Petrus — Andreas Arfwastason — Halwardus Dalekarlus — Canutus — Arwidus — Olaus — Olaus Olai — Claudius Olai — Nicolaus Jonæ Helsingius — Carolus Olai Hisingh — Carolus Caroli Hisingh — Johannes Christ. Christiernus — Abrahamus Petri Salmonius — Pehr Hagelberg — Christiern Christiernin — Jacob Strangh — Israel Acrelius — Johan Esselius — Johan Henric Engelhart — Gustaf Nibelius — Christopher Isac Heurlin — Esaias Magnus Tegnér.
1. Petrus eller "Herra Peder i Fjälandsbro" war ock Canonicus, då han 1396 med Herr Päder i Munkatorp fick fullmagt, att afgöra en twist om egendom, som war gifwen till Præbenda corporis Christi i Westerås.
2. Andreas Arfwastason. Curatus här 1440. Nämnes i ett bref ibland Örnhielms samlingar.
3. Halwardus Dalekarlus. Canik i Westerås och "Kirkieherre i Fälansbro" 1459, herbergerades af Knut Ulfsson, Rådman i Arboga, på en Westeråsresa, fram och åter. Hans namn war satt på stora ringklockan 1460. Beseglade ett säljebref i Lindes socken 1462. Förekommer ock 1474 såsom Can. och Curatus i Bisk. Lydikas räkenskap öfwer Canikens i Westerås L. Henrici qwarlåtenskap.
4. Canutus. Förekommer med lika titel 1489 i ett fastebref. Äfwen 1494, då han war tillstädes i en rättegång emellan Domcapitlet i Strengnäs och Klostret i Eskilstuna.
6. Olaus. 1517. Efter dessa finnes ej annat minne, än att Doct. Rudbeckius, säkert på stället, så antecknat dem i sitt Memor. Publ.
7. Olaus Olai. Den förste Evang. Lutherska Pastor här. Bewistade Örebro möte 1529 och underskref dess beslut, der han kallas Canik och Kyrkioprest i Fellendzbro. Förekommer i en förlikningsskrift 1542. War sjelf till Gripsholm och lefwererade till K. Gustaf kyrkosilfwer 1545, af Fellingsbro 27 löd. mark 13½ lod, af Näsby 3 löd. m. 1½ lod och af Erwalla 5 löd. m. 6½ lod, och fick Konungens qwittence 11 Febr. Underskref 1547 riksdagsbeslutet i Strengnäs och 1556 kronouppbördslängden för denna socken. På ålderdomen lemnade han tjensten och satte sig i ro på sitt hemman. Gamla matriklar hafwa härefter en Haraldus, men i Consist. Prot. 1604 säges tydligen, att denne Olaus och den följande i en tid af 80 år innehaft pastoratet.
8. Claudius Olai. Den föregåendes son, och finnes han äfwen skrifwit sig Clavidus och Nicolaus, men war helt säkert samme man. Fick 14 Jan. 1569 af K. Johan en Pundläst spannmål till underhåll. War 1571 på riksdagen i Stockholm och underskref bewillningen till Elfsborgs lösen. Köpte 1573 någon jord, hwarpå fastebrefwet funnits qwar i sednare tid. War nya liturgien mycket tillgifwen och gillade den med underskrift 1577. Nämnes ock i tjensten 1583, men tog afsked 1586 och flyttade på sin egendom. Död 1589.
9. Nicolaus Jonæ Helsingius. Hade en tid warit Comminister i församlingen, då han 1587, genom Hertig Carls synnerliga tillgörande, förordnades till Kyrkoherde. Underskref 1593 Upsala mötes beslut och följande år äfwen i Upsala acten om arfföreningen. Biträdde wid den ordning för Hospitalet i Arboga, som på Biskopens befallning blef öfwersedd och förbättrad 1595 och underskref densamma 16 Nov. Han synes haft anseende och dristat derpå. Hade 1598 skrifwit "temere en schedulam till Capitlet", hwarföre den fromme Biskop Bellinus honom allwarsamt tilltalade. Död i pesten 1603.
Sannolikt war han sin företrädares måg. Hans son Claes och en måg Lars Gudmundsson nämnas 1606 ärlige och wälförståndige.
10. Mag. Carolus Olai Hisingh. Född i Gefle 1572. Likwäl uppgifwes hans fader Olof Hising, bondeson ifrån ön Hisingen, hafwa warit Fogde i Ulfsunds län. Begaf sig 14 år gammal till acad. i Rostock och efter 2 års wistande der, samt widlöftig wandring i Tyskland till flera lärosäten, blef han promov. Magister. Någon tid efter hemkomsten satte Biskopen honom till Rector Scholæ i Arboga. Pwgd 1603 och s. å. befordrad till detta pastorat. Tilltr. 1604. Blef icke Prost, utan församlingen hörde till Arboga Contract. Af hans prestmötspartes nämnas, att han 1624 höll oration på latin. War kallad af Biskop Rudbeck till det Consist. Majus, som han införde och rådfrågades ofta i wigtiga mål. Så war han 1631 med, "då endräkteligen beslöts, att med syndare i högre kall och stånd skulle handlas efter kyrkoordningen, likasom med de lägre." En hederlig och mycket aktad man, hwars hus gerna besöktes af de förnämare. Dertill bidrog ock mycket, att Biskopen war hans måg. Död i April 1642. Dottersonen Nils Rudbeckius höll 12 Jan. 1643 på gymnasium öfwer honom parentation, som trycktes, men deruti anföres föga af hans levnadsomständigheter.
Gift 1598 med Cecilia Mattsdotter Hintze, f. 1579, död 1668, säkert dotter af Matts Hintze, som 1573 nämnes myntmästare i Westerås. Af deras 16 barn lefde: Olof, Borgmästare i Norrköping; Carl, fadrens successor; Matthias, klockare här; Johan, död studerande; Jacob, Handlande; Michael, Borgmästare i Köping; Magdalena, g. m. Biskopen Doct. J. Rudbeckius.
