Matthias — Benedictus — Georgius — Ingemarus — Laurentius Jonæ — Olaus Swenonis — Olaus Erici Vir — Olaus Johannis Copensis — Johannes Arvidi Erwallius — Olaus Stephani Lindelius — Nicolaus Nicolai Breumer — Jonas Ihrstadius — Niklas de Silentz — Andreas Axelsson — Jacob Neiktern — Johan Daniel Wall — Nils Samuel Swederus — Eric Johan Fornell.
1. Matthias. Lefde i Konung Gustaf I:s tid och hade stor ledsamhet af Erwalla gårds egare, som gjorde honom och kyrkan allehanda intrång. Hans son Lars Mattsson i Swinskinn och Nils Pedersson i Knatorp lemnade attester derpå, att icke allenast jord togs af prestegården, utan ock att tegel, som war anskaffadt för kyrkan, anwändes till herregården.
2. Benedictus. Efterträdde den föregående och hade lika swårigheter, som nämnde attester gifwa tillkänna.
3. Georgius. Anföres i denna ordning utan widare uppgift. Likt synes, att han warit den Georgius Danus, som denna tid gjorde flera flyttningar och dog i Tillberga 1582.
4. Ingemarus. War här 1574. Ännu fortfor Erwalla gårds egare, att inkräkta af Kyrkans och Pastors rättigheter. Nedanstående N:o 7 ingaf till Biskop J. Rudbeckius en lång berättelse om de tillfogade oförrätter, beklagande, att de onda menniskor "icke welat någon sanning höra, förrän deras själar kommo dit, der Cerberus är portenär. Då måste de efterlåta, att presten hafwer sagt sannt."
5. Laurentius Jonæ. Kommen ifrån Westergöthland, nämnes i ett köpebref 1572 "fordom Slottsskrifwaren ärlig och förståndig Lasse Joensson." Huruwida han studerat, och när han blifwit prest, är okändt, men säkert är antecknadt, "att bönderne woro glade få honom, emedan ingen wille hit för prestebordets fel skull." War 1587 en gammal man, och ännu någon tid i lifwet sedan han 1593 undertecknat Upsala mötes beslut.
Hans enka Margareta Jonsdotter blef omgift med Hr Michel i Badelund.
6. Olaus Swenonis. Antingen född i Lindesberg, eller der tjenstgörande förrän han kallas Pastor i Håbo socken eller Hubbo 1593. Hitflyttade följande år. Sökte 1597 lagligen återwinna den jord, som Erwalla gårds egare "undan prestebordet rappat åt sig", men med föga framgång. Lefde till 1612.
7. Olaus Erici Vir. Född i Leksands socken omkring 1560. War 1587 Præceptor hos ofwanst. Herr Lars och sedan för Herr And. Sparres söner på Sundby, till dess han 1593 blef Collega i Arboga skola, då hans namn ock finnes under Upsala mötes beslut. Pwgd af Biskop Bellinus 1598 och tjente sedan som Capellan, okändt hwarest, till 1613, då han blef Pastor här. Respondens wid prestmötet 1622, Predikant 1627 och Orator 1634. Skicklig prest för sin tid, bibehöll owanligt länge goda krafter. I ett bref 1645 säger han sig kommit till 85 år; icke underligt, att socknen då begärde hjelp åt honom, "emedan han gjordes så gammal." Stiftets Senior 1638. Död 1651.
Af okändt gifte hade han sonen Zacharias, som blef Commin. här, och Marit, g. m. nedanst. N:o 9.
8. Olaus Johannis Copensis. Född i Köping före 1605. Depon. i Upsala 1629, då han slutat stud. i Westerås. Blef snart Collega i Köpings skola, men flyttades 1631, då han blef Pwgd, till Westerås, att förestå Classis orthogr. Kallas ock sedan Rector i Schola Pietatis, som förledt Hagman att uppgifwa honom för Rector i Triv.skolan. Commin. i Sätterbo 1636 och Predikant i Arboga hospital. Commin. i Köping 1643. Pastor här 1651. Lemnade enka och barn i ytterlig fattigdom, då han dog 25 Maj 1661.
