Hermannus — Eringislus — Ditmarus — Petrus — Matthias Joannis — Andreas — Benedictus Benedicti — Johannes — Ericus — Laurentius Sigfridi — Johannes Johannis — Laurentius Holgeri — Eric Holst. Holstenius — Christophorus Martini Schilling — Petrus Olai Dalekarlus — Johannes Georgii Gezelius — Andreas Magni Nortman — Laurentius Erici Holenius — Laurentius Olai Schult — Olof Troilius — Pehr Eckman — Eric Sernander — Johan Lundwald — Eric Hartzell — Simon Nibelius — Gabriel Hwasser — Carl Wilhelm Park.
1. Hermannus, Rector ecclesiæ in Skædwi, beseglade presten Birgeri följebref till Canonicus Tidemannus i Westerås 1325 in die b. mart. Johannis et Pauli.
2. Eringislus, "Kijrkeherre i Skedwi" 1378; af ett bref angående Qwista i denna socken. Heter Eringisle Törnason i ett annat fastebref på jord i Qwistadam 1393. Gaf sjelf jord till Wadstena kloster 1394.
3. Ditmarus, "Curatus in Skedwij in provincia Dalom 1414, då han förekommer i miracula Sanctæ Crucis Stockh. p. 14.
4. Petrus. Nämnd i gåfwo- och köpebref af åren 1424 och 1430. Wittnade ock om jord, som skänktes till Wika kyrka 1432.
5. Matthias Joannis. Son af Kronofogden Jöns Persson på St. Klingsbo, finnes upptagen för 1480. Herr Matz satt ock wid denna lägenhet 1495, såsom gamla matriklar uppgifwa.
6. Andreas. 1501. Biskopen Doct. Rudbeckius har antecknat detta såsom hans dödsår.
7. Benedictus Benedicti. Fick Konung Gustafs collationsbref på detta gäll 16 Mars 1533. De många Pastores som denna tid tillsattes i Dalarne, wittna nogsamt om de föregåendes afsättning. Men Konungen war icke alltid lycklig att träffa wärdigare föremål, ty flere, som af honom tillsattes, förswinna kort derefter, och är den följandes tillträdesår säkert, så har Bengt straxt afgått.
8. Johannes, eller Herr Jöns i Skedwi, är antecknad såsom den der hitkommit också 1533 och först sjungit Swenska mässan. Af en numera saknad skrift är han uppförd för 1536. Nämnes i gamla Domboken för 1546. War ock 1552 på Häradstinget, att förswara sig mot en honom gjord tillwitelse. Alla gjorde honom fri, att han icke brukat wigdt watten för sig eller andra, icke eller tagit mässepenningar.
9. Ericus. Uppgifwes hafwa hitkommit 1557 och innehaft tjensten i sju år, och infaller således hans afgång wid 1564.
10. Laurentius Sigfridi. Ifrån Kopparberget härkommen, tillträdde 1565. Hade en broder Nils Siffrison, som war ortens Häradsskrifware. Biskop Erasmus visiterade hos honom 1576, upprättade inventarium och språkade med honom så, att han följ. år med sin underskrift antog Rödboken. Köpte 1578 ett hemman i Skälbo, som hans "relicta" hustru Martha sedan bortsålde. Satt 24 år wid pastoratet och dog i början af året 1587.
Hans son Carolus blef Pastor i Wenjan [uppges där vara son till Laur. Holgeri, nr 12 nedan?] och twå döttrar förekomma nedanföre.
11. Johannes Johannis. Inflyttad ifrån Gestrikland, hade någon tid warit Capellan hos företrädaren, som han ock kallar sin "Swär." Säger sjelf i en inventarii-attest : "A:o 1587 blef jag Joh. J. satter till Kyrkioherde i Skädwi socken af den gode fadren Biskop Peder i Westerås Dom. VI post Pascha." Undertecknade Upsala mötes beslut 1593. War 1606 närwarande wid en inventering i Husby. Hade 1610 en twist i capitlet med sin Capellan och swåger Hr Lars om ett fiske i prestbäcken, som först efter hans död tilldömdes Capellanen. Död i Febr. 1613.
Gift med Margareta, som efterlefde ännu 1630, owisst om hon war företrädarens dotter eller en sednare. Af flera barn nämnes Johannes, som blef prest, men snart död.
12. Laurentius Holgeri. War Capellan i Sala, då han 1593 undertecknade Upsala mötes beslut, men 1599 war han hitflyttad. Prot. 10 Sept.: "Steg fram Eric Ruus, beklagade D. Laurentium Holgeri i Skädwi, at han hade gifwit en Supplicatz emot honom til wår nådiga Furste, Hertig Carl, och frågade han Herr Lars, om han något orättwist stycke wisste med honom? Swarade D. Lars, at han med den saken intet hade mer att beställa, än at han allena efter socknens begäran samma supplicatz ställte, hwilken lydde, om den handel, som i Tuna och deromkring i förgångne höst skedde, neml. at Öfwerheten wille efterlåta hwarjom och enom, som något rappat hade, det samma behålla och nyttia, oansedt at Fogden stode deremot. Och efter sådan begäran sträfwar mot samwetet och Christelig lag, fick D. Laurentius af toto Capitulo et hårdt tiltal, hwi han sådant skrifwit hade? Respondebat se per ignorantiam fecisse petiitque sibi ignosci. Sammaledes bad han ock Er. Ruus om wänskap, hwilket han ock genom gode prestmäns förbön efterlät och wordo således förlikte." I den ofwannämnda twisten, som han hade med Pastor, hade han ock så wida rätten på sin sida, att wid bäcken låg hans äng, och synes han hafwa satt synnerligt wärde derpå, då sönerne togo sitt namn deraf. Efterträdde sin swåger i pastoratet 1614. Träffas sedan icke nämnd widare, än att han war förordnad till Concionator i nästa prestmöte, då han dog helgomässotiden 1625.
Gift med Sara, som 1630 kallas hans efterlefwerska. Antingen hon eller en föregående hustru war ock dotter till Hr Lars den äldre, ty han kallas flera gånger hans måg. Barn: Laurentius, Capellan i Sala; Christiernus, Lector i Stockholms gymnasium, straffad till lifwet för mordiskt försök emot Drottn. Christina under gudstjensten i Stockholms Storkyrka. Desse kallade sig Prestbeckius. Dottren Clara, g. m. D. Andreas, Pastor i Björksta; Magdalena, g. m. Bergs-och Handelsmannen P. Gürgens i Stora Tuna, fader till Professoren J. Buskagrius i Upsala; en måg war ock Nils Göransson i församlingen.
13. Mag. Eric Holst. Holstenius. Född i Norberg och Kallmora by 7 Oct. 1588. Föräldrarne Bergsmannen Holsten Andersson och Sigrid Jonsdotter, ett hederligt och förmöget folk som, önskande i denna sonen få en god prest, sparade intet af sitt förråd till hans bildning. Sedan han ifrån 1596 frequenterat Westerås skola, begaf han sig 1608 till Tyskland och uppehöll sig tre år i Wittenberg. Reste åter 1611 ut med sin yngre broder Gabriel, då båda wid Stralsund blefwo uppbragte af Danskarne, och förlorade 500 R:dr. De höllos först fångna 7 weckor i Köpenhamns torn, sedan 23 weckor hårdt slutna i handklofwar på Kallundborgs slott och måste ransonera sig med 50 R:dr. De begåfwo sig då till acad. i Helmstadt, der de dröjde twå år och Eric blef Philos. Magister 1614. Hemkommen sattes han straxt till ConRector i Westerås skola och pwgdes 17 Sept. 1615. Wid denna tid skref han ock Consistorii protocoller. Reste ännu tredje gången ut, och war ett år i Wittenberg. Rector i Westerås skola 1618. Efter gymnasii fundation 1623 blef han Physices Lector, wen behöll ock skolan, så att han en tid war Rector i båda. Ifrån den nye driftige Biskopens ankomst war det, som Holstenius, gemensamt med honom, anwände med ifwer sin möda och äfwen kostnad till uppförande af nytt skolhus och till förbättring af sjelfwa underwisningswerket. Pastor i Hubbo præbende 1624. Efter församlingens kallelse Kyrkoh. här 1626. Blef ock Prost i sin församling och fick 1638 inspektion äfwen öfwer Säther. En man af ganska stor och sällsynt förtjenst. Hade ock den aktning, att han 1631 af Rikets presterskap föreslogs till Super-Intendent i Revel. Ifrån sin flyttning hit war han beständigt Assessor i Consist. Majus i Westerås. Orator i prestmötet 1629, Concionator 1634 och Præses 1638. För Domcapitlets och presterskapets betydliga insättning i det stora Handels-Compagniet, som war så högligen recommenderande och lockande, hade han haft mycket beswär, och då 1633 klagades öfwer swek och förlust, waldes han af stiftet att fara till Stockholm och fordra räkenskap. Men han "excuserade sig nu för sin plåga af calculo, som ej tillät honom rida, eller stiga upp af stolen, när han en tid suttit. Han hade nog rest och haft möda, alla riksdagar warit fullmägtig och fått föga för beswäret." Sköt nu till sin broder Gabriel, som war god Arithmeticus, kände äfwen Tyskarnes räkning och förstod Cabilleaus (hufwudmannens i compagniet) språk. Efter ett swårt lidande död 8 Oct. 1640. Begrofs med utfärdspredikan, som trycktes, af Pastor i Romfartuna Samuel Olai.