11. Carolus Caroli Hisingh. Född i Arboga 1603 af ofwannämda föräldrar. Knappt hade han ifrån skolan uppstigit i det nystiftade gymnasium, då han 1624 begaf sig till acad. Wistades der långa tider och gjorde sedan en resa i Tyskland, men icke träffas några lärdomsprof efter honom. Hemkommen 1629 sattes han till Supr. Collega i Westerås skola. Pwgd 7 Nov. 1630. Det hedrar Biskopens minne, att han icke hastade, att befordra sin swåger, ehuru werkl. skicklig, framför äldre och mera förtjente. Församlingen skref 1633 till Consist. att "fadren göres gammal och tung och tröttnar wid allehanda saker", begärde derföre, att sonen måtte få komma hem till hjelp. Han fick lof dertill, "men icke spem (till succession) utan det skulle wara församlingens libera electio, som i andra wandt är." Någon tid derefter war både fader och son nära att förlora socknens wälwilja. Ehuru egentligen sin faders Adjunct eller vicarius hade Herr Carl tillwällat sig en god del af ordin. Capellanens lön, som wäckte en stark förtrytelse, och då deras älskade Commin. Joseph blef flyttad till Westerås skola, ansågs det, som en ny oförrätt emot honom. Församl. hotade ock, att den icke wille bestå någon Capellanslön, om icke en dem behaglig prest kom i stället. Efter rättelse af detta missförstånd återkom och ökades förtroendet för den i alla stycken redbare mannen, så att när ledigheten inträffade, begärdes han straxt, som det synes utan förslag, till ordin. Pastor. Likwäl dröjde Biskop och Consist. med fullmagten och han insattes 1644. Följande år 22 Jan. blef han Prost öfwer hela Arboga Contract. Redan såsom designatus war han 1643 stiftets fullmägtig på riksdagen i Stockholm. Hade tillfälle att i prestmöten wisa sin kunskap både såsom orator, respondens och predikant. Fick 1667 regeringens confirmation på 40 T:r spannmål i wederlag, "för sin flit och åhåga i Guds ords predikande." Hade med sitt hus nära det anseende, som fadren; dock wållade flera barn att aktningen på hans ålderdom minskades. Död 15 Sept. 1669.
Gift 2 Juni 1633 med Catharina Malmenius, Prostens i Stora Tuna Mag. L. Malmenii dotter, f. 1614, död 1675. Barn woro lika många söner och döttrar som fadrens, men icke alla bonæ frugis: Carl, Stud., ostadig, föga duglig; Gustaf, Borgare i Arboga; Pehr, Pastor i Hed; Harald, Drabant; Johan, död studerande; Sara, g. m. Prosten J. Arhusius i Fahlun; Catharina, g. m. Commin. loci Lars Canuti; Christina, g. m. en J. Bollman och Gewald. J. Fougberg; de öfrige dogo tidigt.
12. Johannes Christ. Christiernus. Född i Westerås 23 Febr. 1631. Fadr. Christiern Månsson, Kyrkoherdeson ifrån Danmark, war Borgare och arrendator af Ramnäs bruk. Modr. Catharina Ericsdotter. Efter någon underwisning på födelseorten kom han tidigt med skicklig præceptor till acad. och blef der ansedd för en af de bästa studerande. War ock en tid utrest till Tyskland, men sökte icke Magister-graden eller lyste med några specimina. Men endast 28 år gammal hade han redan kallelse, att blifwa Pastor wid Nyenskants uti Ingermanland, der Petersburg sedan anlades, och blef pwgd 21 Maj 1659. Af okänd orsak efter få år hemkallad och måste wänta på någon öppning i stiftet. Af Kgl. regeringen utnämd Kyrkoh. i Säter 7 Sept. 1664. År 1670 begärdes han i Consist. af Fellingsbro församl., som förebar, att han war dem lofwad. Swarades, att "ändock afl. Biskopen gjort det utan Consist. wetskap, kunde det icke annat göra, än låta honom fara dit", och, då han fick allmän kallelse, gifwa fullmagt 3 Aug. s. å. Contr.Prost, då han tilltr. 1671. Synes af behållna skrifter hafwa klokt och driftigt uppfyllt detta förtroende. Riksdagsfullmägtig 1672, 1676, 1680 och 1686. Fick 1673 stadfästelse på de 40 T:r säd, som företrädaren haft, utan specific. för gästning. Gäster hade han dock nog, äfwen Konungen, som flera gånger icke så kort besökte honom med sin swit och wisade honom mycken nåd. Hans hus gaf icke de föregående efter i anseende. Af en owanlig och smärtsam sjukdom i hufwudet, som han förtroligt och noga beskref i brefs till Biskopen, död 1688. Begrafwen 26 Juni.
Gift i Sept. 1659 med Magdalena Simonius, dotter af Pastor Prim. i Stockholm Mag. Simon Arbogensis, f. 1638, död 1728. Af 13 barn blef Christina, g. m. Prosten i Mora P. Arosenius [heter Aroselius där]; Catharina, g. m. Brukspatron N. Swedenstierna; Magdalena, g. m. Öfwersten J. Liljeström; Johan, Brukspatron i Fellingsbro; Maria, g. m. nästföljande; Margareta, g. m. Prosten i Gagnef Mag. J. Gezelius; Pehr, Borgmästare i Nora; Johanna, g. m. Häradshöfdingen Loo; Simon, kamrerare i KammarCollegium; Christiern, Brukspatron i Skinskatteberg; Daniel, Notarie; Carl, Cornett, död i Pohlen. Döttrarna woro i synnerhet för sina wackra och allwarsamma seder mycket omtyckta. Om en af dem är berättadt, att, då hon inbar ljusen i rummet för Konungen, gaf en herre af switen henne en kyss som hon, släppande ljusen, betalte med en örfil, hwaröfwer Konungen förklarade sitt wälbehag.
13. Mag. Abrahamus Petri Salmonius. Född i Sala stad 28 Nov. 1654. Fadr. till slut Pastor i Romfartuna. Afgick med twå bröder ifrån Westerås till Upsala 1675. Såsom redan utnämd ordin. Bat.Predikant wid Westmanlands Reg. pwgd 18 Sept. 1684. Magister 1685. Kallades 1686 af Konungen, att wara Hof- och Gårdspredikant wid Kungsöhr, och tillika, såsom de föregående, att tjenstgöra i den lilla Kungsbarkarö annexförsamling. Hade lyckan, att med sina predikogåfwor winna utmärkt nåd, så att han redan 22 Maj 1688 utnämndes till Pastor et Præp. i Fellingsbro, dock äfwen i anseende till swärfaderns förtjenster och behöfwande famille. Tilltr. 1690, men Biskopen, som ansåg honom owärdig till sådan befordran, wille icke nämna honom till Prost, hwartill ock Konungen sedan samtyckte, i anseende till hans ungdom. Sedan han warit Concion. i Prestmötet 1692 och ord. Præses 1693 fick han 1695 inspection öfwer sin egen församling med Näsby och Erwalla. Med wacker kunskap och mycken förmåga hade han bordt blifwa en ypperlig Pastor, men egensinnig och sjelfrådande bragte han sig i owänskap och tracasserier och gjorde sig sjelf olycklig. Nästan beständigt lefde han i twister och processer med församlingen, sin Capellan, Skolmästare, sina swågrar och äfwen länge med den hederliga Prosten Dwan i Köping, för oreda med kyrkocassan i Kungsbarkare. I sina predikningar war han plump och owettig och utöste då bitterheter emot sina fiender. Slutligen steg oenigheten och hatet så långt, att han ledsen wid allt sökte flyttning ifrån Fellingsbro och wille byta med sin swåger Prosten Gezelius i Gagnef, der han trodde sig i en mindre församling kunna lefwa i ro. Skref då till Biskopen: "med tusende sorger förseglar jag detta bref, då jag kommer ihog min stillhet under studeringen, min ynnest i militietjensten och wid Kongl. hofwet, emot det buller, som i denna församling mött mig." Men det war just "bullersamhet", hwarföre han sjelf anklagades och som frånstötte allas sinnen, så att de icke erkände det goda, som ock kunde finnas hos honom. Tidigt förlorade han både kropps- och sinneskrafter. Död 30 Mars 1706.
