr. Kyrkoherde. Wårdades ömt af twå sina styffäder och kom med heder till acad. 1732. Philos. Mag. 1743. Ord. Apologist 1744. Med wackra kunskaper och god utsigt för detta lifwet träffades han af döden 23 Oct. 1748. Tulenius war den förste promov. Magister som här innehaft Apologist- eller Collegatjenst. Den förste Magister som sökte sig dertill war Joh. Fahlenius 1711, men förgäfwes. Så gick stiftet miste om en utmärkt man. Men måhända ock han med wunnen önskan icke blifwit Biskop i Åbo.
Gift 9 Oct. 1746 med Anna Marg. Elvius, sedermera maka till slutligen Prosten Mag. Carlbaum i Fernebo. Barn: Sara Margareta, g. m. Kyrkoh. i Söderberke Joh. Wastenius.
Skrift: Disp. Grad. De constellatione Tauri. Holmiæ 1743. 4:o.
Johan Lauræus. Född i Dingtuna 19 Aug. 1710. Fadr. Anders Larsson, Kyrkowärd i Tuna, flyttade till Slitsta, hwaraf sonen under skoltiden kallade sig Slitselius. Stud. i Upsala 1735. V. Collega i Fahlu skola 1746. V. Apologist i Westerås 1748. Ordin. Apologist 1749. Tjenstfri med lönens bibehållande 1764 och hade sedan 5 vicarier. Lefde på sin gård i Slitsta och uppnådde en hög men skröplig ålderdom. Död 23 Maj 1787.
Gift 20 Jan. 1778 med Johanna Westgren ifrån Fahlun. Hans hugnad deraf blef, att innesluten och hostande i sin kammare höra henne kalasa med unga herrar i rummet utanföre. Utan barn, sålde hon allt som hon fick efter honom, begaf sig till Fahlun och gifte sig med en Tracteur L. Mandelberg.
Cand. Magnus Arosén. Född i Äpplebo 16 Juni 1737. Fadr. slutl. Pastor i Ramnäs. Stud. 1752. Philos. Candidat 1764. Med titel af E. O. Docens wid skolan ifrån 1773 vicarierade han för flera Colleger. Ord. Collega 1779. Tog afsked 1781. Hade läst mycket, men war sjuklig, melancholicus och egensinnig. Födde sig sedan med swenska noters skrifwande till latinska auctorer, som i Westerås upplades till ungdomens tjenst. Kom slutligen in på hospitalet till fribröd och dog 8 Juli 1792.
Mag. Johan Swedelius. Född i Elfdals församling 13 Oct. 1784. Fadr. Prost. Kom med privat information till academien. Phil. Magister 1809. V. Collega Scholæ i Fahlun 1810. Flyttad till Vicarius i Westerås 1811. Ord. Collega ib. 27 Mars s. å. Död af nervfeber 4 Oct. s. å.
Skrift: Disp. Grad. De Scriptoribus Suecis sub prima libertatis preli periodo 1766—72. Ups. 1809. 4:o.
Mag. Eric Gustaf Hammarström. Född i Fahlun 23 Aug. 1790. Fadren till slut Pastor i Ljusnarsberg. Stud. i Upsala 1810. Pwgd 17 April 1814 och Huspredikant hos Assessor Hejkensköld i Hellefors. Philos. Cand. 1817. Amanuens wid Consist. i Westerås 7 Maj s. å. Collega i Högre Lärdomsskolan ibid. 9 Maj s. å. Prom. Magister s. å. Arbetsam med lust för autiquarisk forskning. Sjuklig, efter slag i yngre år förlamad i högra armen och handen, men skref med den wenstra. Död i Badelund 5 Febr. 1821.
Skrift: Diss. Ex. De Societate Metallica Novo-Cuprimontana, s. Paroecia Ljusnarsberg. Ups. 1812. 4:o. Denna Disp. utgafs sedan på swenska och wann pris af Hushålls-Sällskapet i Örebro. — Disp. Gr. De Paroecia Westm. Grythytta. Ups. 1818. 4:o.
Mag. Daniel Betulander. Född i Romfartuna 12 Dec. 1792. Fadr. Commin. till slut i Stora Schedwi. Kom ifrån Westerås till academien 1813. Philos. Magister 1818. Amanuens wid Observatorium i Upsala s. å. V. Apologist i Fahlun 1820. Dito i Westerås 1821. Ordin. ib. 5 Dec. s. å. Aflade Disput.Spec. och underwisningsprof till ConRectoratet 1835. Efter någon tids tjenstledighet i anseende till sjuklighet med bibehållande af halfwa lönen, begärde och fick han afsked 29 Jan. 1845.