Gift 11 Aug. 1615 med Brita Christophersdotter, Kyrkoh. i Wika Christoph. Bellini dotter, som dog 1658, 61 år gammal. Med henne fick han ett wackert arf men en elak swärmoder, som Domcapitlet måste twinga till billighet. Utom annat blef Holstenius arftagare till twå tredjedelar af Aggarö säteri och ett hemman Apalla i Ihrsta. Af 16 barn: Christopher, Kyrkoh. i Kungsåra; Johan, dito i Folkerna; Gabriel, Prost i Hedemora; Pehr, Hemmansegare och Kyrkowärd i Stora Schedwi; Holsten, Capellan i Westerås; Sigrid, g. m. Jöns Olsson i Rottneby; Brita, g. m. Prosten J. P. Arbogensis i Sala; Sara, g. m. Pastor i Rytterne Er. Björk; Catharina, g. m. Aron Olai, Pastor i Skinnskatteberg.
Skrifter: Diss. de Distinctione Decalogi. Præs. Mejsnero. Witteb. 1616. 4:o. — De propagatione animæ. Aros. 1624. — De nobiliori corporis animati parte, anima, ac in specie rationali. Resp. Simone Benedicti. Aros. 1624. 4:o. — Marknadspredikan om tiggare, fattigdom och bettlande, hållen i Westerås 1637. Sthm 1640. 4:o. — Bellum grammaticale. Aros. 1622.
14. Christophorus Martini Schilling. Född wid 1594. Fadren Mårten Schilling, Kronofogde i Strömsholms fögderi, bodde på Hofgården i Munktorp. Namnet af en by eller gård Skillinge wid Kungsöhr. Modr. Brita Christophersdotter. War en särdeles snäll yngling då han 1613 kom ifrån Westerås till Upsala acad., och fortfor der 9 år att inhemta kunskaper, som gjorde honom mycken heder. War särdeles hemma i grekiskan. Pwgd 27 Oct. 1622, sedan han blifwit antagen till Sub-notarius i Westerås Domcapitel och snart äfwen till Biskopens Amanuens, då han i dess hus njöt allt fritt. Ifrån 1626 synes han biträdt med predikande i Biskopens præbenden. War ock följande år såsom Notarius med Biskopen på den märkliga visitationen i Liffland, der han, liksom en annan följeslagare, satte landets prester i häpenhet öfwer sin lärdom med responderande och opponerande. Sedan han åtta år njutit Biskopens synnerliga wälwilja befordrad till Domkyrkans Syssloman. Blef ock för sin rådighet intagen till Assessor i Capitlet 1638. Efter votering främst föreslagen af fyra till detta pastorat 1641, erhöll han socknens vota och insattes 1642 af Præpositus. Hade ock den hedern att räknas till Consist. majus, när det ansågs nödigt att sammankallas. I prestmöten hade han twå gånger orerat och war 1642 Full-mägtig på riksdagen. Död, till stor saknad i församlingen, 3 Aug. 1646.
Gift 1626 med Susanna Ericsdotter, hwars fader, Herr Eric, war Pastor i Torpa och g. m. Karin, Johannes Henrici dotter i Swedwi. För liden brandskada, stor skuld och många barn blef, efter Landshöfd. Berndes' recommendation, nådår henne i Consist. majus bewiljadt till 1 Maj 1648. Hon dog 1666. Barn: Eric, Kyrkoh. i Odenswi; Gustaf, Dito i Mora; Martin, studerande, till döds stucken i Stockholm; Christopher, okänd; Karin, död ogift; Mereta, g. m. Fältpresten J. Northunius; Brita, g. m. Ol. Balingstadius, Pastor i Skånella, Upsala stift.
15. Mag. Petrus Olai Dalekarlus. 1648, efter socknens enhälliga begäran, sedan den hade recuserat de föreslagne. Se Domprostarne i Westerås.
16. Mag. Johannes Georgii Gezelius. Född i Romfartuna och Gezala gård 3 Febr. 1615. Fadr. Rusthållaren och Nämndemannen Göran Andersson. Modr. Anna Gudmundsdotter. I Westerås hade han de bästa handledare och Biskopen war hans utmärkte gynnare. Ifrån 1632 i Upsala ansågs han ibland de bästa studerande, och winnlade sig särdeles att känna de Österländska språken. Begaf sig efter några år till Dorpts academi och blef der Philos. Magister 1638. Det ser ut som hans exempel lockade dit wänner och kamrater, ty flera af nationen sökte ifrån samma tid den nya academien. Kallades 1641 till Lingu. Orient. och Græcæ L. Professor ib. Uppgiften att han i sitt 23:de år blifwit Extr. Professor synes mindre tillförlitlig. E. O. Theol. Professor 1643 och, genom Kongl. fullmagt, Ledamot af Domcapitlet i Dorpt 1645. Lemnade Dorpt 1649 för Kongl. vocation, att intaga en plats i de Tyska orter, som nyligen kommit under swenska kronan, men som det blef om intet, lät han sig af Biskop Laurelius öfwertalas att mottaga Schedwi pastorat 1650, i wäntan på en lägenhet passande för honom, som war wan att docera in provectioribus och styra i ett collegium m. m. Hade stiftets förtroende, att wara dess fullmägtig på riksdagarna 1650, 1654, 1655 och 1659, sista gången i Biskopens ställe. Under wistandet här kunde han icke undwara sina älskade göromål, utan samlade omkring sig studerande ynglingar, för hwilka han föreläste i theologien m. m. Ehuru han långa tider måste wara ifrån denna församling, sörjde han dock i allt för dess bästa och lemnade räkenskaperna i yppersta skick. Utnämnd Superintendent i Liffland, ProCanzler för Dorpts academi och Præses i Liffländska ÖfwerConsistorium 1660. Theol. Doctor i Upsala 7 Sept. 1661 och afflyttade s. år till Riga. Biskop i Åbo 30 Aug. 1664. Inwigdes af ÄrkeBiskopen 26 Maj 1665. Præsiderade på prestmötet i Åbo s. å. Erhöll Sagu pastorat till præbende 20 Juni 1689. Under sitt wistande på båda ställen wisade han synnerlig godhet emot studerande af sin nation, så att han ock hade flera i sitt hus och wid sitt bord. Hans långwariga förwaltning inom Finska kyrkans område war särdeles fruktbar. Under hans kraftfulla medwerkan fingo församlingen och skolwerket en bestämd och fast form, hwaruti de ända till närwarande tid bibehållit sig. Wid universitetet stiftade han ett slags prestseminarium, utgaf mångfaldiga andakts- och läroböcker, hwilka han tryckte på ett eget boktryckeri, som han anlade i Åbo. Han gjorde äfwen början med det, af hans son och medhjelpare fulländade, efter dem benämnda glosserade Gezeliska Bibelwerket. Det okufliga nit, hwarmed han kämpade mot alla slags missbruk och oordningar, och den stränghet han ofta måste anwända, gjorde honom dock icke älskad. Hans utomordentliga arbetsamhet, hans outtröttliga nit för sitt embete och dess widsträckta åligganden, måste så mycket mer beundras, som han oafbrutet war sysselsatt med många enskilda twister och stridigheter, hwilka upptogo hans tid och för hwilkas utförande han war nödsakad att författa så många beswärs- och förswars-skrifter. Enwis och ömtålig om sin myndighet war han icke i godt förhållande med de flesta professorerne, så att Canzlern ofta måste banna begge parterna. Mycken förargelse wäckte den rättegång som, i hans namn ehuru honom owetande, blef börjad mot Domprostinnan Alanus, hwilken hade skickat den sjuka Biskopinnan en dryck, som denna påstod wara förgiftad, ehuru den ganska oskyldigt bestod af hästdynga, gammalt öl, saffran och muskott. Hans fel öfwerwägdes dock wida af hans berömliga egenskaper, stora och sällsynta förtjenster och det myckna goda han för församlingen, wetenskaperna och sitt fosterland uträttade. Enligt personalierna war han "i alla sina dagar i umgenge redeligh, i ord och åthäfwor liufligh: därjämte färdigh i Vocal- och InstrumentalMusiquen, then han dock eij annars än til Gudz ähra i kyrkia och elliest egen Devotion och förlustan undertijden brukade." Död i Åbo 20 Jan. 1690. Begrofs med sedan tryckt predikan af Domprosten Doctor Flachsenius. Dess "Minne" af Professor J. J. Tengström utkom i Åbo 1825, 339 sidd. 8:o.