Gift 1688 med Maria Christiernin, företrädarens dotter. f. 1667, död 17.. Barn, som kommo till någon ålder och kallade sig Salmoon, woro: Catharina, g. m. Öfwerste Lieut. P. O. Unge; Magdalena, ogift; Abraham, Ryttmästare, adlad Tornerhjelm, död 1730; Maria, ogift; Isac, Handlande, reste utrikes; Jacob, Lieutenant; Johan, Drabant.
14. Mag. Pehr Hagelberg. Född i Lindesberg 21 Dec. 1658. Fadr. Kyrkoherde. Hade 1676 slutat sina öfningar i Westerås och afreste till Upsala, der han 1688 blef Magister. I fyra år fortfor han att med privat condition besöka acad. Blef 1692 Gymnasiiadjunct och Consist.Notarie i Westerås. Pwgd 28 Aug. 1693. Histor. et Poes. Lector 1695. Secundus Theol. Lector 6 Oct.1698. Disp. i Upsala pro Sparta Theol. 1699, och s.å. Pastor i Hubbo. Prim. Theol. Lector och Pastor i Badelund 1703. Rector Gymn. 1693 och 1701. Föreslagen hos Konungen till detta pastorat 1706 war han dock ibland flera i synnerhet recommenderad. Märkligt, att blott 5 weckor efter den förres död utföll för honom Kongl. fullm., dat. Pinsk i Pohlen 5 Maj. Tilltr. och ContractsProst 1707. Riksdagsfullm. för Consist. 1693 och för stiftet 1710. Redan då war inkomsten för Pastor i denna stora församling för det långwariga kriget så förminskad, att, då penningegåfwor och lån begärdes till publici hjelp, kunde han med stor swårighet åstadkomma 100 daler. I prestmötet 1713 war han vice Preses och 1714 ordin. Förtjent man, som gjorde heder åt sitt stånd. Död 7 Maj 1719.
Gift 13 Aug. 1695 med Christina Gangius, Prostens i Stora Tuna Mag. P. Gangii dotter, f. 7 Febr. 1680, omgift med Brukspatron P. Lagerholm och död 1 April 1762. Barn: Jonas, HofrättsRåd i Swea Hofrätt, adlad von Hagelberg, f. 22 Maj 1698, död 8 Aug. 1772; Pehr, Auscult. i BergsCollegium; Eric, Brukspatron; Carl, Assessor i Antiquitets-Collegium.
Skrifter: Disput. pro Lectoratu Theol. De Concursu Dei. Ups. 1699. 8:o. — Progr.
15. Mag. Christiern Christiernin. Född i Ramnäs 30 Nov. 1675. Fadr. Commissarien och Brukspatr. Eric Christiernin. Modr. Agneta v. Glaen. Tog en liten tid underwisning i Westerås skola, men blef redan 1690 Stud. Efter 5 års wistande i Upsala företog han en widlöftig utrikes resa och besökte med mycken uppmärksamhet universitet i Tyskland, Holland, England och Frankrike. Antog Magister-graden i Leipzig 21 Jan. 1701 och hemkom 1702 efter 7 års bortowaro. Pwgd i Westerås 22 Aug. sistn. år, kallad af Riksrådinnan Grefwinnan Piper till dess Hofpredikant och dess barns lärare i christendomen. Erhöll ock 1704 hennes starka recommend. till Biskopen, att "uppföras på något godt förslag, lofwande att hennes herre nog skulle underhjelpa hos Konungen." Så blef han ock Kyrkoh. i Björskog 1707. Men han påstod ock sin rätt efter fullmagten, att wara Prost öfwer de församlingar, som företrädaren hade haft. Biskopen, som hade swårt att taga något ifrån Prosten Browallius i Köping, sökte blidka honom med Prostanamn, som den tiden war något rart, men icke nöjd dermed gick han ända till Konungens Råd och det drog på tiden till 1711, förrän Browallius kunde förmås att endast cedera honom inspection öfwer hans egen församling. Kyrkoherde här med Drottn. Ulrica Eleonoras fullmagt 14 Maj 1719. Tilltr. och Contr.Prost 1721. Predikade wid prestmötet 1713. Vice Præses 1724. War ock förordnad till ordin. Præses, men säger sjelf, att det omgjordes genom de täta Biskopsomskiftena. Såsom lärd, erfaren och driftig, hade han ock anseende derefter; likwäl war han ej utan owänner, som syntes wilja nedsätta och skymfa honom. En hans sockneherre, Capiten J. v. Swedenheim, gick 1735 till Consist. emot honom med en beswärsskrift af 12 gravamina, som äfwen rörde hans embetsförwaltning. Prosten förklarade sig och saken slöts genom förlikning, med starka förbehåll af den klagande. Det mesta wisade tydligt bara personlig owilja ända till fiendskap. Död 22 Nov. 1743.
Gift 14 Jan. 1704 med Beata Gyllenhök, dotter af Häradshöfdingen Pehr Gyllenhök och Regina Elbfass. Barn: Eric, Lifdrabant med Capitens afsked; Christiern, också Capiten; Pehr, Kammarskrifware i KrigsColl.; Jacob, okänd; Daniel, Pastor wid adelsfanan ; Beata, g. m. Lectorn och Prosten Mag. A. Hellberg i Badelund; Agneta Regina, g. m. 1. Notarien i BergsColl. S. Buschenfeldt och 2. Kyrkoh. i Ladugårdslands församl. Doct. J. G. Hallman; Joachim, Drabant; Anna Maria, g. m. Prosten i Skultuna Mag. M. Swederus; 2 döde tidigt.
