Bo — Borquardus — Ericus Swenonis de Sala — Canutus a Sala — Laurentius — Laurentius Ragvaldi — Benedictus — Otto — Haraldus Petri — Olaus Nicolai — Magnus Johannis — Magnus Olai — Laurentius Nicolai — Achatius Olai — Jacobus W. Güthræus — Johannes Petri Arbogensis — Olaus Johannis Schult — Laurentius Erici Essenius — Petrus Petri Gangius — Laurentius Petri Aroselius — Ericus Erici Micrander — Henric Kolthoff — Fredric Anagrius — Matthias Ramzelius — Carl Magnus Wrangel — Fredric Bogislaus von Schwerin — Lars Christian Tunelius.
1. Bo har lefwat wid 1306. Anförd i ett bref, som funnits i Möklinta kyrka, men nu förkommit.
2. Borquardus eller "Herra Borquard i Salom" nämnes fasteman i jordbref, dat. Fredabrunn i Sala socken 1394. Äfwen i ett annat bref s. år på jord, som köptes af Herr Siwrd i Mycklom.
3. Ericus Swenonis de Sala, blef 1485 die S. Trinitatis af Biskop Henric i Linköping consecrerad in Fratrem et Diaconum uti Wadstena kloster. Om honom heter vidare: 1493 obiit vir honorabilis et religiosus frater Ericus Svenonis quondam Rector Parochialis ecclesiæ Sahla Dioecesis Arosiensis etc.
4. Canutus a Sala har blifwit död eller eljest afgått ifrån socknepastoratet 1515.
5. Laurentius kallas fordom Kyrkoherre i Arboga, då han 1531 fick Kon. Gustafs collationsbref på Sala pastorat. Om denne och följande ses af RiksRegistraturet.
6. Laurentius Ragvaldi, en annan af lika namn, emedan han ock nämnes af Konungen tillsatt i Sala gäld 1535.
7. Benedictus följde redan på den föregående 1536, så mycket säkrare, som äfwen datum, 1 Juli nämnda år, uppgifwes.
8. Otto, eller som han nämnes i Registr. Herr Otte, efterträdde lika skyndsamt 1537. Huru säkert om dessa och följande af originalet är utdraget kan icke intygas.
9. Haraldus Petri. Förordnad till socknegäldet 1541. Dessa owanligt täta ombyten kunna swårligen förklaras blott af dödsfall, utan synas mera wittna om oredliga män, som efter kort tid måst afsättas.
10. Olaus Nicolai. Har mottagit Landsförsamlingen 1547. Underligt är, att flera gamla matriclar hafwa om honom wid samma årtal interfectus, då likwäl Biskop Rudbecks Memor. Publ., troligen den äldsta Matr. af alla, nästan endast om denne har ordet factus.
11. Magnus Johannis är anförd hafwa tillträdt 1549 med tillägg, att han warit Sudermannus. Synes icke likligen wara samme man, som den följande, både för det olika fadersnamnet och den höga ålder, som han då skulle hafwa uppnått med allmänt förtroende till riksdagsbestyr.
12. Magnus Olai förekommer först 1583, då han af Konungen fick tre pund spannmål till de förra twå. War Riksdagsfullmägtig för stiftet 1590. Såsom ContractsProst undertecknade han Upsala mötes beslut 1593. Åter Riksdagsman 1594. Död 1597, äfwensom hans hustru. Båda begrofwos 4 Dec. med predikan af Biskop Bellinus, som wid samma tillfälle förrättade visitation.
13. Laurentius Nicolai. Om honom heter i visit. prot. 1597. "Instiger uti prestegården loco Pastoris, adjuncto sibi Comministro, förestående alltsammans i båda församl. wid Sala och grufwan till widare betänkande." Förblef här till 1607. Se Past. i Norberg.
14. Achatius Olai, ifrån Gestrikland inkommen, war pwgd redan 1590 och tjente såsom domesticus i By, troligen ock sedan i Möklinta till 1601, då han blef Commin. i Stora Tuna. Kyrkoh. i Sala landsförsamling 1607. I prestmötet 1619 satt till ContractsProst efter Hr Anders i Kumla, som "begärade förlof." Concionator 1622. Då Biskopen visiterade i Juli 1628 sammanslog han den nya stadens och äfwen gruf-församlingen till ett pastorat med sockneförsaml. och satte Hr Åke till Kyrkoherde öfwer dem alla. Han skulle dock bo i socknen, som sedan af Regeringen ändrades, hwaraf både staden och Pastor hade stor swårighet och förtret, till dess ny prestgård blef uppbyggd. I visit. klagades, att en del löpa mycket i otid utur kyrkan. Sent.: "När så sker, må presten till en tid öfwergifwa kyrkotjensten, om icke goda förmaningar eller straff hjelpa. Blef ock afsagdt, att ingen får sätta sin hatt på midt uti kyrkan, som några owettiga göra straxt de stigit ur sina bänkar." Den skicklige mannen war ock Assessor i Consist. majus i Westerås. Skref stundom sitt namn Åke Olofsson Örn. Död 28 April 1637.
Hans förra gifte okändt. Gift 2. 1614 med Margareta, Bergmästaren Joh. Grönwaldts dotter, som dog 1645. Barn: Olof, Lector i Westerås; Johan och Daniel, studerade, sedan okände; Eric, af sednare hustrun, f. 1619, död 1679, kallade sig Örn, Örnklou, war studerad, reste mycket, war Lagförare, Hauptman i Ingermanland, BergsNotarie och Rådman i Sala. Hans son Axel war fader till Doctor Axelsson i Munktorp; Brita, g. m. Pastor i Wika N. Isogæus; Maria, g. m. Pastor Ramsbergius i Dingtuna; mågar woro ock Göran Göransson och Pehr Jansson, båda arrendatorer af Wäsby.
15. Mag. Jacobus W. Güthræus. 1638. Se Stora Tuna.
16. Johannes Petri Arbogensis. Född i Arboga 1608. Fadr. Peder Månsson, Rådman. Ankom ifrån Westerås Gymnasium till Upsala Acad. 1632. Sökte icke Magistergraden och aflade intet annat lärdomsprof än en oration. Likwäl känd för wackra kunskaper, isynnerhet för färdighet i grekiska språket, antogs han 1638 till Extra ord. Docens wid Gymnasium. Reste s. å. ut till Tyskland med wackert understöd af Capitlets medel och besökte flera Academier. Återkom följande år och sändes till Kopparberget att förestå Rectors-tjensten wid skolan. Mathes. Lector och Notarius Consistorii 1642. Pwgd 24 Juni s. å. Græcæ L. Lector 1643. Respondens wid prestmötet s. å. Rector Gymnasii 164-. Parenterade öfwer Biskopen Joh. Rudbeckius i Westerås 1646. Consistorii fullmägtig på riksdagen 1647. Pastor i Hubbo præbende 1648. Med församlingens kallelse och Drottningens fullmagt Kyrkoh. här s. å. Wid tillträdet Contr.-Prost 1649. Åter Respondens wid prestmötet 1650. Ansågs med mycken anledning blifwit förgifwen genom misstag af en wårdslös fältskär, då han hastigt dog 25 Sept. 1654.