Gift 1. 1643 med Gertrud Gutheim, hwars fader war vice Superintendent och Pastor i Riga. Hon dog 1682. Hennes superbia Rigensis, benägenhet att lysa genom kläder och ståt öfwer sitt stånd och besynnerliga lefnadssätt (mos vivendi singularis) ådrogo honom många ledsamheter. Hade med henne 6 söner, af hwilka endast Johan, sin faders efterträdare på Åbo Biskopsstol, öfwerlefde honom, samt 6 döttrar: Anna, g. m. Regim.Quartermästaren Joh. v. Stauden; Elisabeth, g. m. Ryttmäst. H. Ekestubbe; Maria, g. m. Major Gust. Silfwerklinga; Christina, g. m. Capitaine P. Berg; Ebba, g. m. Superintend. på Ösel J. Stegman; Anna, g. m. S. Molsdorffer, en odugling, liksom de fleste mågarne. G. 2. 1684 m. Christina, en Lagmansdotter och enka efter Amiralen J. Bergenstierna, som efterlefde.
Skrifter: Pneumatica Diss. I—VI, IX. Græce. Dorp. 1644, 47. 4:o. Endast dessa äro kända. Titlar å 28 grek. dispp. finnas på Ups. Bibl., men owisst är om någonsin mera än titlarna blifwit tryckt. — Poemata Pythagoræ, Phocylidis et Theognidis c. vers. latina. Dorp. 1646; Aboæ 1676; 8:o. — Grammatica Græca. Dorp. 1647; Ups. 1654; Aboæ 1668; ib. 1675; ib. 1685; Ups. 1685: Holmiæ 1707; Scaris 1708; Holm 1732; Scaris 1744; ib. 1756; Aros. 1783. 16 uppl trycktes i Westerås 1813. 8:o. — Grammaticæ Trostianæ Epitome. Dorp. 1647. 8:o. — Comenii Janua linguarum reserata aurea, opera et vigiliis Gezelii. Dorp. 1648. 8:o. — Lexicon Græco-Latinum. Dorp. 1649; denuo excusum Aboæ 1686. 8:o. — Disp. theol. inaug. de Peccato. Ups. 1661. 4:o. — Dispp. synod. de Scriptura Sacra, de Deo, de Creatione, de Providentia divina. Rigæ 1663, 1664. 4:o. — Quæstiones theol. selectæ tam theor. quam practicæ. Aboæ 1665, 1667, 1669, 1670, 1672, 1674, 1680. 4:o. (ventil. wid prestmöten.) — Likpredikan öfwer Fru Anna Silfwersparre. Åbo1665. 4:o. — Dispositiones Homileticæ in textus poenit. solemnium precum a. 1666, 1667, 1669-1690. 4:o. — Ett rätt Barna-klenodium är I. ABC-Boken. II. Catechismus. III. Spörsmålen. IV. Skrifftenes språk. Åbo 1666. 8:o. På Finska ib. s. å. 8.o. Flera upplagor. — Likpredikan öfwer Anna Reichenbach. Åbo 1668. — Likpred. öfwer Susanna Güldenstolpe. Åbo 1669. 4:o. — Donatus s. Declinationes et Conjugationes. Ab. 1669. 8:o. Han utgaf den sedan tills. med Catechesen på latin 1684 och 1688. — Utile ac jucundum Vade Mecum, continens brevissima Summaria omnium Capitum totius Cod. sacri. Ab. 1669; ib. 1684. 8:o. — Någre enfaldige Spörsmåål. Åbo 1670, 1671, 1673, 1686. 12.o. — Vocum Latinarum Sylloge c. Indice Sveco-Latino. Ab 1672; ed. II:da. ib. 1688. 8:o. — Encyclopedia synoptica. P. I—III. Ab. 1672. 8:o. — Perbreves Commonitiones eller Korta Påminnelser, hwilka tillförende styckewijs äro uthi Församblingarna effterlemnade etc. Åbo 1673 och 1689. 4:o. — Arithmetica Latina contracta. Ab. 1677; ib. 1684. 8:o. — Likpred. öfwer Friherre Arvid Kruse. Åbo 1677. 4:o. — Likpred. öfwer Öfwerste Ernst Forbes. Åbo 1679. 4:o. — Likpred. öfwer Jungfru Marg. Stålhandsk. Åbo 1679. 4:o. — Index librorum et tractatorum etc. (cura et sumptibus J. G. D. Ep. Ab.) variis locis et temporibus, maximam partem recentioribus annis in usum Ecclesiæ et Scholarum in Magno Ducatu Finlandiæ editorum. Ab. 1683, 1688. 4:o. — Methodus informandi in Pædagogiis. Aboæ 1683; ny upl. s. å. 4:o. — Hålt Konungens ord, okså för Gudz Eedz skull. Predikan wid hyllningen i Narva 1688. Åbo s. å. 4:o. — Likpred. öfwer Biskop Enew. Swenonius. Åbo 1688. 4:o. — Likpred. öfwer Öfwerste Georg Anthoni Brakel. Åbo 1689. F. — Casuum Conscientiæ et præcipuarum quæstionum practicarum Decisiones. Aboæ 1689. 8:o. — Det gamla och nya Testamentet med förklaringar (utarbetade i förening med sonen.)
16. [Felnumr.] Mag. Andreas Magni Nortman. Född i Wika prestgård 1615. Fadr., då Sacell. domesticus, blef första Pastor i Säther. Ifrån 1624 till 1637 hade han studerat i Westerås och begaf sig då till Upsala academi, så mycket mera, som han för lägersmål war på tre år relegerad utom stiftet. Antog 1640 twå unga adelsmän, Fleming och Wrangel, att underwisa, disputerade i Upsala 1643 och begaf sig 1645 på resa till Tyskland, der han besökte flera universiteter, men owisst är dock om han hade nämnde herrar med sig. I Dresden war han redan s. år och ännu 1647 i Leipzig, der han lånade 30 R:dr af en Johannes Jonæ, hwarföre han söktes 1661 af dennes hustrus sednare man Esbernus Gothovius, Rector Sch. i Linköping. S. år 1647 war han hemkommen, erhöll kallelse att wara Pastor wid Westmanlands regimente och pwgdes i Stockholm af Biskop Bjugg. Gick åter ut till Tyskland, troligen med krigsfolket, och promoverades till Magister i Rostock 22 Maj 1649 af Professor Tcherningius. Hwarest han sedan uppehållit sig synes icke widare, än att han responderade i prestmötet 1652, men 1655 war han ute med arméen i Polska kriget. Hans kamrat Andreas Stephani hade utspridt elakt rykte om honom och "fortfor med gruflig medicence," hwarföre han begärde och hemsände Regimentets betyg om sitt ärliga förhållande dat. Dantziger Haupt i Aug. 1656, underskrifwit af Chefen J. Burdon och flere. Efter dess slut fick han af Legaterna till FredsCongressen ett hederligt afskedspass, skrifwet på latin, dat. Sobothi i Maj l660, deruti han kallas Legationis concionator aulicus et præsidiarius. Han war ock närwarande, tilläfwentyrs såsom Legationspredikant, då freden slöts i Cardis 21 Juni 1661. Emedlertid hade han i Jan. 1659 i Domcapitlet presenterat Konungens Promotorial in originali, ursäktandes sig wara till sådant förorsakad af andras ansökande, som gå Consist. förbi, och i Sept. 1660 omtalade Biskopen, att RiksCanzleren hade publice i Rådet nämnt honom successionen i Schedwi. I detsamma kom ock Regeringens bref, att han fått dess fullmagt. Biskopen skref deremot, wisande alt privilegierna woro brutna, men swaret blef, "att det, som skedt war, måtte dock wara för den gången." Han tillträdde wid Helgonmässan 1661, och blef en rask, tilltagsen och drifwande Pastor, dock stundom alltför häftig och sjelfrådande, i synnerhet inpå ålderdomen. På lång tid förekommer ingen anmärkning emot honom och Biskop Carlsson synes twärtom haft wälwilja och aktning för honom. Någon gång beskylldes han af owänner att handla despotiskt, hushålla med kyrkans rätt efter behag och icke göra reda för dess inkomst. Efter snart 30 års tjenst sökte och fick han på Biskopens och Consistorii förord uppdraga pastoratet till sin måg, och hugnades derpå, "såsom åldrig och meriterad", med Prosts namn och wärdighet, en heder, som ännu war ganska sällsynt. Med sin Capellan stod han icke wäl och anklagades af honom 1690 för wåldsamma tilltag. Så hade han en söndag, då han sett twå bönder samspråka under kyrksången, med sitt spanska rör knackat till dem åt deras hufwud, att de deraf fått blodsår. Detta utlades så, att blodet runnit ned på deras kläder. Werkligen höll ock Häradshöfdingen ett helt år derefter ransakning i målet, och, då Prosten erkände sitt förhastande, hänsköts saken till Consistorium, men då ingen klagade, utan alla erkände hans ordningsnit, kunde domaren ej tillämpa någon lag, utan lemnade domen till Hofrätten, som icke nämnes. I sitt bref till Biskopen förringade han skadan till så litet, "som det warit rispadt med en knappnål, och trodde sig hafwa rätt näpsa och straffa så wäl som en spögubbe." "Herr Senioren", som han nämndes, war då af sjukdom sängliggande och dog 1692 inpå sommaren. Begrofs 7 Sönd. e. Tref.