16. Mag. Jacob Strangh. Född wid Nyhammars bruk i Heds socken 7 Febr. 1697. Fadr. af lika namn war Brukspatron af en Skottsk slägt, som i Kon. Johans tid inkom i riket. Modr. Christina Remmer. Sändes 1712 till Upsala, der han anwände en synnerlig flit och blef Magister 1722. Uppehöll sig äfwen sedan länge wid detta lärosäte, och war derunder informator för en son af sedermera Biskopen Doctor Caméen. Utnämdes 22 Mars 1728 till ConRector i Westerås skola, men kom icke att tillträda denna tjenst. War så wäl ansedd af Philos. facult. i Upsala, att han 1728 uppfördes på Adjunctsförslag. Gjorde s. å. en resa genom flera rikets provinser och derpå till Tyskland, der han inpå andra året uppehöll sig wid flera academier. Under tiden befordrades han till Scholæ-Rectoratet i Westerås, det han straxt antog 1730. Pwgd i Stockholm 17 Juni s. å. Græcæ Linguæ Lector wid gymnasium 4 Aug. 1731. Sec. Theol. Lector och Pastor i Hubbo 1740. Twå gånger Gymnasii Rector. Föreslagen hit 1744 fick han ansenlig pluralitet af röster och Kongl. fullmagt 8 Nov. s. å. Tilltr. 1745 och blef Contractsprost. Predikade wid prestmötet 1750 och war vice Preses 1755. Stiftets fullmägtig på riksdagarne 1742, 1746, 1751 och 1756. Utmärkt af lärdom, redlighet och nit i embetet. Tänkte wäl och war rådig i de mest inwecklade mål. Död 7 Dec. 1756. Begr. med sedan tryckt predikan, af Biskopen Doct. Troilius.
Gift 9 Nov. 1730 med Anna Christina Elvius, dotter af Mathes. Professorn Mag. P. Elvius i Upsala och Christ. Buskagrius, född 1704, död 3 Juni 1776. Barn: Pehr Elof, Th. Doct. Lector och Prost i Skerike; Anna Magdalena, g. m. 1. Notarien Abr. Gother och 2. Rådman A. Paqualin; Catharina Elisabeth, ses nedanföre; Gustaf, begaf sig utrikes till sjöss; Johan Wilhelm, till America och hade många äfwentyr; Jacob, Past. et Præp. i Enköping; Christina Maria, g. m. Acad. Kamreraren J. Schedwin i Upsala; 3 döde i barndomen.
16. [Felnumr.] Doct. Israel Acrelius. Född i Österåker af Roslagen i Upsala stift 14/25 Dec. 1714. Fadr. Kyrkoh. Johan Acrelius war den femte af samma slägt, som, son efter fader, innehaft detta pastorat. Modren Sara Gahm måste 1719 såsom enka med sina barn fly ifrån orten, undan de i skärgården sköflande Ryssarna, och är märkeligt, att hon kunde, jemte sin redbaraste egendom, rädda kyrkans cassa, skrud och silfwer. Hon stadnade en tid i Stockholm, men omgift fick hon återkomma till samma lägenhet och denne son hade i styffadren sin bästa lärare till dess han 1727 blef Stud. Efter Cand.examen Pwgd i Upsala 3 Juni 1743, kallad af Presidenten Baron G. Rålamb. Magister 22 Juni s. å. War ock huspred. hos Baronessan Banér på Hörningsholm. v. Pastor 1745 i Riala, Kulla och N. Ljusterö församl. i Upsala stift. Extra ord. predikant wid AmiralitetsEskadern i Stockholm 2 Jan. 1747. Kallades 1749 af Ärkebiskop Doct. H. Benzelius, att såsom Prost öfwer Missionen gå till Swenska förs.. i America. Utnämdes till Pastor i Racoon och Pensneck, men flyttades snart till Christinæ församling. Efter 2½ månaders resa war han på stället. Orerade wid Tyska Evangeliska presterskapets möte i Germantown 1751. Sin tjenst förrättade han wanligen på swenska språket, men ock på engelska, då han hade främmande åhörare. Många woro de lifsfaror och frestelser, som han war underkastad. Om frugten af sina mödor i embetet har han på tryck utgifwit underrättelse. Efter 7 års arbete hemkallad och aflöst kom han i Dec. 1756 till England. Tjenstgjorde der en kort tid wid Swenska förs. i London och besökte både academier och ekonomiska inrättningar. Ännu frånwarande föreslagen till Pastor i Ö. Wåla af Upsala stift blef han enhälligt wald, men utan widare påföljd. Förgäfwes blef ock den försäkran, som han efter hemkomsten fick, om Stora Tuna pastorat. Ändteligen efter Konungens föreskrift uppförd på förslag hit, då ingen inom stiftet war sökande, erhöll han allas röster och Kongl. fullmagt 11 Juni 1758. ContractsProst wid tilltr. 4 Maj 1759. Concionator wid prestmötet 1760. Stiftets fullmägtig på riksdagen i Norrköping 1769. Theol. Doctor i Upsala 1779. Lika så här en arbetsam och nitisk Pastor, och torde få anmärkas, att, såsom de flesta ifrån America hemkomne prester, hade han något eget i charakter och lynne, troligen en följd af owanliga händelser och umgängen. På ålderdomen, då han nästan war blind, deltog han dock i omsorgen både till församlingens och Contractets wård. Stiftets Senior 1798. Då han wid en ljungande åska nattetid wille wäcka sitt husfolk råkade han i hastigheten att stöta sig, så att han kort derpå afled 25 April 1800.
Gift 1759 med Cath. Elis. Strangh, företrädarens dotter, f. 1739, död 22 Nov. 1796. Barn: Anna Christina, g. m. Borgmäst. i Arboga, Assessor Beijer; Jacobina, g. m. Lieutenanten A. F. Linroth; Maria Lowisa, g. m. sedan ÖfwerDirecteuren och Riddaren A. G. Berger; Sophia Charlotta, g. m. sederm. K. Hofpredikanten och ContractsProsten S. C. Rathsman; En dotter död ung.
Skrifter: Grafskrift på Sw. vers öfwer Hofkällarmäst. Ol. Bergmans enka Marg. Acrelius. Sthm 1732. F. — Dito öfwer Kyrkoh. i Ö. Åker Mag. And. Chytræus. Ib. 1734. F. — Bröllopsskrift öfwer Handl. Cl. Claesson och Marg. Dowe. Ibid. 1740. — J. Schowers Betraktelser att komma till Lycksaligheten. Öfwers. ifrån Engelskan. Ib. 1748. 8:o. — Liktal öfwer v. Pastorn G. Heingelman, öfwersatt på Tyska. Philadelphia 1753. 8:o. — Predikan i Christinæ kyrka då Colonierna begynte resa sig emot Reger. i England, om Undersåtares gåfwor åt deras Öfwerhet. Ib. 1755. 8:o. — Tal då Kyrkoh. Ol. Parlin introducerades 1750. Sthm 1757. 4:o. — Dito då Kyrkoh. Er. Unander introd. Sthm s. å. 4:o. — Beskrifning om de Swenska församlingars fordna och närwarande tillstånd uti Nya Swerige. Sthm 1759. — Synodalpredikan i Westerås 1760. Sthm. s. å. — Pred. på 2:dra Söndagen efter Trettondagen. Sthm 1766. — Dito på 3:dje Söndagen i Fastan. Ib. 1766. 4:o. — Likpred. öfwer Prosten Doct. G. Herdman i Glanshammar. Örebro 1767. 4:o. — Flera uppsatser i Swenska Mercurius.