Gift 1. 5 Dec. 1651 m. Brita Holstenius, Prostens i St. Schedwi dotter, f. 1620, död 16 Nov. 1651. [Står så, men orimligt: död innan hon gifte sig! Påpekat av Britt Bäcklund 2017-08-31.] Barn: Brita, g. m. Comm. Gradelius i Westanfors; Sara, g. m. Comm. Dahlinus i Leksand. Sönerne synas dött tidigt. Gift 2. 14 Jan. 1654 med Margareta Troilius, Mäster Unos i Leksand dotter, som dog i barnsäng i Oct. af alteration, då hon fick weta mannens plötsliga död. Barn: Margareta, g. m. Rector Sch. i Westerås Simonius och Prosten G. Sewallius [står S.] i Swerdsjö.
Skrifter: Oratio de Linguæ Græcæ encomio, habita et impressa Upsaliæ 1637 in 4:o. — Disp. Hagiagraph. quarta de falsa Bezæ verborum Pauli interpretatione Act. 3. 21. Aros. 1645. 4:o.
17. Mag. Olaus Johannis Schult. Född i Skultuna och Lejde by 1612. Fadr. Jan Pehrsson, Bonde. I Westerås idkade han sina studier så, att han wid afgången till acad. 1636, efter dåwarande bruk, blef publice proclamerad både Philos. och Theol. Candidat. I 12 år fortsatte han i Upsala sina öfningar och blef prom. Magister 1647. Nämnes ock Philos. Adjunct wid acad., förrän han inställde sig i Westerås och förordnades 1648 till Rector wid Trivial-scholan. Logices et Physices Lector wid Gymnasium 1649. Pwgd 12 Juni s. å. Reste 1650 med Biskopen till Stockholm och war ståndets Notarius på riksdagen. Rector Gymnasii s. å. Præses wid prestmötet 1654. Då Sala församlings skrifwelse till Consist. ankom 1655, att få honom till Pastor, swarades, att "derom kunde icke slutas, förrän Kongl. Maj:t ratificerade." Det skedde s. å. och han tillträdde pastorat och contract 1656. Fullmägtig på riksdagen 1659. Med owanlig beläsenhet förenade han mycken klokhet och werksamhet, som ock belönades med stort anseende i stiftet. Död 12 April 1666.
Gift 1648 med Anna Drivius, Prostens i Arboga dotter, som dog i Säther, 86 år gammal, i April 1708. Särdeles owanligt war, att hon fick 2½ nådår. Barn: Johan, Borgmästare i Säther; Pehr och Olof, döde studerande; Lars, Pastor i St. Schedwi.
Skrifter: Diss. De Mixtione. Ups. 1646. — Disp. De Peccato originali. Ib. 1647. — Disp. de intellectu humano. Aros. 1648. — Disp. de Substantia. Ib. 1651. — De Scientiæ naturalis Constitutione. Ib. e.a. — De elementis in genere. Ib. 1651. 4:o. — De mundo. Ib. 1652. —De Coelo. Ib. 1652.
18. Mag. Laurentius Erici Essenius. Född i Äs, Romfartuna socken, 1619. Föräldrarne uppgifwas warit bondfolk, men han finnes icke hafwa begagnat underwisningen i Westerås. Stud. i Upsala 1646. Disput. 1653, då Drottningen war närwarande wid ventilationen. Prom. Magister 1655. Dröjde ännu wid acad. till 1657, då han sattes till Rector Scholæ i Köping. Pwgd 22 Dec. s. å. Con-Rector Scholæ i Westerås 1661 och Assessor Consistorii 1662. Rector i samma skola 1663. Biskop Laurelius hade mycken prædilation för honom och sökte ifrigt hans befordran. Så arbetade han med all sin förmåga, att hjelpa honom till Munktorps pastorat, men Enkedrottningen förmådde mera. Ändteligen kunde Biskopen recommendera honom till Sala, med Regeringens fullmagt, och dock säger prot. att Essenius begärde i Consist. få confirmation. Resp. "Skall först resa till Sala och höra, huru de wilja anamma honom, emedan det sades, att Eric Schack war honom emot." Han blef ock wid pastoratet, men för enkans många nådår hann han knappt tillträda, förrän han dog 5 Febr. 1669.
Gift 3 Jan. 1658 med Anna Aroselius, Domprosten Petri Dalekarli dotter, f. 1640, död 1690. Barn: Christina, g. m. Fänriken Er. Lytkeman och Comm. Hedbom i Kungsåra; Catharina, g. m. Lectoren Mag. Kilander; Pehr, Kyrkoh. i Möklinta; Eric, Bokhållare; Lars, Krigskommissarie, bofast i Finland.
Skrifter: Diss. de Civitate. Ups. 1652. — Diss. grad. de Mixtione. Ib. 1653.
19. Mag. Petrus Petri Gangius. Med Regeringens fullm. 25 Febr. 1669. Se Past. i St. Tuna.
20. Mag. Laurentius Petri Aroselius. Född i Westerås 27 Jan. 1642. Son af Domprosten Petrus O. Dalekarlus. Intogs 8 år gammal i Westerås skola, men afgick med enskild informator till Upsala acad. 1654. Begaf sig på en utrikes resa 1665. Disp. i Jena 1668 under Prof. Musæus. Hemkom till Upsala s. å. och då prom. Magister. Hade condition hos Landshöfd. i Westerås. Immediate Poes. et Histor. Lector wid Westerås Gymnasium 1670, enligt afl. Biskop Laurelii löfte, hwilket hans enkefru yrkade strängt i konsistorium böra hållas. Pwgd 12 Febr. 1671. Rector Gymn. 1674. Redan i Mars s å., då Konungen utnämnt Prosten Gangius till Tuna, hade han lika brottom att gifwa Sala pastorat till Lectorn wid Linköpings Gymnasium Mag. Petr. Simonis Löfgren. Både ifrån honom och Biskop Terserus kom bref i April med fråga, då han skulle tillträda. Swarades, att flera nådår woro qwar, och emedlertid wågade den fromme Biskopen N. Rudbeckius föreställa Konungen obilligheten deraf, att stiftets barn skulle utträngas af utstiftes. Någon kraftigare orsak måtte dock warit, som wållade att Löfgrens fullmagt återkallades, en ändring, som dock icke war så owanlig af Konungen, och i Aug. 1675 upplästes i Consist. collations-brefwet för Lector Aroselius på detta pastorat. Tilltr. ock såsom Contr.Prost 1676. War af swag helsa och kunde i många delar icke handla efter sin goda wilja. Måste 1680 för sjukdom afsäga sig præsidium wid prestmötet. Kunde icke eller antaga kallelsen, att wara Riksdagsfullmägtig s. å., som dock skedde 1682, då han satt med i secreta utskottet. Lefde med nog bekymmer och motgång till 27 Mars 1693.
