Laurentius — Petrus — Matthias — Laurentius — Laurentius — Johannes Laurentii — Laurentius — Daniel — Johannes Andreæ — Salomon Erici — Benedictus Jonæ — Johannes Matthiæ Arosiensis — Matthias Nicolai Tunæmontanus — Samuel Olai Noræmontanus — Ericus Matthiæ Arosiensis — Petrus Andreæ Ihrestadius — Laurentius Sæbelius — Nicolaus Schultin — Gustaf Schilling — Ingel Rabenius — Jonas Berglind — Samuel Hesselius — Halvard Ærenius — Gustaf Adolf Schilling — Pehr Kihlstedt — Eric Daniel Leffler — Lars Adolf Hwasser — Johan Gezelius — Lars Eric Boberg.
1. Laurentius "discretus vir, Curatus in Romfartunum" betroddes 1325 af en Borgare, Evfrard i Westerås. att uppbära de penningar, som Knut Posse hade röfwat af Kaniken Hemming i Westerås, då de skulle utsändas till Borgarens broder, då studerande i Paris. (Antiqu. Coll. Archiv.)
2. Petrus. Af ett permebref, som ännu i sednare tid funnits på Tible i Badelund, dat. Anunda Hög A:o 1358.
3. Matthias. Träffas såsom fasteman i ett bref af 1411. Af en nog oläslig inskription under kyrkans hwalf kan dock inhemtas, att han war Curatus 1427, då kyrkan blef färdigbyggd.
4. Laurentius, Kyrkoherre, uppförd 1447 såsom wittne i ett fastebref på Solinge och Tå i denna socken, hwilka egendomar kommo Domkyrkan till. (Örnh.)
5. Laurentius är antecknad tjenstgörande här 1505, och synes icke kunna wara samme man, som den föregående.
6. Johannes Laurentii, Curatus in Romfartuna, död 1516 och begr. Dom. octava post omnium Sanctorum, i kyrkan under ännu behållen grafsten.
7. Laurentius, Kyrkioprest 1540, af Kon. Gustafs bref dat. Wäsby gård 31 Aug., deruti honom tillsäges frihet ifrån den borgliga taxan, så länge han lät sig finnas willig, att bruka Konungens och kronans berg i Sala. Lika bref afgingo till flera prester häromkring, och arbetet skulle ske i synnerhet i Djurkarlsrymningen.
8. Daniel bewittnade 1556 kronans uppbördslängd för denna socken. Fick 1557 af Konungen 12½ pundläst eller 50 tunnor spannmål årligen, för det han satt wid stor och allmän wäg.
9. Johannes Andreæ. Fick 1559 af Konungen 9 pund i wederlag. Sedan hade han nästan årligen särskild anordning och 1577 till och med 48 pund, som det heter för bortmistade landtbönder och den grufdel, som han håller. War 1571 på riksdagen i Stockholm och underskref bewillningen om Elfsborgs lösen. Underskref ock kyrkomötets beslut, som gjordes i Upsala 1572 och presterskapets förpliktelse s. å. Konung Johan gaf honom 1571 Wiggby hemman till prestebordets förbättring och stadfästelse derpå 1576. Död 1580.
Hans efterlefwerska, hustru Brita, fick 1581 Kongl. bref på 6 pund, men hon skulle ock uppehålla tjensten till Philippi och Jacobi tid.
10. Salomon Erici har troligen efterträdt den nyss anförde, ty 1583 war han säkert här, men afgick snart. Uppgifwes warit samme man, som sedan blef Pastor i Badelund och slutligen i Lindesberg.
11. Benedictus Jonæ, ifrån Helsingland kommen, hade warit Capellan i Leksand någon tid, då han 1583 sattes hit till Pastor. Ifrån 1584 hade han 24 tunnor i wederlag. Fick också 1587 Konungens försäkran om Wiggby för det han satt i farwäg och hade swagt ängebohl. Undertecknade Upsala mötes beslut 1593. Äfwen fullmägtig på riksdagen 1594. Under Dalkarlarnes upproriska rörelser 1598 blef hans gård af dessa obudna gäster så besökt, att de nära utplundrat honom. War 1600 Prost i contractet. Död 10 April 1608.
Gift med Sara, ifrån hwilken han måste skiljas för hennes ofrugtsamhet, "emedan hon war förtrollad", och Biskop Rasmus gaf honom lof dertill. Hon gifte sig sedan med Herr Halvard i Tuna, och Herr Bengt tog sedan hustru från Nyland. Denna hans Relicta, Gunsta Mor kallad, dog 1632.
12. Johannes Matthiæ Arosiensis. Född 1560. På 16:de året gammal blef han Collega Scholæ i sin födelseort. Wid 19 års ålder pwgd 1579 och förordnad till Capellan i Mora, der han tjenade 16 år och undertecknade 1593 Upsala mötes beslut. War ännu unge mannen då han blef Kyrkoherde i Bro, som han säkert nämnes 1600, och flyttade derifrån hit 1609. Antecknas in synodo Botholphiana för ContractsProst 1616. Wiggby hade en tid warit borta, då han 1612 fick Kon. Gustaf Adolfs confirm. derpå. War af biskopen och alla i stiftet mycket aktad för sin ordning och allwarsamhet. Död 2 Oct. 1623. Wid begrafningen höll Pastor Arosiensis M. Elias utfärdspredikan och Biskop Rudbeckius sjelfwa likpredikan.
Gift med Justina, dotter af Pastor i Mora Olaus Andreæ, Boethiers stamfader [nämns ej där]. Hon efterlefde med barn. Mågar nämnas Johan Andersson, som bodde i församlingen, och Eric Olsson, Lagläsare i Upland, som ock sedan kallas Under-lagman i Westmanland.
13. Mag. Matthias Nicolai Tunæmontanus. 1624. Se Past. i Köping.
14. Samuel Olai Noræmontanus. 1630. Se Past. i Norberg.
15. Ericus Matthiæ Arosiensis. Född 1589. Finnes icke antecknad ibland academiæ alumnos i Upsala, men war erkänd studerad man och Supremus Collega Scholæ, då han af Biskop Bellinus pwgdes 7 Sept. 1614. Kyrkoh. i Tillberga 1616, der han fick nog arbete att besörja den afbrända kyrkans och prestgårdens upprättande. Sedan Sewalla genom styfhet och olydnad förlorat sin rätt att hafwa egen Pastor, lades församlingen 1628 såsom annex till Romfartuna, dock endast tills widare i denna Pastors tid, såsom understöd till lönen. Sändes 1630 af capitlet i Upsala, att i en angelägenhet underhandla med Riksens Råd. Hade 1632 kallelse till Ihrsta pastorat, men då flere sökte det och församl. wille behålla honom, undanbad han sig flyttningen med en skön skrifwelse, wärd att förwaras. Befordrad hit med confirm.-bref 11 Febr. 1643. Erhöll ock Drottningens stadfästelse på Wiggby 1645. War Respondens i prestmötet 1621 och sedan flera gånger officiant. V. Præpositus 1649 i Westerås contract. Allt ifrån 1644 satt han med i Consist. majus. Arbetsam in på sena ålderdomen. Död i Mässlings sjukdom 1664. Begrofs 6 Mars med predikan af Biskop Laurelius.
