- Kyrkoherdar
- Comministrar
- Skolmästare.
1.
Kyrkoherdar
Hermannus
— Eringislus — Ditmarus — Petrus
— Matthias Joannis — Andreas
— Benedictus Benedicti — Johannes
— Ericus — Laurentius Sigfridi
— Johannes Johannis — Laurentius
Holgeri — Eric Holst. Holstenius — Christophorus
Martini Schilling — Petrus Olai Dalekarlus
— Johannes Georgii Gezelius — Andreas
Magni Nortman — Laurentius Erici Holenius
— Laurentius Olai Schult — Olof
Troilius — Pehr Eckman — Eric
Sernander — Johan Lundwald — Eric
Hartzell — Simon Nibelius — Gabriel
Hwasser — Carl Wilhelm Park.
1. Hermannus, Rector
ecclesiæ in Skædwi, beseglade presten Birgeri följebref
till Canonicus Tidemannus i Westerås 1325 in
die b. mart. Johannis et Pauli.
2. Eringislus, "Kijrkeherre i Skedwi" 1378;
af ett bref angående Qwista i denna socken. Heter Eringisle Törnason
i ett annat fastebref på jord i Qwistadam 1393. Gaf sjelf jord till
Wadstena kloster 1394.
3. Ditmarus, "Curatus
in Skedwij in
provincia Dalom 1414, då han förekommer i miracula
Sanctæ Crucis Stockh. p. 14.
4. Petrus. Nämnd i gåfwo- och köpebref af
åren 1424 och 1430. Wittnade ock om jord, som skänktes till Wika kyrka
1432.
5. Matthias Joannis. Son af Kronofogden Jöns
Persson på St. Klingsbo, finnes upptagen för 1480. Herr Matz satt ock
wid denna lägenhet 1495, såsom gamla matriklar uppgifwa.
6. Andreas. 1501. Biskopen Doct. Rudbeckius
har antecknat detta såsom hans dödsår.
7. Benedictus Benedicti. Fick Konung Gustafs
collationsbref på detta gäll 16 Mars 1533. De många Pastores som denna
tid tillsattes i Dalarne, wittna nogsamt om de föregåendes afsättning.
Men Konungen war icke alltid lycklig att träffa wärdigare föremål, ty
flere, som af honom tillsattes, förswinna kort derefter, och är den
följandes tillträdesår säkert, så har Bengt straxt afgått.
8. Johannes, eller Herr Jöns i Skedwi, är
antecknad såsom den der hitkommit också 1533 och först sjungit Swenska
mässan. Af en numera saknad skrift är han uppförd för 1536. Nämnes i
gamla Domboken för 1546. War ock 1552 på Häradstinget, att förswara
sig mot en honom gjord tillwitelse. Alla gjorde honom fri, att han icke
brukat wigdt watten för sig eller andra, icke eller tagit mässepenningar.
9. Ericus. Uppgifwes hafwa hitkommit 1557
och innehaft tjensten i sju år, och infaller således hans afgång wid
1564.
10. Laurentius Sigfridi. Ifrån Kopparberget
härkommen, tillträdde 1565. Hade en broder Nils Siffrison, som war ortens
Häradsskrifware. Biskop Erasmus visiterade hos honom 1576, upprättade
inventarium och språkade med honom så, att han följ. år med sin underskrift
antog Rödboken. Köpte 1578 ett hemman i Skälbo, som hans "relicta"
hustru Martha sedan bortsålde. Satt 24 år wid pastoratet och dog i början
af året 1587.
Hans son Carolus blef Pastor
i Wenjan [uppges där vara son
till Laur. Holgeri, nr 12 nedan?] och twå döttrar förekomma
nedanföre.
11. Johannes Johannis. Inflyttad ifrån Gestrikland,
hade någon tid warit Capellan hos företrädaren,
som han ock kallar sin "Swär." Säger sjelf i en inventarii-attest
: "A:o 1587 blef jag Joh. J. satter till Kyrkioherde i Skädwi socken
af den gode fadren Biskop Peder i Westerås Dom.
VI post Pascha." Undertecknade Upsala mötes beslut 1593.
War 1606 närwarande wid en inventering i Husby. Hade 1610 en twist i
capitlet med sin Capellan och swåger Hr Lars om ett fiske i prestbäcken,
som först efter hans död tilldömdes Capellanen. Död i Febr. 1613.
Gift med Margareta, som efterlefde ännu 1630, owisst om hon
war företrädarens dotter eller en sednare. Af flera barn nämnes Johannes,
som blef prest, men snart död.
12. Laurentius Holgeri. War Capellan i Sala,
då han 1593 undertecknade Upsala mötes beslut, men 1599 war han hitflyttad.
Prot. 10 Sept.: "Steg fram Eric Ruus, beklagade D. Laurentium Holgeri
i Skädwi, at han hade gifwit en Supplicatz emot honom til wår nådiga
Furste, Hertig Carl, och frågade han Herr Lars, om han något orättwist
stycke wisste med honom? Swarade D. Lars, at han med den saken intet
hade mer att beställa, än at han allena efter socknens begäran samma
supplicatz ställte, hwilken lydde, om den handel, som i Tuna och deromkring
i förgångne höst skedde, neml. at Öfwerheten wille efterlåta hwarjom
och enom, som något rappat hade, det samma behålla och nyttia, oansedt
at Fogden stode deremot. Och efter sådan begäran sträfwar mot samwetet
och Christelig lag, fick D. Laurentius af toto
Capitulo et hårdt tiltal, hwi han sådant skrifwit hade? Respondebat
se per ignorantiam fecisse petiitque sibi ignosci. Sammaledes
bad han ock Er. Ruus om wänskap, hwilket han ock genom gode prestmäns
förbön efterlät och wordo således förlikte." I den ofwannämnda twisten,
som han hade med Pastor, hade han ock så wida rätten på sin sida, att
wid bäcken låg hans äng, och synes han hafwa satt synnerligt wärde derpå,
då sönerne togo sitt namn deraf. Efterträdde sin swåger i pastoratet
1614. Träffas sedan icke nämnd widare, än att han war förordnad till
Concionator i nästa prestmöte, då han dog helgomässotiden 1625.
Gift med Sara, som 1630 kallas hans efterlefwerska. Antingen
hon eller en föregående hustru war ock dotter till Hr
Lars den äldre, ty han kallas flera gånger hans måg. Barn: Laurentius,
Capellan i Sala; Christiernus, Lector i Stockholms gymnasium,
straffad till lifwet för mordiskt försök emot Drottn. Christina under
gudstjensten i Stockholms Storkyrka. Desse kallade sig Prestbeckius.
Dottren Clara, g. m. D. Andreas,
Pastor i Björksta; Magdalena, g. m. Bergs-och Handelsmannen P.
Gürgens i Stora Tuna, fader till Professoren J. Buskagrius i Upsala;
en måg war ock Nils Göransson i församlingen.
13. Mag. Eric Holst. Holstenius. Född i Norberg
och Kallmora by 7 Oct. 1588. Föräldrarne Bergsmannen Holsten Andersson
och Sigrid Jonsdotter, ett hederligt och förmöget folk som, önskande
i denna sonen få en god prest, sparade intet af sitt förråd till hans
bildning. Sedan han ifrån 1596 frequenterat Westerås skola, begaf han
sig 1608 till Tyskland och uppehöll sig tre år i Wittenberg. Reste åter
1611 ut med sin yngre broder Gabriel, då båda wid Stralsund blefwo uppbragte
af Danskarne, och förlorade 500 R:dr. De höllos först fångna 7 weckor
i Köpenhamns torn, sedan 23 weckor hårdt slutna i handklofwar på Kallundborgs
slott och måste ransonera sig med 50 R:dr. De begåfwo sig då till acad.
i Helmstadt, der de dröjde twå år och Eric blef Philos. Magister 1614.
Hemkommen sattes han straxt till ConRector i Westerås skola och pwgdes
17 Sept. 1615. Wid denna tid skref han ock Consistorii protocoller.
Reste ännu tredje gången ut, och war ett år i Wittenberg. Rector i Westerås
skola 1618. Efter gymnasii fundation 1623 blef han Physices Lector,
wen behöll ock skolan, så att han en tid war Rector i båda. Ifrån den
nye driftige Biskopens ankomst war det, som Holstenius, gemensamt med
honom, anwände med ifwer sin möda och äfwen kostnad till uppförande
af nytt skolhus och till förbättring af sjelfwa underwisningswerket.
Pastor i Hubbo præbende 1624. Efter församlingens kallelse Kyrkoh.
här 1626. Blef ock Prost i sin församling och fick 1638 inspektion äfwen
öfwer Säther. En man af ganska stor och sällsynt förtjenst. Hade ock
den aktning, att han 1631 af Rikets presterskap föreslogs till Super-Intendent
i Revel. Ifrån sin flyttning hit war han beständigt Assessor i Consist.