Gift 1661 med Gertrud Silentz, Borgmästarens i Säther Welkom Silentz's dotter med Karin Nilsdotter, död 1696. Barn: Magnus, Capitaine, död 1680; Benjamin, Fältpredikant, död i kriget; Gustaf, Brigadier i Pohlen, säges blifwit adlad Croneburg och ombytt religion; Johan, uppgifwes för Officer i Fransk tjenst och död i staden Bonns belägring; Christina, ses här nedanföre; Catharina, g. m. Pastor i Swärdsjö Mag. Joh. Sewallius.
17. Mag. Laurentius Erici Holenius. Född i Garpenberg 1661. Troligen bodde dock då hans fader i gården Enholm, Hedemora socken, förrän han blef Commin. i By. Med styffadren flyttad till Köping hölls han till studier i Westerås och kom 1678 till Upsala. Magier 1685. Utnämnd Rector Scholæ i Köping 1686 och pwgd 16 April s. å. Tillträdde dock icke nämnde tjenst, utan antog heldre Adjuncturen hos Pastor här, både för giftermål med dess dotter och i hopp om succession. Med den sednare säges tillställningen skett så hemligt och hastigt, att församlingen icke wisste deraf förrän fullmagten upplästes. Detta war dock så wida osanning, att i collationsbrefwet af Konungen, dat. 2 Febr. 1689, omtalas församlingens ansökning gemensamt med Prostens, och att Consistorium efter begäran gifwit sitt förord. Om lönen gjordes accord emellan swärfar och måg i Febr. 1691, och fulla tillträdet skedde ej förrän efter den gamles död. Anledning är, att den unge Kyrkoherden warit en skicklig man och till församlingens nöje. Att bewisa sin wärdighet till sådan befordran war han redan 1690 vice Præses i prestmötet och 1692 ordinarie. Död i Maj 1693. Begrofs 2 Sönd. e. Trinit.
Gift 1. 24 Juni 1686 med Christina Nortman, företrädarens dotter, död 9 Febr. 1690, 29 år gammal. 2. 22 Nov. 1691 med Beata Klingberg, dotter af Inspektoren Jöns Olofsson på Stora Klingsbo med Anna Bergius. Hans wän Lector O. Rabenius skref då Brudskrift med titel: Post nubila Phoebus, af hwarannan vers latin och swenska. Hon blef omgift med Commissarien Ol. Holmqwist. Holenii barn äro icke kända.
19. [Felnumr.] Laurentius Olai Schult. Född i Sala 1656. Fadr. ContractsProst och Kyrkoherde. Med twå äldre bröder sändes han 1668 till Upsala academi, och anwände der wid äldre år mycken tid, dock utan widare lärdomsprof, än att han 1685 förswarade en disputation. Immediate befordrad till ConRector Scholæ i Westerås 1688. Rector 1689 och pwgd 13 April 1690. Begärde i Dec. 1691 att blifwa Adsessor Consistorii. Fick lof sitta bredwid och auscultera, men ej widare. Tyckes då haft föga anseende. Sökte 1692 ett Lectorat, emedan han fruktade skada till helsan att längre wara i skolan. Då ansökningen icke lyckades, skyndade hans swärfader till Stockholm, klagade för Konungen och utwerkade för sin måg recomm. remiss till Consistorium. Han war ock derefter på wäg att blifwa Theol. Lector, men Konungen omgjorde det sjelf, då Schult wände sina tankar hit till Schedwi. Swärfadren uppkom i Maj 1693 i Consist. med begäran, att han måtte hos Konungen föreslås, och då han hörde att en annan mera war i fråga, begynte han swärja och dundra, så att han förwillade Notarien wid protocollet och måste utwisas. Dock oförmodadt och med Konungens wanliga skyndsamhet, så att företrädaren ännu war obegrafwen, blef han i Stockholm utnämnd 11 Juni s. å. Tilltr. 1695. Hade kunskap och skicklighet, ehuru icke lysande, och war af swag helsa. Predikade i mötet 1697, war vice Præses 1699. Skulle äfwen præsidera 1700 och hade beredt sig dertill, men nödgades för tilltagande sjukdom med bref 31 Aug. till Biskopen afsäga sig förrättningen, som wäckte misstankar. Det war då, som tillförordnade Opponens Mag. Strömer så wäl uppfyllde hans rum. Död 16 April 1702.
Gift 30 Nov. 1692 med Barbro Elling, Rådmannen i Westerås Swen Anderssons dotter, som blef g. 2. m. Arrendatorn Esbjörn Pehrsson och 3. med Handlanden Aron Aronsson i Westerås, der hon dog 1737, 63 år gammal. Barnen okände.
20. Mag. Olof Troilius. Född i Stora Tuna uti morfadrens hus 1661. Fadren Prost och Kyrkoh. i Leksand. Tidigt saknande sin fader, och äfwen snart en lika huld som lärd styffader, hwilken ansåg publik underwisning för honom nyttigast, kom han 1676 till Upsala acad., der han med outtröttlig flit beredde sig namnet af Vir insignis et multæ eruditionis. Utom wanliga disputationer till graden förswarade han wid jubelfesten 1693 en theol. Diss. under Professor Bilberg i närwaro af Konungens Råd, Biskopar m. fl. Likaså responderade han 1695, dagen efter sin grad.-disp., för Professor Swedbergs afhandling de Natura et Gratia in negotio Salutis, då Konungen med många höga herrar woro åhörare. Magister 9 Dec. 1697, då han ibland 39 innehade första rummet. Likwäl hade han förut erhållit Konungens fullmagt på Rectors-embetet i Westerås skola 1695, och 28 Jan. 1696 blifwit pwgd. Intogs til Assessor i Consistorium 1698. Physices et Logices Lector wid gymnasium 1701. Kyrkoh. här, af Konungen utnämnd i Jan. 1703, och tillträdde s. å. Led den stora olyckan i April 1709, att genom wådeld nattetid hela mangården afbrann, då han förlorade det mesta af lösören, kläder, böcker, matförråd m. m. Han mottog med undergifwenhet denna swåra lott, glad att han sjelf med hustru och barn, stadde i den djupaste sömn, kunnat räddas till lif och lem genom det att informatorn satt uppe och wäckte alla. Under den allmänna nöden denna långwariga krigstid såg han dock efter hand sitt forna wälstånd återkomma och önskade sig icke flyttning ifrån en älskad församling, ehuru hans lärdom och öfriga förtjenster gjorde honom berättigad till högre plats. Biskopen gjorde hwad han kunde, att förordna honom till Præpositus sibi ipsi, och tillskref ContractsProsten låta sig dermed nöja, då personen war så wärdig. Efter den förres afsägelse tillades honom inspection öfwer hela contractet. I prestmöten hade han alla functioner som höfdes honom, och slutade med præsidium 1718. På sina jagtresor i Dalarne tog Konung Fredric mera än en gång ett kort logis i denna hederliga gård. Wid ett sådant tillfälle lofwade Konungen att befordra en tillkommande måg till hans efterträdare. Om detta löfte påminte enkan, då den följande sökte komma hit på förslaget. Död 15 Nov. 1732. Begrofs med predikan af Biskop Barchins.