Gift 1. 1635 med Barbro Griis, dotter af Pastor i Göthlunda Ol. Griis, död s. år i barnsäng; 2. 1636 med Christina Agrelius, hwars fader Elias Angerman war Pastor i Torpa. Barnen upptogo Agoreliska namnet med grekisk version af Köping. Olof blef Pastor i Grythyttan; Eric studerade, sedan okänd; Christina, g. m. en Bokhållare Jesper Wäsman, andre säga med Stålsmeden Didr. Bertram i Hedemora socken.
9. Johannes Arvidi Erwallius. Född i Erwalla och Torpa by wid 1611. Fadr. Arvid Hansson war Hemmansegare. Inskrifwen wid acad. 1633, men gick sedan länge i Westerås, så att han icke förrän 1644 blef Pwgd. Förordnades då att predika i Högfors för Fernebo fjerdingen. Flyttades 1646 till Pædagog i Nora stad, men för att wara sin gamle swärfader till hjelp, straxt Commin. i dessa församlingar. Efterträdde Herr Olof wid Köpings sacellani 1651 och återkom hit till pastoratet 1662. Det war i synnerhet en sockenherre Löfling, som ifrigt begärde honom för hans werksamhet. Biskop och Consist. samtyckte straxt och "sade honom coram, att han hade namn wara en drifwande man." War temligen wälbehållen med sina många barn. Köpte af sin moder och syskon ett hemman, som en son löste och sedan ärfdes af dess son. Död 9 Aug. 1672.
Gift 1. 1645 med Marit Olofsdotter, nämnd ofwanf. under N:o 7; 2. 25 Juli 1659 med Anna Reiff, dotter af Rådm. i Köping Nils Olsson Reiff, som ock war Kronofogde i Norberg och W. Fernebo. Hon blef omgift med den följande. Barn: Maria, g. m. Ol. Agorelius, Pastor i Grythyttan; yngre woro: Johan, Commin. i Fellingsbro; Jacob, slutligen Major wid Lifregimentet, kallade sig Elfsberg, han wärfwade sjelf manskap såsom Ryttmästare och utgick dermed 1707 till arméen; Daniel, död Adjunct; Gunnila, ses nedanföre; Sara, g. m. Pastor i Berg G. Thurelius. Flera okände.
10. Olaus Stephani Lindelius. Född i Lindes stad 2 Febr. 1634. Fadr. Comminister. Stud. 1658 efter wacker underbyggnad i Westerås, men fortfor till 36 års ålder att samla kunskaper, utan att söka publik tjenst. Blef Pwgd 10 Febr. 1670 till sin morbroders, Prosten Gangii i Sala, Adjunct. Men snart öppnades för honom bättre utsigt. Efter Erwallii död begärde Grefwinnan Bielke dubbelt nådår för enkan, "emedan mannen mycket godt hade uträttat." Swarades, att Consist. icke kunde det bewilja, men wille tillse, att någon förtjent man måtte conservera huset. Dertill blef Lindelius utsedd och war 1673 Confirm. Pastor, ty 29 Nov. anhöll han hos Biskopen, att blifwa introducerad, som dock lärer uppskjutits till hans bröllopsdag. God harmoni hade nu en tid warit och fortfor sedan emellan Erwalla egare och presthuset, så mycket skäligare, sedan wälbemälta Grefwinna Sigrid Bielke för egendomen wunnit jus Patronatus, genom uppbyggande af kyrkan i Erwalla, till hwars inwigning hon skriftligen begärde, att den sjuklige Biskopen wille förordna ContractsProsten. Brefwet, ganska kort, utan år och dat., lemnar i owisshet, om det war till Biskop N. Rudbeck eller Brodinus. Kyrkoherden dog i bästa åldern 25 April 1688.
Gift 8 Jan. 1674 med Anna Reiff, företrädarens enka, som lefde ännu 1698, så wida han icke andra gången warit gift. Kända barn äro: Magnus, Pastor i Himmeta; Pehr, studerade en tid, nämnes ej sedan; Margareta, död ogift 1694.