Majus i Westerås. Orator i prestmötet 1629, Concionator 1634
och Præses 1638. För Domcapitlets och presterskapets betydliga
insättning i det stora Handels-Compagniet, som war så högligen recommenderande
och lockande, hade han haft mycket beswär, och då 1633 klagades öfwer
swek och förlust, waldes han af stiftet att fara till Stockholm och
fordra räkenskap. Men han "excuserade sig nu för sin plåga af calculo,
som ej tillät honom rida, eller stiga upp af stolen, när han en tid
suttit. Han hade nog rest och haft möda, alla riksdagar warit fullmägtig
och fått föga för beswäret." Sköt nu till sin broder Gabriel, som war
god Arithmeticus, kände äfwen Tyskarnes räkning och förstod Cabilleaus
(hufwudmannens i compagniet) språk. Efter ett swårt lidande död 8 Oct.
1640. Begrofs med utfärdspredikan, som trycktes, af Pastor i Romfartuna
Samuel Olai.
Gift 11 Aug. 1615 med Brita Christophersdotter, Kyrkoh. i Wika
Christoph. Bellini dotter, som dog 1658,
61 år gammal. Med henne fick han ett wackert arf men en elak swärmoder,
som Domcapitlet måste twinga till billighet. Utom annat blef Holstenius
arftagare till twå tredjedelar af Aggarö säteri och ett hemman Apalla
i Ihrsta. Af 16 barn: Christopher,
Kyrkoh. i Kungsåra; Johan,
dito i Folkerna; Gabriel, Prost
i Hedemora; Pehr, Hemmansegare och Kyrkowärd i Stora Schedwi;
Holsten, Capellan i Westerås;
Sigrid, g. m. Jöns Olsson i Rottneby; Brita, g. m. Prosten
J. P. Arbogensis i Sala; Sara,
g. m. Pastor i Rytterne Er. Björk;
Catharina, g. m. Aron Olai,
Pastor i Skinnskatteberg.
Skrifter: Diss.
de Distinctione Decalogi. Præs. Mejsnero. Witteb. 1616. 4:o. —
De propagatione animæ.
Aros. 1624. — De
nobiliori corporis animati parte, anima, ac in specie rationali. Resp.
Simone Benedicti. Aros. 1624. 4:o. — Marknadspredikan
om tiggare, fattigdom och bettlande, hållen i Westerås 1637. Sthm 1640.
4:o. — Bellum
grammaticale. Aros. 1622.
14. Christophorus Martini Schilling. Född
wid 1594. Fadren Mårten Schilling, Kronofogde i Strömsholms fögderi,
bodde på Hofgården i Munktorp. Namnet af en by eller gård Skillinge
wid Kungsöhr. Modr. Brita Christophersdotter. War en särdeles snäll
yngling då han 1613 kom ifrån Westerås till Upsala acad., och fortfor
der 9 år att inhemta kunskaper, som gjorde honom mycken heder. War särdeles
hemma i grekiskan. Pwgd 27 Oct. 1622, sedan han blifwit antagen till
Sub-notarius
i Westerås Domcapitel och snart äfwen till Biskopens Amanuens, då han
i dess hus njöt allt fritt. Ifrån 1626 synes han biträdt med predikande
i Biskopens præbenden. War ock följande år såsom Notarius med Biskopen
på den märkliga visitationen i Liffland, der han, liksom en annan följeslagare,
satte landets prester i häpenhet öfwer sin lärdom med responderande
och opponerande. Sedan han åtta år njutit Biskopens synnerliga wälwilja
befordrad till Domkyrkans Syssloman. Blef ock för sin rådighet intagen
till Assessor i Capitlet 1638. Efter votering främst föreslagen af fyra
till detta pastorat 1641, erhöll han socknens vota och insattes 1642
af Præpositus. Hade ock den hedern att räknas till Consist.
majus, när det ansågs nödigt att sammankallas. I prestmöten hade
han twå gånger orerat och war 1642 Full-mägtig på riksdagen. Död, till
stor saknad i församlingen, 3 Aug. 1646.
Gift 1626 med Susanna Ericsdotter, hwars fader, Herr Eric,
war Pastor i Torpa och g. m. Karin, Johannes
Henrici dotter i Swedwi. För liden brandskada, stor skuld och många
barn blef, efter Landshöfd. Berndes' recommendation, nådår henne i Consist.
majus bewiljadt till 1 Maj 1648. Hon dog 1666. Barn: Eric,
Kyrkoh. i Odenswi; Gustaf, Dito
i Mora; Martin, studerande, till döds stucken i Stockholm; Christopher,
okänd; Karin, död ogift; Mereta, g. m. Fältpresten J.
Northunius; Brita, g. m. Ol. Balingstadius, Pastor i Skånella,
Upsala stift.
15. Mag. Petrus Olai Dalekarlus. 1648, efter
socknens enhälliga begäran, sedan den hade recuserat de föreslagne.
Se Domprostarne i Westerås.
16. Mag. Johannes Georgii Gezelius. Född
i Romfartuna och Gezala gård 3 Febr. 1615. Fadr. Rusthållaren och Nämndemannen
Göran Andersson. Modr. Anna Gudmundsdotter. I Westerås hade han de bästa
handledare och Biskopen war hans utmärkte gynnare. Ifrån 1632 i Upsala
ansågs han ibland de bästa studerande, och winnlade sig särdeles att
känna de Österländska språken. Begaf sig efter några år till Dorpts
academi och blef der Philos. Magister 1638. Det ser ut som hans exempel
lockade dit wänner och kamrater, ty flera af nationen sökte ifrån samma
tid den nya academien. Kallades 1641 till Lingu. Orient. och Græcæ
L. Professor ib. Uppgiften att han i sitt 23:de år blifwit Extr. Professor
synes mindre tillförlitlig. E. O. Theol. Professor 1643 och, genom Kongl.
fullmagt, Ledamot af Domcapitlet i Dorpt 1645. Lemnade Dorpt 1649 för
Kongl. vocation, att intaga en plats i de Tyska orter, som nyligen kommit
under swenska kronan, men som det blef om intet, lät han sig af Biskop
Laurelius öfwertalas att mottaga Schedwi pastorat 1650, i wäntan på
en lägenhet passande för honom, som war wan att docera in
provectioribus och styra i ett collegium m. m. Hade stiftets
förtroende, att wara dess fullmägtig på riksdagarna 1650, 1654, 1655
och 1659, sista gången i Biskopens ställe. Under wistandet här kunde
han icke undwara sina älskade göromål, utan samlade omkring sig studerande
ynglingar, för hwilka han föreläste i theologien m. m. Ehuru han långa
tider måste wara ifrån denna församling, sörjde han dock i allt för
dess bästa och lemnade räkenskaperna i yppersta skick. Utnämnd Superintendent
i Liffland, ProCanzler för Dorpts academi och Præses i Liffländska
ÖfwerConsistorium 1660. Theol. Doctor i Upsala 7 Sept. 1661 och afflyttade
s. år till Riga. Biskop i Åbo 30 Aug. 1664. Inwigdes af ÄrkeBiskopen
26 Maj 1665. Præsiderade på prestmötet i Åbo s. å. Erhöll
Sagu pastorat till præbende 20 Juni 1689. Under sitt wistande på
båda ställen wisade han synnerlig godhet emot studerande af sin nation,
så att han ock hade flera i sitt hus och wid sitt bord. Hans långwariga
förwaltning inom Finska kyrkans område war särdeles fruktbar. Under
hans kraftfulla medwerkan fingo församlingen och skolwerket en bestämd
och fast form, hwaruti de ända till närwarande tid bibehållit sig. Wid
universitetet stiftade han ett slags prestseminarium, utgaf mångfaldiga
andakts- och läroböcker, hwilka han tryckte på ett eget boktryckeri,
som han anlade i Åbo. Han gjorde äfwen början med det, af hans
son och medhjelpare fulländade, efter dem benämnda glosserade Gezeliska
Bibelwerket. Det okufliga nit, hwarmed han kämpade mot alla slags missbruk
och oordningar, och den stränghet han ofta måste anwända, gjorde honom
dock icke älskad. Hans utomordentliga arbetsamhet, hans outtröttliga
nit för sitt embete och dess widsträckta åligganden, måste så mycket
mer beundras, som han oafbrutet war sysselsatt med många enskilda twister
och stridigheter, hwilka upptogo hans tid och för hwilkas utförande
han war nödsakad att författa så många beswärs- och förswars-skrifter.
Enwis och ömtålig om sin myndighet war han icke i godt förhållande med
de flesta professorerne, så att Canzlern ofta måste banna begge parterna.
Mycken förargelse wäckte den rättegång som, i hans namn ehuru honom
owetande, blef börjad mot Domprostinnan Alanus, hwilken hade skickat
den sjuka Biskopinnan en dryck, som denna påstod wara förgiftad, ehuru
den ganska oskyldigt bestod af hästdynga, gammalt öl, saffran och muskott.