Gift 1. 29 Juni 1673 med Sara Terserus, f. 1655, död 16 Juni 1675, begr. med predikan af Prosten Prytz, då ock hennes fader Biskopen i Linköping war närwarande. Barn: Catharina, g. m. Bergmästaren i Sala Th. Funck. Gift 2. 18 Juni 1678 med Catharina Behm, dotter af Assessoren i Bergs-Collegium Albr. Behm, död 1686. Barn: Pehr, Secreterare i Banken; Carl, Häradshöfding, båda adlade med namn af Adlerheim; Sara, g. m. Krono-Inspektoren Jac. Könman; Catharina, g. m. Packhus-Insp. Rådman P. Frank i Stockholm. Gift 3. 3 April 1687 m. Brita Könman, dotter af Borgmästaren i Sala Joh. Pehrsson och Brita Sneckenberg, död 20 April 1694, 23 år gammal. Barn: Christina, g. m. Prostarne i Sunne i Jemtland P. Bozæus och W. Wargentin; Brita, g. m. Borgmästaren P. Falker i Gefle; Johan och Helena, döde tidigt.
Skrifter: Disp. Grad. De conscientia, Præs. Fontelio. Upsaliæ 1668. 4:o. — Positiones miscellaneæ ventil. in Gymnasio Aros. Arosiæ. 1670. 4:o. — Posit miscellaneæ. Aros 1672. 4:o.
21. Mag. Ericus Erici Micrander. Född efter 1650. Fadr. Mag. Er. Georgii Micrander, slutl. Kyrkoh. i Roslags Bro af Upsala stift. Tidigt sänd till acad. hade han mycket gagn af sin äldre broder, slutl. Superint. i Hernösand, och disp. under honom 1674. Prom. Magister 12 Dec. 1679. Gjorde derefter en widlöftig resa till utrikes universiteter, winnande bekantskap med lärda män, med hwilka han länge underhöll brefwexling. Præsiderade 1682 för en disp., men okändt är, om det skedde i afsigt på academisk befordran och huru han hela 10 åren derefter anwände sin tid. Wisst är, att han war Regiments-Pastor wid Konungens Lifgarde, då han utnämndes till Kyrkoherde här, så skyndsamt, att redan inom 8 dagar efter den föregåendes död war hans fullmagt utgifwen. Ankom 1694 och mottog äfwen contractets wård. Vice Præses wid prestmötet 1697, sedan han ock s. å. warit Riksdagsfullmägtig. Förordnades att wara ord. Præses 1698, men dertill warade icke hans tid. Att så få minnestecken kunnat träffas efter honom, är icke underligt, då han dog redan 1698 i Jan., begr. 29 Mars.
Gift med Elisabeth Wagner, Kyrkoherden i St. Jacobs församl. i Stockholm Matth. Wagners dotter, som efterlefde, f. 1669. Af barn endast känd: Hedwig Christina, g. m. ÖfwerInspekt. wid Landtmäteriet Bryn. Hesselgren, fader till Biskopen i Hernösand.
Skrifter: Disp. Grad. Atheismus directus refutatus. Ups. 1679. — De Atheismo. Ib. 1682. — Likpredikan öfwe Catharina Malmström, hållen i Sala kyrka. Sthm 1697. 4:o.
22. Mag. Henric Kolthoff. Född i Carlstad 1 Nov. 1653. Fadr. af lika namn Borgmästare. Modr. Kerstin Bengtsdotter Lideman. Student i Upsala 1672. Begynte der philosophiska cursen, pwgdes 1678 och reste så till utrikes academier. Disp. pro gradu i Giessen 1682, der han ock troligen blef till Magister promoverad. Hans första tjenst är icke känd, men 1691 blef han Pastor wid Drabant-corpsen och tillika Konungens Hofpredikant. Redan i Januari 1698 hade Biskop Iser hos Konungen föreslagit Lectoren N. Petræus till Sala pastorat, men 8 Febr. swarade Hans Majestät med egenhändigt namn, att han utsett Pastor Kolthoff dertill, "om han kunde bestå in examine." Befallte ock, att han skulle examineras i Westerås, som skedde, och fullmagten utföll 12 Mars, då företrädaren ännu war obegrafwen. Tilltr. 1699, då Contractet delades emellan honom och Prosten Björn i Kumla. Predikade wid prestmötet 1701. War ock förordnad till Præses 1702, men då Notarien tillskref honom i Maj månad, att materia disputationis skulle ökas med art. de invocatione et intercessione Sanctorum, förklarade han det allt för swårt och undanbad sig, det wore allt nog med Limbus Patrum och Purgatorium, som gjorde en mycket arbete, tilläggande, "att om det dock emot hans bön och ursäkt kom till actum disputationis, så lärer han excipera deremot." Utgången icke funnen. Då Kongl. hofwet 1710 under pestens påhälsning i Stockholm wistades i Sala, giorde han ock tjenst i tour Hofpredikanterna. Prostens charakter synes warit en stark hushållnings-esprit. Adjuncterne togo sig illa fram hos honom med strängt arbete och ringa lön, så att ock en gick utan lof ifrån honom. Då han 1713 sändt till Cons. ett angående äktenskapshandel öppet och föraktligt bref, med qwinnan quæstionis, fick han af Biskopen en skarp skrifwelse för sin snålhet, att icke bestå ett ark papper och en bit lack till försegling. Han hade ock wid ett tillfälle tillegnat sig Consistorii rättighet till portofrihet, som wäckte Biskopens synnerliga förundran. Deremot förundrade han sig öfwer Biskopens helsa och kraft att ännu 1721 hålla prestmöte och skref, att han aldrig mera kunde för sin swaghet infinna sig. War ock de sista 10 åren oförmögen till nästan all tjenst, så att Batalj.-presten J. Esséen förestod han vices. Död 19 April 1731.
Gift 1700 med Johanna Cronström, dotter af Assessoren Pehr Cronström, född 1683, död i Sept. 1705. Barn: Christina Elisabeth, g. m. Lagmannen i Dalarne J. Björling; Johanna, g. m. Kyrkoh. wid St. Jacob i Stockh. Doct. L. Arnell; Anna, död 1715.
Skrifter:
s. discursus academicus de artibus liberalibus, Præs. D. Clodio, pro Gradu. Giessæ 1682. 4:o. — En sermon af Psalmen 26: 6, 7, wid en Altartaflas inwigning i Sala kyrka. Sthm 1715. 8:o.