Gift 1. 1616 med Sara, Pastors i Tillberga Isr. Nigers enka, som dog 1620. 2. 1621 med Margareta Andersdotter ifrån Björksta, död 1652. 3. 1655 med Elisabeth Olofsdotter, enka efter Georgius Johannis, Pastor i Kumla. Af barn med den andra nämnas: Ursula, g. m. Pastor Rabenius i Kungsåra; Maria, g. m. Commin. Joh. Petri i Folkerna; Anna, g. m. Pastor Hirudius i Fleckebo.
Skrifter: Verterat på Swenska Balduini emplastrum conscientiæ. Westerås 1638. 12:o. — Likaså Chr. Aviani emplastrum consc. s. å. Ib. 12:o. Det sednare omtryckt i Stockh. 1728. 8:o.
16. Petrus Andreæ Ihrestadius. Född i Ihrsta och Olsta by 1614. Fadren Anders Månsson, Rusthållare. Läste i Westerås så, att han af Biskopen hedrades med namn af Philos. Candidat. Pwgd 1640 och sänd till By att bistå den åldrige Pastorn. Återkom till Westerås och blef Secund. Collega i skolan 1643. Rector Pædagogii 1644. Capellan i Björksta 1648 och dito i Sala stad 1650. In synodo sacellanorum 1657, då han hade partes, frågade han "nomine Cleri, huru en skall skicka sig i socknebud denna pestilentstid? Resp.: I städerna skall dertil sättas en wiss prest. Eljes i gemen lagar hwar och en så, att församl. beredes förut och icke fåfängt gifwer sig i faran. Hwar och en göre sin plickt efter bästa förstånd och försigtighet. Han kan ingen wiss modus föreskrifwas." Med twå lärde män föreslagen hit 1664 behagade han församlingen och ankom följ. år. Så länge förmågan warade stod allt wäl till, och han gagnade äfwen bostället med utwerkande af Lagmans-dom 1671, att prestbordet skall njuta gammal häfd i Gunnesta skog. Snart förswagad hade han godt biträde af sin måg, Commin. Arborelius, och det war frågan, att med församlingens och Consist. samtycke uppdraga pastoratet till den kraftfulle mannen; men han dog förrän saken blef afgjord. Pastor förföll allt mera, församlingen blef missnöjd, i synnerhet hade Öfwerste Sparfwenfeldt på Åbylund mycket att säga och wälwiljan för huset war alltför liten. Ändtligen infann sig en skicklig man, som antogs att upprätta både det ena och andra, och sedan den gamle sjuke mot wissa förbehåll till honom afstått lägenheten, afled han s. år 1683 12 Dec. Begrofs i kyrkan.
Gift 1. 164. med Susanna, Kyrkoh. i Björksta Andreæ Georgii dotter. 2. 1649 med Catharina Andersdotter Munck, enka efter Borgmästaren Öhrling i Enköping, död 29 Mars 1677, 64 år gammal. Barn, de flesta födde i Sala, upptogo namnet Salmonius: Samuel, Pastor i Kräklingbo på Gottland; Salomon, RegimentsAuditeur, sedan Organist och Klockare i Fellingsbro; Abraham, Prost ibid.; Isac, Pastor i Färentuna och Hillesjö; Susanna, ses nedanföre; Catharina, g. m. Bergsmannen Pehr Danielsson i Snöå, Norrberke.
17. Laurentius Sæbelius. Född i Säby 1646. Fadr. Anders Mårtensson, bonde. Modr. Anna Pehrsdotter. Halp sig med mycket sträfwande igenom att 1671 blifwa Stud. i Upsala. Fortfor sedan att med condition läsa till 1679, då han, vocerad af Gen.Lieut. Friherre N. Bjelke till Esquadrons-predikant wid LifRegimentet, blef pwgd utan examen, emedan alla Lectores gåfwo honom godt betyg och han hade haft stip. regium, som endast duglige få njuta. Följde derpå corpsen ut i fält, men återkom 1680 till Götheborg, der han på hög befallning gjorde tre år trogen tjenst såsom Garnizonspredikant. Hans arbete och mödor på den korta tiden ansågos så betydande, att han dimitterades med en allwarsam remiss af Konungen till Biskopen i Westerås, att med första befordra honom till en rolig och god lägenhet inom stiftet. Honom tillbjöds Hospitalstjensten för någon tid, om han wille taga enkan, men han begärde Romfartuna, anmälde sig ock i församlingen, med anbud att årligen gifwa den gamle Pastorn 50 tunnor säd och dertill taga hans dotter, Capellansenkan, med hennes sex barn. Lectores woro owillige och fordrade nu examen. Biskopen deremot hade många skäl för honom, anförde Konungens mundtliga och skriftliga befallning om hans befordran: "ett annat bref torde komma, som icke wore godt att läsa; den afl. Capellanen war en meriterad man, hans merita redunderade på enkan och det war en besynnerlig Guds försyn, att Sæbelius skulle succedera, då herrskapet förut warit emot och nu hålla med." Efter aflagdt prof antogs han enhälligt i socknestugan, hwarpå fullmagt begärdes och af Cons. gafs 25 April. Hwad han lofwat uppfyllde han redligt. War en god och älskad Pastor, hade äfwen stiftets förtroende, så att han 1689 utsågs till Riksdagsfullmägtig. Död 3 Jan. 1691. Begrofs med serdeles heder 2 Febr.
Gift 22 Maj 1683 med Susanna Sahlmonius, företrädarens dotter och Commin. O. Arborelii enka, f. 1650. En synnerligen rådig och oförsagd qwinna, som, ehuru hon råkade i nya och ännu swårare bekymmer, dock efter mannen gaf till kyrkan en silfwerkanna om 103 lod. Af 4 barn i detta gifte dogo de flesta snart. Församlingen sökte hos Konungen att ännu en gång få henne med sina många barn conserverad wid pastoratet genom gifte med v. Pastorn Mag. J. Bergman, men ny Kyrkoherde war redan förordnad och ansökningen förgäfwes. Enkan sökte då behålla Wiggby och gjorde nye Pastorn flera intrång, så att både Biskop och Landshöfding måste förswara hans rätt. Död 1696.