Skrift: Disp. Grad. In solutionem æquationum Algebraicarum disquisitionum. P. V. Ups. 1818. 4:o.
Mag. Adolph Adde. Född i Hed 23 Dec. 1804. Fadr. Prost, som gaf sin son första underwisningen. Stud. 1817. Phil. Magister 1833. V. Apologist i Westerås Högre Lärdomsskola 2 Term. s. år och 1834. V. Collega ib. 1835. Ord. Andre Apologist ibid. 1836. Ord. Collega s. å. Tilltr. 1838. Specim. för competence till Rectors- och ConRectors-beställningar wid Högre Lärdomsskolor 1840. Past.ex. 1843. Pwgd 17 Sept. s. å. Wald Kyrkoh. i Hed 1845. Antog, att förestå enkans nådår 1846.
Skrift: Disp. Grad. Acta Historiam Regis Christierni II illustrantia. Ups. 1833. 4:o.
Mag. Eric August Hallander. Född i Kohlbeck 15 Febr. 1811. Stud. 1829. Phil. Magister 1836. Specim. Præs. 1837. Vice Collega härstädes s. å. Andre Apologist 10 Sept. 1840. Förste Apologist 1845.
Skrifter: Disp. Grad. Specimina critica in Ciceronis Brutum. P. IV. Ups. 1836. — Disp. Præs. De Clade Folkungorum ad Hervadsbro. Ups. 1837. 4:o.
Mag. Henric Julius Robson. Född i Stockholm 10 April 1813. Fadr. vice President i BergsCollegium, R. N. O., Carl Magnus af Robson, som, adlad 1819, upptog sina förfäders i Skottland namn, i stället för Robsahm, som slägten länge burit i Swerige. Efter åtnjuten underwisning i Upsala skola och Lyceum Stud. 1830. Phil. Magister 1836. Med wunnen jus indigenatus 1836 pwgd 9 Sept. s. år och Pastors Adj. i Sundborn. V. Collega wid Fahlu Högre Lärdomsskola 1838. Dito i Westerås 1839. Ord. Collega ibid. 29 Mars 1840. Past.ex. 9 April 1844 och s. d. befullmägt. Pastor på Ängsö, efter kallelse af Kammarherren m. m. Grefwe Piper.
Gift 24 Juni 1840 med Anna Lovisa Arosenius, dotter af Contr.Prosten Arosenius i Söderberke, f. 19 Febr. 1819. Barn: Carl Magnus, f. 4 Juli 1841; Hedvig Catharina, f. 15 Oct. 1843.
Skrifter: Diss. Acad. Observationes quædam de educatione Caroli XI. Ups. 1836. 4:o. — Grekisk Språklära för Nybegynnare. Ups. 1841. — Hephata, Anwisning att i skolorna bekämpa Sjelfbefläckelselasten, af Zieru. Öfwers. Westerås 1843.
Samuel Herman Rathsman. Född i Grythytta 4 Aug. 1815. Fadr. Kongl. Hofpredikant och ContractsProst sist i Linde. Civ. Acad. ifrån Westerås gymnasium 1835. V. Collega wid denna skola 1842. Aflagt prof såsom competerande till ordin. Collegat. Vicar. för 1:e Apologisten 1844. Dito i lägre Classen w. t. 1845. Ord. Apologist 29 Maj s. å. Collega Scholæ ibid. 22 Nov. 1845.
Mag. Hans Eric Lyrberg. Född i W. Wåhla 11 Jan. 1817. Fadr. Prost. Stud. 1837. Phil. Magister 1842. Duplicant i Fahlu Högre Lärdomsskolas Apologistclass s. å. V. Apologist ibid. 1843. Ordin. Collega här 6 Nov. s. å.
Skrift: Disp. Grad. Prisca Episcoporum jura circa beatificationem sanctorum in Scandinavia. P. II. Upsal. 1842.
Mag. Aron Hedenlund. Född i Hedemora 22 Febr. 1817. Fadr. Commin. och v. Pastor. Stud. 1836. Phil. Magister 1842. Vice Collega i Fahlu Högre Lärdomsskola s. å. Duplicant i Apologistclassen ibid. 1843. Tilltr. 1845. Collega wid denna skola 2 Aug. 1844.