23. Mag. Fredric Anagrius. Född i Bjursås 1681. Fadr. Kyrkoherde. I början woro icke hans framsteg snabba. Kom 1699 ifrån Fahlu skola till Westerås Gymnasium. Stud. 1704. Prom. Magister 1713. Antagen s. å. till vice Rector Scholæ i Westerås. Pwgd 30 Sept. 1714. V. Adjunct wid Gymnasium s. å. och äfwen vicarius för Cons. Notarien. Græcæ Linguæ Lector 1717. Ordin. Log. et Metaphys. Lector med Kongl. fullmagt s. å. Tilltr. 1718. Secund. Theol. Lector och Pastor i Skerikes præbende 1727. Primus Theologus och flyttad till Badelund 1729. Uppförd å förslag till detta pastorat och af Konungen utnämnd i Juli 1731. Som icke nådår war, tillträddes straxt. Såsom Pastor i Badelund hade han redan under Prosten Kolthoffs swaghet antagit Prost-wården öfwer flera församlingar i detta Contract, och fick sedan de öfriga utom Kila. Opponens i prestmötet 1717. Riksdagsfullmägtig 1726, 1731, 1734 och 1741. I sin wälmagt en nitisk, dristig och drifwande man, hwarpå flera hans starka affärer med Biskop Kalsenius äfwen woro nog bewis. Af ett hans bref ifrån Stockholm i Jan. 1741 ses ock, att Consist. icke haft godt öga till honom. Han hade skrifwit till Consist. om en kinkig sak med skolan i Sala, uppgifwit sin disposition, begärt swar och påmint derom, men icke fått ett ord. Nu wid riksdagen, då han war öfwerhopad med arbete i utskott och deputationer, kom bref till honom med förebråelser och åläggande till förklaring. Svaret blef som bordt wäntas af en kraftfull och oblyg man. Genom swår melancholie förlorade han mycket af sin styrka. Redan 1736 war han sjuk och modfäld och blef de sista åren alldeles förfallen. Död 30 Dec. 1744. Begrofs 7 Febr. 1745.
Gift 19 April 1722 med Maria Euphrosyna Christiernin, dotter af Prosten i W. Fernebo, f. 1701, död 4 Febr. 1755. Barn. Helena Maria, g. m. Krigs-Commissarien Orell; Fredric, Capit. wid Artilleriet och Riddare.
Skrifter: Disp. grad. De
Moralistarum in nonnullis quæstionibus commissa. Præs. J. Steuchio. Ups. 1712. 4:o. — Tal wid en Altaretaflas inwigning i Sala 1738. 8.o.
24. Matthias Ramzelius. Född i Ramsberg Febr. 1679. Fadr. då Commin., blef Kyrkoherde på stället. Ännu Gymnasist war han Lector Petræi Amanuens wid utarbetande af nya Bibelregistret. Stud. 1698. Disput pro ex. och gick widare för Magistergraden, men mottog kallelsen att wara Adjunct wid Domkyrkan och pwgdes 11 Nov. 1705. War ock twå år Gymnasii-Adjunct under Mag. Ehrenströms ledighet. Syssloman wid Domkyrkan 1707. Sedan genom krigets swårigheter äfwen Domkyrkans inkomster råkat i äfwentyr och dess förswarskarlar, till Sysslomans hjelp så nödige, blifwit honom förnekade, sökte han 1715 ifrigt få flytta ifrån den wådliga och tröttande tjensten till en mera presterlig befattning. Det lyckades icke förrän 1720, då Konung Fredric, som hört honom predika i Domkyrkan, utnämnde honom till Kyrkoh. i Grytnäs och Avesta församlingar. Då Konungen under sina jagtfärder äfwen wistades i Grytnäs, lärde han så mycket mera känna Kyrkoh. Ramzelius som han besökt honom och, efter sägen, logerade i prestgården, hwilket hade den påföljden, att, då förslaget till Sala pastorat, efter twistiga wal, inkom till slutligt afgörande, yttrade Konungen straxt: "Gubben med skägget utnämner jag till pastoratet." Det skedde 9 Mars 1746 och Ramzelius, som troligen icke tänkt derpå, fick tillträda s. år och blef äfwen ContractsProst. Att han war wärdig sin lycka erkände Consist. och stiftet, som redan förut wisat honom förtroende wid riksdagarna 1731, 1738, 1740 och 1743. I prestmötet 1712 war han Opponens och 1724 Concionator. Om församlingens och det allmännas bästa war han af de mest nitiska prester som stiftet kan framwisa. Uppmärksam, samwetsgrann, ordentlig och dock foglig, fortfor han i det längsta att outtröttligt sköta sitt kall. Hans behållna bref gifwa ett stort nöje, att se hans ömma, rediga och noggranna yttranden i beswärliga mål. Det enda som kunde påminnas emot honom war hans öfwerdrifna wälmening att predika wanligen 1½, någon gång 2 timmar. Då folk tröttnade och gick i otid utur kyrkan, och fiskalen efter 1687 års stadga gjorde åtal derpå, kom saken till JustitieCanzleren, som, med mildt omdöme och personens beröm för öfrigt, anmodade Consistorium att tillsäga honom iakttaga laglig tid. Först wid 71 års ålder begärde han answarigt biträde af v. Pastor, då Consist. med utmärkta loford tillsatte hans son, som ock skedde med ett owanligt constitutorial. Död 22 Dec. 1768. Begrofs med predikan 10 Mars 1769 af Biskop Benzelstierna.
Gift 9 Mars 1705 med Helena Sahlin, Kyrkoh.dotter i Malung, f. 5 Jan. 1683, död 12 Oct. 1754. Af 14 barn: Catharina, g. m. Comminister Hising i Avesta; Helena, g. m. Casseuren Gabriel Avelin i Avesta; Johan, död stud.; Brita, g. m. Prosten J. Tillæus i Fernebo; Anders, f. 1715, död Medic.Cand. i Upsala 1740; Christina, g. m. Inspektoren Alex. Fredricsson; Matthias, Prost i W. Schedwi.