18. Mag. Nicolaus Schultin. Född i Swärdsjö 1660. Fadr. sist Prost i Hedemora. Stud. 1668. Hade länge privat underwisning af sin sedan blifwande styffader Mag. Dwan. Prom. Magister 1685. Understödd af sin morbroder, Superintend. Stiernman på Gottland, blef han ock på dess kallelse pwgd i Westerås 10 Jan. 1687. Begaf sig till Stockholm och sökte förgäfwes blifwa Pastor wid Westmanlands regimente, men då Pastor wid Lifgardet Mag. Micrander fick tillstånd att resa utrikes, erhöll han genom recommendation af Biskoparne Spegel och Carlsson förordnande att företräda hans ställe wid nämnde regimente 1689. Hastigt bereddes här hans befordran. Konungen förklarade 1691 Romfartuna pastorat för regalt, af skäl, att "deruti war sådan lägenhet kronan tillfallen, som haft jus patronatus", och Lifgardespresten J. Lindelius utnämdes 22 Jan. s. år till Kyrkoherde, men detta ändrades och fyra dagar derefter gaf Konungen fullmagt för Mag. Schultin. War icke wälkommen då han följ. år infann sig i församlingen och måste uppbära mycket förtal och hårda omdömen, i synnerhet öfwer sitt giftermål, hwarom Sahlmonierne i Stockholm sökt noga underrättelse. Introd. 21 Sept. af Biskopen, som synes gynnat honom. Blef efter hand wäl med församlingen. Lefde ock utan oro af Commin. loci, som bemötte följande Pastor så illa. Han hade ock lika tillnamn som Pastorskan, måhända i slägtskap. Opponens i prestmötet 1694 och Concionator 1707. Wederlaget 24 t:r fick han af ReductionsCommissionen stadfästadt 14 Juni 1706, för mistade landtbönder, som efter 1545 års jordbok legat till prestbordet, likasom redan Konungen 27 Mars 1688 för ewärdelig tid confirmerat Wiggby åt Pastor, i brist af höbord. Död 27 Juli 1708.
Gift 16 Juni 1691 med Catharina Wulff, styfdotter till Bokbindaren Kejser i Stockholm och enka efter en Jernhandlare Lideman, som för en oloflig affär råkade i stor olycka. Efter Schultin war så stor skuld i kyrkan, att enkan måste gifwa inteckning i sitt rusthåll Kisslinge. Hon blef 3:e gången g. m. en Regementspastor P. Rydell. 5 barn öfwerlefde fadren: Olof, stud. i Upsala, död olyckligt; Elisabeth, g. m. följ. Pastor; Brita, Catharina och Maria, okända.
Skrift: Disp. grad. Dissidia eruditorum delineata. Holmiæ 1685. 8:o.
19. Mag. Gustaf Schilling. Född troligast i Stockholm 25 Dec. 1674. Andre säga i Oct. 1676. Fadr. war då tjenstgör. Kongl. Hofpredikant, men 1677 Pastor i Mora. Stud. 1695. Hade någon tid warit Notarius Gymn. i Westerås och Consist.Amanuens, då han på kallelse af en Grefwinna De la Gardie blef pwgd 23 Maj 1699. Af Konungen utn. ordin. Bataljonspredikant wid Dalregimentet 1700, genom Grefwe M. Stenbock, som i bref till Biskopen 24 April lofwat sin recomm. dertill och fordrade, att han straxt måtte infinna sig wid arméen. Pastor wid samma reg:te 24 Nov. 1704. Under wistandet på Tysk botten af Philos. faculteten i Wittenberg hedrad med Magisternamn och wärdighet April 1707. Flera gånger skref han hem till Biskopen, med korta underrättelser om förloppet derute och med ständig påminnelse att ihogkommas med rolig lägenhet i stiftet. Det märkligaste han hade att meddela war om Konungens stränga noggrannhet med gudstjensten, catechesens förklaring för soldaterna och skarpa disciplin emot otukt. Med den sednare gick så långt, att då ÖfwersteLieutenanten Jac. Grundel hade 1700 i Ystad lägrat en qwinna och förmått en Underofficer ägta henne, och Biskopen i Lund skrifwit till en General wid arméen om detta brott, blef Krigsfiskalen befalld att upptaga och lagligen agera målet. Qwinnan hemtades följ. år ända till ståndqwarteret i Kurland, och med henne måste ÖfwersteLieutenanten stå på pliktpallen, hwarefter både han och Underofficern afskedades utur tjensten. Tyckes icke i allt wara troligt. Efter egen ansökning och Consistorii förslag till husets conservation blef han i Pohlen 25 Sept. 1708 af Konungen utnämnd Pastor i Romfartuna, men twungen att ännu en tid fortsätta sin tjenst i kriget, måste han ock bewista det olyckliga slaget wid Pultava. Alldeles spolierad kom han likwäl undan med lifwet, och kunde begifwa sig hem, så att han följande år tillträdde sin nya tjenst. Straxt kom den stränga befallningen äfwen till presterne, att åter uppsätta dragon för kriget, då han genom Consist. sökte förskoning, emedan han blott och bar hemkommit ifrån fiendeland, och sjelf icke hade något att dermed begynna sin hushållning. Säkert undgick han dock icke den allmänna tungan. War Opponens i prestmötet 1714 och höll marknadspredikan 1722. Hwad beswär och förargelse han hade af sin Comminister Wulff ses af dennes biographi. Med allt mera förswagad helsa lefde han till 14 Mars 1723.
Gift 1. 17 Sept. 1710 med Elisab. Schultin, företrädarens dotter, död 1713. Sonen Gustaf Adolf förekommer nedanföre. 2. 27 Jan. 1717 med Margar. Kalsenius, som omgiftes med den följande. Barn: Anna Christina, g. m. Brukspatron Jöns Flygare; Olof, drunknade; Maria Elisabeth, okänd.
20. Ingel Rabenius. 1724. Se Past. i Leksand.
21. Jonas Berglind. Född 1685 i Lindesberg, åtminstone tog han sitt namn deras och derifrån war hans moder M. Björk. Fadr. Olof Wikman, hade någon tjenst wid Kongl. hofwet och dog tidigt. Uppfostrad hos farmodren i Fahlun kom han der i skola. Stud. i Upsala 1707. Då han redan såsom Stud. war gift, begärde Pastor Holstenii enka i Odenswi, att han måtte ordineras till hennes nådårsprest, men icke taga hustrun med sig och ligga henne på händerna. Pwgd Sept. 1714 war han en kort tid Pastors Adj. i Lillhärad. Ordin. Bataljonspredikant wid Dalregimentet 1715. Gick i fält och utstod swåra fatiguer. Säger sjelf, att han i Norge förlorade allt equipage, ända till prestkappan. Regimentspastor 1720. Under hemmawarelsen bodde han i Westerås. Efter prof och wal till detta pastorat 1735, klagade han i Cons. att en skrift hade gått omkring för hans competitor, Fahlsten i Rytterne, som fått de flesta vota, för det han hade fullt bo, men sjelf war han förbigången såsom fattig. Äfwen hade elakt rykte blifwit om honom utspridt. Saken kom till process, som slutades till Berglinds förmon, så att Konungen sjelf gaf honom fullmagt 11 Juni s. å. Fick straxt tillträda till lindring i sina stora bekymmer, som länge klämde efter. War 1728 Opponens i prestmötet. Död efter flera års sjuklighet och aftagande krafter 26 April 1750.