Hans fel öfwerwägdes dock wida af hans berömliga egenskaper, stora och
sällsynta förtjenster och det myckna goda han för församlingen, wetenskaperna
och sitt fosterland uträttade. Enligt personalierna war han "i alla
sina dagar i umgenge redeligh, i ord och åthäfwor liufligh: därjämte
färdigh i Vocal- och InstrumentalMusiquen, then han dock eij annars
än til Gudz ähra i kyrkia och elliest egen Devotion och förlustan undertijden
brukade." Död i Åbo 20 Jan. 1690. Begrofs med sedan tryckt predikan
af Domprosten Doctor Flachsenius. Dess "Minne" af Professor J.
J. Tengström utkom i Åbo 1825, 339 sidd. 8:o.
Gift 1. 1643 med Gertrud Gutheim, hwars fader war vice Superintendent
och Pastor i Riga. Hon dog 1682. Hennes superbia
Rigensis, benägenhet att lysa genom kläder och ståt öfwer sitt
stånd och besynnerliga lefnadssätt (mos
vivendi singularis) ådrogo honom många ledsamheter. Hade med
henne 6 söner, af hwilka endast Johan, sin faders efterträdare
på Åbo Biskopsstol, öfwerlefde honom, samt 6 döttrar: Anna,
g. m. Regim.Quartermästaren Joh. v. Stauden; Elisabeth, g. m.
Ryttmäst. H. Ekestubbe; Maria, g. m. Major Gust. Silfwerklinga;
Christina, g. m. Capitaine P. Berg; Ebba, g. m. Superintend.
på Ösel J. Stegman; Anna, g. m. S. Molsdorffer, en odugling,
liksom de fleste mågarne. G. 2. 1684 m. Christina, en Lagmansdotter
och enka efter Amiralen J. Bergenstierna, som efterlefde.
Skrifter: Pneumatica
Diss. I—VI,
IX. Græce. Dorp. 1644, 47. 4:o. Endast dessa äro kända.
Titlar å 28 grek. dispp. finnas på Ups. Bibl., men owisst är om någonsin
mera än titlarna blifwit tryckt. — Poemata
Pythagoræ, Phocylidis et Theognidis c. vers. latina. Dorp. 1646;
Aboæ 1676; 8:o. — Grammatica
Græca. Dorp. 1647; Ups. 1654; Aboæ 1668; ib. 1675; ib. 1685;
Ups. 1685: Holmiæ 1707; Scaris 1708; Holm 1732; Scaris 1744; ib.
1756; Aros. 1783. 16 uppl trycktes i Westerås 1813. 8:o. —
Grammaticæ Trostianæ
Epitome. Dorp. 1647. 8:o. — Comenii
Janua linguarum reserata aurea, opera et vigiliis Gezelii. Dorp. 1648.
8:o. — Lexicon
Græco-Latinum. Dorp. 1649; denuo excusum Aboæ 1686. 8:o. —
Disp. theol. inaug.
de Peccato. Ups. 1661. 4:o. — Dispp.
synod. de Scriptura Sacra, de Deo, de Creatione, de Providentia divina.
Rigæ 1663, 1664. 4:o. — Quæstiones
theol. selectæ tam theor. quam practicæ. Aboæ 1665, 1667,
1669, 1670, 1672, 1674, 1680. 4:o. (ventil. wid prestmöten.)
— Likpredikan öfwer Fru Anna Silfwersparre. Åbo1665.
4:o. — Dispositiones
Homileticæ in textus poenit. solemnium precum a. 1666, 1667, 1669-1690.
4:o. — Ett rätt Barna-klenodium är
I. ABC-Boken. II. Catechismus. III. Spörsmålen. IV. Skrifftenes språk.
Åbo 1666. 8:o. På Finska ib. s. å. 8.o. Flera upplagor. —
Likpredikan öfwer Anna Reichenbach. Åbo 1668. —
Likpred. öfwer Susanna Güldenstolpe. Åbo 1669. 4:o. —
Donatus s. Declinationes
et Conjugationes. Ab. 1669. 8:o. Han utgaf den sedan tills. med
Catechesen på latin 1684 och 1688. — Utile
ac jucundum Vade Mecum, continens brevissima Summaria omnium Capitum
totius Cod. sacri. Ab. 1669; ib. 1684. 8:o. —
Någre enfaldige Spörsmåål. Åbo 1670, 1671, 1673, 1686. 12.o.
— Vocum
Latinarum Sylloge c. Indice Sveco-Latino. Ab 1672; ed. II:da. ib. 1688.
8:o. — Encyclopedia
synoptica. P. I—III.
Ab. 1672. 8:o. — Perbreves
Commonitiones eller Korta Påminnelser, hwilka tillförende styckewijs
äro uthi Församblingarna effterlemnade etc. Åbo 1673 och 1689.
4:o. — Arithmetica
Latina contracta. Ab. 1677; ib. 1684. 8:o. —
Likpred. öfwer Friherre Arvid Kruse. Åbo 1677. 4:o. —
Likpred. öfwer Öfwerste Ernst Forbes. Åbo 1679. 4:o. —
Likpred. öfwer Jungfru Marg. Stålhandsk. Åbo 1679. 4:o. —
Index librorum et
tractatorum etc. (cura et sumptibus J. G. D. Ep. Ab.) variis locis et
temporibus, maximam partem recentioribus annis in usum Ecclesiæ
et Scholarum in Magno Ducatu Finlandiæ editorum. Ab. 1683, 1688.
4:o. — Methodus
informandi in Pædagogiis. Aboæ 1683; ny upl. s. å.
4:o. — Hålt Konungens ord, okså för Gudz Eedz
skull. Predikan wid hyllningen i Narva 1688. Åbo s. å. 4:o. —
Likpred. öfwer Biskop Enew. Swenonius. Åbo 1688. 4:o. —
Likpred. öfwer Öfwerste Georg Anthoni Brakel. Åbo 1689. F. —
Casuum Conscientiæ
et præcipuarum quæstionum practicarum Decisiones. Aboæ
1689. 8:o. — Det gamla och nya Testamentet
med förklaringar (utarbetade i förening med sonen.)
16. [Felnumr.]
Mag. Andreas Magni Nortman. Född i Wika prestgård 1615. Fadr.,
då Sacell. domesticus, blef första Pastor i Säther. Ifrån 1624 till
1637 hade han studerat i Westerås och begaf sig då till Upsala academi,
så mycket mera, som han för lägersmål war på tre år relegerad utom stiftet.
Antog 1640 twå unga adelsmän, Fleming och Wrangel, att underwisa, disputerade
i Upsala 1643 och begaf sig 1645 på resa till Tyskland, der han besökte
flera universiteter, men owisst är dock om han hade nämnde herrar med
sig. I Dresden war han redan s. år och ännu 1647 i Leipzig, der han
lånade 30 R:dr af en Johannes Jonæ, hwarföre han söktes 1661 af
dennes hustrus sednare man Esbernus Gothovius, Rector Sch. i Linköping.
S. år 1647 war han hemkommen, erhöll kallelse att wara Pastor wid Westmanlands
regimente och pwgdes i Stockholm af Biskop Bjugg. Gick åter ut till
Tyskland, troligen med krigsfolket, och promoverades till Magister i
Rostock 22 Maj 1649 af Professor Tcherningius. Hwarest han sedan uppehållit
sig synes icke widare, än att han responderade i prestmötet 1652, men
1655 war han ute med arméen i Polska kriget. Hans kamrat Andreas
Stephani hade utspridt elakt rykte om honom och "fortfor med gruflig
medicence," hwarföre han begärde och hemsände Regimentets betyg om sitt
ärliga förhållande dat. Dantziger Haupt i Aug. 1656, underskrifwit af
Chefen J. Burdon och flere. Efter dess slut fick han af Legaterna till
FredsCongressen ett hederligt afskedspass, skrifwet på latin, dat. Sobothi
i Maj l660, deruti han kallas Legationis
concionator aulicus et præsidiarius. Han war ock närwarande,
tilläfwentyrs såsom Legationspredikant, då freden slöts i Cardis 21
Juni 1661. Emedlertid hade han i Jan. 1659 i Domcapitlet presenterat
Konungens Promotorial
in originali, ursäktandes sig wara till sådant förorsakad
af andras ansökande, som gå Consist. förbi, och i Sept. 1660 omtalade
Biskopen, att RiksCanzleren hade publice i Rådet nämnt honom successionen
i Schedwi. I detsamma kom ock Regeringens bref, att han fått dess fullmagt.
Biskopen skref deremot, wisande alt privilegierna woro brutna, men swaret
blef, "att det, som skedt war, måtte dock wara för den gången." Han
tillträdde wid Helgonmässan 1661, och blef en rask, tilltagsen och drifwande
Pastor, dock stundom alltför häftig och sjelfrådande, i synnerhet inpå
ålderdomen. På lång tid förekommer ingen anmärkning emot honom och Biskop
Carlsson synes twärtom haft wälwilja och aktning för honom. Någon gång
beskylldes han af owänner att handla despotiskt, hushålla med kyrkans
rätt efter behag och icke göra reda för dess inkomst. Efter snart 30
års tjenst sökte och fick han på Biskopens och Consistorii förord uppdraga
pastoratet till sin måg, och hugnades derpå, "såsom åldrig och meriterad",
med Prosts namn och wärdighet, en heder, som ännu war ganska sällsynt.