11. Nicolaus Nicolai Breumer. Född i Kalmar stad 1659. Fadr. Nils Persson (Gerdtsson?) Brehmer war Rådman och Handlande. Modr. en von Glaen, syster till Biskop Carlssons moder. Efter inhemtade studier både i födelseorten och wid Upsala academi, sökte han tjenst i civila ståndet och nämnes engagerad i Kongl. Cancelliet, men wände snart sin håg åt annat håll. Af ett Consist. i Calmar bref till Biskop Carlsson, dat. 14 April 1685, ses, att han då war i Stockholm och hade kallelse till Predikantstjensten wid Öfwerste J. Campenhausens regimente i Liffland. För att slippa den långa wägen, hade han begärt ordination i Westerås. Underligt nog, att samma Consist. säger sig ej känna honom widare, än att han skrifwit till dem ett wackert latinskt bref och begärde derföre hans inwigning med många cauteler. I Westerås widtog han annat anbud och Pwgdes 19 Aug. 1685 på kallelse af Biskopen, sin kusin, att wara hans Adj. för tjensten i Dingtuna och Lundby. Kort derpå flyttade han hit, att biträda sin blifwande styf-swärfader, som, med en åldrig och felaktig Capellan, war i stort behof af hjelp. Här wann han det förtroende, både af församlingen och i synnerhet af Patronus Ecclesiæ Grefwe Bielke, att han 1688 fick succedera i pastoratet. Predikade wid prestmötet 1693. War Orator 1698. Nämnes sedan föga i handlingarne till dess i Aug. 1708 omtalas, att han af slag i ena sidan war alldeles oförmögen och utan hopp om restitution. Önskade då få uppdraga lägenheten till en måg, hwartill ock wederbörande förklarade sitt samtycke. Det gick dock icke i fullbordan förrän han. efter nära ett års sängliggande i elände, afled 1709.
Gift 29 Aug. 1686 med Gunnila Erwallius, den nästföregåendes styfdotter, som efterlefde till 1738 i April. Förlofningen skedde i Biskopshuset, der hon wistades. Barn: Johan, Lifdrabant med Ryttmästares afsked; Carl, Adjunct, drunknade i Ljusnarsberg; Pehr, Lieutenant; Gerhard, okänd; Anna Elisabeth. g. m. fadrens efterträdare; Margareta, g. m. Rector Scholæ Wadström i Westerås; Rosina, död ung.
Skrifter: Brudskrift öfwer ConsistoriiNot. Mag. Joh. Sigtunius och Brig. Carlsdotter. Sthm 1679. F. — Celadons och Myrtilli fröjdesång på Kyrkoh. Jöran Brunneri och Anna Swebilias wigseldag 1682. F. — Högtprisligt herdanöje då Kyrkoh. Mag. Joh. Arnell och Hel. Swebilia firade sitt bröllop. Ups. 1683. Pat.
12. Cand. Jonas Ihrstadius. Född i Haraker 1679. Fadr. Comminister. Genom sin styffader Commin. Sam. Godenii försorg fick han njuta god underwisning och blef Student 1699. Disput. under Professor Forelius 1705 och undergick Phil. Cand.-examen. Under conditionerande hade han med Biskop Carlssons venia predikat för Enkegrefwinnan Bielke på Salestad, och blef på hennes vocation Pwgd af Ä.Bisk. i Upsala 15 Juni 1708. Hans gynnare, Biskopen, hade då nyligen aflidit, men derföre saknade han icke utsigt till snar befordran, då samma Grefwinna ägde Erwalla gård och hade så mycket att säga i församlingen. Det är redan nämndt, att den sjuke Kyrkoh. Breumer wille upplåta pastoratet till en skicklig person, som ingick på husets conservation, och snart blef Ihrstadius utsedd dertill, äfwen med kallelse af bönderne. Han hade redan förestått tjensten en tid, då Consist. under Biskopsvacancen gaf honom interimsfullmagt 16 Febr. 1710, som Biskop Ifer konfirmerade 19 Sept. 1712. Opponens i prestmötet 1713. Skötte redligen sitt embete, utan att wäcka uppseende. Död 29 Maj 1726.
Gift 1710 med Anna Elisabeth Breumer, företrädarens dotter, som synes efterlefwat. Af deras barn nämnes endast Lars, som blef Direktör öfwer Finspångs bruk.