17. Johan Esselius. Född i Elfwedal 5 Dec. 1751. Fadr. Commin., till slut Pastor et Præp. i Lima. Inskr. wid Upsala acad. 1761 och hade privat underwisning, till dess han derst. kunde begagna den allmänna. Pwgd 3 Nov. 1775, kallad till Adj. af Pastor i Badelund. Mottog lika tjenst i Munktorp 1777 och hos Domprosten i Westerås 1779. Bildade sig mycket efter honom, så i sätt att wara, som i predikostil och declamation. E. O. Hovpredikant hos H. K. H. Hertigen af Östergöthland 5 Febr. 1780. Past.ex.17 Jan.1781. Kyrkoh. i Ängsö församl. efter Kammarherren Gr. Pipers kallelse 12 Nov. 1782. Profwade till Lima pastorat efter sin fader 1793. Sedan han emot fleres beswär bibehållit sitt förslagsrum till detta pastorat, samt med minsta antalet röster, af Konungen utnämd 10 Nov. 1801. Tilltr. följande år och introd. wid generalvisitation 16 Maj. Prost i sin församling 1805. Efter att hafwa wunnit sin önskan till en af mång så ifrigt sökt lägenhet, war han icke utan motgångar, så af sjuklighet, som af andra bekymmer. Hade synnerlig ömhet för stiftets prestenkor, så att han många år lade till den allmänna hjelpen wärdet af en tunna råg, utöfwer hwad andra Pastorer betalade. Död 30 Juli 1815.
Gift 15 Maj 1783 med Anna Catharina Hellberg, Lectorn och Prosten i Badelund Mag. Axel Hellbergs dotter, f. 1756, död i Arboga 28 Maj 1818. Barn: Axel, Lieutenant wid Artilleriet; Johan Eric, ofärdig, Postmästare i Motala; Carl, Underofficer wid Nerikes och Wermlands Regim., måtte dödt tidigt; Beata Helena, g. m. Commin. på stället, sedan Contr.Prosten i Ramnäs Joh. Brodén; Johanna Catharina, g. m. Doct. J. N. Jedeur, Fältläkare wid armeens flottas Götheborgs Eskader.
Skrifter: Profpredikan i Norrköping 1790. — Sammandrag af den christeliga Salighetsläran för barn. 12:o.
19. Doct. Johan Henric Engelhart. Född i Götheborg 17 Oct. 1759. Fadr. Archiatern R. W. O. Doct. Carl Didr. Engelhart, död i Götheborg 1812 i 91:sta året. Modr. Anna Justina Kitz. Stud. i Lund 1776. Ett ingenium præcox. Magister 1778. Chemiæ Docens 1779. Medicinæ Doctor 6 Maj 1780. Reste sedan till 1786 i Skottland, England, Frankrike, Holland, Tyskland och Danmark, att öka sina kunskaper särdeles i Medic. wetenskapen. Under utrikes wistandet utnämnd Extraord. Medicinæ Adjunct i Lund 1782. Ordin. Adj. och Anat. Prosector 5 Juli 1784. Blef ock Chirurgiæ Magister. Mathes. och Medic. Lector wid gymnasium i Götheborg 23 Jan. 1787, och erhöll Professors titel. Medic. Pract. Professor i Lund 27 Dec. 1788. Första Fältmedicus wid sjukhusen i Carlscrona 1789. Förste Kongl. Lifmedicus 1793. Rector Magnif. 1792 och 1802. Erhöll af Kejsar Alexander en dyrbar gulddosa för det program han 1802 utgaf, till afhörande af Sorgetalet öfwer Arfprinsen af Baden. Promotor i Medic. faculteten 1794. Inspector för Götheborgska nationen 23 år och för Smålands 3 år. JubelMagister 1829. War Hedersledamot af Kongl. SundhetsCollegium 20 April 1816, af WetenskapsSociet. i Edinburg, af Medicinska Societ. i London och Edinburg, af Kongl. Wetenskaps och WitterhetsSamhället i Götheborg, af Swenska LäkareSällsk. i Stockholm och af Physiograph. Sällsk. i Lund. Præses i Kongl. Medic. Societ. i Ediuburg 1782, 83. Då han 1815 fattat beslut att ingå i prestståndet, præsiderade han i Theol. facult. ex speciali gratia och prestwigdes i Lund 9 Dec. Under ansökningstiden till pastorat predikade han ofta i Stockholms kyrkor, och wann sitt ändamål genom Kongl. fullmagt hit 16 Sept. 1816. Trohets- och embetseden är dat. i Wexiö 9 Febr. 1818. Tilltr. s. å. Opponerade extra wid prestmötet i Wexiö 1817. Prost 1 Maj 1819. Lemnade för sjuklighet pastoral- och cassawården 1821 till v. Pastor. Det gamla liberala lefnadssättet i prostgården kom icke öfwerens med hans swaga hälsotillstånd och umgänget inskränktes till få de förnämsta husen i församlingen. Efter sin frus död allt mera lidande till sitt slut 24 Oct. 1832.
Gift 1787 med Harriet Erskine, dotter af Engelske Generalkonsuln i Götheborg Thomas Erskine, Earl of Kellie, Comm. af K. Wasa O. st. K. , f. 1763, död 24 Dec. 1829. Barn: Anna, f. 7 Jan. 1788, död på Cambo House 1822; Carl Thomas, f. 1789, död 1792; Harriet Dorothea, f. 14 Oct. 1790, g. 1812 med Amer.Consulen och Grosshandl. Dawid Erskine; Sir Dawid Engelhart Erskine, f. 16 Febr. 1792, Baronet of Cambo House, död i England 1841; Amalia Gustawa, f. 13 Aug. 1793, g. 1818 m. Grosshandl. F. A. Westerberg; Carl Henric, f. 25 Oct. 1794, JustitieRåd, R. N. O; Thomas, f. 15 Mars 1796, död 15 Febr. 1840, Häradshöfding i Bohus Län; Elisabeth, f. 1798, ogift, fick 2 nådår; John Julius, f. 19 Dec. 1799, Capiten; Carolina Justina, f. 1801, död 1828 på öen Bute; Gustaf, Grosshandlare och Consul, f. 17 Oct. 1803; Adolf Fredric, f. 15 Juli 1807, död 1837, Lieuten. wid Artilleriet.
Skrifter: Utgifwit 3 Disputationer i Lund såsom respondens, samt præsiderat för 63, af hwilka den sista i Theol. facult.: Commentariolum in Quæstionem Pontii Pilati, quid est Veritas? Joh. XVIII. v. 38. — 5 Programmer. — Theses miscell. Gothob. 1787. — Bref ifrån Edinburg om James Hamiltons samlade rön, om nyttan af swettning i wattsot. (Läkaren och Naturforsk. V Tom.)
20. Doct. Gustaf Nibelius. Allena sökande och föreslagen. Allmänt kallad och begärd med deputat., utnämnd 1833. Tillträdde och install. 1835. Stiftets Biskop 1839.