Med sin Capellan stod han icke wäl och anklagades af honom 1690 för
wåldsamma tilltag. Så hade han en söndag, då han sett twå bönder samspråka
under kyrksången, med sitt spanska rör knackat till dem åt deras hufwud,
att de deraf fått blodsår. Detta utlades så, att blodet runnit ned på
deras kläder. Werkligen höll ock Häradshöfdingen ett helt år derefter
ransakning i målet, och, då Prosten erkände sitt förhastande, hänsköts
saken till Consistorium, men då ingen klagade, utan alla erkände hans
ordningsnit, kunde domaren ej tillämpa någon lag, utan lemnade domen
till Hofrätten, som icke nämnes. I sitt bref till Biskopen förringade
han skadan till så litet, "som det warit rispadt med en knappnål, och
trodde sig hafwa rätt näpsa och straffa så wäl som en spögubbe." "Herr
Senioren", som han nämndes, war då af sjukdom sängliggande och dog 1692
inpå sommaren. Begrofs 7 Sönd. e. Tref.
Gift 1661 med Gertrud Silentz, Borgmästarens i Säther Welkom
Silentz's dotter med Karin Nilsdotter, död 1696. Barn: Magnus,
Capitaine, död 1680; Benjamin,
Fältpredikant, död i kriget; Gustaf, Brigadier i Pohlen, säges
blifwit adlad Croneburg och ombytt religion; Johan, uppgifwes
för Officer i Fransk tjenst och död i staden Bonns belägring; Christina,
ses här nedanföre; Catharina, g. m. Pastor
i Swärdsjö Mag. Joh. Sewallius.
17. Mag. Laurentius Erici Holenius. Född
i Garpenberg 1661. Troligen bodde dock då hans fader i gården Enholm,
Hedemora socken, förrän han blef Commin. i By. Med styffadren flyttad
till Köping hölls han till studier i Westerås och kom 1678
till Upsala. Magier 1685. Utnämnd Rector Scholæ i Köping 1686 och
pwgd 16 April s. å. Tillträdde dock icke nämnde tjenst, utan antog heldre
Adjuncturen hos Pastor här, både för giftermål med dess dotter och i
hopp om succession. Med den sednare säges tillställningen skett så hemligt
och hastigt, att församlingen icke wisste deraf förrän fullmagten upplästes.
Detta war dock så wida osanning, att i collationsbrefwet af Konungen,
dat. 2 Febr. 1689, omtalas församlingens ansökning gemensamt med Prostens,
och att Consistorium efter begäran gifwit sitt förord. Om lönen gjordes
accord emellan swärfar och måg i Febr. 1691, och fulla tillträdet skedde
ej förrän efter den gamles död. Anledning är, att den unge Kyrkoherden
warit en skicklig man och till församlingens nöje. Att bewisa sin wärdighet
till sådan befordran war han redan 1690 vice Præses i prestmötet
och 1692 ordinarie. Död i Maj 1693. Begrofs 2 Sönd. e. Trinit.
Gift 1. 24 Juni 1686 med Christina Nortman, företrädarens
dotter, död 9 Febr. 1690, 29 år gammal. 2. 22 Nov. 1691 med Beata
Klingberg, dotter af Inspektoren Jöns Olofsson på Stora Klingsbo
med Anna Bergius. Hans wän Lector O. Rabenius skref då Brudskrift med
titel: Post nubila
Phoebus, af hwarannan vers latin och swenska. Hon blef omgift
med Commissarien Ol. Holmqwist. Holenii barn äro icke kända.
19. [Felnumr.]
Laurentius Olai Schult. Född i Sala 1656. Fadr.
ContractsProst och Kyrkoherde. Med twå äldre bröder sändes han 1668
till Upsala academi, och anwände der wid äldre år mycken tid, dock utan
widare lärdomsprof, än att han 1685 förswarade en disputation. Immediate
befordrad till ConRector Scholæ i Westerås 1688. Rector 1689 och
pwgd 13 April 1690. Begärde i Dec. 1691 att blifwa Adsessor Consistorii.
Fick lof sitta bredwid och auscultera, men ej widare. Tyckes då haft
föga anseende. Sökte 1692 ett Lectorat, emedan han fruktade skada
till helsan att längre wara i skolan. Då ansökningen icke lyckades,
skyndade hans swärfader till Stockholm, klagade för Konungen och utwerkade
för sin måg recomm. remiss till Consistorium. Han war ock derefter på
wäg att blifwa Theol. Lector, men Konungen omgjorde det sjelf, då Schult
wände sina tankar hit till Schedwi. Swärfadren uppkom i Maj 1693 i Consist.
med begäran, att han måtte hos Konungen föreslås, och då han hörde att
en annan mera war i fråga, begynte han swärja och dundra, så att han
förwillade Notarien wid protocollet och måste utwisas. Dock oförmodadt
och med Konungens wanliga skyndsamhet, så att företrädaren ännu war
obegrafwen, blef han i Stockholm utnämnd 11 Juni s. å. Tilltr. 1695.
Hade kunskap och skicklighet, ehuru icke lysande, och war af swag helsa.
Predikade i mötet 1697, war vice Præses 1699. Skulle äfwen præsidera
1700 och hade beredt sig dertill, men nödgades för tilltagande sjukdom
med bref 31 Aug. till Biskopen afsäga sig förrättningen, som wäckte
misstankar. Det war då, som tillförordnade Opponens Mag. Strömer så
wäl uppfyllde hans rum. Död 16 April 1702.
Gift 30 Nov. 1692 med Barbro Elling, Rådmannen i Westerås Swen
Anderssons dotter, som blef g. 2. m. Arrendatorn Esbjörn Pehrsson och
3. med Handlanden Aron Aronsson i Westerås, der hon dog 1737, 63 år
gammal. Barnen okände.
20. Mag. Olof Troilius. Född i Stora Tuna
uti morfadrens hus 1661. Fadren Prost
och Kyrkoh. i Leksand. Tidigt saknande sin fader, och äfwen snart en
lika huld som lärd styffader, hwilken ansåg publik underwisning för
honom nyttigast, kom han 1676 till Upsala acad., der han med outtröttlig
flit beredde sig namnet af Vir
insignis et multæ eruditionis. Utom wanliga disputationer
till graden förswarade han wid jubelfesten 1693 en theol. Diss. under
Professor Bilberg i närwaro af Konungens Råd, Biskopar
m. fl. Likaså responderade han 1695, dagen efter sin grad.-disp., för
Professor Swedbergs afhandling de
Natura et Gratia in negotio Salutis, då Konungen med många höga
herrar woro åhörare. Magister 9 Dec. 1697, då han ibland 39 innehade
första rummet. Likwäl hade han förut erhållit Konungens fullmagt på
Rectors-embetet i Westerås skola 1695, och 28 Jan. 1696 blifwit pwgd.
Intogs til Assessor i Consistorium 1698. Physices et Logices Lector
wid gymnasium 1701. Kyrkoh. här, af Konungen utnämnd i Jan. 1703, och
tillträdde s. å. Led den stora olyckan i April 1709, att genom wådeld
nattetid hela mangården afbrann, då han förlorade det mesta af lösören,
kläder, böcker, matförråd m. m. Han mottog med undergifwenhet denna
swåra lott, glad att han sjelf med hustru och barn, stadde i den djupaste
sömn, kunnat räddas till lif och lem genom det att informatorn satt
uppe och wäckte alla. Under den allmänna nöden denna långwariga krigstid
såg han dock efter hand sitt forna wälstånd återkomma och önskade sig
icke flyttning ifrån en älskad församling, ehuru hans lärdom och öfriga
förtjenster gjorde honom berättigad till högre plats. Biskopen gjorde
hwad han kunde, att förordna honom till Præpositus
sibi ipsi, och tillskref ContractsProsten låta sig dermed nöja,
då personen war så wärdig. Efter den förres afsägelse tillades honom
inspection öfwer hela contractet. I prestmöten hade han alla functioner
som höfdes honom, och slutade med præsidium 1718. På sina jagtresor
i Dalarne tog Konung Fredric mera än en gång ett kort logis i denna
hederliga gård. Wid ett sådant tillfälle lofwade Konungen att befordra
en tillkommande måg till hans efterträdare. Om detta löfte påminte enkan,
då den följande sökte komma hit på förslaget. Död 15 Nov. 1732. Begrofs
med predikan af Biskop Barchins.
Gift 21 Juli 1696 med Helena Gangius, Prostens
i Stora Tuna dotter, som dog i Westerås 16 Maj 1760, 83 år gammal.