25. Doctor Carl Magnus Wrangel. Född i Möklinta på Capitainsbostället Bennbeck 23 Aug. 1727. Fadr. Ol. Wilh. Wrangel, då Major wid Westmanlands regimente, sedan Öfwerste och Commendant i Calmar. Modr. Sara Elis. Celsius. Lemnades 1735 under Adj. Plennings wård att begynna i Westerås skola, men flyttades 1737 ifrån Swerige till Strasburg, hwarifrån han 1749 återkom och inskrefs wid Upsala academi. Synnerligen gynnad af Konungen och utnämnd till dess Hofpredikant reste han 1756 till Tyskland, blifande promov. Phil. Magister i Greifswald 18 Oct. s. år och Theol. Doctor i Göttingen 30 Sept. 1757, sedan han sine præside förswarat sin theol. disputation. Efter hemkomsten prestwigd i Strengnäs 17 Mars 1758 och 3 April s. år Ordin. K. Hofpredikant. Kallad och 12 Juni s. år med fullmagt försedd att wara Kyrkoh. i Wicacoa och Prost öfwer samtliga Luthersk-Evangeliska församlingarna i America, dit han ock snart afreste, med nådigt förbehåll af sin tjenst wid Kongl. hofwet. Ankom i April 1759 till Philadelphia och tillträdde sina functioner. Besörjde under sin tjenstgöring att twenne Capell blefwo i Wicacoa uppbyggda. Efter erhållen hemkallelse återsåg han fäderneslandet 1768 och tillträdde å nyo sin Kongl. Hofpredikantstjenst. Förestod det lediga ÖfwerHofpredikants-embetet 1770 och blef Ordin. 20 Aug. 1771. Utnämndes ock till Ordens-Predikant 28 Nov. s. å. Wid förra walet af Pastor i Sala församlingar 1769 begärd till quartus på förslaget, men af så få, att derpå icke kunde hafwas afseende. Då efter långwarig twist nytt wal förrättades 1772, uppfördes han med stor pluralitet i första rummet, hwarpå Konungen gaf collationsbrefwet 17 Juni. Tillträdde ock s. år, dock med förbindelse att tills widare bestrida ofwannämnda befattningar wid Kongl. hofwet. ContractsProst 19 Oct. och af Biskopen introducerad 22 Nov. Nedlade 1777 Kongl. ÖfwerHof- och Ordenspredikants-embetet. Predikade i prestmötet 1783. Känd för mycket allwar i sin sak, utan att deltaga i werldsliga bestyr. War den, som 1771 gaf första anledningen till stiftande af Samfundet pro fide et christianismo. Hans predikningar, serdeles i yngre år, hördes gerna och tilldrogo honom många åhörare. Något synnerligt i hans lynne och sätt, att wara och handla, gjorde åtminstone att Adjuncter hade föga trefnad hos honom. Hans ombyten af orter, climat och sällskap, werkade ock i synnerhet på hans helsotillstånd icke så wäl. Död af lungsot 12 Juni 1786. Begrofs med predikan af Doctor J. Gottmark.
Gift 7 Sept. 1773 med Anna Barbara von Krusenstierna, dotter af Amiralen och Riddaren M. A. Krusenstierna och A. M. von Gerdten. Hon efterlefde med en son till 61 års ålder 28 Mars 1808.
Skrifter: Tal öfwer Försynens underliga wård om Gustawianska Ätten, på stora Riddarhussalen 1752. Sthm.8:o. — Tankar om företrädet wetenskaper emellan, en Disp. under Majestäternas närwaro och Prof. Ihres præsid. Upsala 1752. — Disp. Theol. De tentatione Christi in deserto. Göttingæ 1758. 4:o. — Högmässo-Pred. på 1 Sönd. efter Trettondedag Jul. Sthm 1770. 4:o. — Dito på Dito, hållen i Smedjegården, då J. Guntlack skulle lida sitt straff. Sthm. 1771. 8:o. — Predikan om Blodsfränder, såsom hinder för den sanna Christendomen. Öfwersättning ifrån Tyskan med företal. Sthm 1771. 8:o. — C. Beattys Guds Nådewerk ibland Hedningarna. Öfwers.; utgifwen genom Samfundet pro fide et christianismo. Sthm 1772. 8:o. — Predikan wid Kongl. WasaOrdens inrättning. Sthm 1773. — Högmässopredikan på Långfredagen för Deras Majestäter i Slottskyrkan. Stockholm 1773. 4:o. — Tyske Läkaren Autenreichs Omwändelse. 1769. 8:o.
26. Doctor Grefwe Fredric Bogislaus von Schwerin. Född i Stralsund 7 Oct. 1764. Fadr.Riks-Rådet m.m. Grefwe Jacob Philip v. Schwerin. Modr. Grefwinnan Charlotta Sophia Margareta von Bohlen. Tidigt bestämd för militärisk tjenst studerade han ifrån 1777 wid militär-academien i Berlin till 1780, och sedan wid Upsala academi till 1782, då han åter utreste, fortsättande studierna i Strasburg och besökte Schweitz, Frankrike och Holland. Hade under tiden fått fullmagt som Adjutant wid Westgöta Cavalleri. Återkommen beslöt han studera theologi och lät inskrifwa sig 1785 wid Upsala academi. Erhöll afsked ur krigstjensten 27 Sept. 1785. Efter ett år erhöll han Konungens fullmagt att wara ord. Kongl. Hofpredikant med säte och stämma i HofConsistorium 1 Sept. 1786. Undergick prest- och past.-ex. i Linköping 12 Oct. samt wigdes i Domkyrkan ib. d. 15, sedan han s. d. i högmässan hållit sin första predikan. Förrättade sin inträdespredikan i Upsala Domkyrka 29 Oct. i Konungens och Kronprinsens närwaro. Begaf sig derefter till Tyskland och stadnade i Göttingen, der han wid academiens jubelfest erhöll Phil. Magisterbref i Sept. 1787. Återkom s. år och begynte tjenstgöringen wid Kongl. hofwet. Emellertid hade förslaget till Sala pastorat i wederbörlig ordning blifwit uppsatt och äfwen efter uppkommen twist af Konungen stadfästadt, men med åsidosättande af stadens privilegier utnämdes Grefwen 19 Mars 1788 till denna lägenhet under allmän förwåning. Tilltr. s. å. Contr.Prost 2 Maj och 16 Juni af Biskopen introducerad. Kort derefter på hög befallning Konungen följaktig till Finland såsom Fältprost wid arméen, men återkom i Sept. s. å. Kallad att profpredika till Kyrkoherde-beställningen wid Stockholms Storkyrka 1800 och 1811. Theol. Doctor i Upsala 1809. Bewistade såsom hufwudman för sin ätt alla riksdagar från 1812 och war wid riksdagarne 1812—1815 Ordförande i särskilda utskottet, 1828—1830 i Statsutskottet. Ledamot af K. Nordstj.-O. 28 April 1817. Revisor i Stats-, Banco- och Riksgäldswerken s. å. Fullmägtig i Riksens Ständers Bank 1823. Ledamot af Tryckfrihets.Comitéen s. å. Led. af Wetenskaps-academien i Stockholm 22 Febr. 1804 och Kejserl. Finska Landthushållnings-sällskapet i Åbo, samt Correspondent af Kongl. Landtbruks-acad. i Stockholm 3 Dec. 1812 och ordin. Ledamot 1822. Blef 1804 utsedd till Præses i nästa prestmöte, men en sådan sammankomst i stiftet inträffade icke före hans död. Om Grefwen af werklig böjelse ingått i presteståndet är swårt att säga. Icke kunde det slutas af hans föga tjenstgöring samt täta och långwariga wistande i Stockholm. Församlingarnes wård lemnades mest till Adjuncter och v. Pastorer, äfwensom Contracts-expeditionen ifrån 1820 bestriddes af Kyrkohh. i Kumla och Kila. Mera nöje hade han att arbeta för allmänna uppfostringen, hushållningen, i statistiken och i synnerhet i banco- och penningewäsendet. Onekligen har han med detta gjort sig ganska förtjent af fäderneslandet och då han trodde sig genom skickliga vicarier hafwa gifwit kyrkan sin rätt, må den saken lemnas för hans räkning. Död efter längre tids afmattande sjukdom i Stockholm under påstående riksdag 9 April 1834. Begrafnings-ceremonien skedde 17 April i S:t Claræ kyrka med tal af Biskopen Doctor Franzén. Processionen, hwaruti Kronprinsen deltog, utgjordes, utom den dödes anhöriga och enskilda wänner, af de flesta nationens representanter, alla tjenstemän i det werk, hwars styresman han warit, samt en deputation af Stockholms handlande borgerskap.