Gift 30 Oct. 1712 med Elisabeth Drossander, dotter af Frälseinspektoren L. Drossander och Marg. Lauringer, f. 1690, död 1 Sept. 1759. Barn: Lars, f. 1714, död stud. 1739; Olof, f. 1717, död stud. 1738; Margareta Elisabeth, g. m. nedanstående N:o 24; Christina, g. m. Commin. loci Israelsson. Flera döde i barndomen.
22. Mag. Samuel Hesselius. Född i Folkerna 23 1692. Fadr. Kyrkoherde. Stud. i Upsala 1701 med god ledare. Hade ock sedan goda tillfällen med condition hos BergsRådet Swab. Af Biskop Swedberg, hans mosters man, som hade mycken ömhet för honom, blef han pwgd i Skara 27 April 1718, sedan den fullmagt, som Konungen i Lund föreg. år gifwit hans broder Jacob, att wara Pastor i Wicacoa församling i America, med hög tillåtelse blifwit på honom transporterad. Likwäl kom han icke att njuta denna fullmagt till godo, men utreste det oaktadt med Mag. Lidman, Westrogothus, och mottog Manantanings församling såsom vicarius, till dess han 1723 blef Pastor i Christina efter sin broder Anders, som återwände, blifwande Prost i Gagnef. Genom Biskop Swedbergs bemedling fick han 1721 Magister-namn och heder ifrån Swerige, men hade dock icke något nöje eller trefnad derute, utan begärde och fick 1730 Kon. Fredrics rappell, hwarpå han, med Gouverneuren Gordons resepass af Philadelphia 15 Nov. 1731, begaf sig till fäderneslandet. Efter hemkomsten uppbar han en liten pension af kronan och bodde en tid nära Jönköping, men sedan han 1732 förgäfwes profwat till Fägreds pastorat, blef han, efter Konungens befallning, under wäntan på tjenlig befordran, 1733 förordnad till vice Pastor i Norbergs och Westanfors församlingar, så länge twisten dem emellan om skiljnad warade. Då den war afgjord, fick han ock rum på förslaget, der han så länge haft tillfälle att bereda sig förtroende, men såg sig förbigången genom eget förwållande. Gjorde sedan flera försök, äfwen med utmärkt recommendation af RiksRådet Grefwe Tessin, och ändtligen 1751 hade han den hugnad, att här ernå sin tillflykt för en kort återstående tid. Egensinnig, nyckfull och i umgänget icke alltid förliklig, nämnes han twärtom till slut stilla och sagtmodig. Efter ett halft års afmattande sjnkdom död 9 Aug. 1753. Begrofs 16 Aug. i kyrkan.
Gift 1. 9 Juni 1720 med Brita Laikan, en Gentlemans dotter i Manantaning. Af 4 barn: Anders, som 1753 hade tjenst i BergsCollegium; Sara, g. m. Bruksinspektoren O. Ferngren. Gift 2. 1 Juli 1730 med Gertrud Stille, f. i Christinæ församl., död på resan till Swerige och begrafwen i Oceanen. Sonen Samuel, okänd. Gift 3. 1 Mars 1732 med Anna Brita Törnbom, en Handlandes dotter i Alingsås, f. 1684. War hushållerska hos Swenske Ministern i London Baron C. Sparre.
23. Halvard Ærenius. Född i Kopparbo, Söderberkes socken, 27 Aug. 1708. Fadr. Halvard Olsson, Bergsman, lät honom 12 år gammal försöka med sin läslust i Westerås skola, som lyckades så, att han 1730 blef Stud. i Upsala. Pwgd 3 Juli 1736, blifwande Pastors Adj. i Norrberke. Kallades af Biskopen att wara v. Pastor i Dingtuna 1739. Rector Scholæ i Köping 1742. Bestridde tillika Adjuncturen hos Prosten och war äfwen 1752 v. Pastor. Efter wunnen befordran till detta pastorat 15 Nov. 1754, tilltr. han 1756 och introd. 9 Dec. 1759 af Biskop Troilius, då utnämd ÄrkeBiskop, en heder af rikets Öfwersteprest, som i detta stift, utom denne, endast wederfors de tre Lectorer, hwilka s. år tillträdde stiftets största pastorater. Prost 1767. Predikade i prestmötet 1768 och hade warit Orator 1744. Efter anfall af slag 1765, återwann han temlig helsa och krafter, som dock af tillstött sjukdom woro förswagade, då ett nytt slaganfall efter tre dagar slutade lifwet 9 Febr. 1769.
Gift 13 Oct. 1743 med Sara Elvius, Prostens i Norrberke dotter, f. 1723, död 4 Nov. 1790. Af 5 barn: Olof, lärer blifwit Rådman; Anna Margareta, ogift; Catharina Elisabeth, ogift; Sara Maria, g. m. Commin. Langeson i Hwittinge, Upsala stift.
24. Mag. Gustaf Adolf Schilling. Född i denna församl. 21 Juli 1712. Föräldrarne ses ofwanföre N:o 19. Efter ett par år i skolan sändes han till acad. 1723, der han både handledd och på egen hand tågligt studerade till Magister-gradens ernående 1743. Af sin styfmorbroder, Biskop Kalsenius, kallad till Predikant wid Sätra brunn, pwgdes han 18 Maj 1745. Säger sjelf, att han "dertill med det beswär förtjenat sitt bröd, att ock Lappmarken icke warit honom för aflägsen." Antog följ. år Adjuncturen hos sin förman för Dingtuna och Lundby församlingar, men flyttade 1748 till Pastor här, efter hwilken han ock bestridde nådårstjensten. Enhälligt men förgäfwes begärd till Kyrkoherde efter honom 1750, fick han s. år Patroni kallelse till Ängsön. Om detta pastorat skref han 1761 till Consist.: "för allt det trälsamma arbetet, som här wankas, äro mina wilkor så swaga, att de knappt förslå att föda, mindre att kläda mig och de mina, och aldraminst att de lemna mig tid till helsans skötsel och förbättring." Sedan han ifrån Nov. s. år wårdat församlingen allena, räknades hans tjenst, enligt Kongl. resolution 1761, till dubbla år, då han 1769 uppfördes på förslaget här. Ännu i församlingens minne från fordna dagar och för det goda namnet af hans fader, swärfader och morfader, wald Kyrkoherde med fullm. 12 Sept. Tilltr. 1771. Död af wåldsam sjukdom 30 Jan. 1784.