13. Mag. Niklas de Silentz. Född 24 Aug. 1698 i Götheborg. Fadr. Wilh. de Silentz war JustitiæBorgmästare och tillika Lagman i Götheborgs lagsaga, adlad 1716. Modr. Ingrid Bruun. Blef tidigt Student i Upsala och war ett ingenium præcox, dock med allwar och arbetsamhet. Redan 13 år gammal öfwade han sig att predika, och gjorde det till allas nöje och mångas förundran. Disput. pro ex. 1718, men begaf sig sedan till acad. i Lund och blef der Magister 1723, efter ihärdiga studier. Orerade på swensk vers wid Konungens och Drottningens wistande i Göteborg 1722. Pwgd 1724 till Huspred. hos Grefwinnan Eva Bielke, född Horn. Vice Notarie i HofConsistorium 21 Maj 1725. E. O. Kongl. Hofpredikant och Pastor wid Lifdrabanterne i Febr. 1726. Efter hans egen antecknmg erhöll han redan 1727 kallelse hit af Grefwinnan Christina Anna Bielke till Erwalla, men rönte motstånd af Consistorium. D. 7 Nov. 1727 begärde han twå gånger af Biskopen missiv till att profwa, bifall till vocation och fullmagt. Ännu 25 Mars 1728 yrkade både Grefwinnan och skattebönderne hans confirmation, som ändtligen utföll, så att han kort derpå tillträdde. En owanlig Pastor, lika utmärkt af nit och trohet i tjensten, som af wackra insigter och embetsgåfwor. Läste och skref oupphörligen, då han hade ledighet dertill. War tillika af ett lifligt och oförfäradt sinne, så att, då Consist. 1729 missiverade hans Adjunct och Klockare Bennerstein till annan ort, förswarade han sin rätt med en nog skarp skrifwelse. Död 23 Aug. 1732. Lemnade efter sig en öm saknad, och länge talade de gamle med rörelse om hans ingripande embetsförrättningar.
Gift 1729 med Margareta von Bysing, dotter af Hofkamreraren von Bysing. Af sorg wille hon snart bortarrendera nådåret och flytta. Död 4 Juni 1763. Barn: Wilhelm, död ung; Anna Christina, g. m. Cornetten Knut Drake.
Skrifter: Disp. grad. Introductio in Pentatevcum. Lond. Goth. 1723. — Hade ock utarbetat en Inledning till den Heliga Skrift m. m. i 3 tomer, hwaraf den första war censurerad och hade 80 prenum. a 6 daler, då enkan i Sept. 1733 tillböd Consist. lösa den med 600 daler k. m. Om de andra tomerna skulle hon snart lemna underrättelse. Okändt är, om något blef tryckt och likaså hwarest werket stadnade.
14. Mag. Andreas Axelsson. Erhöll vocation af ofwannämnda Grefwinna C. A. Bielke, hwarpå, efter långwarig twist om jus vocandi och Kongl. resolution till hennes förmån, Consist. gaf fullmagt 14 Maj 1734. Tillträdde s. å. Prost 1753. Se Past. i Munktorp.
15. Cand. Jacob Neiktern. Född i Köping 16 Oct. 1705 af Råd- och Handelsmannen Hans Neikter och Cath. Åhs. Farfadren af Wallonsk slägt, war egare af Wedewågs bruk. Hans son Gustaf, Kronofogde, fader till Professor J. F. Neikter i Upsala. Sändes redan wid 15 års ålder till acad. och hade både förut och sedan enskild ledare. Disput. 1729 och undergick Candidat-examen 1732. Såsom tillkommande måg och Adjunct hos Pastor i Bro pwgd 13 Juni 1733 af ÄrkeBisk. i Upsala. Enhälligt wald Commin. derstädes 1735, äfwensom med synnerlig enighet i Munktorp 1744. Respond. wid prestmötet s. år och tilltr. 1745. Sedan nu blifwit afgjordt att detta pastorat alternatim skulle wara Consistorielt, uppfördes han på förslaget 1754. Confirm. i Nov. s. år och ankom det följande. Märkligt, att då han dog 14 Maj 1764, hade sedan den utgamle N:o 7 ingen Pastor uppnått synnerlig ålder, men wäl flera bittida afgått.