Gift 17 Nov. 1788 med Lovisa Charlotta af Pettersen, dotter af Kongl. Secreteraren J. A. af Pettersen och E. L. Forbes, f. 1767, död 20 Jan. 1839. Barn: Wilhelmina Charlotta, f. 1789, g. m. ÖfwersteLieutenanten och Ridd. A. W. Söderhjelm; Philip, f. 1790; Fredric Hugo, f. 1791; Lovisa Mariana, g. m. Capit. C. G. Wigström; Eleonora Charlotta Ph. Fr., g. m. Kammarherren C.J. Hallenborg; Carl, Capit. wid Westmanlands regimente.
Skrifter: Skrifter i Uppfostran och allmän Cultur. 1 H. Ups. 1806. 8.o. — Grundritningar till Staternas Historia. 1 Afd. Ups. 1811; 2 Afd. Ib. 1813. 8:o. med twenne stora chartor. — Om Förlägenheten i allmänna rörelsen, Orsakerna dertill och botemedlen deremot. Yttrande till särskilda Utskottets protocoll d. 6 Juni 1815. Sthm s. å. — Anförande till beswarande af yttranden öfwer det särskildta Utskottets betänkande. Ib. 1815. 8:o. — Anförande innefattande anmärkningar wid betänkandet angående allmänna penningerörelsen. Ib. 1818. 8.o. — Läsning till utbredande af medborgerliga kunskaper. Ib. — Bidrag till kännedom af Fäderneslandet. Ups. 1817. 8.o. — Om Riksdagar i allmänhet och några nästa Riksdag förekommande mål. Sthm 1822. 8:o. — Författningar rörande Bancowerket i sammandrag och med anmärkningar. Sthm 1828. 8:o. — Handlingar ang. Silfwerköp till Realisationens werkställande samt förändring i Bankens organisation. Ib. 1831. 8:o.
27. Mag. Lars Christian Tunelius. Född i Upsala 22 Juni 1785. Fadr. Lars Tunelius, Acad. Bokhållare, son af Prosten i Nora. Modr. Christina Charlotta Össberg. Genomgått Upsala Cathedralskola. Stud. 1803 och fick såsom Uplandus ett slägtstipendium. Magister 1809. V. Apologist wid Cathedralskolan s. å. Disput. Præsid. 1810. Pwgd Dec. s. å. Amanuens i Kongl. HofConsist. 11 Febr. 1811. Past.ex. i Upsala s. å. Lärare wid Handtwerksskolan i Storkyrkoförsamlingen 12 Oct. 1811—1815. Notarie i HofCons. och ord. Kongl. Hofpredikant 25 Sept. 1812. Tillika Commin.Adjunct wid S:t Claræ församling 1½ år. Legationspredikant och Pastor wid Swenska församlingen i London 20 Mars 1816. Commin. i S:t Claræ församling i Stockholm 1 Dec. 1817. Hållit Tal för Swenska acad. 20 Dec. 1821. Kyrkoh. i Adolf Fredrics församling 19 Jan. 1824. Revisor i BancoDisconten 1826. Fullmägtig i Riksgäldscontoiret 1830—38. Capellan wid Kongl. Maj:ts Orden 24 Juni 1832. Revisor öfwer Götha Canal 1836. Utnämnd Kyrkoh. i Sala församlingar 27 April 1838, sedan han ibland de profwande erhållit flesta rösterna. (Orsakerna till den långa tidsutdrägten för detta pastorats besättande upplyses af Westmanlands Läns Tidning 1838, N:o 5.) Tilltr. s. å. ContractsProst i Oct. s. å. Stiftets Fullmägtig wid riksdagen 1840. L. N. O. 23 Maj s. å. Predikade i prestmötet 1842. Är Ledamot af Kongl. Patriotiska Sällskapet, af Sällskapet pro Patria, af Evangeliska och Bibelsällskapet i Stockholm, af Dito i Westerås, för öfrigt af flera Committéer och Directioner under tjenstetiden i Stockholm. Afsade sig Contractsbestyret 1844.
Gift 21 Maj 1816 med Sara Johanna Hazelius, dotter af Capit. wid Stockholms Borgerskap, Lärftskrämaren Joh. Hazelius och Lov. D. Keyser, f. 1793. Barn: Johanna Lovisa Charlotta, f. 1 Mars 1817; Lars Johan, f. 29 Juni 1818, Lieutenant wid Westmanlands regimente.
Skrifter: De servatis sub barbarie Medii ævi litteris. Ups. 1810. — Prestmötespredikan. West. 1842. 4:o.
2. Pastorer vid Grufförsamlingen
innan densamma förenades med staden.Nicolaus — Esbernus — Martinus — Petrus — Magnus Olai — Fransiscus — Matthias Olai — Gabriel — Nicolaus Swenonis Isogæus — Johannes Petri Wallensis.
1. Nicolaus, Canonicus Arosiensis et Curatus de Monte Argenti A:o D:i 1435, war frater in Convivia Corporis Christi.
2. Esbernus eller "Herr Esbjörn på Sölffbergh" af en förlikningsdom i dråpmål, dat. Westerås A:o D:i 1498. Sahlstedt tyckes orätt upptaga honom för en Bergs-Öfwerste wid Silfberget i Stora Tuna.
3. Martinus de Monte Argenti, af en skrift 1500. Har af Biskop Rudbeckius med den titeln blifwit ansedd för prest och hörande hit.
4. Petrus, endast känd såsom fader till Konung Erics beryktade Minister Göran Pehrsson, som skref sig Salamontanus, och i sin bästa ålder miste lifwet 1568.
Görans moder Anna bodde i Grufbyn, hwaraf kan slutas att mannen warit prest wid gruf-församlingen. Det är antecknadt, att ock hon olyckligt omkom 1568. En annan son Christiern war också i Konungens Canzli.
5. Magnus Olai kallas Sacellan wid Sala grufwa 1541 med tillägg, att han ock af Konungen blifwit tillsatt. Den olika titeln för denna gång synes icke kunna utesluta honom ur serien.
6. Fransiscus, Pastor wid gruf-församlingen på 1580- och 1590-talen, hade till underhåll af kronan 2 pund spannmål af Wäsby gård. Död 1597.