Gift 5 Febr. 1751 med Margar. Elis. Berglind, företrädarens dotter, f. 6 Febr. 1724, död i Wiggby 24 Oct. 1798. Af 7 barn: Gustaf Adolf, Kyrkoh. i Hellefors; Olof, Astron. Observator wid Upsala acad.: Elisab. Margareta, g. m. Commin. J. Thurin i Jernboås; Anna Christina, g. m. Ingenieuren P. Bark; Ulrica Maria, g. m. Medelstyrmannen wid arméens flotta P. Fernander.
Skrifter: De Difficili in Perfecto Mora. Ups. 1742. — Meditationes de Consensu Attributorum divinorum. (pro gr.) Ib. 1743. 4:o.
25. Mag. Pehr Kihlstedt. Född i Kihla socken och Sörby 21 April 1723. Fadr. Bonden Eric Ersson. Modr. Anna Ersdotter. Wid 10 års ålder scholaris i Westerås och Stud. 1744. Magister 1752. Pwgd 4 Oct. s. år och Pastors Adjunct i Arboga. Tillika v. Rector Scholæ 1756. Orator i prestmötet 1758. Vice Rector Scholæ i Nora 1759 och ordin. 1760. Jemte skolan förestod han twå år Nora pastorat med full cura, sedermera nådåret efter Commin. och 13 år Rockesholms Bruksförsamling, hwarförutan han ock tre gånger bestridde Collegæ-tjensten. Wäl twingade honom behofwet, att öka sin ringa inkomst till allt detta arbete, men arbetsamhet med noggrann ordning war ock ett hufwuddrag af hans charakter. Ibland 16 sökande Kyrkoh. här 8 Nov. 1784. Tilltr. Icke så enfaldig, som han stundom kunde förekomma en okänd, hade han både sinnesstyrka och kroppskrafter. Fikade icke efter Prostnamnet, som han erhöll 31 Juli 1795, och ansåg han nog onödigt att sända 2 R:dr för fullmagten. Efter en af mödosamt predikande för tidigt creverad bulnad i lefwern död 13 Sept. 1797. Begrofs med sermon af Kyrkoh. Macklin i Sewalla.
Gift 14 Mars 1762 med Anna Brita Tunelius, Prostens i Nora dotter, f. 16 Jan. 1737, död 11 April 1813. Af 10 barn: Pehr Ulric, Rådman och Handlande i Nora; Eric, Bruksinspektor wid Malingsbo; Carl Olof, Regim.Pastor wid Swea Artilleri; Lars Adolf, Commin. i Westerås; Gustaf, Handlande i Örebro; Fredric, Häradsskrifware; Anna Cathar., död 1815, ogift, 47 år gammal.
Skrift: Disp. grad. De necessitate cultus Dei publici. Præs. J. Ihre. Ups. 1752. 4:o.
26. Mag. Eric Daniel Leffler. Född i Westerås 18 Aug. 1761. Fadren lemnade Kopparslagare-yrket och blef Handlande. Med sin äldre broder, slutl. Prost i Folkerna, kom han till Upsala acad. 1775 att inskrifwas. Efter tagen underwisning i Westerås återkom han 1780 och Promov. Magister 1785. Ifrån 1786 ledare i studierna for RiksRådet Grefwe Falkenbergs söner, wistades han ständigt wid academien. Litt. Human. Docens 26 Maj 1788. Bestridde allm. föreläsningarna i witterheten w. t. 1795, äfwensom i latinet h. 1796. Orerade s. år på swenska öfwer Konungens anträde till regeringen. Litter. Human. Adjunct 2 Nov. 1796. Läste publice för Professor Skytteanus 1797. Framställde Magisterfrågan wid promotionen s. å. Pwgd Juni 1792 i Westerås och undergick past.ex. ib. 16 Dec. 1797 med witsordet Laudatur, ehuru han efteråt sjelf yttrade sig icke hafwa läst theologi. Kyrkoh. här 24 Sept. 1798, då sökande woro blott fyra. Tilltr.1800 och 24 Jan. s. år Prost. Predikade i prestmötet 1804. Med stort snille, mycken odling och beläsenhet war han determinerad och kraftfull i ständig werksamhet. Bewis af sitt snille gaf han i synnerhet 1794 med Äreminnet öfwer Riksmarsken Grefwe Jac. De la Gardie, som belönades med dubbla stora priset af Svenska academien. Helsa och kroppsstyrka swarade ock emot själens, men afbrötos af en oförutsedd händelse. Åskådare af stensprängning wid gården, 1801, hade han nog ställt sig afsides för ett skott, och dock träffade honom en skärfwa på hufwudet så, att den lemnade djupt märke i hatten. Känslan efter stöten upphörde snart, men sex år derefter uppkommo under daglig afmattning en tyngd och tryckning i hufwudet, som dock ansågos wara en följd af den nämnda händelsen. Ehuru under jemn läkarewård i Westerås, slutades sjukdomen med döden 6 Oct. 1807.
Gift 8 Oct. 1805 med Anna Maria Jägerhorn, f. i Mariestad 22 April 1781, dotter af en Lieutenant Jägerhorn och dess fru Edström, war hon Prostens i Munktorp Doct. Axelssons dotterdotters dotter. Utan barn omgift med Borgmästaren i Sala C. P. Wahrenberg och widare med hans successor Adv.Fiskalen C. H. Lewton.
Skrifter: Observ. nonnullæ in Regulas, Poëtis præscribi solitas P. I. (pro gr.) Ups. 1785. 4:o. — Historia Ludorum Scenicorum apud Romanos. P. I. II. Ups. 1788—90. 4:o. — Äreminne öfwer RifsMarsken Grefwe Jac. De la Gardie. (Swenska Acad. Handl. V. V.)
27. Lars Adolf Hwasser. Född i Grythyttan 24 Juli 1744. Fadr. Jacob Hwasser, då v. Pastor, blef Rector Sch. i Arboga. Från skolan i Westerås och Strengnäs gymnas. Stud. i Upsala 1764. Pwgd 17 Dec. 1769 i Stockholm af stiftets Biskop. Först Adj. hos Pastor i Ohre och ifrån 1772 dito i Sala. Kallades 1774 till Huspredikant af RiksRådet Grefwe Axel Fersen. E. O. Predikant wid Stockholms Eskader af arméens flotta 1779. Regimentspastor wid flottan och Kyrkoh. i Skeppsholms församl. 4 April 1781. Med Kongl. fullmagt flyttad till Elfkarleby pastorat i Upsala stift 22 Maj 1789. Utmärkte sig der för ordningssinne, drift och werksamhet. Prost 28 Febr. 1798. Kyrkoh. här i April 1808, då sökande woro 13 och en af de 1798 föreslagne icke kunde få rum. Tilltr. 1810. Vice Contr.Prost 1812 och följ. år ordinarius. Afträdde detta bestyr för sjuklighet 1816. Hade ock sedan twenne sina söner, den ena efter den andra, till v. Pastorer och uppdrog slutligen hela tjensten till församlingens Comminister emot wissa förbehåll. Lemnade ock här minnet af sin förmåga och goda wilja, likasom af det trefligaste presthus. Död hos sin son i Sundborn 12 Maj 1824.