21. Doct. Christopher Isac Heurlin. Född i Åsheda församling af Wexiö stift 25 Oct. 1786. Fadr. Doct. Samuel Heurlin, Kyrkoh. derstädes, HäradsProst, Professor och Led. af K. N. O. Modr. Anna Elis. Osterman. Stud. i Lund 1804. Magister 1808. Eloquentiæ Rom. Docens 31 Maj 1809. Mathem. Docens 1810. Oeconomiæ Adjunct 1812. GymnasiiAdjunct och Bibliothekarie i Wexiö 24 Nov. 1815. Vice Philos. Lector i Jan. 1816. ConsistoriiNotarie 4 Oct. 1816. Philos. Lector 20 Dec. s. å. Tilltr. 1818. Pwgd 28 Sept. 1817. Kyrkoherde i Tolg, Asa och Tjureda 26 Mars 1822. Tilltr. 1825. Vice ContractsProst 1824. Ordin. Dito 13 Maj 1825. Domprost i Wexiö 28 Mars 1829. L. N. O. 24 Juni 1830. Utn. Theol. Doctor 10 Nov. s. å. och prom. i Upsala 14 Juni 1831. Præses wid prestmötet i Wexiö 1836. Med 47 röster i första rummet föreslagen och utn. Biskop i Wisby stift 31 Aug. 1838. Tilltr. 1840. Tillförordnad StatsSecreterare för EcclesiastikExpeditionen 14 Sept. 1838, hwilket förordnande upphörde 16 Maj 1840. Ledamot af SwenskNorska UnionsComitén 15 Juli 1839. Ledamot af Kongl. Wetenskapsacad. 1839, af Samfundet för utgifwande af Handskrifter rörande Skandinaviens historia 6 Nov. 1838, af pro fide et Christianismo 1830. HofCancellerens ombud wid Boktryck. i Wexiö 1816—25. Revisor af Stats-, Banco och Riksgäldswerken 1827, 1832 och 1837. Revisor i BancoDisconten 1828, 1832 och 1837. Stiftets fullmägtig på riksd. 1828, 1834 och 1840. Ledamot i Kronobergs LänsLazaretts Direction 1830—39. Warit Ledamot af flera, dels allmänna, dels enskilda LänsComitéer. Konungens ÖfwerHofpredikant och Præses i HofConsistorium 18 Juni 1841. OrdensBiskop i survivance och C. N. O. 19 Juni s. å. Erhöll på begäran afsked ifrån Biskops-embetet i Wisby stift, och utnämnd till Pastor i Fellingsbro s. d. Tilltr. genast. Ordförande i KyrkolagsComiteen s. å. StatsRåd och Chef för EcclesiastikDepartementet 30 Dec. 1842. Pred. afsked i Fellingsbro kyrka 1 Oct. 1843.
Gift 1816 med Elisabeth Liljewalch, f. 29 Dec. 1792, dotter af Rådmannen i Lund Sewerin Liljewalch. Barn: Christina Fredrica, f. 8 Jan. 1818; Samuel, E. O. Bibl.Amanuens i Lund, f. 12 Jan. 1820; Esaias, f. 26 Mars 1824; Anders Olof, f. 23 Dec. 1827; Anna, f. 21 Dec. 1830; Johan Sewerin, f. 30 Aug. 1832.
Skrifter: De aberratione Fixarum. Lond. Goth. 1808. 4:o. — De caussis Troporum. Ib. 1809. 4:o. — De Æquilibro Fluidorum. Ib. 1811. 4:o. — De extrahendis Radicibus ex Binomiis. Ib. 1812. 4:o. — Beskrifning öfwer Åsheda socken. Acad. Afhandl. Ib. s. å. 4:o. — De Usu Disciplinarum in interpretanda Scriptura Sacra. Ib. 1813. 4:o. — Wexiö StiftsTidningar 1816—1825. — Handlingar rörande Prestmötet i Wexiö 1817. Ib. 8:o. — Programmer till Lector Theolanders installation och till Rectoratets nedläggande. Wexiö 1824. — Diss. Synodalis. Vex. 1836. — Predikan wid Prins Gustafs första nattwardsgång. Sthm 1842.
22. Mag. Esaias Magnus Tegnér. Född i Milleswiks pastorat i Wermland 2 Sept. 1800. Fadr. Mag. Lars Gustaf Tegnér, Theol. Licentiat och vice Pastor, war äldre broder till nuwarande Biskopen i Wexiö. Student i Lund 1819. Magister 1823. Pwgd i Carlstad 4 Dec. s. å., kallad till Andre Pastorsadjunct wid Claræ församling i Stockholm. Förste Pastorsadjunct ibid. 1 Juni 1824. Kongl.Hof- predikant 25 Oct. 1826. Archivarie och tillf. Skattmästare i Evangeliska Sällskapet s. å. Past.ex. 28 Oct. 1829. Tjenstgörande Extr. Kongl. Hofpredikant s. å. Vice Notarie i Hof-Consistorium 1828. Ordin. Notarie 30 Jan. 1833 och äfwen i StadsConsistorium s. å. Secreterare i Presteståndets CanzliDirection 1833. Ståndets Notarie wid riksdagen 1834—35. Ordinarie Kongl. Hofpredikant, Ledamot af HofConsistorium och Pastor i Hofförsamlingen 27 Mars 1837. OrdensCapellan 5 Maj s. å. Secreterare i Presteståndet wid Riksdagen 1840—1841. Kyrkoherde i Fellingsbro 13 Nov. 1843. Tilltr. genast.
Gift 1835 med Carolina Christina Areschoug, dotter af Grosshandlaren Niclas Peter Areschoug. Har 3 barn.
Skrifter: Clitophæ Dialogus Platonicus Suetice. Lond. 1825. 4:o. — GrifteTal wid Öfwerdirektör G. Forsells makas graf. Sthm 1833. 8:o. — Dito wid LifMedicus af Pontins makas graf. Ib. s. å. 8: o.
Nicolaus Jonæ — Sweno Olai — Petrus Petri — Daniel Laurentii Arbogensis — Josephus Swenonis Kerrberus — Carolus Caroli Hisingh — Petrus Matthiæ Tunensis — Andreas Waldemari Remigius — Laurentius Canuti Bjur — Johan Bjurberg — Johan Erwallius — Anders Axelsson — Olof Tudéen — Magnus Arhusiander — Johan Reuterborg — Jacob Arhusiander — Daniel Westling — Johan Brodén — Nils Leufgren.
1. Nicolaus Jonæ blef Pastor här 1587.
2. Sweno Olai. 1593. Se Pastores i Medåker.
3. Petrus Petri. Född i Wermland af en redan den tiden gammal prestslägt, och nära skyld med Biskopen i Åbo Eskil Petræus. Pwgd i Westerås 1600. Commin. här 1604. Död 23 Oct. 1619.