Barn, som lefde längre tid: Samuel,
ÄrkeBiskop; Petter, simpel soldat wid Dalregimentet, war
Corporal 1718 då han efterlystes, omkom i Norge, antecknadt är ock,
att han blifwit hängd; Helena, g. m. Prosten Mag. Norrström i
Norrby, Upsala stift; Margareta, g. m. Inspektoren C. Wientz
och Prostarne Mag. E. Beckman och Mag. J. Helleday i Knutby af Upsala
stift; Sara Elisabeth, g. m. den följande.
Skrifter: Ad
M. Ol. Kalsenium cum Annam Rudbeck sacro sibi connubii foedere adsociat
epist. grat. misit O. T. Fol. — Diss.
de vita Hominis. Ups. 1695. 8:o. — Meletema
circa introitum in Philosophiam (pro gr.) Holmiæ 1695. 8:o.
21. Mag. Pehr Eckman. Född på Norrhammars
bruk i W. Schedwi 28 Juli 1698. Fadr. Ol. Eckman, Inspektor. Modr. Maria
Kallerman. Kom med enskild ledare till Upsala acad. 1707, alltför tidigt
att deraf då hafwa något gagn, men så mycket mera wid tilltagande år.
Magister 1722. Fortfor att conditionera och studera theologi till dess
han blef pwgd 6 Jan. 1726, kallad till medhjelpare af Pastor i Stockholms
Storkyrko-församling. Notarius i Stadskonsistorium 1727. War ock Presteståndets
Notarie på riksdagarna 1726 och 1731. Wid ansökningen till förslag här
1733 hade han en ampel recommendatton af både ÄrkeBiskopen och
Stockholms Consist. med intyg om den utmärkta skicklighet och flit,
som han flera riksdagar ådagalaggt såsom Ledamot i en wigtig commission
och flera deputationer. Wann sin önskan och fullmagten utföll 27 Mars
1734. Antog församlingen 1735. Efter denna tidiga befordran synes owäntadt,
att han 1745 war en ibland de föreslagne till Hedemora pastorat, men
sedan han i allmän socknestämma gifwit församlingen sitt löfte att för
all sin tid här qwarblifwa, afsade han sig nämnde förslagsrum. Öfwad
i riksdagsaffairer betroddes han med sådant fullmägtigskap åren 1738,
1740, 1742 och 1746. Hade ock 1738 predikat i prestmötet. Blef Præpos.
Honor. 1751 och 1753 öfwer contractet. Efter anteckning hade han till
1749 begrafwit och hållit likpredikan efter fem Prostar. Äfwen
det wittnar jemte annat om hans goda och upprigtiga charakter, som tilldrog
honom förtroende. War länge plågad af en besynnerligt omwexlande sjukdom.
En tid af sömnsjuka, så att han i största sällskap ej kunde hålla sig
waken; så af giktwerk med swullnad, sömnlöshet och wattsot. Död 22 Maj
1755.
Gift 17 Juni 1732 med Sara Elisabeth Troilius, företrädarens
dotter, f. 1707, död i Stockholm 22 April 1785. Barn: Olof, Kramhandlare
i Stockh.; Samuel, Hospitals-Syssloman och Predikant i Westerås;
Pehr Emanuel, bedröfligt namnkunnig såsom Domare wid sista trollransakningen
i Dalarna; Jacob Nathanael, Bancobokhållare.
Skrift: Bröllopsskrift öfwer Lector J. Lindh och Fru Anna Trolig.
1722. F.
22. Doctor Eric Sernander. 1757. Tilltr.
1758. Se Past. i Stora Tuna.
23. Johan Lundwald. Född i Lundby, Thortuna
socken, 27 Oct. 1703. Fadren Nämndeman och Kyrkowärd. Modren Sara Andersdotter.
Hans hog för boken fick ej framgång förrän han 1716 kunde inkomma i
Westerås skola. War antagen till Notarius Gymnasii och ConsistoriiAmanuens
i Westerås, då han 1727 afgick till Upsala acad. och orerade pro
abitu carmine heroico de re rustica. Pwgd 6 Maj 1731 och Nådårspredikant
efter Pastor i Bjursås. Det tycktes wara en stor lycka för honom, då
han 6 Maj 1732 erhöll fullmagt på pastoratet, föga öfwer 28 år gammal.
Men det hade för honom tunga widhängande onera, han måste arbeta för
mesta tiden allena och der tillbringa nära hela sin lefnad. Respondens
i prestmötet 1737. Dristade 1768 competera med de högt förtjente om
förslaget här och wann rummet genom Konungens utslag. Waldes, tillträdde
s. år och introducerades af Biskopen 1770. Munter, dristig och utan
förställning, men äfwen arbetsam och älskare af gammaldags seder, njöt
han sin befordran med hugnad den korta tid som honom återstod. En omtänksam
landthushållare. Hade fallenhet för latinska poesien, och deruti
begagnande framl. Lectorns, sedan Domprosten Swedelii ledning. Död 19
Aug. 1771.
Gift 23 Maj 1731 med Margareta Arhusiander, Kyrkoherde-dotter
i Bjursås, f. 1708, död 21 Mars 1780. Af 12 barn: Johan,
Commin. i Avesta; Eric, Commin.
i Munktorp; Carl, Underofficer wid Lifgardet; Catharina Margareta,
g. m. Pastor i Sewalla Mag. G. Thurelius;
Sara Helena, g. m. HofAuditeuren J. Stenholtz; Anna Christina
g. m. Prosten i By G. Norderling; Lovisa
Ulrica, g. m. Rådman N. Linde i Fahlun; Fredrica, g. m. Kronolänsmännen
Tillberg och Lundbeck i Åhl.
24. Doctor Eric Hartzell. Född i Sala stad
5 Sept. 1718. Fadr. Borgmästaren och Kronobefallningsmannen i Salbergs
fögderi Eric Hartzell. Modr. Sara Malmström. Då han 1727 inskrefs wid
Upsala acad. hade han många år att både privatim och publice sträfwa
till Magistergraden 1746. Förblef ännu en tid wid acad. och läste för
twenne Friherrar Bunge. Förordnades 8 Febr. 1749 till Supremus Collega
i Fahlu skola. Pwgd af Biskop Troilius i Stockholms Storkyrka 12 Jan.
1752. ConRector Scholæ i Westerås 12 Jan. 1754, då han utgaf och
förswarade några theser, och hade styrelsen i skolan till 1758. Logices
et Metaphys. Lector 6 Febr. s. å. Pastor i Hubbo præbende 11 Jan.
1768. Mottog Histor. och Moral. Lectionen s. å. Läste för förste Theolog.
Lectorn ifrån Sept. 1769. Utn. Andre Theol. Lector 5 Dec. 1770, men
fortfor att läsa för Primus. Prost 12 Maj sistn. år. Rector Gymn. 1760,
1765 och 1770. Hade wäl ock sina swårigheter och uppträden med Djeknarne,
men icke såsom en och annan af hans medbröder. Kyrkoh. här 26 Jan. 1773.
Anträdde 1774. Introd. af Biskopen 1778. Utnämnd Theol. Doctor wid Konungens
kröning 1800 och promoverad i Upsala 1 Nov. s. å. Med wanligen muntert
sinne och ordentlig lefnad uppnådde han utan serdeles afbrott lugnt
sin höga ålder. Stiftets Senior 25 April 1800. Död 21 Oct. 1801. Likpredikan
af Domprosten Fant är tryckt.
Gift 3 Jan. 1758 med Ulrica Norrström, Prostens i Norrby af
Upsala stift Mag. Ol. Norrströms dotter, död 8 Oct. 1793, i 62 året.
Af 7 barn: Eric Olof, Häradshöfding, Bergsbrukare wid Stora Kopparberget;
Samuel, Kronobefallningsman; Gustaf, Bergsfiskal wid Sala
grufwa; Ulrica, g. m. LandsKamereraren Ol. Forslind; Margareta
Elisabeth, g. m. Bryggaren och Handelsmannen A. Lindgren i Stockholm,
och, skiljd ifrån honom, omgift med Bergmästarne El. Noræus och
G. Nauclér.
25. Doctor Simon Nibelius. Född i Westerås
12 Juni 1747. Fadren Consistorii-Notarie, en förträfflig tjensteman
ehuru med oblid lycka. Under en sådan faders uppsigt kunde han ej annat
än winna mycket af allmänna underwisningen. Student i Upsala 1765. Magister
1773. Pwgd 22 Dec. s. år och Pastors Adj. i Stora Tuna. E. O. Bataljons-predikant
wid Westmanlands regimente 1774. Efter past.ex. utn. E. O. Hofpredikant
hos Hertigen af Östergöthland 3 Maj 1776. Pastor wid Drottninghuset
i Stockholm 3 Dec. 1779. Kyrkoh. i Grangärde 11 Febr. 1783. Tillträdde
i Maj s. å. ContractsProst 8 Mars 1784. Concionator i prestmötet 1787.