Gift 21 Juli 1696 med Helena Gangius, Prostens i Stora Tuna dotter, som dog i Westerås 16 Maj 1760, 83 år gammal. Barn, som lefde längre tid: Samuel, ÄrkeBiskop; Petter, simpel soldat wid Dalregimentet, war Corporal 1718 då han efterlystes, omkom i Norge, antecknadt är ock, att han blifwit hängd; Helena, g. m. Prosten Mag. Norrström i Norrby, Upsala stift; Margareta, g. m. Inspektoren C. Wientz och Prostarne Mag. E. Beckman och Mag. J. Helleday i Knutby af Upsala stift; Sara Elisabeth, g. m. den följande.
Skrifter: Ad M. Ol. Kalsenium cum Annam Rudbeck sacro sibi connubii foedere adsociat epist. grat. misit O. T. Fol. — Diss. de vita Hominis. Ups. 1695. 8:o. — Meletema circa introitum in Philosophiam (pro gr.) Holmiæ 1695. 8:o.
21. Mag. Pehr Eckman. Född på Norrhammars bruk i W. Schedwi 28 Juli 1698. Fadr. Ol. Eckman, Inspektor. Modr. Maria Kallerman. Kom med enskild ledare till Upsala acad. 1707, alltför tidigt att deraf då hafwa något gagn, men så mycket mera wid tilltagande år. Magister 1722. Fortfor att conditionera och studera theologi till dess han blef pwgd 6 Jan. 1726, kallad till medhjelpare af Pastor i Stockholms Storkyrko-församling. Notarius i Stadskonsistorium 1727. War ock Presteståndets Notarie på riksdagarna 1726 och 1731. Wid ansökningen till förslag här 1733 hade han en ampel recommendatton af både ÄrkeBiskopen och Stockholms Consist. med intyg om den utmärkta skicklighet och flit, som han flera riksdagar ådagalaggt såsom Ledamot i en wigtig commission och flera deputationer. Wann sin önskan och fullmagten utföll 27 Mars 1734. Antog församlingen 1735. Efter denna tidiga befordran synes owäntadt, att han 1745 war en ibland de föreslagne till Hedemora pastorat, men sedan han i allmän socknestämma gifwit församlingen sitt löfte att för all sin tid här qwarblifwa, afsade han sig nämnde förslagsrum. Öfwad i riksdagsaffairer betroddes han med sådant fullmägtigskap åren 1738, 1740, 1742 och 1746. Hade ock 1738 predikat i prestmötet. Blef Præpos. Honor. 1751 och 1753 öfwer contractet. Efter anteckning hade han till 1749 begrafwit och hållit likpredikan efter fem Prostar. Äfwen det wittnar jemte annat om hans goda och upprigtiga charakter, som tilldrog honom förtroende. War länge plågad af en besynnerligt omwexlande sjukdom. En tid af sömnsjuka, så att han i största sällskap ej kunde hålla sig waken; så af giktwerk med swullnad, sömnlöshet och wattsot. Död 22 Maj 1755.
Gift 17 Juni 1732 med Sara Elisabeth Troilius, företrädarens dotter, f. 1707, död i Stockholm 22 April 1785. Barn: Olof, Kramhandlare i Stockh.; Samuel, Hospitals-Syssloman och Predikant i Westerås; Pehr Emanuel, bedröfligt namnkunnig såsom Domare wid sista trollransakningen i Dalarna; Jacob Nathanael, Bancobokhållare.
Skrift: Bröllopsskrift öfwer Lector J. Lindh och Fru Anna Trolig. 1722. F.
22. Doctor Eric Sernander. 1757. Tilltr. 1758. Se Past. i Stora Tuna.
23. Johan Lundwald. Född i Lundby, Thortuna socken, 27 Oct. 1703. Fadren Nämndeman och Kyrkowärd. Modren Sara Andersdotter. Hans hog för boken fick ej framgång förrän han 1716 kunde inkomma i Westerås skola. War antagen till Notarius Gymnasii och ConsistoriiAmanuens i Westerås, då han 1727 afgick till Upsala acad. och orerade pro abitu carmine heroico de re rustica. Pwgd 6 Maj 1731 och Nådårspredikant efter Pastor i Bjursås. Det tycktes wara en stor lycka för honom, då han 6 Maj 1732 erhöll fullmagt på pastoratet, föga öfwer 28 år gammal. Men det hade för honom tunga widhängande onera, han måste arbeta för mesta tiden allena och der tillbringa nära hela sin lefnad. Respondens i prestmötet 1737. Dristade 1768 competera med de högt förtjente om förslaget här och wann rummet genom Konungens utslag. Waldes, tillträdde s. år och introducerades af Biskopen 1770. Munter, dristig och utan förställning, men äfwen arbetsam och älskare af gammaldags seder, njöt han sin befordran med hugnad den korta tid som honom återstod. En omtänksam landthushållare. Hade fallenhet för latinska poesien, och deruti begagnande framl. Lectorns, sedan Domprosten Swedelii ledning. Död 19 Aug. 1771.
Gift 23 Maj 1731 med Margareta Arhusiander, Kyrkoherde-dotter i Bjursås, f. 1708, död 21 Mars 1780. Af 12 barn: Johan, Commin. i Avesta; Eric, Commin. i Munktorp; Carl, Underofficer wid Lifgardet; Catharina Margareta, g. m. Pastor i Sewalla Mag. G. Thurelius; Sara Helena, g. m. HofAuditeuren J. Stenholtz; Anna Christina g. m. Prosten i By G. Norderling; Lovisa Ulrica, g. m. Rådman N. Linde i Fahlun; Fredrica, g. m. Kronolänsmännen Tillberg och Lundbeck i Åhl.
24. Doctor Eric Hartzell. Född i Sala stad 5 Sept. 1718. Fadr. Borgmästaren och Kronobefallningsmannen i Salbergs fögderi Eric Hartzell. Modr. Sara Malmström. Då han 1727 inskrefs wid Upsala acad. hade han många år att både privatim och publice sträfwa till Magistergraden 1746. Förblef ännu en tid wid acad. och läste för twenne Friherrar Bunge. Förordnades 8 Febr. 1749 till Supremus Collega i Fahlu skola. Pwgd af Biskop Troilius i Stockholms Storkyrka 12 Jan. 1752. ConRector Scholæ i Westerås 12 Jan. 1754, då han utgaf och förswarade några theser, och hade styrelsen i skolan till 1758. Logices et Metaphys. Lector 6 Febr. s. å. Pastor i Hubbo præbende 11 Jan. 1768. Mottog Histor. och Moral. Lectionen s. å. Läste för förste Theolog. Lectorn ifrån Sept. 1769. Utn. Andre Theol. Lector 5 Dec. 1770, men fortfor att läsa för Primus. Prost 12 Maj sistn. år. Rector Gymn. 1760, 1765 och 1770. Hade wäl ock sina swårigheter och uppträden med Djeknarne, men icke såsom en och annan af hans medbröder. Kyrkoh. här 26 Jan. 1773. Anträdde 1774. Introd. af Biskopen 1778. Utnämnd Theol. Doctor wid Konungens kröning 1800 och promoverad i Upsala 1 Nov. s. å. Med wanligen muntert sinne och ordentlig lefnad uppnådde han utan serdeles afbrott lugnt sin höga ålder. Stiftets Senior 25 April 1800. Död 21 Oct. 1801. Likpredikan af Domprosten Fant är tryckt.
Gift 3 Jan. 1758 med Ulrica Norrström, Prostens i Norrby af Upsala stift Mag. Ol. Norrströms dotter, död 8 Oct. 1793, i 62 året. Af 7 barn: Eric Olof, Häradshöfding, Bergsbrukare wid Stora Kopparberget; Samuel, Kronobefallningsman; Gustaf, Bergsfiskal wid Sala grufwa; Ulrica, g. m. LandsKamereraren Ol. Forslind; Margareta Elisabeth, g. m. Bryggaren och Handelsmannen A. Lindgren i Stockholm, och, skiljd ifrån honom, omgift med Bergmästarne El. Noræus och G. Nauclér.
25. Doctor Simon Nibelius. Född i Westerås 12 Juni 1747. Fadren Consistorii-Notarie, en förträfflig tjensteman ehuru med oblid lycka. Under en sådan faders uppsigt kunde han ej annat än winna mycket af allmänna underwisningen. Student i Upsala 1765. Magister 1773. Pwgd 22 Dec. s. år och Pastors Adj. i Stora Tuna. E. O. Bataljons-predikant wid Westmanlands regimente 1774. Efter past.ex. utn. E. O. Hofpredikant hos Hertigen af Östergöthland 3 Maj 1776. Pastor wid Drottninghuset i Stockholm 3 Dec. 1779. Kyrkoh. i Grangärde 11 Febr. 1783. Tillträdde i Maj s. å. ContractsProst 8 Mars 1784. Concionator i prestmötet 1787. Deputerad af stiftet till jubelfesten i Upsala 1793. Fullmägtig på riksdagen i Norrköping 1800. Utnämnd Theol. Doctor s. år och promov. i Upsala 1 Nov. Af 12 sökande Kyrkoherde här 15 Nov. 1802. Tilltr. 1803. Ledamot af Kongl. NordstjerneOrden 13 Sept. 1819. Ifrån längre tid också Ledamot af Samfundet pro fide et christianismo. Död 9 Maj 1820.