Gift 1. 4 Maj 1783 med Margareta Catharina Djurman, Prostens i Björksta dotter [heter Margareta Christina där], död 22 Aug. 1796, 37 år gammal. Barn: Samuel, slutl. Kyrkoh. i Orsa; Daniel, Theol. Licentiat och vice Pastor här, f. 21 Sept. 1785, död 13 Oct. 1816; Emanuel, Skeppsläkare, f. 1787; Gabriel, Theol. Doctor, Domprost i Westerås; Israel, f. 1790, Med. Theoret. et Pract. Professor i Upsala, R. N. O. och R. af Ryska S:t Wladimirs O. 4:e cl.; Nathanael, f. 1792, Postmästare i Enköping, död. Gift 2. 31 Juli 1798 med Eva Catharina Björling, dotter af Justitiarien G. Björling, f. 6 Mars 1764, död 3 April 1814. Barn: Adolf Leonard, f. 1803, Med. Doctor och Phil. Mag., Bataljonsläkare wid Wermlands FältjägareRegimente.
Skrift: Personalier öfwer Brukspatron J. Wegelin, åtföljande Prosten Runboms likpredikan. Upsala 1789.
28. Johan Gezelius. Född i Westerås 14 Sept. 1756. Fadr. Anders Getzberg, Borgare, Rusthållareson ifrån Stora Gezala i denna församling, trodde sig härstamma ifrån en broder till Biskopen J. Gezelius d.ä., hwarföre sonen, lika som en annan slägting, upptog namnet. Kom ifrån födelseorten till Upsala acad. 1773 och uppehöll sig der i synnerhet 1776 och 1780. Pwgd 25 Jan. 1781 och Pastors Adjunct i Kihla. War sedan än Nådårspredikant än Adjunct i Kumla, Sewalla, Nora, Ihrsta, Westerås, Karbenning, Köping och Bro. Rector Scholæ i Linde 3 Sept. 1796. Past.ex. 1812. Ibland 5 sökande Kyrkoh. här 20 Juni 1825. Tilltr. s. å. Prost wid general-visit. 6 Sept. 1835. Predikade sista gången 1840. War ännu 1843 wid temlig helsa, ehuru synförmågan betydligen aftagit. Hade flera år warit stiftets Senior, då han afgick med döden 2 April 1844.
Gift 1. 17 April 1796 med Sara Just. Toltonius, Commin. i Karbenning Is. Arosells enka och dotter till Commin. Toltonius i Malma, f. 1756, död 7 April 1810. Barn: Margareta Justina, g. m. Commin. i Haraker v. Pastor Eklöf. Gift 2. 28 Juni 1811 med Christina Berglund, dotter af ConRector i Fahlun N. Berglund och Brita Jedeur, f. 14 Maj 1775, död 30 Nov. 1842. Barn: Christina, f. 13 Juli 1812; Thomas Johan Niclas, f. 5 Aug. 1814, Bruksinspektor.
29. Mag. Lars Eric Boberg. Född i Westerås 9 April 1794. Fadr. Pehr Boberg, Handlande. Modr. Maria C. Falk. Begynte studierna på hemorten och fortsatte dem ifrån 1813 wid academien. Phil. Mag. 1818. Med condition hos kammarherren Grefwe Piper på Ängsön reste han med dess son till Finland, då Åbo acad. besöktes. V. Collega i Westerås 1820. Ordin. Collega ib. 6 Sept. s. å. Tilltr. 1821. ConRector ib. 9 Nov. 1825. Orator i anledning af Hertigens af Upland födelse 1827. Rector Scholæ i Fahlun 16 Oct. 1830. Vic. Eloqu. et Poeseos Lector wid gymnas. 1831—35. Hade att tillträda tjensten i Fahlun 1833, men fick 8 Maj s. år transport till rectoratet i Westerås, som han tillträdde 1835. Undergick prest- och past.ex. i Mars 1843. Pwgd 22 April s. å. Kyrkoh. i Romfartuna 2 Dec. 1844.
Gift 11 Nov. 1824 med Agatha Charl. Muncktell, f. 23 Juli 1797, dotter af Prosten Dockor Muncktell i Ihrsta. Barn: Eric Theofron, f. 1825, Mechanicus; Hulda Maria Charlotta, f. 1827; Elisabeth Math. Rosalia, f. 1829; Johanna Lovisa Teodora, f. 1830; Pehr Fredric Agathon, f. 1832; Johan Alfred, f. 1834; Hilda Agatha Sophia, f. 1837; Augusta Albertina, f. 1839.
Laurentius Laurentii — Laurentius Johannis — Georgius Andreæ — Laurentius Laur. Swillingius — Johannes Georgii Tunensis — Johannes Andreæ Schyrgradiander — Petrus Olai Rabenius — Andreas Laur. Hirudius — Johannes Andr. Tomtelius — Olaus Petri Arborelius — Johannes Joh. Schult — Andreas Petri Amnelius — Laurentius Gudm. Wulff — Olof Rubenius — Jonas Israelsson — Johan Kihl — Carl Fredric Betulander — Anders Lundberg — Johan Eric Malmgren — Johan Henric Holm.
1. Laurentius Laurentii eller Lasse Larsson, Capellan i Romfartuna 1569, då han sålde en gård i Westerås till borgmästaren Johan Guldsmed.
2. Laurentius Johannis. Af Upsala mötes underskrift 1593. Af en attest inhemtas ock, att han 1598 war här tjenstgörande.
3. Georgius Andreæ nämnes 1608 och 1616. War Respondens in synodo sacell. 1623. Se Past. i Ängsö.
4. Laurentius Laur. Swillingius. 1624. Hospitalsprest i Westerås 1627. Se Past. i Björskog.
5. Johannes Georgii Tunensis. Född 1598. Pwgd 1627 och synes straxt kommit hit. För flera brott alldeles removerad och "wille äfwen sjelf blifwa af med presten" 1631. Domen blef, att han skulle iklädas sina prestkläder med skruden och afklädas inför altaret, sedan intagas på kyrkogolfwet och slutligen måste han gifwa skriftlig obligation att aldrig draga prestehabit, ej heller wistas i Westerås och Romfartuna.