Deputerad af stiftet till jubelfesten i Upsala 1793. Fullmägtig på riksdagen
i Norrköping 1800. Utnämnd Theol. Doctor s. år och promov. i Upsala
1 Nov. Af 12 sökande Kyrkoherde här 15 Nov. 1802. Tilltr. 1803.
Ledamot af Kongl. NordstjerneOrden 13 Sept. 1819. Ifrån längre tid också
Ledamot af Samfundet pro fide et christianismo. Död 9 Maj 1820.
Gift 10 Juli 1783 med Christ. Ulrica Boethius, dotter af Prosten
i Grangärde Mag. Jac. Boethius,
död 11 Dec. 1823, 66 år gammal. Barn: Johan Jacob, Contr.Prost
och Kyrkoherde i Öija och Westermo af Strengnäs stift; Christina
Sophia, g. m. Prosten i Hedemora Mag. Abr.
Netzel; Gustaf, Biskop i
Westerås; Catharina Theodora, f. 7 Dec. 1790; Bo Theodor,
studerande, död 1815, på 19:de året gammal.
Skrifter: De
vario Gentium Genio, respectu Libertatis. P. I, II. Ups. 1771, 1773.
4:o. — Prestmötspredikan 1787. (tr. i Homil.
Försök. X Vol. 3 stycket.) — Likpredikan
öfwer Prosten i Norrberke Mag. C. Gottmarck. Westerås 1797. 4:o.
26. Doctor Gabriel Hwasser. 1820. Tilltr.
1823. Se Domprostar i Westerås.
27. Th. Lic. Carl Wilhelm Park. Född i Köping
20 Maj 1808. Fadr. Joh. Wilh. Park, Handlande. Modr. Christ. Cath. Fabricius.
Slägten är på fädernet med namnet Klefwing ifrån Westergöthland, på
mödernet gammal inom stiftet. Stud. 1827. Vic. Collega Scholæ i
Westerås h. 1828 och w. 1829. Magister 1833. Pwgd 19 Dec. s. år
till Adj. i Skerike. Erhöll twå års permission till theol. studiers
fortsättande wid acad. 1834. Predikant wid Sätra helsobrunn 1834—1840.
Theol. Cand. i Upsala 30 April 1835. Præsiderade med nådigt tillstånd
för en theol. disputation 1836 och 1837. Exegeseos Sacræ Docens
16 Sept. 1837. Theol. Licentiat 12 April 1839. Föreslagen till Theologisk
adjunctur s. å. Theol. Adjunct wid Krigsacademien på Carlberg 5 Sept.
och tillika Commin. i Solna 2 Oct. s. å. Jemte dessa tjenster Regim.Pastor
wid Södermanlands regimente 24 Febr. 1840. Efter stor pluralitet af
röster Kyrkoherde här 31 Jan. 1842. Tilltr. s. å. Opponens wid prestmötet
s. år och efter dess slut 17 Sept. Hon.Prost. Erhöll på begäran afsked
från Regim.-Pastorstjensten 23 Jan. 1843. Ogift.
Skrifter: Vaticinia
Prophetæ Michæ, suetice reddita et observ. illustrata. Sect.
I. (pro gr.) Ups. 1833. 4:o. — Comm.
Exeg. theol. doctrinam Ecclesiæ Evang. Lutheranæ de Sacra
Coena e cap. Ev. Joh. VI:to explicatum. P. I—VI.
(P. I pro Cand. Th.) Ib. 1836, 37. 4:o. —
De Ratione atque
Methodo dogmatice concionandi, meditationes. (pro Lic. Th.) Ib. 1840.
4:o. — Herren känner sina. Afskedspredikan
wid Sätra hälsobrunn. Ib. 1840. 8:o. — De första
orden till Stora Schedwi församling. Fahlun 1842. 8:o.
2.
Comministrar
Johannes
— Olaus Pauli — Stephanus —
Laurentius Holgeri — Swebo Enderi
Isogæus — Abrahamus Joh. Zonnebeckius
— Olaus Andreæ Hellenius — Johannes
Leonhardi Harakerensis — Johannes Erici Schult
— Andreas Erici Upström — Nicolaus
Lexelius — Olaus Schultzberg — Hans
Wikstrand — Pehr Schultzberg — Johan
Hedelius — Jacob Boman — Carl
Fredric Betulander — Anders Kihlman.
1. Johannes. Till 1587, då han här
blef Pastor.
2. Olaus Pauli. Af Upsala mötes handlingar
1593. Se Past. i Skinnskatteberg.
[Kallas Olaus Petri där.]
3. Stephanus. Nämnes här tjenstgörande
1596. Förekommer icke widare.
4. Laurentius Holgeri. 1599. Se Past.
loci.
5. Swebo Enderi Isogæus. 1614. Se Past.
i Nås, Jerna m. m.
6. Abrahamus Joh. Zonnebeckius. 1629. Se Past.
i W. Schedwi.
7. Olaus Andreæ Hellenius. 1640. Se Past.
i Sundborn.
8. Johannes Leonhardi Harakerensis. Född
1612. Fadr. Kyrkoherde i Haraker. Omtalas
såsom en snäll gymnasist och blef 1638 Collega i Westerås skola. Besökte
icke academien men fick wid gymnasium titel af Philos. Candidat. Pwgd
1642 och war följ. år Supremus Collega. Capellan i Sundborn 1644 med
ringa lön, sedan socknen fått egen Pastor att försörja. Transp. hit
1658, hwarest ock lägenheten ännu war knapp för honom med många barn.
Blef med åldren mycket sjuklig, då Skolmästaren Scheplerus berömmes
att hafwa gratis uppehållit tjensten. Död 4 Nov. 1682.
Gift 1645 med Justina, Kyrkoh. i Swärdsjö Daniel
Matthiæ dotter, f. 1624, död 5 Sept. 1675. Barn, som togo namnet
Schedvin, woro: Johan,
Kyrkoherde i Kungsåra; Daniel, Glasmästare i Hedemora; Lennart,
Bokhållare i Stockholm; Catharina, g. m. P.
Nassenius, Commin. i Fahlun; Christina, g. m. Byggmäst. H.
Schedin; Elisabeth, död ogift; m. fl.
9. Johannes Erici Schult. Född i Skultuna
på 1640-talet och troligen beslägtad med Prosten Schult i Sala. War
Secundus Notarius de sista åren han gick i gymnasium och pwgdes 29 Febr.
1673 till Pastors Adjunct i Lillhärad. Såsom Nådårsprest efter Capellanen
i Köping kom han i tillfälle att få den lilla sacellanien i Kungsbarkarö
1676. I Lillhärad hade han wunnit stor gunst hos RiksRådet Grefwe Axel
Lillje, egare till Slaggårda, och hade der äfwen slägt på hustruns sida,
hwarföre han sökte och trodde sig säkert få det lediga pastoratet 1682.
Grefwen hade ock utwerkat Konungens promotorial för honom till Biskopen,
som war honom emot. Han kallades till examen men drog sig undan och
wille respondera under en Lector. Det nekades och han befalltes skrifwa
en chria. Den blef usel, och då Biskopen uppwisade skriften för Konungen
på Kungsöhr, frågade Hans Maj:t: Hwarföre wigas så usla prester? Swar:
Så länge många tjenster äro så klena, kan man icke få goda prester till
alla, utan de swage måste ofta tagas. Ändock blef en lång twist
härom och Lillje wille icke gifwa efter. Slutligen satte Consist. Schult
till sacellanien här, som han ogerna antog, men rönte församlingens
motstånd. Den wille hafwa sin goda Skollärare och gick till Konungen
att slippa den, som blifwit dem påtrugad. Likwäl blef det derwid, att
han 1683 insattes i tjensten. Ännu mindre än församlingen blef
Pastor Nortman nöjd. Han skref till Consist. att han aldrig haft nöje
af honom, men många förargelser, och Schults klagobref 1690, hwarom
förr blifwit nämndt, wisar nogsamt, att han war Pastors fiende. Sedan
förekommer i acterna intet om honom. Död 28 Oct. 1705.
Gift 1673 med Christina Olofsdotter, af bondeslägt i Gränsta,
Lillhärads socken, som efterlefde. Af barnen nämnas: Olof
Schulterus, Commin. i Äppelbo; Eric och Johan,
studerade i Westerås, den ene slog en brandwaktskarl illa och måste
skarpt plikta. Ulrica, g. m. S. Hedman,
Commin. i Säther; Anna, g. m. sitt syskonebarn J. Berg i Fahlun.
10. Andreas Erici Upström. Född
wid 1675 i Uppbo af denna församling. Fadr. war Gästgifware. Modr. omgift
med Kronolänsman A. Dahl. Under stud. i Westerås kallade han sig Brodinus.