Gift med Ingrid Trulsdotter, syster till Mäster Uno i Leksand. Sonen Petrus Petræus blef Pastor i Möklinta och ifrån honom äro alla Petræer i detta stift härkomne.
4. Daniel Laurentii Arbogensis. 1620. Se Past. i W. Schedwi.
5. Josephus Swenonis Kerrberus. 1631. Se Past. i Ihrsta.
6. Carolus Caroli Hisingh. Delade lönen med den föregående, då han blef sin faders v. Pastor 1633. Se Past. i denna Församling. Ansågs såsom Ord. Comminister.
7. Petrus Matthiæ Tunensis. 2:dre Commin. 1639. Se Brukspred. i Hellefors.
8. Andreas Waldemari Remigius. 1644. Se Past. i W. Schedwi.
9. Laurentius Canuti Bjur. Född i W. Fernebo och Lasjö by 1624. Fadr. Knut Ericsson war bonde och kolare. Stud. 1653, sedan han 19 år sträfwat i Westerås. Pwgd 12 Juni 1656, då han blef Pastors Domest. här. Commin. 1659. Skicklig prest, wäl ansedd i Consist. och älskad i församlingen. Flera gånger föreslagen till pastorat men utan framgång, mera i följd af hans eftergifwenhet, än af annan orsak. War alldeles säker om Ramnäs, men då Herr Anders i Sura skref, "att han wille taga brödet utaf hans mun, och barnens tårar skulle anklaga honom", försakade han straxt lägenheten. Nog förswagad 1690 uppdrog han med Consist. bifall tjensten åt sin son, och tog afsked med ett wackert tacksägelsebref till församlingen. Död 26 Febr. 1692.
Gift 30 Oct. 1654 med Catharina Hisingh, Prostens härstäd. dotter, f. 1635. Han war då Stud. och informator i huset. Då Prosten fick weta, att de haft allt för nära umgänge, blef hon inkallad ifrån köket och flux med "Munsiör Lars" sammanwigd. Så lyder de gamlas berättelse, trolig nog, då wigsel utan lysning i så fatta omständigheter denna tid flera gångar omtalas. Hon dog 1690. Af deras 16 barn lefde: Johan Bjurberg, fadrens successor; Sara, g. m. O. Hellenius, Commin. i Hjulsjö; Anna, g. m. Commin. E. Todenius i Wika [står Kyrkoh. L. Todenius, men han tycks ha varit Annas son]; Christina, g. med en P. Carlsten; Catharina, g. med Corporalen wid Lifregim. J. Bergfeldt; Maria, g. m. Klockaren i församlingen J. Möllner; Elisabeth, g. m. Mästersmeden J. Berg i Jäder; Margaretha, g. m. 1. Lifdrab. J. Kempe och 2. Plåtslagaren Joh. Olofsson wid Rockhammar; Susanna, g. m. Klockaren H. Thermænius i Hjulsjö.
10. Johan Bjurberg. 1690 genom fadrens cession. Se Past. i Grytnäs och Awesta.
11. Johan Erwallius. Född i Näsby 1670. Fadr. Kyrkoherde. Stud. 1691. Wäl känd kom han 1695 i fråga att blifwa Rector wid Awesta skola. Utnämnd och tilltr. 1696. Pwgd 16 Juli s. å. Orator i prestmötet 1701. Commin. här 1706. Respondens wid prestmötet 1714. Med godt namn och betydliga slägtförbindelser förblef han dock här till sin död 24 Maj 1729.
Gift 1697 med Anna Elisab. Smidt, dotter af Bergsfogden Smidt med Cath. von Glaen, hwilken sistnämda blef 3:dje gången gift med Domprosten Doct. P. Tillæus. Enkan efterlefde 1743. Af barnen nämnas: Johan, Rector Scholæ i Sala; Maria Elis. g. m. Commin. i Fahlun Eric Acharius; Anna Catharina, lärer blifwit gift med en Cornett Falk. Huset war i Consist. ämnadt att conserveras genom en ung man af de föreslagne, men det blef om intet genom den följandes olaga wal, som dock blef gällande.
12. Mag. Anders Axelsson. 1731 med besynnerliga omständigheter. Se Past. i Munktorp.
13. Olof Tudéen. Född i denna församl. wid Rockhammars bruk 25 Sept. 1675 af Plåtsmeden Jan Olsson och dess förra hustru Anna Ersdotter. I anledning af fadrens handtwerk tog han sitt namn under gymnasiitiden och blef Stud. 1698. Pwgd 5 Maj 1701. Derefter Adjunct i Sätterbo och Malung. Comminister i Kungsbarkarö 1705. Skollärare här 1707. Hade förtärt sina bästa krafter, då han 1734 antogs till Commin. Kunde icke länge bestrida denna tjenst utan biträde, och hade många år hållits wid sängen af sjukdom och ålderdomsswaghet, då han dog 12 Oct. 1752.
Gift 1707 med Elsa Fresk, enka efter Skolmäst. här Joh. Amnelius. Död gammal och skröplig 1755. Efter mannen wärderades hela boet till 359 daler.
14. Magnus Arhusiander. 1653. Se Pastores i Grytnäs och Awesta.
15. Mag. Johan Reuterborg. Född i Stora Rytterne 31 Dec. 1723. Fadr. Nils Andersson i Stenby war Hemmansegare, som kunde understödja i Westerås sonens lust för studier. Stud. i Upsala 1744. Magister 1755. Pwgd i Stockholm 24 Aug. 1756. War kallad af Pastor här till Adj., och s. å. under riksdagen anförtroddes honom hela församlingens wård, hwaruti han wisade sig synnerligen skicklig och pålitlig. Anhöll 1759 förgäfwes med en wäl skrifwen ansökning om Scholærectoratet i Linde. Lyckligare att få förslaget till denna Sacellani erhöll han ock fullm. 21 Jan. 1763. Undergick Past.ex. 1778. Opponerade wid prestmötet 1779. Hade wackra kunskaper, war god hushållare och lemnade förmögenhet åt slägtingar. Död 4 Dec. 1787.
16. Jacob Arhusiander. Efter långwarig twist, genom Konungens utslag Comm. i Dec. 1789. Genom ny Kongl. Resol. 1790 fick han uppbära lönen ifrån 1 Maj 1788, efter afräkning för vicarien i tjensten. Se Pastores i Grytnäs och Awesta.
17. Daniel Westling. Född 4 Mars 1748 i Swärdsjö. Fadr. af lika namn war KronoLänsman. Modr. Christ. Fahlberg. Stud. 1767. Pwgd 20 Maj 1773. Hade såsom Adjunct biträdt på 6 ställen, då han 1782 blef sin swärfaders vicarius wid skolan i Munktorp. Commin. i Säby 21 Dec. 1790. Ibland 15 sökande hit erhöll transport 15 Juni 1800. Tänkte få bättre då han profwade till Sacell. i Munktorp 1812, men sjuknade af slag på predikstolen s. d. och afled kort derpå 24 Dec. nämnde år.