6. Johannes Andreæ Schyrgradiander. Född 1593 i Bollnäs af Helsingland. Warande Djekne i Westerås wigdes han till Diaconus 1625 och till fullkomlig prest 1629. War derpå tjenstgörande i Gagnef och träffas här 1632. Det finnes anmärkt att han icke fått fullmagten förrän 1643, troligen för mindre ordentlighet i lefwernet. Död 1644. Begrofs 28 Mars. Lemnade fattig enka med barn.
7. Petrus Olai Rabenius. 1645. Se Past. i Kungsåra.
8. Andreas Laur. Hirudius. 1651. Se Past. i Fleckebo.
9. Johannes Andr. Tomtelius. 1653. Se Past. i Tillberga.
10. Olaus Petri Arborelius. Född i Arboga 1 Juni 1641. Fadr. Peder Hansson, Handlande. Modr. Anna Olsdotter. Lärde mycket i Arboga skola, som den tiden hade skickliga lärare. Stud. i Ups. 1663. För sin kunskap och stadighet sattes han straxt till Capellan här, då han 16 Maj 1669 blifwit pwgd. Wann stort förtroende i församlingen och blef allt mera en nödig person för sin aftagande Pastor och swärfader. Då denne war alldeles oförmögen och sängliggande, uppgjordes förslag, att Capellanen skulle antaga pastoratet emot betingad afgift, men det blef icke afgjordt förrän den unge mannen dog 24 April 1682. Begrofs med predikan 7 Maj. Kallas i Cons. prot. "en meriterad man", hwilkens hus borde upprättas.
Gift 26 Sept. 1669 med Susanna Sahlmonius, dotter af Pastor loci Petrus Andreæ, omgift med Pastor loci N:o 17. Af 9 barn lefde 6 efter fadren: Olof, blef Rector Scholæ i Linde; Johan, Phil. Mag. och dog såsom Adjunct.
11. Johannes Joh. Schult. Född före 1640 i Skultuna, men kallade sig under skoltiden i Westerås Listadius, äfwensom hans gamla föräldrar ännu 1667 lefde i Listad. Stud. 1662. Återkom snart till Westerås och war en tid Cursor Consistorii och Biskopens amanuens, då han prestwigdes i Aug. 1666. Collega i Westerås skola s. år, men flyttades straxt till lika tjenst i Sala. Genom upphäfwande af sin äktenskapslofwen till Daniel Murmästares dotter, som hans föräldrar icke tilläto honom att fullborda, råkade han i en process, som ock kostade honom suspension. Flickans moder "fordrade igen den bekostning, som blifwit gjord på honom med öl och andra persedlar till 130 daler. Han inwände att han förtjent det allt, såsom informator för Daniels barn och hade han gifwit Karin skor, snörlif m. m." Efter lång twist skedde förlikning och han fick gå till sin usla station i Sala, der han 9 år "led nöd med socknegång och trälagtigt lopp." Hade icke heller bättre, då han 1675 blef Commin. i Hubbo, der han, sjelf utan jord, icke som de förre fick bruka Pastors åker, utan med den lilla lönen led hunger, brist på kläder m. m. Omsider kom han 1683 till den bättre Capellanstjensten här, och war på wäg att komma sig före med 9 personers hushåll, då sjuklighet tillstötte, swagheten allt mera tilltog och inkomsten måste delas med dem, som gjorde tjensten. Död 8 Sept. 1689.
Gift 1668 med Anna Hansdotter, hans hushållerska, som den tiden kallades kokerska. För orätt procedere dermed, måste han ock en tid aflägga prestembetet. Hon dog 1695, lemnande flera fattiga barn, som fingo 40 daler af Domcapitlets medel att begrafwa sin moder.
12. Andreas Petri Amnelius. Född i Amnestad, Swedwi socken, 1638. Fadr. Pehr Andersson, Hemmansegare. Stud. 1659. Pwgd 30 Nov. 1667 och följ. år Skolmästare i Fellingsbro. Tröttnade wid denna beswärliga tjenst och blef 1688 heldre Pastors Adjunct derstädes. Flyttades 1689 af Consist. hit. att förestå tjensten efter Schult, och tillböds att blifwa hans efterträdare. Öfwerste Sparfwenfeldt swarade på egna och socknens wägnar, att det war icke rådligt taga en åldrig man, som snart torde blifwa oförmögen, de hade nog lidit af den förres ålder och swaghet. Men, sedan de en tid hört honom predika och lärt känna hans gåfwor, blef han 1690 antagen. Redan i Febr. 1692 war han död.
Gift 1665 med Elisabeth Alsbeck i Säby Länsmansgård, som efterlefde i Fellingsbro, troligen en afkomling efter Lector Alzbeckius i Westerås. Sonen Johan, Pædagog i Fellingsbro, sedan Krigspredikant.
Mannen hade studier och smak. Öfwersatte Qwirsfeldts Örtegårdssällskap, tryckt 3:e gången 1696. it. 1721. Sthm. 12:o. — Item N:ri 84 och 92 i Sw. Psalmboken.
13. Laurentius Gudm. Wulff. Född i Westerås 30 April 1662. Fadr. Rådmannen Gudmund Gudmundsson, stamfader för en länge fortfarande slägt, hade förmåga att påkosta denne son till studier. Stud. 1679. Reste 1682 till Åbo acad. och disput. under Professor A. Achrelius 1684. Hemkom 1687 och sattas till Rector Cantus et Musices wid lärowerket i Westerås, som han war i 9 år. Sändes hit 1692 att profwa till sacellanien, men blef ogerna antagen, så att en Consistorialis sedan måste medfölja och insinuera honom. War icke wäl känd till charakteren, ehuru med skäliga kunskaper. Opponens i prestmötet 1695. Pastor Schultin recommenderade honom 1696 till Pastor i Tillberga, försäkrande, "att han icke wille undandraga sig examen utan wågade æmulera med sine competitores." Klagade i Cons. 1709, att "Adjuncterne stego i hans embete", beropande sig på en HofRättens resol. 24 Juli 1688, att Comminister borde i Pastors frånwaro hafwa cura eccles. och "så mycket mera nu i Pastors dödsmål." Nådårs-presten Forsman skref deremot huru egenmägtigt, wårdslöst och förargligt Wulff handlade i sitt embete, och utbad sig en annan station, emedan han icke kunde lefwa med en så egensinnig och hatfull embetsbroder. Att denne haft stort skäl till sin klagan synes ock af Capellanens elakhet mot följ. Pastor Schilling, som gick så långt, att Consist. 1713 dömde honom till afbön och skriftlig förbindelse att plikta 5 daler s. m. om han widare på något sätt förolämpade sin Pastor. Missnöjd dermed gick han till Hofrätten, och wille att saken skulle upptagas wid Häradstinget, som afslogs och hans dom skärptes till 160 daler s. m. eller 14 dagars fängelse wid watten och bröd. Om werkställigheten häraf nämnes icke, ej heller omtalas widare oenighet. Död i denna tjenst 18 Jan. 1721. Begrofs i choret, tyst på aftonen 26 Febr.