7. Matthias Olai, Capellan i Säby, men afsatt 1595 totius Cleri suffragio. Till nåder upptagen och Commin. i Nora 1596. Confirmatus Pastor Salamontanus 5 Maj 1598. Hade ock lika underhåll ifrån Wäsby gård. Död eller flyttad war han 1610.
Gift 1596 med Karin Larsdotter i Säby.
8. Gabriel, Pastor wid gruf-församlingen, nämnes 1610 och 1612. För särdeles förbrytelse afsatt 1614. Kallad sedan olim Salensis och biträdde i flera församlingar utan att få stadig tjenst. Är troligen den, som först finnes warit Capellan wid Stora Kopparberget och är der i förteckningen upptagen. Död 1621.
9. Nicolaus Swenonis Isogæus efterträdde i gruf-församlingen 1614. Se Past. i Wika.
10. Johannes Petri Wallensis, den siste Pastor i den församlingen 1622. Efter mycket motstånd måste han 1628 afträda ifrån tjensten, som nu blef alldeles indragen *). Se Past. i Himmeta.
*) Likwäl underhöllos framgent för betjeningen och arbetarne wid grufwan prester, som förrättade dagligen bön, stundom predikan, catechesförhör m.m. Desse woro dock merendels sådane, som tillika wid stadskyrkan eller skolan hade annan tjenst.
Laurentius Laur. Prestbeckius — Petrus Petri Petræus — Andreas Martini Wikæus — Andreas Andr. Noræmontanus — Petrus Andreæ Ihrestadius — Petrus Andreæ Wagstelius — Andreas Johannis Scheplerus — Johan Tiljander — Magnus Forsgren — Johan Lexelius — Carl Gottmark — Eric Swederus — Enoch Johan Söderquist — Eric Israel Göthe — Anders Törnblom.
1. Laurentius Laur. Prestbeckius. Son af Pastor Lars Holgeri i Stora Schedwi. Stud. 1625. Pwgd 1631. Collega Scholæ i Westerås, då han 1632 begärdes hit. Död 1633.
2. Petrus Petri Petræus. 1634. War tillika Pædotriba i staden. Se Past. i Möklinta.
3. Andreas Martini Wikæus. 1640. Tillika Capellan i Landsförsamlingen. Se Past. i Orsa.
4. Andreas Andr. Noræmontanus. 1653. Kallas 2:dus Sacellanus, d. w. s. i staden. Se Past. i Björksta.
5. Petrus Andreæ Ihrestadius. 1654. Också för båda församlingarna. Se Past. i Romfartuna.
6. Petrus Andreæ Wagstelius. Född i Dingtuna och Wångsta. Okänd till dess han pwgdes 15 Dec. 1653. War då Informator och Huspredikant hos Fru Brita Cruus. UnderCapellan i Westerås 1661. Prot. in Synodo: "emedan nykomne UnderCapellaner plägade få præmissera på mormässodagen (göra sin förstmässa) och nu war en lärd person och god predikant, ty begärade Biskopen att Presterskapet wille honom något rundeligen meddela i pungen." Commin. här 1665, då församlingarna fingo hwar sin. Han sökte wäl 1668 att åter få tjensterna förenade, men det nekades, och den lärde personen kom icke till bättre. Död i Dec. 1681.
Gift med Catharina, som war enka då han tog henne, död 1686. Barn: Olof, Jordegare i Wångsta; Andreas, nämnes Studiosus splendissimus, Rusticus miserrimus.
7. Andreas Johannis Scheplerus. Född i Haraker och Skeplersta wid 1650. Stud. 1670. Pwgd 13 Nov. 1675 till Pastors Adj. i Stora Schedwi och tillika socknens Skolelärare. Åtog sig ock att predika i då warande Capellet i Löfåsen. War synnerligen älskad och kallades till Capellan på stället 1683, men utestängdes, då Joh. Schult med Konungens stränga promotorial påtrugades församlingen. Wald hit 1685, då en annan blef swiken i sitt hopp. Wann lika förtroende här som i Schedwi, och omtalas med beröm. Död i Sept. 1693.
Gift 1677 med Anna Kolmäter från Stora Klingsbo i Schedwi, omgift med den följande. Barn: Andreas, blef Krigsprest. Carl, Underofficer; Magdalena, g. m. J. Rick i Sala; Anna, död ogift. Såsom exempel på Consistorii omsorg, att, enligt denna tidens författning, taga kännedom om sterbhusens tillstånd och att se barnarfwets säkerhet i taka händer, må nämnas uppgifna behållningen i ett bergeligt Capellanshus här, då enkan tillföll hälften 1124 daler 13 öre och hälften 4 barn. Böckerne woro 43 auctores.
8. Johan Tiljander. Född i Ramsberg 1659. Dotterson af Pastor ibid. Herr Joen; men då föräldrarne sedan bodde i Linde togs namnet af Tilia, Lind. Stud. 1678. Collega Scholæ i Fahlun 1686. Pwgd 2 April 1687. Capellan i Sätterbo och Predikant wid Kronohospitalet i Arboga 1692. Transp. hit 1695. Respondens i prestmötet 1700. Låg i ständig twist om företrädet med Bataillonspredik. Essén, som under Prosten Kolthoffs långwariga swaghet hade dispositionen i församlingen. Klagade flera gånger i Consist. öfwer de oförrätter han såsom ordinarie måste lida af en Adjunct, och skref sina epistlar på latin rätt skarpt. Hade såsom kunnig och förtjent man många recommendationer, äfwen af Enkedrottningen, att få pastorat, men förgäfwes. Död här i Febr. 1732.
Gift 1695 med Anna Kolmäter, företrädarens enka, f. 1656, död i Mars 1744. Barn: Samuel, Rådman i Sala, hwars son Jonas blef Capitaine i Fransk tjenst; Jacob, Notarie i Sala Bergsrätt; Elisabeth, som straxt förekommer.
9. Magnus Forsgren. Född i Fahlun 1693. Fadr. Olof Jansson, okänd till stånd, dog här hos sin son 1744, 83 år gammal. Kom 1712 till Upsala acad. och hade 3 år privat underwisning af sin slägtinge Theol. Adj. Jonas Fahlenius, och gick sedan gratis i hans collegier till 1718. Pwgd 17 Juni 1719 och Adj. hos Tiljander. Tillika af bergslaget antagen till predikant wid grufwan, en swår tjenst, då presten hwarje söknedag winter och sommar måste kl. 5 på morgonen wara wid grufwan att förrätta bön. Commin. efter swärfadren 1733, och war då nog uttröttad. Död 3 April 1743. Nådåret bestriddes af en Finsk flygting, H. Thorenius.
Gift 8 Oct. 1720 med Elisabet Tiljander, företrädarens dotter, f. 1698, död 2 Juli 1767. Barn: Anna, ogift; Jonas, Justitiarius i Alingsås; Brita Elisabeth, g. m. Prosten Dicander i Kumla; Jacob, Guldsmed i Arboga; Fredric, Sidenwäfware i Stockholm; Helena Catharina, g. m. Bokhållaren S. P. Alan i Sala.