Gift 1733 med Maria Gisler, Kyrkoherdedotter i Bro, f. 1708, död 15 Jan. 1781. Barn: Axel, Rector Scholæ i Linde; Pehr, Rector i Hedemora; Catharina Christina, g. m. Kyrkoh. Mag. Fromh. Hallman i Lillkyrka och Öby församl. samt Commin. Mag. L. Hærén i Torpa af Strengnäs stift; Maria Charlotta, g. m. Prosten i Tumbo och Råby församl. af nämnda stift Mag. L. J. Hallman.
16. Johan Daniel Wall. Född i Fahlun 15 Oct. 1719. Fadr. af lika namn war KronoAfradsInspektor och känd af sin utgifna bok "Bruks-Bokhållaren." Härkomst och namn woro ifrån Walla socken i Småland, der farfars fadren warit Kyrkoherde. Modren Marg. Elis. von Erdtman. Stud. 1733. Hade en tid afsigt att söka graden, men afstod efter något besinnande och idkade likafullt studierna med ifwer. Blef, ännu conditionerande på Hargs bruk, hedrad med anbud att vicariera för Lector Norberg wid gymnasium i Westerås, som en annan säges undangått honom. Pwgd i Strengnäs 22 Juli 1751 och Prostens Adjunct i Norrberke. Kallades följande år att wara V. Pastor i Dingtuna. Opponens wid prestmötet 1755. Rector Scholæ i Lindesberg 16 April 1760. Ehuru han icke sökte lysa med sina kunskaper, hände wid hans Past.examen, att en Lector måste swettas för hans swar och inwändningar. Det hade troligen icke skett, om ej examinator, emot en medbroders warning, satt sig före att strängt pröfwa honom. Af Patr. Eccles. kallad till Pastor här 1766, befullm. 9 April och tilltr. s. å. Förrättade marknadspredikan wid prestmötet 1768. Samwetsgrann och nitisk i sitt kall fortfor han så i den onda som goda dagen att ömt wårda församlingen och lika deltaga i embetsmålen med sin Commin. och Adjunct, som hade mycket att lära af hans samtal. Redan tidigt af kopporna skadad å ena ögat, blef han ifrån 1781 i det närmaste äfwen blind å det andra. Behöll dock ända till lifwets slut sin jemna sinnesstyrka. Då han predikat sista gången 26 Sönd. efter Trefald. och under bönen Fader Wår fallit på sina knän, förmådde han ej uppstiga, utan måste sjuk upplyftas och hemföras. Talade ännu lärorikt med sina barn förmiddagen samma dag han afled, 8 Jan. 1787.
Gift 1. 25 Juni 1773 med Beata Gustawa Duwall, f. 1743, dotter af Ryttmäst. Frih. C. E. Duwall, död i barnsäng 13 Mars 1774; 2. 1777 med Fredrica Lovisa Wallerius, Prosten i Stora Mellösa Doct. E. M. Wallerii dotter med A. S. Boström. Hon dog i Örebro 1806. Barn: Johan Fredric, f. 1778, v. Häradshöfding; Eric Wilhelm, f. 1780, Bruksinspektor; Carl Ulric, f. 1784, Cancellist i Örebro, sedan Possessionat.