Gift 10 Juli 1783 med Christ. Ulrica Boethius, dotter af Prosten i Grangärde Mag. Jac. Boethius, död 11 Dec. 1823, 66 år gammal. Barn: Johan Jacob, Contr.Prost och Kyrkoherde i Öija och Westermo af Strengnäs stift; Christina Sophia, g. m. Prosten i Hedemora Mag. Abr. Netzel; Gustaf, Biskop i Westerås; Catharina Theodora, f. 7 Dec. 1790; Bo Theodor, studerande, död 1815, på 19:de året gammal.
Skrifter: De vario Gentium Genio, respectu Libertatis. P. I, II. Ups. 1771, 1773. 4:o. — Prestmötspredikan 1787. (tr. i Homil. Försök. X Vol. 3 stycket.) — Likpredikan öfwer Prosten i Norrberke Mag. C. Gottmarck. Westerås 1797. 4:o.
26. Doctor Gabriel Hwasser. 1820. Tilltr. 1823. Se Domprostar i Westerås.
27. Th. Lic. Carl Wilhelm Park. Född i Köping 20 Maj 1808. Fadr. Joh. Wilh. Park, Handlande. Modr. Christ. Cath. Fabricius. Slägten är på fädernet med namnet Klefwing ifrån Westergöthland, på mödernet gammal inom stiftet. Stud. 1827. Vic. Collega Scholæ i Westerås h. 1828 och w. 1829. Magister 1833. Pwgd 19 Dec. s. år till Adj. i Skerike. Erhöll twå års permission till theol. studiers fortsättande wid acad. 1834. Predikant wid Sätra helsobrunn 1834—1840. Theol. Cand. i Upsala 30 April 1835. Præsiderade med nådigt tillstånd för en theol. disputation 1836 och 1837. Exegeseos Sacræ Docens 16 Sept. 1837. Theol. Licentiat 12 April 1839. Föreslagen till Theologisk adjunctur s. å. Theol. Adjunct wid Krigsacademien på Carlberg 5 Sept. och tillika Commin. i Solna 2 Oct. s. å. Jemte dessa tjenster Regim.Pastor wid Södermanlands regimente 24 Febr. 1840. Efter stor pluralitet af röster Kyrkoherde här 31 Jan. 1842. Tilltr. s. å. Opponens wid prestmötet s. år och efter dess slut 17 Sept. Hon.Prost. Erhöll på begäran afsked från Regim.-Pastorstjensten 23 Jan. 1843. Ogift.
Skrifter: Vaticinia Prophetæ Michæ, suetice reddita et observ. illustrata. Sect. I. (pro gr.) Ups. 1833. 4:o. — Comm. Exeg. theol. doctrinam Ecclesiæ Evang. Lutheranæ de Sacra Coena e cap. Ev. Joh. VI:to explicatum. P. I—VI. (P. I pro Cand. Th.) Ib. 1836, 37. 4:o. — De Ratione atque Methodo dogmatice concionandi, meditationes. (pro Lic. Th.) Ib. 1840. 4:o. — Herren känner sina. Afskedspredikan wid Sätra hälsobrunn. Ib. 1840. 8:o. — De första orden till Stora Schedwi församling. Fahlun 1842. 8:o.
Johannes — Olaus Pauli — Stephanus — Laurentius Holgeri — Swebo Enderi Isogæus — Abrahamus Joh. Zonnebeckius — Olaus Andreæ Hellenius — Johannes Leonhardi Harakerensis — Johannes Erici Schult — Andreas Erici Upström — Nicolaus Lexelius — Olaus Schultzberg — Hans Wikstrand — Pehr Schultzberg — Johan Hedelius — Jacob Boman — Carl Fredric Betulander — Anders Kihlman.
1. Johannes. Till 1587, då han här blef Pastor.
2. Olaus Pauli. Af Upsala mötes handlingar 1593. Se Past. i Skinnskatteberg. [Kallas Olaus Petri där.]
3. Stephanus. Nämnes här tjenstgörande 1596. Förekommer icke widare.
4. Laurentius Holgeri. 1599. Se Past. loci.
5. Swebo Enderi Isogæus. 1614. Se Past. i Nås, Jerna m. m.
6. Abrahamus Joh. Zonnebeckius. 1629. Se Past. i W. Schedwi.
7. Olaus Andreæ Hellenius. 1640. Se Past. i Sundborn.
8. Johannes Leonhardi Harakerensis. Född 1612. Fadr. Kyrkoherde i Haraker. Omtalas såsom en snäll gymnasist och blef 1638 Collega i Westerås skola. Besökte icke academien men fick wid gymnasium titel af Philos. Candidat. Pwgd 1642 och war följ. år Supremus Collega. Capellan i Sundborn 1644 med ringa lön, sedan socknen fått egen Pastor att försörja. Transp. hit 1658, hwarest ock lägenheten ännu war knapp för honom med många barn. Blef med åldren mycket sjuklig, då Skolmästaren Scheplerus berömmes att hafwa gratis uppehållit tjensten. Död 4 Nov. 1682.
Gift 1645 med Justina, Kyrkoh. i Swärdsjö Daniel Matthiæ dotter, f. 1624, död 5 Sept. 1675. Barn, som togo namnet Schedvin, woro: Johan, Kyrkoherde i Kungsåra; Daniel, Glasmästare i Hedemora; Lennart, Bokhållare i Stockholm; Catharina, g. m. P. Nassenius, Commin. i Fahlun; Christina, g. m. Byggmäst. H. Schedin; Elisabeth, död ogift; m. fl.
9. Johannes Erici Schult. Född i Skultuna på 1640-talet och troligen beslägtad med Prosten Schult i Sala. War Secundus Notarius de sista åren han gick i gymnasium och pwgdes 29 Febr. 1673 till Pastors Adjunct i Lillhärad. Såsom Nådårsprest efter Capellanen i Köping kom han i tillfälle att få den lilla sacellanien i Kungsbarkarö 1676. I Lillhärad hade han wunnit stor gunst hos RiksRådet Grefwe Axel Lillje, egare till Slaggårda, och hade der äfwen slägt på hustruns sida, hwarföre han sökte och trodde sig säkert få det lediga pastoratet 1682. Grefwen hade ock utwerkat Konungens promotorial för honom till Biskopen, som war honom emot. Han kallades till examen men drog sig undan och wille respondera under en Lector. Det nekades och han befalltes skrifwa en chria. Den blef usel, och då Biskopen uppwisade skriften för Konungen på Kungsöhr, frågade Hans Maj:t: Hwarföre wigas så usla prester? Swar: Så länge många tjenster äro så klena, kan man icke få goda prester till alla, utan de swage måste ofta tagas. Ändock blef en lång twist härom och Lillje wille icke gifwa efter. Slutligen satte Consist. Schult till sacellanien här, som han ogerna antog, men rönte församlingens motstånd. Den wille hafwa sin goda Skollärare och gick till Konungen att slippa den, som blifwit dem påtrugad. Likwäl blef det derwid, att han 1683 insattes i tjensten. Ännu mindre än församlingen blef Pastor Nortman nöjd. Han skref till Consist. att han aldrig haft nöje af honom, men många förargelser, och Schults klagobref 1690, hwarom förr blifwit nämndt, wisar nogsamt, att han war Pastors fiende. Sedan förekommer i acterna intet om honom. Död 28 Oct. 1705.
Gift 1673 med Christina Olofsdotter, af bondeslägt i Gränsta, Lillhärads socken, som efterlefde. Af barnen nämnas: Olof Schulterus, Commin. i Äppelbo; Eric och Johan, studerade i Westerås, den ene slog en brandwaktskarl illa och måste skarpt plikta. Ulrica, g. m. S. Hedman, Commin. i Säther; Anna, g. m. sitt syskonebarn J. Berg i Fahlun.
10. Andreas Erici Upström. Född wid 1675 i Uppbo af denna församling. Fadr. war Gästgifware. Modr. omgift med Kronolänsman A. Dahl. Under stud. i Westerås kallade han sig Brodinus. Stud. i Upsala 1692. Pwgd 6 Juni 1700 till Pastors Adjunct här, men war ock antagen till församlingens Skollärare. Flyttade 1703 till Dingtuna, att wara biskopens v. Pastor. Återkom hit 1706, sedan han efter socknens kallelse fått fullmagt på sacellanien. Ingick då på det wilkor, att årligen en tid understödja företrädarens enka. På 3 år gaf han henne ock 18 t:r säd. Respondens i prestmötet 1712. Död 29 Sep. 1715.