Stud. i Upsala 1692. Pwgd 6 Juni 1700 till Pastors Adjunct här, men
war ock antagen till församlingens Skollärare. Flyttade 1703 till Dingtuna,
att wara biskopens v. Pastor. Återkom hit 1706, sedan han efter
socknens kallelse fått fullmagt på sacellanien. Ingick då på det wilkor,
att årligen en tid understödja företrädarens enka. På 3 år gaf han henne
ock 18 t:r säd. Respondens i prestmötet 1712. Död 29 Sep. 1715.
Gift 1. i Nov. 1700 med Catharina Dahl, som war hans styfsyster.
Barn med henne okände. 2. 8 Nov. 1713 med Gertrud Sewallius,
dotter till Kyrkoh. Mag. J. Sewallius
i Swärdsjö, f. 1676, död i Upsala, då hon war på besök hos sin syster
och swåger Commin. Myrin, 14 Oct. 1732. Huru hennes fader på hemresan
ifrån Westerås oförmodel. blef död i Upströms föräldrars hus,
se Past. i Swärdsjö [på
latin].
11. Nicolaus Lexelius. Född i Leksand 1668.
Son af Klockaren Jöns Andersson och broder till samma sockens Capellan
Hans Lexelius. Tog första underwisningen
i Fahlu skola, widare i Westerås och kom 1691 till Upsala acad. Pwgd
7 Maj 1695 wid största ordinationen, då antalet steg till 24. War föregående
år antagen till Skolmästare i Nås och blef nu tillika Pastors Adjunct.
I prestmötet 1705 war han Respondens. En besynnerlig anmärkning finnes
om honom, att han fått öppet constitutorial, att wara Uppsyningsman
öfwer Dalkarlarnes oeconomi, likasom Landshöfdingen i Fahlun ock tillsatte
Prosten Näsman i Elfdalen. Lexelius hade ock tillfälle, i synnerhet
för egen del, att lära och öfwa hushållskonsten, då han med hustru
och många barn satt länge wid en usel lägenhet. Profwade 1711 till Lindes
sacellani, fick vota på stället efter tidens sed och skref till Consist.
om fullmagt, men den efterkommande hade då skjutit ut honom. Af hans
bref synes att han war en flink och oförtruten man med goda concepter.
Hade förestått nådåren efter 3 Pastores och stundom nödgats dublera
i Nås och Jerna, som synes nog underligt. Prosten Schultze skref 1715
på det ömmaste till Consist. om hans rysliga nöd med sina mest små barn,
som nu sades wara 11 i lifwet. Detta bref werkade så, att han snart
befordrades hit och ankom i Maj 1717, men blef död redan i Febr. 1718.
Gift 1696 med Brita Näsman, dotter af en Handlande Pehr Jonsson
Näsman och Maria Rosenlund i Lima, f. 1679, lefde i Nås ännu 1741. Af
de många barnen nämnes endast Margareta, g. m. O. Ekelund i Wermland,
som förrymde henne och hon fick skilnad.
12. Olaus Schultzberg. 1718. Se Pastorer
i Sundborn.
13. Hans Wikstrand. Född i Rättwiks socken
och Wikarbyn 17 Nov. 1702. Fadr. Eric Olofsson, Kronolänsman, war af
den gamla Dalekarliska slägten. Modr. Anna Andersdotter. Witsordad ifrån
Fahlun och Westerås kom han till Upsala 1727. Pwgd 4 Maj 1730 och Pastors
Adjunct i Folkerna. Skolmästare i Söderberke 1731. Hade lätt att få
rum å förslaget till denna sacellani 1735, men nära hade han ock efter
ett wal blifwit utesluten ifrån de röster som han fått. En socknens
inföding, Länsman Schedin i Leksand, som ock här hade egendom, gjorde
sig noga underrättad om de föreslagnes charakter. Då han fått de bästa
underrättelser om Wikstrand, skref han till ett par wänner, att de aldrig
kunde få en bättre prest, äfwensom hans hustru war berömwärd, och bad
dem på allt sätt arbeta till hans utwäljande. Han fick ock hederlig
kallelse, men brefwen kommo i händer på den medföreslagne, församlingens
vice Pastor Mag. Holén, som med sina tillgifne anförde beswär.
Lätt war det för den walde, att leda ifrån sig alla bewis om röstwärfning,
och ehuru nytt wal nog tydligen synes blifwit hållet, aflopp äfwen det
till hans förmon. Tillträdde 1736, men församlingen hade icke länge
hugnad af honom. Död 25 Maj 1751.
Gift 1. 1731 med Anna Maria Anagrius, dotter af design. Pastor
i Säby J. Anagrius, som dog 1748. Af
barnen lefde 2 döttrar. Anna Helena och Maria Christina.
2. 1750 med Elisab. Dikman, som dog 30 Nov. 17.., 82 år gammal.
14. Pehr Schultzberg. 1753. Se Past.
i Norrberke.
15. Mag. Johan Hedelius. Född i Avesta 9
Juni 1724. Fadr. Jan Mattsson, Myntsmed. Hade 1746 genomgått både skola
och gymnasium och kom till Upsala acad. Aflade der några mindre kunskapsprof
och, pwgd i Strengnäs 28 Juli 1751, sattes hit att swara för Capellans-enkans
nådår. Sedan Pastors Adjunct 1752 och s. år tillika Skolmästare. Erhöll
Magisternamn ifrån Greifswald med diplom af 11 Mars 1762. Undergick
past.ex. 1769. Wid Commin.-tjenstens ledighet 1779 sökte hans Pastor,
så wida möjligt war, lätta wägen för honom dertill, då hans gåfwor icke
så säkert syntes förslå. Sedan han af Biskop Benzelstierna anhållit
för honom om det ena efter det andra som lofwades, kom han slutligen
med en begäran som tycktes gå för långt, och swaret blef, med stark
tonwigt: "nu är det ponkt." Han fick tjensten och tillträdde s. å. Död
24 Mars 1795.
Gift 1769 med Anna Sophia Pecklin, som uppgifwes för halfsyster
till den beryktade Generalen Pecklin, f. 1748, död 1832. Af 7 barn:
Johan Emanuel och Gustaf Hedell, tjente båda wid Dala
Fricorps 1789. 2 döttrar lefde ock.
16. Jacob Boman. Född i Christinestad i Österbotten
10 Jan. 1736. Fadren, som war Skeppare, hade under kriget med Ryssland
kommit öfwer till Swerige 1743 och stadnat i Westerås. Sonen begagnade
der allm. underwisningen och blef stud. i Upsala 1758. Förordnades s.
år till v. Skolmästare i Grangärde. Pwgd 29 Maj 1763 och då tillika
Pastors medhjelpare. Nådårspredikant efter Commin. 1764. Ord. Pædagog
1766. Andre Commin. i Hedemora 14 Aug. 1780. Kom i högre rummet 1782.
Sedan Schedwi församl. 1795 hos Konungen förgäfwes anhållit om yngre
personer på förslaget till sacellanien, än dem Consist. hade nu af 13
sökande uppfört, blef han wald och befullm. 4 Juli 1796 och tillträdde
1797. B. Pastor under vacancen 1801. Ehuru ung då han till orten ankom,
ansågs han dock, af kamrater och andre, såsom Finne hafwa något eget
och utmärkande, åtminstone wid wissa tillfällen en synnerlig enwishet.
Död 12 Sept. 1806.
Gift 1. 1776 med Anna Maria Arhusiander, Capellansdotter
i Grangärde, död 17 Juli 1800, i 48:de året. Om detta giftermål är berättelsen,
att då han en dag kommit att begära en af Prostens döttrar, men fått
afslag, har han straxt gått till Comminister och kommit igen med begäran
om lysning för sig och denna. 2. 5 Mars 1801 med Margareta Elisabeth
Boethius, Prostens i Grangärde
dotter, som nu hade bättre mod, f. 1758, död 11 Aug. 1839.
17. Carl Fredric Betulander. Född i Björksta
24 Aug. 1740. Fadr. Comminister.
Stud. 1763 efter slutade öfningar i Westerås. Pwgd 28 Jan. 1767 och
war blott några månader Nådårspredikant i Berg, då han blef Comministers
Adjunct i Grangärde. Det wittnar om god trefnad och bergliga wilkor,
då han 22 år förblef wid denna tjenst, en längre tid äfwen med hustru
och barn. Commin. i Romfartuna 2 Nov. 1788. V. Pastor 1797. Af 10 sökande
erhöll han transp. hit 13 April 1807. Tilltr. 1809 och hade ännu wackert
qwar af sina krafter att dermed gagna. Död 27 Mars 1818.
Gift 22 Oct. 1776 med Christina Margareta Arhusiander, och således
swåger med sin företrädare. Hon
f. 1748, död i Juli 1834. Barn: Carl Håkan,
Commin. i Orsa; Lars Jacob, Commin.
i Hubbo; Eric Gustaf, Skolmästare
i Leksand; Daniel,
Apologist i Westerås; Johan Fredric, sjuklig.