17. Mag. Nils Samuel Swederus. Född i Stockholm 24 Oct. 1751. Fadr. Pastor i Skultuna. Stud. 1774, sedan han begagnat underwisningen i Westerås, och utmärkte sig med twenne orationer, den ena på swensk wers i anledning af Konung Gustafs kröning. Magister 1779. Pwgd 7 Maj 1780 på kallelse af RiksR. Grefwe M. Posse. E. O. Bat. Predikant wid Enkedrottningens Lifregimente s. å. Hofpredikant hos Enkedrottningen 12 April 1782, och efter dess död tjenstgörande hos Konungen. Predikade wid Djurgårds hälsobrunn 1783. Företog, med ett ringa understöd af publika medel, en resa 1784 till England, och efter mera än ett års wistande der, till Frankrike, Nederländerna och Holland. Wann derunder många lärda bekantskaper, och i synnerhet för sina Entomologiska kunskaper tillträde hos Presidenten Joseph Banks i London. Efter hemkomsten i Dec. 1786 återtog han tjenstgöringen hos Konungen. Kyrkoh. i Näsby och Erwalla församl. 29 Sept. 1789 efter ord. förslag och hedrande wal. Tilltr. 1790. Predikade i prestmötet 1794. Prost i Fellingsbro contract 25 Juli 1801. Sökte sedan endast och profwade till Munktorp 1814. Begagnade icke extra ansökningsrätt till regala pastorat, hwarmed han sent hugnades. Utmärkt af nit för religionen, af ordning och allwar uti allt, klok hushållning och förnöjsamhet, wid ett pastorat, som wisst icke, efter oeconomisk beräkning, swarade mot hans förtjenster. Besörjde Näsby kyrkas tillbyggnad och en ansenlig reparation på Erwalla kyrka. Donerade en icke obetydlig summa till bildande af twenne cassor i församlingarna för fattiga barns underwisning, och satte med betydlig egen kostnad prostgården i behagligt skick. En följd af hans utrikes wistande och derunder wunna anseende war, att han 1786 blef Ledamot af Society for Promoting Natural-History i London, 1787 af the Linnean Society ibid. och 1792 af La Societé d'Histoire Naturelle i Paris. Deraf uppkom ock en länge fortsatt brefwexling med utrikes lärde. Inom riket war han medlem af Homiletiska sällskapet i Upsala, samfundet pro fide et Christianismo i Stockholm, Evangeliska sällskapet ib., Bibelsällskapet i Westerås, Corresp. Ledamot af Landthushållningssällskapet i Örebro m. fl. Till minne af hans forskning och kunskap i Naturalhistorien hafwa twenne wetenskapens mästare benämnt insecterna Tinea Svederella och Encyrtus Svederi. Med så stora aktningsbetyg af många, undgick han dock icke att stundom blifwa misskänd af några. JubelMagister i Upsala 1830. Död 3 Nov. 1833.
Gift 23 April 1790 med Anna Margar. Öberg, f. 26 Oct. 1772, dotter af Handlanden i Stockholm Ol. Öberg och M. M. Hedenberg. Barn: Anna Margareta, f. 1795, g. m. Kyrkoh. C. Hansson i Jerna; Nils Magnus, Commin. i Malma; Beata Maria, f. 1799, g. m. Prosten i Knista af Strengnäs stift Mag. Ad. Christ. Gellerstedt; Georg Samuel, f. 1802, v. Commin. i Westerås; Johan Daniel, f. 1805, Bruksinspektor; Carl Axel, f. 1807, Brukspatron; Jacob Joseph, f. 1810, S. M. Adjunct; 2 döde i späd ålder.
Skrifter: Söndags-Bladet, Theol.-Moral. Weckoskrift. Sthm 1784. — En Philosophs resor i Asien och Africa. Öfwers. Götheborg 1788. — J. Whites Granskning af Christendomen och Mohamedanismen. Öfwers. Sthm 1790. — Bref om en Resa i England (Gjörwell Saml. 2 B. Sthm 1787—88.) — Tio Predikningar och ett Nattwards-Tal ibland Homil. Försöken. — Afhandlingar och Rön i K. Wetenskps-Acad:s Handlingar 1787—89. — Christel. Betänkande, huruwida Christna handla rätt, då de göra visiter på Sön- eller Helgedagar af Jac. Herweg. Öfwers. Götheb. 1818. — Predikan wid Jubelfesten 1817. Örebro s. å. — Christelig gåfwa till Ungdom wid dess första Nattwardsgång. Strengnäs 1828. — Smärre Poetiska försök införda i åtskilliga Tidningar.