Gift 1 Maj 1782 med Beata Magdal. Sundelius, Skolmästarens i Munktorp C. Sundelii dotter, f. 1758, död 6 Mars 1835. Barn: Beata Christina, f. 1787.
18. Johan Brodén. 1813. Tilltr. 1815. Se Past. i Ramnäs och Sura.
19. Nils Leufgren. Född i Swillinge by af denna församling 5 Oct. 1765. Fadr. Olof Olsson, Rusthållare. Stud. 1787. Pwgd 19 Nov. 1790. Adj. hos Pastor i Malma. Skolmästare här 13 Nov. 1793. Tilltr. 1795. Commin., andra gången föreslagen, 26 Maj 1823. Tilltr. genom accord 1825.
Gift 7 Juni 1795 med Anna Christina Sandborg, Kyrkoherden i Bro P. Sandborgs dotter, f. 8 Aug. 1774. Barn: Pehr Niclas, f. 1796, Arrendator; Samuel, f. 1806, Bruksinspektor; Eric Wilhelm, f. 1809, Handlande; Carl August, f. 1811, Faktor och Handlande; Christina Elisabeth, g. m. Faktor Erik Odén.
Laurentius Erici — Johannes Næsboethii — Abrahamus Andreæ Fellenius — Petrus Erici Cuprimontanus — Jacobus Erici Næsenius — Andreas Petri Amnelius — Johannes L. Bjurberg — Andreas A. Lindesbergius — Johannes Amnelius — Sigfrid Fernelius — Olaus Tudéen — Matthias O. Bennerstein — Jonas Ahlbeck — Gustaf Simon Dybeck — Olof Nordendahl — Nils Påhlman — Nils Leufgren — Nils Magnus Swederus.
1. Laurentius Erici. Inkommen från Gestrikland, war Pædagog här 1608. Nämnes nyss Pwgd 1612. Förekommer ännu 1625 och 1631. Har troligen tjent till 1644. Lefde fattig och skröplig 1649, då han fick underhåll från Westerås hospital.
2. Johannes Næsboethii. 1644. Se Pastores i Lima. Härefter saknas för längre tid.
3. Abrahamus Andreæ Fellenius. Född i denna församling. War blott djekne då han 1652 o. följ. här förestod skolan, men ingick åter i gymnasium. Berömmes såsom en snabb yngling och att han äfwen omwändt främmande till Evang. Lutherska bekännelsen. War 1656 Cursor Consist. och fick venia conc. Kort derpå Collega i Sala skola och pwgd. Församlingen begärde honom åter hit 1665 efter den följandes död, blef ock förordnad, "men i hast af döden hädankallad" s. å.
Gift med Elisabeth Swensdotter, som dog i Sala 1679.
4. Petrus Erici Cuprimontanus. War 1651 Collega Scholæ i Nora. Pædagog här 1653. Pwgd 1654. Sökte 1664 i Consist. "promotion ifrån nöd, motgång och bedröfwelse i det beswärliga embetet." Död 1665.
Gift med Brita Widbyensis, Kyrkoherdedotter ifrån Strengnäs stift. Barn: Christina, g. m. Comminister P. Lundius i Kungsåra.
5. Jacobus Erici Næsenius. Född i Westerås 1628. Son af Slottsfogden Eric Jonsson och Marg. Aronsdotter. Depon. i Upsala 1649. Apologist i Westerås skola 1656. Afsade sig denna tjenst 1662. War sedan 2 år gårdsfogde och begärde 1664 blifwa prest. Det nekades emedan han hade stammande mål. Sattes hit 1665 till lärare och följande år pwgd. Missnöjd afgick han härifrån 1668 och blef sedan huspredikant hos Fru Gyllenstierna på Frösåker. Död i Febr. 1673. War 2 gånger gift och lemnade enka med barn, för hwilka söktes hjelp af Domcapitlet.
6. Andreas Petri Amnelius. 1668. Tröttnade efter 20 år och blef häldre Prostens Adjunct. Se Commin. i Romfartuna.
7. Johannes L. Bjurberg. 1688. Se Pastores i Grytnäs och Awesta.
8. Andreas A. Lindesbergius. Född wid 1650. Ännu 1691 lefde fadren i Lindesberg. Stud. 1671. Collega i Lindesberg 1677. Pwgd 1682. Tillika nådårspred. i Ljusnarsberg och hade hopp om Sacell., men emedan han der uppburit sin Collegalön, sade folket, "att han tagit allmosor för deras dörrar" och försmådde honom. Pædagog här 1690. Illa ansedd af sin Pastor, som fägnade sig åt hans död i Febr. 1692.
Gift 1679 med Sara Nilsdotter, hwars fader war rådman i Linde. Hon fick med en dotter nådår.
9. Johannes Amnelius. Född i denna församling 1669. Son af ofwanst. N:o 6. Stud. 1689. Förestod skolan här 1690, då den föregående mest lefde i Ljusnarsberg. Pwgd 1692 och ordin. Pædagog. Bat.predikant wid Westmanlands Regimente 1693. Fortfor dock en 1ängre tid med denna tjenst. Död 1698.
Gift 1692 med Elsa Fresk i Romfartuna. Hon omgift med nedanstående N:o 11.
10. Sigfrid Fernelius. 1697. Se Commin. i Ramnäs och Sura.
11.Olaus Tudéen. 1707. Commin. här 1734.
12. Matthias O. Bennerstein. Född i Bennerstigen, Kila socken 1685. Stud. 1706. Pwgd 8 Nov. 1716. War sedan Adjunct i Grytnäs och Näsby ända till 1734, då han fick denna pædagogi. Död af slag 15 Febr. 1748.
Gift 1714 med Christina Bengtsdotter Lyberg som dog här wid 1745.
13. Jonas Ahlbeck. 1749. Se Commin. i Romfartuna.
14. Gustaf Simon Dybeck. 1756. Se Pastores i Orsa.
15. Olof Nordendahl. Född i Medåker 2 April 1747. Fadr. Hemmansegare. Stud. 1767. Pwgd 9 Nov. 1770. War Pastors i Arboga Adj. till Maj 1772, då han tillträdde denna pædagogi efter fullmagt 24 April föregående år. Död i den gångbara rötfebern 23 April 1773.
Gift 16 Aug. 1772 med Anna Elis. Norrman, som åter blef gift med den följande. Sonen Anders Israel blef Handlande i Köping, sedan Landtbrukare i Upland.
16. Nils Påhlman. 1773. Se Commin. i Ramsberg.
17. Nils Leufgren. 1793. Commin. i denna församling 1823.
18. Nils Magnus Swederus. 1824. Commin. i Malma 1843.