Skrift: Disp. Grad. Johannis Magni Gothi ultimi Upsaliensum sub Papatu Archiepiscopi in exilio labores et ærumnæ. P. I. Ups. 1842.
Mag. F. J. L. Wulff, född i Säby förs. 20 Febr. 1819. Fadren J. E. Wulff Kronofogde. Modr. Ewa Charl. Hultberg. Stud i Upsala 1837. Prom. Philos. Mag. 1845. Vicar. förste Apologist härstädes W. t. 1846. Ord. andra Apologist 20 Apr. 1846. Disp. Grad. De Ordine Cruciferorum l. Tevtonieorum ejusque in Sveciæ possessionibus. Ups. 1845.
4. Rectores Cantus et Musices wid Skolan och Gymnasium
Olaus Joh. Rättwiensis — Christopherus P. Rathkind — Christiernus L. Arbogensis — Petrus Laur. Ranstadius — Samuel P. Elfwing — Ericus Er. Ling — Laurentius H. Staffander — Henricus L. Laurzelius — Laurentius Wulff — Andreas Orostander — Ernst Ferdinand Pape — Christian Gustaf Roman — Swen Romberg — Axel Eric Melin — Ulric Nils Hallberg — Johan Grafström — Carl Johan Flensburg — Eric Dahlman — Daniel Magnus Walin — Adolph Fredric Holmström — Johan N. Ahlström — Carl Adolph Holmgren.
Om förhållandet med sång och musik wid detta lärowerk intill Biskop Rudbeckii tid har ingen underrättelse kunnat finnas, icke heller namn på någon lärare i denna konst. Biskopen, sjelf älskare och något kännare deraf, företog ock straxt en förbättring så i detta, som allt annat. Dertill fann han en tjänlig person i ConRector Jonas Columbus. Med stor fallenhet och någon insigt blef han, försedd med medel af Domcapitlet, Sänd till Tyskland för att widare uppöfwa sig och upphandla musikalier och instrumenter, hwaraf ännu något finnes förwaradt. Genom hans sedan hemma fortsatta öfningar kom musiken i Westerås i stort anseende och wid sin afflyttning lemnade han flera utmärkta elever. Länge war det liksom stadgad lag, att ConRector i skolan skulle wara Sång- och Musiklärare tillika, och de äro redan på sitt ställe uppförde. Då någon befanns swagare, togs en skicklig Collega Scholæ eller Gymnasii-alumnus till biträde. Äfwen understödde stundom någon kunnig Lector, som antecknadt finnes om Mag. Jöns Terserus. Efter hand synes dock öfningarne nog aftagit och blifwit af föga wärde, ty i prot. 19 Sept. 1646 läses: "Blef conclusum at med musica hålles uppe, emedan man förnimmer henne calumnieras af dem i staden man ingen musik plicktig är." Att winna förbättring antog Biskop Laurelius
Olaus Joh. Rättwiensis till Extr. Ordin. Rector Musices 1649, som dock snart blef för elak lefnad afsatt.
Christopherus P. Rathkind, ifrån Stockholm, egentligen för instr.-musik, 1650. Blef tillika ConRector Sch. 1654.
Christiernus L. Arbogensis. 1660. Af Collegerna den yppersta sångare. Sedan Commin. i Linde och förtjuste länge församlingen med sin sköna röst.
Petrus Laur. Ranstadius. 1666. Blef Rector Scholæ i Arboga.
Samuel P. Elfwing. V. Adj. Gymnasii, antogs till Director Musices 1672, "emedan han hade god wetenskap derom." Se Past. i Norrberke.
Ericus Er. Ling, Collega Scholæ, antogs 1673 och fortfor 10 år, äfwen jemte den följande. Klagade wara "swårt för sig, att så länge dragas med basun och trumpet", som då mycket brukades. Han blef Commin. i Gagnef.
Laurentius H. Staffander. Född 1644 i Fellingsbro. Stud. i Upsala 1670. Med god röst och starka lungor Rector Musices och Cantus 1678. Pwgd 1681. Död 1687. War dock icke sufficient, ty
Henricus L. Laurzelius hade såsom Djeken och sedan Upsala Student wiss lön för underwisning i musiken. Äfwen sedan han flyttat till Jerna sändes Djeknar till honom för att rätt inhemta konsten.