18. Anders Kihlman. Född i Köping 22 April
1763. Fadr. Borgmästaren Eric Kihlman. Modr. Christ. Cath. Starin. Efter
slutade studier i Westerås 1786 Stud. i Upsala. Pwgd 7 Juni 1790 och
Nådårspredikant efter Commin. i Westerås. Pastors Adjunct i Badelund
1791. Commin. ib. 1798. Af 9 sökande transp. hit 4 Oct. 1818. Tilltr.
1820. Hade ännu 1840 full förmåga att aflägga prof till sacellanien
i Leksand. Senior bland stiftets presterskap 22 Maj 1844. Död
31 Mars 1845. Prosten Park begr. honom med predikan.
Gift 2 Dec. 1802 med Beata Magdalena Litzander, dotter af Tullinspektoren
J. Litzander i Köping, f. 1782, död 5 Febr. 1835. Barn: Johan Eric,
f. 8 Dec. 1803; Fredric Anders, f. 1 Jan.1806; Carl Daniel,
f. 8 Apri1 1808; Christina Catharina Wilhelmina, f. 3 Maj 1812;
Augusta
Fredrica, g. m. Hemmansegaren Gustaf Andersson i St. Schedwi,
f. 1 Dec. 1816; Andreetta Sophia, f. 30 Nov. 1820; Laurentia
Fredrica, f. 21 April 1827.
3.
Skolmästare
Johannes
Olai Nibelius —
Andreas Andreæ Scheplerus — Andreas
Danielis Tretzius — Matthias Laurentii Dalinus
— Andreas Erici Upström — Andreas
Andreæ Scheplerus — Gustavus Johannis Herdman
— Georgius Matthiæ Elsenius — Petrus
J. Thorslund — Johan Hedelius — Eric
Hellström — Johan Österman — Johan
Martin Rathsman — Anders Elfwén — Johan
Skogberg — Magnus Erlandsson.
1. Johannes Olai Nibelius. Den förste, som
kunnat träffas i acterna för 1654. Tillika Pastors Adjunct, som äfwen
de följande merendels warit. Han gynnades mycket af Professor Gezelius,
som synes först hafwa besörjt skolans inrättning. Herr Jan blef Commin.
i Ljusnarsberg 1666.
2. Andreas Andreæ Scheplerus. 1675.
Således saknas en emellan denne och den föregående. Se Commin.
i Sala stadsförsamling. [Kallas
Andreas Johannis där.]
3. Andreas Danielis Tretzius. Hade warit Commin.
i Odenswi, men måste afgå derifrån. Skötte här Pædagogien 1688.
Se Commin. i Odenswi.
4. Matthias Laurentii Dalinus. 1698, också
efter några års interregnum. Se Pædag.
i Gagnef.
5. Andreas Erici Upström. 1700. Se Commin.
loci.
6. Andreas Andreæ Scheplerus. Född 1680.
Son till ofwanst. N:o 2. Stud. 1701. Pwgd 1702 och
kom straxt hit. Gick ut i kriget såsom Fältpredikant 1704. Fången wid
Pultava 1709. Bortförd och död i fångenskap uti Siberien.
Gift 1702 med Margareta Herdman, Organistens i församlingen
dotter, som blef omgift med Bergsman Montin på Krokforsen i Sundborn.
7. Gustavus Johannis Herdman. Född i denna
socken 25 Mars 1684, och swåger med företrädaren. Stud. i Upsala 1694.
Skötte skolan här 1705, men återgick sedan till academien, der han blef
Magister 1710. Förut 26 Mars s. år pwgd till Huspredikant hos Kongl.
Rådet Grefwe Didric Wrangels Enkegrefwinna. Flyttade i samma egenskap
till Kongl. Rådet Grefwe Reenstierna 1713. Under denna tid säges han
blifwit utnämnd till Rector Scholæ i Westerås och 1715 till Lector
wid gymnasium, men härom weta icke hans personalier, utan äro förmodligen
dessa uppgifter utan grund. Fullmagt på någon af dessa tjenster har
han bestämdt aldrig fått. Sistn. år, 1715, begärdes han af Rättwiks
församl. till Pastor. Förordnades i stället 1716 till StabsPastor och
Fältprost wid Generalstaben och Defensionsarméen mot Ryssland,
med rättighet att præsidera i FältConsistorium. Utn. genom Kongl.
fullmagt till Pastor i Mörrum och Elleholm i Blekinge, men kom ej att
ditflytta, utan fick 1719 Glanshammar i Nerike, som han genast tillträdde.
ContractsProst 1724. Præses wid prestmötet i Strengnäs 1720 och
Concionator 1739. Riksdagsman 1734. Theol. Doctor wid acad. jubelfest
i Greifswald 19 Oct. 1756. Berömmes såsom stor ordningsman, nitisk lärare,
rådig och hjelpsam. Egare af god förmögenhet ihogkom han med testamente
både Westerås och Strengnäs gymnasier, som hwardera erhöllo 12000 daler
kopparmynt till stipendii-fond. Begåfwad med god helsa, uppnådde han
en hög ålder med den vigeur, att han ännu i sitt sista lefnadsår kunde
bestiga predikstolen. Död 27 April 1767, i sitt 84:de års ålder. Likpredikan
af Doctor Acrelius i Fellingsbro trycktes. En wacker minneswård på Glanshammars
kyrkogård utwisar hans hwilorum.
Gift 1. med Magdalena Norin, död 1749, dotter af Bergsfogden
i Leke bergslag Joh. Norin samt syster till Brukspatron Ol. Nordenfeldt
och Öfw.Lieut. Niclas Nordenswärd. Hon war förut gift med företrädaren
i Glanshammar Mag. Nils Wænman. 2. med Anna Cathar. Swedenstjerna.
Hade med henne en son Gustaf Theodor, Secret. wid ConvoyCommissariatet
med AmiralitetsKammarRåds titel.
Skrifter:
,
levi penicillo perstrictum. Ups. 1706. —
De Benedictione sacerdotali.
(pro gr.) Ib. 1709. — Disp.
Syn. in Artic. Sm. Part. primæ Artic. III de Persona Christi. Strengn.
1726.
8. Georgius Matthiæ Elsenius. Född i
eller wid Fahlun 1682. Stud. i Upsala 1712. Pwgd 20 Dec. s. år och straxt
Pædagog och Adjunct här. En flitig man med barnen för ringa lön.
Satte först bok i hand på slutl. ÄrkeBiskopen Troilius. Prosten
recommenderade honom flera gånger i Consist. men förgäfwes. Död i Juli
1733.
Gift 1713 med Elisabeth Willberg ifrån Qwista i denna socken.
Lefde ännu 1741.
8. [Felnumr.]
Petrus J. Thorslund. Efter långt mellanstånd 1738. Se Commin.
i Westerås.
9. Mag. Johan Hedelius. 1752. Commin.
på stället 1779.
10. Eric Hellström. Född 10 Sept.1741
i Fahlun. Fadr. Grufwearbetare. Stud. 1762. Blef Skollärare i Husby
1777. Dito här 19 April 1780. War twå gånger till Westerås att blifwa
prest, men kom icke dertill af rädsla för examen. Andra gången skref
han sin chria, tenterades af Domprosten och hade all anledning att gå
igenom, men då Cursor följ. dag skulle båda honom, war han förswunnen
ur staden. Död ogift 22 Maj 1784.
11. Johan Österman. Född i Westerås
1745. Fadr. Tunnbindare. Student 1768. Efter flera privata conditioner
Skolmästare här 15 Sept. 1784. God man, men sjuklig, så att han ej wågade
blifwa prest. Disponerade en del af sin qwarlåtenskap till ett stående
capital i denna församling, att af räntan inköpa smärre biblar för de
fattiga af nattwardsungdomen. Död ogift 25 Febr. 1793.
12. Johan Martin Rathsman. 1793. Se Pædag.
i Gagnef.
13. Anders Elfwén. 1805. Se Commin.
i Skinnskatteberg.
14. Johan Skogberg. Född i Fahlun 7 Maj 1786.
Fadr. Arbetare i grufwan. Stud. 1809. Pwgd 5 Dec. 1810 och Commin.Adjunct
i Nora. Tillika Collega Scholæ ib. 1811. Nedlade sysslan 2 April
1817 och war tjenstledig för sjuklighet till dess han hitkom till pædagogien
1818. Död ogift 23 Aug. 1840.
15. Magnus Erlandsson. Född i Wika 6 Maj
1813. Fadr. Erland Månsson, Bergsbrukare. Modr. Anna M. Nohrstedt. Stud.
1832. V. Collega i Fahlu skola h. t. 1833. Pwgd 13 Aug. 1836 och Adjunct
i Stora Tuna. Klockareprest ib. 1837. Adjunct hos Pastor här s. år
med pastoral- och cassa-wården. Skolmästare 1 Febr. 1841. Vice Pastor
s. å.
Gift 27 Nov. 1838 med Carolina Grönstedt, f. 25 Juli 1813,
dotter af Bruksinspektoren J. Grönstedt och Brita Mattsdotter.
Åter
till "Herdaminne"-start