Gift 1. i Nov. 1700 med Catharina Dahl, som war hans styfsyster. Barn med henne okände. 2. 8 Nov. 1713 med Gertrud Sewallius, dotter till Kyrkoh. Mag. J. Sewallius i Swärdsjö, f. 1676, död i Upsala, då hon war på besök hos sin syster och swåger Commin. Myrin, 14 Oct. 1732. Huru hennes fader på hemresan ifrån Westerås oförmodel. blef död i Upströms föräldrars hus, se Past. i Swärdsjö [på latin].
11. Nicolaus Lexelius. Född i Leksand 1668. Son af Klockaren Jöns Andersson och broder till samma sockens Capellan Hans Lexelius. Tog första underwisningen i Fahlu skola, widare i Westerås och kom 1691 till Upsala acad. Pwgd 7 Maj 1695 wid största ordinationen, då antalet steg till 24. War föregående år antagen till Skolmästare i Nås och blef nu tillika Pastors Adjunct. I prestmötet 1705 war han Respondens. En besynnerlig anmärkning finnes om honom, att han fått öppet constitutorial, att wara Uppsyningsman öfwer Dalkarlarnes oeconomi, likasom Landshöfdingen i Fahlun ock tillsatte Prosten Näsman i Elfdalen. Lexelius hade ock tillfälle, i synnerhet för egen del, att lära och öfwa hushållskonsten, då han med hustru och många barn satt länge wid en usel lägenhet. Profwade 1711 till Lindes sacellani, fick vota på stället efter tidens sed och skref till Consist. om fullmagt, men den efterkommande hade då skjutit ut honom. Af hans bref synes att han war en flink och oförtruten man med goda concepter. Hade förestått nådåren efter 3 Pastores och stundom nödgats dublera i Nås och Jerna, som synes nog underligt. Prosten Schultze skref 1715 på det ömmaste till Consist. om hans rysliga nöd med sina mest små barn, som nu sades wara 11 i lifwet. Detta bref werkade så, att han snart befordrades hit och ankom i Maj 1717, men blef död redan i Febr. 1718.
Gift 1696 med Brita Näsman, dotter af en Handlande Pehr Jonsson Näsman och Maria Rosenlund i Lima, f. 1679, lefde i Nås ännu 1741. Af de många barnen nämnes endast Margareta, g. m. O. Ekelund i Wermland, som förrymde henne och hon fick skilnad.
12. Olaus Schultzberg. 1718. Se Pastorer i Sundborn.
13. Hans Wikstrand. Född i Rättwiks socken och Wikarbyn 17 Nov. 1702. Fadr. Eric Olofsson, Kronolänsman, war af den gamla Dalekarliska slägten. Modr. Anna Andersdotter. Witsordad ifrån Fahlun och Westerås kom han till Upsala 1727. Pwgd 4 Maj 1730 och Pastors Adjunct i Folkerna. Skolmästare i Söderberke 1731. Hade lätt att få rum å förslaget till denna sacellani 1735, men nära hade han ock efter ett wal blifwit utesluten ifrån de röster som han fått. En socknens inföding, Länsman Schedin i Leksand, som ock här hade egendom, gjorde sig noga underrättad om de föreslagnes charakter. Då han fått de bästa underrättelser om Wikstrand, skref han till ett par wänner, att de aldrig kunde få en bättre prest, äfwensom hans hustru war berömwärd, och bad dem på allt sätt arbeta till hans utwäljande. Han fick ock hederlig kallelse, men brefwen kommo i händer på den medföreslagne, församlingens vice Pastor Mag. Holén, som med sina tillgifne anförde beswär. Lätt war det för den walde, att leda ifrån sig alla bewis om röstwärfning, och ehuru nytt wal nog tydligen synes blifwit hållet, aflopp äfwen det till hans förmon. Tillträdde 1736, men församlingen hade icke länge hugnad af honom. Död 25 Maj 1751.
Gift 1. 1731 med Anna Maria Anagrius, dotter af design. Pastor i Säby J. Anagrius, som dog 1748. Af barnen lefde 2 döttrar. Anna Helena och Maria Christina. 2. 1750 med Elisab. Dikman, som dog 30 Nov. 17.., 82 år gammal.
14. Pehr Schultzberg. 1753. Se Past. i Norrberke.
15. Mag. Johan Hedelius. Född i Avesta 9 Juni 1724. Fadr. Jan Mattsson, Myntsmed. Hade 1746 genomgått både skola och gymnasium och kom till Upsala acad. Aflade der några mindre kunskapsprof och, pwgd i Strengnäs 28 Juli 1751, sattes hit att swara för Capellans-enkans nådår. Sedan Pastors Adjunct 1752 och s. år tillika Skolmästare. Erhöll Magisternamn ifrån Greifswald med diplom af 11 Mars 1762. Undergick past.ex. 1769. Wid Commin.-tjenstens ledighet 1779 sökte hans Pastor, så wida möjligt war, lätta wägen för honom dertill, då hans gåfwor icke så säkert syntes förslå. Sedan han af Biskop Benzelstierna anhållit för honom om det ena efter det andra som lofwades, kom han slutligen med en begäran som tycktes gå för långt, och swaret blef, med stark tonwigt: "nu är det ponkt." Han fick tjensten och tillträdde s. å. Död 24 Mars 1795.
Gift 1769 med Anna Sophia Pecklin, som uppgifwes för halfsyster till den beryktade Generalen Pecklin, f. 1748, död 1832. Af 7 barn: Johan Emanuel och Gustaf Hedell, tjente båda wid Dala Fricorps 1789. 2 döttrar lefde ock.
16. Jacob Boman. Född i Christinestad i Österbotten 10 Jan. 1736. Fadren, som war Skeppare, hade under kriget med Ryssland kommit öfwer till Swerige 1743 och stadnat i Westerås. Sonen begagnade der allm. underwisningen och blef stud. i Upsala 1758. Förordnades s. år till v. Skolmästare i Grangärde. Pwgd 29 Maj 1763 och då tillika Pastors medhjelpare. Nådårspredikant efter Commin. 1764. Ord. Pædagog 1766. Andre Commin. i Hedemora 14 Aug. 1780. Kom i högre rummet 1782. Sedan Schedwi församl. 1795 hos Konungen förgäfwes anhållit om yngre personer på förslaget till sacellanien, än dem Consist. hade nu af 13 sökande uppfört, blef han wald och befullm. 4 Juli 1796 och tillträdde 1797. B. Pastor under vacancen 1801. Ehuru ung då han till orten ankom, ansågs han dock, af kamrater och andre, såsom Finne hafwa något eget och utmärkande, åtminstone wid wissa tillfällen en synnerlig enwishet. Död 12 Sept. 1806.
Gift 1. 1776 med Anna Maria Arhusiander, Capellansdotter i Grangärde, död 17 Juli 1800, i 48:de året. Om detta giftermål är berättelsen, att då han en dag kommit att begära en af Prostens döttrar, men fått afslag, har han straxt gått till Comminister och kommit igen med begäran om lysning för sig och denna. 2. 5 Mars 1801 med Margareta Elisabeth Boethius, Prostens i Grangärde dotter, som nu hade bättre mod, f. 1758, död 11 Aug. 1839.
17. Carl Fredric Betulander. Född i Björksta 24 Aug. 1740. Fadr. Comminister. Stud. 1763 efter slutade öfningar i Westerås. Pwgd 28 Jan. 1767 och war blott några månader Nådårspredikant i Berg, då han blef Comministers Adjunct i Grangärde. Det wittnar om god trefnad och bergliga wilkor, då han 22 år förblef wid denna tjenst, en längre tid äfwen med hustru och barn. Commin. i Romfartuna 2 Nov. 1788. V. Pastor 1797. Af 10 sökande erhöll han transp. hit 13 April 1807. Tilltr. 1809 och hade ännu wackert qwar af sina krafter att dermed gagna. Död 27 Mars 1818.
Gift 22 Oct. 1776 med Christina Margareta Arhusiander, och således swåger med sin företrädare. Hon f. 1748, död i Juli 1834. Barn: Carl Håkan, Commin. i Orsa; Lars Jacob, Commin. i Hubbo; Eric Gustaf, Skolmästare i Leksand; Daniel, Apologist i Westerås; Johan Fredric, sjuklig.