Laurentius Wulff. 1687. Isynnerhet för sång. Commin. i Romfartuna.
Mag. Andreas Orostander. Född i Thortuna 1662 [står 1682; uppges 1662 och 1663 på webben. /SZ]. Fadr. Pastor. Stud. 1681. Phil. Magister 1694, men redan 1692 Rector Musices et Cantus här. Pwgd 1696. Någorlunda ansedd såsom både Theoreticus och Practicus. Blef 1702 hårdt tilltalad för det han illa hade castigerat en gosse. Förböds aga någon. Det tillhörde Rector Scholæ. Såsom prest hade han motgång och sökte förgäfwes. Kom af sig och stadnade i en predikan 1698. Fick lof att predika igen, om han läste wäl öfwer och hade conceptet med sig. Sträfwade här till sin död 12 Febr. 1726.
Skrifter: Disp. Grad. De Hegira Muhammedis. Ups. 1688. 8:o. — Compendium musicum Arosiæ 1699. Fick dertill 30 daler af Capitlet och Professor Wallerius skulle sätta sitt namn der framföre. — Summarium musicum. Arosiæ 1705.
Ernst Ferdinand Pape. Född i Tyskland 1680. Fadr. Job Pape hade en Rådstjenst i Breslau af Schlesien. Med Kongl. Rådet Grefwe Arvid Horn kom han 1706 till Sverige såsom Waldthornist att anställas wid Regementsmusiken. Antogs 1708 till Organist wid Domkyrkan i Westerås och blef 1726 tillika Director Cantus et Musices wid lärowerket. Död i April 1743.
Gift 1709 med Catharina Hult, Organisten wid Strengnäs Lärowerk D. Grönwalds enka, död 5 Sept. 1758. Barn: Ludvig Ferdinand, Hofquartermästare, war ock Musicus och studerade i samma ämne. Han höll 1748 på Westerås gymnasium en oration på vers i anledning af Prins Gustafs födelse; Ernst blef Borgmästare i Arboga.
Cand. Christian Gustaf Roman. 1743. Hade i Aug. 1744 godt tillfälle att wisa sin konst, då wid Prinsessan Lovisa Ulricas genomresa af staden Landshöfdinge-embetet begärde, "att han med skickliga ämnen af gymnasii-staten måtte uppföra en angenäm taffelmusik till Hennes Kongl. Höghets nöje och Länets wördnadsbetygelse." Blef Rector Scholæ i Säther 1754.
Swen Romberg, till nation Westrogothus, f. 1721. Hade studerat på sin födelseort och ifrån 1739 wid Upsala academi. Icke hade han sökt graden, men nämnes dock Magister Docens, förmodligen i musik, då han 1753 ifrån Upsala kallades till denna tjenst. Ankom 1754. Om hans skicklighet är intet antecknadt, men wäl att han redan wid mannaåren blef swag och allt mera afsigkommen. Död af häftig apoplexie 16 Juni 1772.
Gift med Helena Dorothea Engelhardt, som dog på Bonarp i Elfsborgs län 12 Maj 1786.
Axel Eric Melin, Södermanlänning, f. 1736. War Rector Cantus et Musices wid Westerås lärowerk, då han 1772 fick transport till lika tjenst här. Tilltr. 1774, sedan Stud. P. Marelius förestått nådåret efter Romberg, och war skickligare i sång än de föregående. Melin blef ock Organist wid Domkyrkan. Wann transport i Juni 1784 till lika syssla wid Upsala Domkyrka. Afflyttade snart och dog derstädes 6 Jan. 1786.
Gift med Cathar. Sjöstedt, som ock dog i Upsala 1796. De hade med i Westerås en son, Nils Eric, f. 1768.
Ulric Nils Hallberg. Organist wid Löfsta bruk, blef Rector Musices et Cantus 15 Oct. 1784, men afsade sig snart tjensten.
Johan Grafström. Född 1749. Är uppgifwen warit af prestslägt i Ångermanland. Såsom dertill warande Kongl. Hofmusicus, förordnades han efter ansökning till Director Musices et Cantus här 18 Mars 1785 och skulle tillika wara Domkyrkans Organist. Men ehuru han lefde utan familj på stället, wille lönen icke förslå. Ansågs af kännare wara mycket skicklig i sitt fack, serdeles såsom violist. Lemnade båda tjensterna 1786 för att söka sin lycka på annan ort. Wistades efter någon tid åter i Stockholm och dog såsom Kongl. KammarMusicus 15 Sept. 1794.