18. Eric Johan Fornell. Född i Bobergs by, Fornåsa socken i Östergöthland 16 Sept. 1802. Fadr. Pehr Ericsson, Landtbrukare. Modr. Maria C. Andersdotter. Att en af slägten långt tillbaka, Professor Fornelius i Upsala, lyckligt uppstigit genom studier, wäckte först hos nämnda föräldrar den tanken, att låta sin son försöka gå i så wackra fotspår. Deraf inträffade swaga wilkor kunde dock ej medgifwa någon kostnad, och han hade för alltid troligen stadnat wid landtbruket, om icke förmögna slägtingar med Pastor i församlingen gjort utwäg för hans skolgång. Hade sedan den framgång, att han 1825 blef Student i Upsala. Under egna öfningar der betroddes honom, att i tre terminer hafwa uppsigt öfwer Elever wid Lycæum, som i ett för allt woro inaccorderade. Efter wunnet nådigt tillstånd examinerad och Pwgd i Upsala 15 Juni 1828, kallad af Öfwersten och Ridd. C. L. Hohenhausen på Haga i Swinnegarns församling. War ock sinnad söka philosophiska graden och hade begynt tentamina, då en swår ögonsjukdom twingade honom att afbryta. Tjenstgjorde såsom t. f. Pastor wid mötena med Uplands regimente 1828—30. Blef 10 April sistnämnda år E.O. Bat.Predikant wid samma Regimente, begaf sig till Stockholm och antog Lärareplats i en privat stola. Andre Lärare i Wexelunderwisnings-sällskapets Normalskola 13 Nov. 1831, och mottog 1832 lika tjenst wid Hillska skolan å Barnängen, som, efter Past.ex. 1833, bestriddes till 31 Jan. 1835, då han utnämdes till EsquadronsPredikant och Skollärare wid Lifgardet till häst. Kallad till detta pastorat af Erwalla Säteris egare, såsom Patronus Eccles. , kunde han icke, i anseende till Consistorii äskade upplysningar angående jus vocandi och församlingarnas protest, erhålla fullmagt förrän efter Kongl. resolution 10 Mars 1837. Tilltr. 1 April s. å.
Petrus — Ericus Olai — Olaus Jacobi — Chrismannus Laurentii — Johannes Olai Norinus — Johannes Arvidi Erwallius — Zacharias Olai Næssenius — Johannes Laurentii Granius — Johan Gusselius — Gustaf Johan Tillman — Johan Adolf Lahlenius — Carl Hansson — Carl Liljenmark.
2. Ericus Olai. Pwgd 1612. Nämnes här tjenstgörande 1619. Död 1624.
3. Olaus Jacobi. Tillträdde straxt efter ordinationen 1625. Se Past. i Grythyttan.
4. Chrismannus Laurentii. Född i Norbergs församl. Deponerad i Upsala 1625. Pwgd 1634 och s. år Commin. här. Hade odrägligt arbete med en utgammal Pastor, sin swärfader. Död 28 Febr. 1647.
Gift 1632 med en dotter af Pastor på stället Olaus Erici. Fader i förtid, redan såsom Student, måste han böta 20 daler och 8 dagar med fängelse. Enkan hade sex barn och fick snart det sjunde.
5. Johannes Olai Norinus. 1647. Pædagog i Nora stad 1648.
6. Johannes Arvidi Erwallius. Hitkom 1648. Commin. i Köping 1651. Återkom till detta pastorat 1662.
7. Zacharias Olai Næssenius. Född i denna församling, son af Pastor Olaus Erici [det står Ericus Olai]. Stud. i Upsala 1633, men läste både förut och sedan i Westerås. Hade 1645 kallelse till Huspred. af Frun på Hinseberg, men war illa noterad i Consistorium. Församlingen wäntade 1647, att han skulle ordineras till fadrens hjelp, men fick med harm höra att han för odygder war relegerad. Efter wisad bättring Pwgd 1650 och hitsänd att wara Adjunct. Ordin. Commin. 1651. På lång tid nämnes ej ondt om honom och 1670 fick han en wacker recommendationsskrift af Fru Siri Horn. Men gamla okynnet waknade; 1679, 1682 och 1683 war han anklagad för dryckenskap, försummelse i embetet m. m. Omsider så förswagad att han icke kunde göra tjenst, och fick med Consist. minne, mot wissa förbehåll, lemna sysslan åt den följande 1691. Död 1697, 82 år gammal.
Gift med Anna Gevert, som dock synes warit en sednare hustru, död 1699, 66 år gammal. Twenne döttrar, Elisabeth och Maria, omtalas.