18. Anders Kihlman. Född i Köping 22 April 1763. Fadr. Borgmästaren Eric Kihlman. Modr. Christ. Cath. Starin. Efter slutade studier i Westerås 1786 Stud. i Upsala. Pwgd 7 Juni 1790 och Nådårspredikant efter Commin. i Westerås. Pastors Adjunct i Badelund 1791. Commin. ib. 1798. Af 9 sökande transp. hit 4 Oct. 1818. Tilltr. 1820. Hade ännu 1840 full förmåga att aflägga prof till sacellanien i Leksand. Senior bland stiftets presterskap 22 Maj 1844. Död 31 Mars 1845. Prosten Park begr. honom med predikan.
Gift 2 Dec. 1802 med Beata Magdalena Litzander, dotter af Tullinspektoren J. Litzander i Köping, f. 1782, död 5 Febr. 1835. Barn: Johan Eric, f. 8 Dec. 1803; Fredric Anders, f. 1 Jan.1806; Carl Daniel, f. 8 Apri1 1808; Christina Catharina Wilhelmina, f. 3 Maj 1812; Augusta Fredrica, g. m. Hemmansegaren Gustaf Andersson i St. Schedwi, f. 1 Dec. 1816; Andreetta Sophia, f. 30 Nov. 1820; Laurentia Fredrica, f. 21 April 1827.
Johannes Olai Nibelius — Andreas Andreæ Scheplerus — Andreas Danielis Tretzius — Matthias Laurentii Dalinus — Andreas Erici Upström — Andreas Andreæ Scheplerus — Gustavus Johannis Herdman — Georgius Matthiæ Elsenius — Petrus J. Thorslund — Johan Hedelius — Eric Hellström — Johan Österman — Johan Martin Rathsman — Anders Elfwén — Johan Skogberg — Magnus Erlandsson.
1. Johannes Olai Nibelius. Den förste, som kunnat träffas i acterna för 1654. Tillika Pastors Adjunct, som äfwen de följande merendels warit. Han gynnades mycket af Professor Gezelius, som synes först hafwa besörjt skolans inrättning. Herr Jan blef Commin. i Ljusnarsberg 1666.
2. Andreas Andreæ Scheplerus. 1675. Således saknas en emellan denne och den föregående. Se Commin. i Sala stadsförsamling. [Kallas Andreas Johannis där.]
3. Andreas Danielis Tretzius. Hade warit Commin. i Odenswi, men måste afgå derifrån. Skötte här Pædagogien 1688. Se Commin. i Odenswi.
4. Matthias Laurentii Dalinus. 1698, också efter några års interregnum. Se Pædag. i Gagnef.
5. Andreas Erici Upström. 1700. Se Commin. loci.
6. Andreas Andreæ Scheplerus. Född 1680. Son till ofwanst. N:o 2. Stud. 1701. Pwgd 1702 och kom straxt hit. Gick ut i kriget såsom Fältpredikant 1704. Fången wid Pultava 1709. Bortförd och död i fångenskap uti Siberien.
Gift 1702 med Margareta Herdman, Organistens i församlingen dotter, som blef omgift med Bergsman Montin på Krokforsen i Sundborn.
7. Gustavus Johannis Herdman. Född i denna socken 25 Mars 1684, och swåger med företrädaren. Stud. i Upsala 1694. Skötte skolan här 1705, men återgick sedan till academien, der han blef Magister 1710. Förut 26 Mars s. år pwgd till Huspredikant hos Kongl. Rådet Grefwe Didric Wrangels Enkegrefwinna. Flyttade i samma egenskap till Kongl. Rådet Grefwe Reenstierna 1713. Under denna tid säges han blifwit utnämnd till Rector Scholæ i Westerås och 1715 till Lector wid gymnasium, men härom weta icke hans personalier, utan äro förmodligen dessa uppgifter utan grund. Fullmagt på någon af dessa tjenster har han bestämdt aldrig fått. Sistn. år, 1715, begärdes han af Rättwiks församl. till Pastor. Förordnades i stället 1716 till StabsPastor och Fältprost wid Generalstaben och Defensionsarméen mot Ryssland, med rättighet att præsidera i FältConsistorium. Utn. genom Kongl. fullmagt till Pastor i Mörrum och Elleholm i Blekinge, men kom ej att ditflytta, utan fick 1719 Glanshammar i Nerike, som han genast tillträdde. ContractsProst 1724. Præses wid prestmötet i Strengnäs 1720 och Concionator 1739. Riksdagsman 1734. Theol. Doctor wid acad. jubelfest i Greifswald 19 Oct. 1756. Berömmes såsom stor ordningsman, nitisk lärare, rådig och hjelpsam. Egare af god förmögenhet ihogkom han med testamente både Westerås och Strengnäs gymnasier, som hwardera erhöllo 12000 daler kopparmynt till stipendii-fond. Begåfwad med god helsa, uppnådde han en hög ålder med den vigeur, att han ännu i sitt sista lefnadsår kunde bestiga predikstolen. Död 27 April 1767, i sitt 84:de års ålder. Likpredikan af Doctor Acrelius i Fellingsbro trycktes. En wacker minneswård på Glanshammars kyrkogård utwisar hans hwilorum.
Gift 1. med Magdalena Norin, död 1749, dotter af Bergsfogden i Leke bergslag Joh. Norin samt syster till Brukspatron Ol. Nordenfeldt och Öfw.Lieut. Niclas Nordenswärd. Hon war förut gift med företrädaren i Glanshammar Mag. Nils Wænman. 2. med Anna Cathar. Swedenstjerna. Hade med henne en son Gustaf Theodor, Secret. wid ConvoyCommissariatet med AmiralitetsKammarRåds titel.
Skrifter:
, levi penicillo perstrictum. Ups. 1706. — De Benedictione sacerdotali. (pro gr.) Ib. 1709. — Disp. Syn. in Artic. Sm. Part. primæ Artic. III de Persona Christi. Strengn. 1726.
8. Georgius Matthiæ Elsenius. Född i eller wid Fahlun 1682. Stud. i Upsala 1712. Pwgd 20 Dec. s. år och straxt Pædagog och Adjunct här. En flitig man med barnen för ringa lön. Satte först bok i hand på slutl. ÄrkeBiskopen Troilius. Prosten recommenderade honom flera gånger i Consist. men förgäfwes. Död i Juli 1733.
Gift 1713 med Elisabeth Willberg ifrån Qwista i denna socken. Lefde ännu 1741.
8. [Felnumr.] Petrus J. Thorslund. Efter långt mellanstånd 1738. Se Commin. i Westerås.
9. Mag. Johan Hedelius. 1752. Commin. på stället 1779.
10. Eric Hellström. Född 10 Sept.1741 i Fahlun. Fadr. Grufwearbetare. Stud. 1762. Blef Skollärare i Husby 1777. Dito här 19 April 1780. War twå gånger till Westerås att blifwa prest, men kom icke dertill af rädsla för examen. Andra gången skref han sin chria, tenterades af Domprosten och hade all anledning att gå igenom, men då Cursor följ. dag skulle båda honom, war han förswunnen ur staden. Död ogift 22 Maj 1784.
11. Johan Österman. Född i Westerås 1745. Fadr. Tunnbindare. Student 1768. Efter flera privata conditioner Skolmästare här 15 Sept. 1784. God man, men sjuklig, så att han ej wågade blifwa prest. Disponerade en del af sin qwarlåtenskap till ett stående capital i denna församling, att af räntan inköpa smärre biblar för de fattiga af nattwardsungdomen. Död ogift 25 Febr. 1793.
12. Johan Martin Rathsman. 1793. Se Pædag. i Gagnef.
13. Anders Elfwén. 1805. Se Commin. i Skinnskatteberg.
14. Johan Skogberg. Född i Fahlun 7 Maj 1786. Fadr. Arbetare i grufwan. Stud. 1809. Pwgd 5 Dec. 1810 och Commin.Adjunct i Nora. Tillika Collega Scholæ ib. 1811. Nedlade sysslan 2 April 1817 och war tjenstledig för sjuklighet till dess han hitkom till pædagogien 1818. Död ogift 23 Aug. 1840.
15. Magnus Erlandsson. Född i Wika 6 Maj 1813. Fadr. Erland Månsson, Bergsbrukare. Modr. Anna M. Nohrstedt. Stud. 1832. V. Collega i Fahlu skola h. t. 1833. Pwgd 13 Aug. 1836 och Adjunct i Stora Tuna. Klockareprest ib. 1837. Adjunct hos Pastor här s. år med pastoral- och cassa-wården. Skolmästare 1 Febr. 1841. Vice Pastor s. å.
Gift 27 Nov. 1838 med Carolina Grönstedt, f. 25 Juli 1813, dotter af Bruksinspektoren J. Grönstedt och Brita Mattsdotter.