Gift med Maria Lovisa Flensburg, f. 1745, död i Stockholm 7 Febr. 1789.
Carl Johan Flensburg. Född i Skåne 8 Aug. 1748. Fadr. Cantor wid Söfde och Blendetorps församlingar. Stud. wid academien 1765. Antagen till Handsecreterare af RiksR. Grefwe Horn 1776. Canzlist wid General-TullarrendeSocietetens Fullmägtiges Contoir 1777. Sergeant wid Westmanlands Regimente 1778. Fick Fältwäbels afsked 1785. Directeur öfwer sång och musik här 1786. Lefde i ganska swaga wilkor, som han genom anställda concerter sökte förbättra, men med föga framgång. Död i Kumla prostgård 7 Jan. 1799.
Gift 1781 med Anna Helena Dicander, Prostens i Kumla dotter, död 1805, 50 år gammal. Flera barn dogo tidigt.
Eric Dahlman. Född i Theda af Upsala stift 9 Juni 1776. Fadr. Organist och hade sonen efter inhemtad wacker kunskap fått efterträda honom i tjensten 1792. Antogs först 1799 efter Flensburg till vicarius i Directeurs-sysslan och fick 11 April s. år fullmagt såsom Ordinarius. Hade tålamod till 1814, då han, till winnande af bättre utkomst, sökte och erhöll flyttning till enahanda befattning wid Lärowerket i Linköping.
Daniel Magnus Walin. Född i Barfwa, Strengnäs stift, 17 Aug. 1788. Fadr. Klockare, en förståndig och äfwen utom tjensten werksam man. Modr. Anna C. Ramstedt. Såsom Studiosus musices antagen till Organist i Stora Mellösa församling 1809. Erhöll transport till denna Directeurs-tjenst 7 Dec. 1814, blifwande tillika Organist wid Domkyrkan. Afgick 1827 till Leksand, der han i Sept. 1826 blifwit confirm. Organist och Klockare.
Gift 1819 med Christina Gustawa Bellander, f. 1793, dotter af Kronofogden L. R. Bellander och Gustawa Muncktell. Barn: Daniel Rudolph, f. 1820; Pehr Gustaf, f. 1821; Bror Oscar, f. 1823; Gustawa Amalia, f. 1825; Knut Alfred, f. 1827; Hulda Fredrica, f. 1832; Laura Maria, f. 1834.
Adolph Fredric Holmström. Född i Bälinge församling af Strengnäs stift 3 Maj 1796. Hade någon tid innehaft Organist- och Klockare-tjensterna i Kumla församling och ifrån 1824 likaledes i Arboga stad, då han 1827 utnämndes till båda befattuingarne här wid Lärowerket och Domkyrkan. Flyttade redan 1832 till Thorstuna i Upsala stift, sedan han derstädes blifwit till Organist antagen.
Gift med Christina Hedlund, f. i Sala 18 Nov. 1807.
Johan N. Ahlström. Född i Wisby 5 Juni 1805. Fadr. Swarfware. Modr. Christina Wigström. War Musiklärare i Carlscrona till dess han 15 Juni 1832 erhöll fullmagt på dessa förenade tjenster. Ankom 183. . Med tjenstledighet begaf han sig till Stockholm 1842. Efter erhållet afsked i Aug. 1843 stadnade han såsom Musikdirecteur wid Nya Theatern.
Gift 1829 med C. C. Tullström, f. i Malmö 1807. Fadr. Styckjunkare wid Artilleriet.
Carl Adolph Holmgren. Född i Westerås 22 April 1815. Fadr. Skräddarmästare. Efter aflaggd examen wid Musikaliska Academien 1834 antagen till Organist i Johannis kyrka i Stockholm i Febr. 1835. Transporterad till lika tjenst wid Sophiæ Magdalenæ församling i Gefle i Maj 1837. Undergick Directeurs-examen 30 Aug. 1843. Tillförordnad MusikDirecteur wid Lärowerket i Westerås och Organist wid Domkyrkan 12 Sept. s. år, hwarpå fullmagt följde 26 April 1844. Lärare i Sång wid SkollärareSeminarium s. å.