8. Johannes Laurentii Granius. Född i Medåker 13 Dec. 1657. Fadr. Commin., sedan Pastor på stället. Stud. i Upsala 1680 och ifrån 1683 i Åbo. Pwgd 19 Aug. 1686 och Commin. i Kungsåra. Lemnade den swaga tjensten 1688 och blef Herr Zachris's vicarius. Ordin. Commin. 1691 med halfwa lönen intill gubbens död. 1711 hade han 4 år warit sjuklig, hwarföre församlingen och Fru Eva Horn rådde honom att uppdraga tjensten till sin styfson. Det skedde ock med Consist. bifall, så att allt hwad de ägde lemnades honom, mot förbindelse att föda och sköta dem. Men 1714 skref han till Biskopen, "att han återfått helsan, wille hafwa annan lägenhet, eller få bort styfsonen. Twå kunde här icke berga sig och det war swårt se barn i händerna." Förgäfwes. Föreningen måste fortfara så godt den kunde, till den gamles död 19 Jan. 1740.
Gift 1687 med Anna Jacobsdotter, enka efter Commin. B. Gusselius i Kungsåra och Boktryckaren i Westerås Boethii Hagens styfdotter, som utan barn lefde 1729.
9. Johan Gusselius. Född i Kungsåra 25 Maj 1679. Företrädarens styfson. Stud. 1704. På styffadrens kallelse Pwgd 15 Juni 1708. Såsom ofwanföre är nämdt, genom innehafwarens cession af tjensten ordin. Commin. 1711, men, ehuru med Domcapitlets utnämnande, kunde han dock icke under Biskopsvacancen få fullmagt. Dermed dröjdes sedan ända till gubbens död 1740. Lefde här i stort trångmål och beklagade sig öfwer sitt tunga arbete och resande emellan kyrkorna. Omkom i Dylta-ån, då han war sysselsatt med fiskande, 20 April 1748. En bonde i Berg misstänktes att hafwa stött honom i wattnet.
Gift 1713 med Brita Gadd, Kyrkoherdedotter ifrån Axbergs församling i Nerike, död i Arboga 15 Maj 1763. Barn: Christina, g. m. Skolmäst. J. Schultzberg i Erwalla och Commin. Abr. Leverin i Sala Landsförsaml; Anna Elisabeth, g. m. Fiskalen H. A. Christiernin i Arboga.
10. Gustaf Johan Tillman. Född i Westerås 26 Jan. 1720. Fadr. Joh. G. Tillman, Fältwäbel wid Westmanl. regimente. Modr. Anna C. Schult. Stud. 1742. Pwgd Juli 1747, då han blef företrädarens medhjelpare, och skötte äfwen tjensten under nådåret. Wid denna ledighet ansåg Consist. sig hafwa rätt uppföra tre på förslag till församlingarnas wal, men genom Kongl. resolntion 22 Jan. 1749 fick egaren af Erwalla säteri jus alternatim vocandi, och Presidenten Grefwe Piper utnämde Tillman i April s. å. Tåligt och förnöjsamt arbetade han all sin tid i denna trälsamma tjenst och gick ofta till fot fram och åter, då hans tour war i moderkyrkan. Rördes 1788 af slag, som återkom 1795. Död 11 Juli 1797.
Gift 1. 1749 med Anna Margar. Todenius, Comministerdotter i Westanfors, som dog 1784. 2. 1787 med Brita Wessling, som, då enka efter Hemmansegaren Jan Jansson i Erwalla, hade ock förut warit gift, död i April 1801, 71 år gammal. Barn med den förra: Eric, Organist i Fahlu stadskyrka, en snäll Musicus, träffades död i sjön Runn i Aug. 1784; Anna Christina, g. m. Handskmakaren Dahlbeck i Örebro; Ulrica, död ung.
11. Johan Adolf Lahlenius. Wald af församl. 1797. Se Past. i Tillberga.
12. Carl Hansson. Kallad af egaren till Erwalla säteri 1813. Se Past. i Jerna.
13. Carl Liljenmark. Född i Aspeboda församl. 29 Oct.1803. Fadr. Per Liljenmark, Bergsbrukare wid Stora Kopparberget, tog namnet af sin födelsegård Liljan i nämda församling men hette förut Poik, troligen ett Polskt namn efter en fånge i Kon. Gustaf Adolfs tid. Modr. Catharina Carlsdotter. Stud. 1822. Pwgd 19 Dec. 1826 till Adj. hos Pastor i Arboga. Commin här genom församl.:s wal 6 Maj 1828. V. Pastor 1836. Undergick Past.ex. 28 Maj 1838.