Gift 1688 med Märta Catharina Bångh i Westerås, som synes efterlefwat. Barn: Daniel, blef Klockare i Trelleborg; Pehr och Olof, studerade en tid, sedan okände; Christina hade giftermålsprocess med en Corporal wid Lifregimentet von Burgen 1720; Maria Magdalena, okänd.
14. Olof Rubenius. Född i SörRyby af Medåkers socken 15 April 1681. Fadr. Olof Bengtsson, Bonde. Modr. Greta Pehrsdotter. Stud. 1708. Pwgd 10 Dec. 1712 och sänd till Lillhärad att wara Pastors Adjunct, men kom snart till Nora, att sköta nådårstjensten efter Capellanen. Andre Commin. i Westerås 1716. Profwade 1722 allena till Commin.-sysslan här och blef straxt antagen. För hela hans långa tjenstetid förekommer intet owanligt. Död 15 Sept. 1755.
Gift 1711 med Christina Arosin, Glasmästaren Anders Olofssons dotter i Westerås, f. 1683, död 21 Maj 1746. Barn: Andreas, Skolmästare i Nås; Margareta, g. m. Borgaren G. Lagerblom i Westerås.
15. Jonas Israelsson. Född i Arboga 10 Jan. 1718. Fadr. Israel Ahlbeck, Handlande. Modr. Anna Ljung dog 1767, 82 år gammal, hos denne son, den enda då lefwande af hennes 14 barn. Hennes fader, Hans Ljung, Kon. Carls Lifdrabant, hade deltagit i många slag. Stud. i Upsala 1740. Kallades af Pastor i Hubbo till Adj. och pwgdes 14 Dec. 1745. Uppsöktes såsom en god lärare till Pædagog i Fellingsbro, sedan församlingen alldeles förskjutit Collega Sch. Sölfwerin i Nora. Föreslagen hit tillika med företrädarens son och nådårsprest, blef han honom wid walet föredragen V. Pastor 1769. Död 1 Juli 1773.
Gift 18 Sept. 1750 med Christina Berglind, dotter till Pastor på stället, omgift med MantalsCommissarien S. Tillæus och dog 5 Dec. 1795, 69 år gammal. Barn: Elisabeth, död ogift 1773, 22 år gammal.
16. Johan Kihl. Född i Säthers socken 20 Juli 1725. Fadr. Pehr Kihl, Bokhållare wid Betsbergs grufwa, sonson till Commin. Kilander i Hedemora. Stud. 1737. Pwgd i Strengnäs 22 Juli 1751 och tjenstgjorde i Gagnef öfwer 10 år, såsom Pastors Adj. och nådårspredikant samt åter som Adjunct. Notarius wid prestmötet 1760. Commin. i Thortuna 1762. V. Pastor 1771. Transp. till denna sacellani 30 Aug. 1774. Längre tid beswärad af gikt blef han 9 Sept. 1787 så hårdt deraf i kyrkan anfallen, att han måste ständigt intaga sängen. Död 13 April 1788.
Gift 7 Sept. 1762 med Anna Hesselius, Prostens i Gagnef dotter, f. 1729, död utan efterlefwande barn 16 Oct. 1786.
17. Carl Fredric Betulander. 1788. Se Commin. i Stora Schedwi.
18. Anders Lundberg. Född i Orsa 20 Juni 1760. Fadr. Commin. ib., sedan i Folkerna. Stud. 1775. Pwgd i Stockholms Storkyrka af stiftets Biskop 27 Juni 1786. Då Commin.Adjunct i Karbenning. Commin. i W. Wåhla 17 Nov. 1788. Commin. här 1807. Tilltr. 1809. V. Pastor s. år och 1823. Antog de sista åren med accord hela Pastors tjenst, boställe och lön. Noga och ordentlig i allt. Uppbyggde ny Capellansgård. Af swag helsa, ofta fallen för blodstörtning, men genom sträng diet uppehöll han lifwet till 26 Febr. 1832.
Gift 4 Sept. 1792 med Fredrica Margareta Lundström, dotter af Bergsfogden O. Lundström och A. C. Rothof, f. 1766, efter långwarig sjukdom död 10 Maj 1823. Barn: Anders Fredric, f. 1794, Handlande och Possessionat; Carl Adolf, f. 1797, någon tid MagistratsSecreterare i Söderköping.
19. Johan Eric Malmgren. Född i Westerås 22 Sept. 1779. Fadr. Nils Malmgren, SnickareÅlderman. Modr. Sara M. Klint. Stud. 1797. Dröjde med ordination till 8 Jan. 1807 och då Pastors Adj. i Sundborn. Dito i Åhl 1813. Pastor i Ohre s. år och kom 1819 till Pastor i Norrberke. Commin. i Åhl 19 Juni 1820. Af 9 sökande wann transport hit 8 Oct. 1832. Hade länge kraft och drift. Musicus. De sednare åren plågad af djup melancholie. Räddad en gång efter ett försök att afhända sig lifwet, syntes han blifwa med vänskapens biträde restituerad; men slutade dock sina dagar sjelf under ett swårare anfall 24 Dec. 1842.
Gift 16 Febr. 1821 med Brita Catharina Skogsberg, dotter af Inspektoren P. Skogsberg i Norrberke och A. M. Bovin, f. 4 Mars 1785, död 15 Nov. 1842. Af 6 barn: Emma Wilhelmina, f. 16 Sept. 1823; Hedvig Evelina, f. 3 Dec. 1824; Hilda Regina, f. 30 Juni 1826; Gustawa Dorothea, f. 27 Dec. 1827.
20. Johan Henric Holm. Född 20 Juni 1796 i Stockholm, derifrån föräldrarne, Körsnären J. G. Holm och A. C. Gottsman, 1797 flyttade till Fahlun. Stud. 1815. Hade uppehållit den ena Capellanstjensten med predikande och äfwen Apologistens vices i Fahlun wårterm. 1820, förrän han blef pwgd 30 Juni s. år till Pastors Adjunct i W. Wåhla. D:o i Skinnskatteberg 1822, i Medåker 1825 och i Arboga 1826. Commin. i Landsförsaml. ib. s. å. Commin. i Sätterbo 24 Dec. 1827. V. Pastor 1833 och 1838. Af 7 sökande Commin. här 14 Mars 1843. Tilltr. 1845.
Gift 9 Dec. 1823 med Johanna Fredrica Lindgren, dotter af v. Häradshöfdingen M. Lindgren och S. A. Anagrius, f. 17 April 1792. Barn: Ulrica Eleonora, f. 21 Febr. 1824; Johanna Henrica, f. 1826, död snart; Carl Gustaf, f. 9 Aug. 1831, död 1842.