10. Johan Lexelius. Född i Leksand 6 Sept. 1707. Fadr. Commin. 1728 hade han ifrån Westerås fått ett godt testim. till Upsala academi. Disput. pro ex. och gick längre till Magistergraden, men afbröt och, pwgd 3 Juli 1736, antog att wara Nådårspredikant efter Pastor i Berg. Likaså i Husby 1737, och förblef hos den följande till 1745, då han tillträdde Capellanstjensten här. V. Pastor En stadig man till kropp och själ, som sällan sågs i någon affect. Af hjertat sitt embete tillgifwen och underlät aldrig med fitt dryga arbete att dock fullskrifwa sina prediko-concept. Efter hälsofullt och werksamt lif död af slag i rötfeber 3 Maj 1773. Icke gift. Begrofs af Doctor Wrangel med predikan.
11. Mag. Carl Gottmark. 1773. Lika arbetsam som företrädaren, sin morbroder, och nästan mera, såsom tillika Grufpredikant. Se Past i Norrberke.
12. Eric Swederus. Född i Westerås 5 Oct. 1741. Fadr. Joh. Swederus, Handlande, af samma slägt som andre prester med detta namn. Modr. Christina Regina Norman. Stud. 1760. Pwgd 11 Sept. 1767 och sändes af Consistorium att biträda Commin. i Kungsåra. Kom 1769 till Pastor i Skinnskatteberg och skötte nådåret efter honom. V. Pastor i Garpenberg 1773. V. Commin. i Avesta 1774. Adj. Past. i Sala 1775. Commin. loci 1782. Af förnöjsamt sinne, med mycken lätthet för tjensten, som han utan biträde i all dess mödosamhet förestod till de sista åren. Död 15 Febr. 1809.
Gift 1. 24 Febr. 1771 med Beata Maria Arhusiander, dotter af Commin. i Skinnskatteberg, f. 1749, död i Jan. 1804. Af 10 barn: Gustaf, Skeppare i Westerås; Samuel, Handlande; Maria Eliana, g. m. Logarfwaren J. Beckman och Skomakarmästaren J. E. Forsman. Gift 2. Aug. 1804 med Anna Maria Berlin, dotter af Bokhållaren O. Berlin och M. Schagerström, f. 1775, död 1 Maj 1811.
13. Enoch Johan Söderquist. 1809. Se Commin. i Norrberke.
14. Eric Israel Göthe. 1821. Se Past. i Grytnäs och Avesta.
15. Mag. Anders Törnblom. Född i Skultuna 2 Nov. 1795. Fadr. Prost. Stud. 1816. Pwgd 19 Maj l 821, kallad af Brukspatron Adlerwald. Past.Adjunct i Sala 1824. Magister 1827. Af 4 sökande Commin. här 20 Juli 1835. Tilltr. 1836. V. Pastor s. å. Dito 1844. Respondens i prestmötet 1812.
Gift 18 Oct. 1832 med Sophia Wilhelmina Weijel, dotter af Kopparslagaren och Rådmannen Tob. Weijel och Hel. Marg. Frevelius, f. 23 Nov. 1804. Barn: Anders Wilhelm, död; Sophia Helena Catharina, f. 2 Jan. 1835: Carl Anders Tobias, f. 22 Nov. 1836; Charlotta Johanna Wilhelmina, f. 14 Juni 1840.
4. Comministrar i Landsförsamlingen
Laurentius Holgeri — Benedictus Erici Byensis — Matthias Olai Lexander — Andreas Martini Wikæus — Petrus Andreæ Ihrestadius — Abrahamus Nicolai Moklinus — Ericus Matthiæ Bodinus — Petrus Essenius — Christopher Schilling — Lars Essén — Eric Wielke — Christopher Schilling — Abraham Leverin — Olof Frebelius — Pehr Nibelius — Eric Schultzberg Olofsson — Johan Berglind — Carl Magnus Törnander.
1. Laurentius Holgeri. Af Upsala mötes underskrift 1593. Är troligen den som blef Pastor i Stora Schedwi.
2. Benedictus Erici Byensis träffas först 1620. Pastor Åke klagade 1633 i Consist. att han skulle mista denna sin goda Capellan, då Borgarne wille hafwa twå predikningar på Söndagen och twå bönedagar i weckan, ehuru de icke woro flitige att gå i kyrkan. Se Past. i Ramnäs.
3. Matthias Olai Lexander. 1633. Måste lemna klockarebordet åt den olycklige Herr Herrman i Lillhärad, som nu fick klockaretjensten här. I stället gafs åt Matthias till boställe af gamla Grufpastorsegorna. Se Past. i Wenjan.
4. Andreas Martini Wikæus. 1640. Tillika Capellan i staden. Se Past. i Orsa.
5. Petrus Andreæ Ihrestadius. 1650. Också för båda församlingarna. Se Past. i Romfartuna.
6. Abrahamus Nicolai Moklinus. Född i Möklinta. Fadr. Pastor. Depon. i Upsala 1641. Pwgd 29 Juni 1653 och Nådårspredikant efter sin fader. Pastors i Sala Adj. 1654. Förhastade sig i kärlekswägen, att han till straff en tid war ifrån tjensten. Förblef hos Mäster Olof till 1665, då han antogs till Capellan. Dog 1668. Begrofs 1 Sept.
Gift med Justina Elfvius, som blef conserverad. Barnen togo namnet Macklin: Nils, studerade, sedan okänd; Christina. g. m. Claes Prytz i W. Fernebo; Elisabeth, g. m. Pædag. Fahlbeck i Norrberke; Anna, g. m. Commin. Wangström i Säby.
7. Ericus Matthiæ Bodinus. Född i Haraker och Bengtsboda 1641. Fadr. Matts Berg hade tjenat upp sig till Capitaine. Stud. 1664. Collega Scholæ i Westerås 1667. Pwgd 16 Maj 1669 och straxt Commin. här. Död 1686.
Gift 1. 1670 med Justina Elfvius, den förres enka och dotter af Pastor Petr. Sudermannus i Elfdalen, död i Maj 1677. Gift 2. 1678 med Sara Rabenius, Pastorsdotter i Kungsåra, död i Sept. 1695, 42 år gammal. Barn: Johan, Commin. i Rättwik; Margareta, g. m. en Jöns Jönsson och Rotmäst. Kiefström i Sala; Brita, g. m. Föraren L. Strömbeck i Mora.
8. Petrus Essenius. 1686 antagen, som skedde rätt behändigt. Prosten, hans morbroder, som ansåg tiden böra iakttagas, men på dagen ej kunde komma till socknekyrkan, skref ett kort bref till församl. att han utsett Hr Pehr till Capellan, såsom född och wälkänd i socknen, med goda gåfwor och allwarsamt lefwerne, och wille de hafwa honom, skulle samtelige sätta sina namn och bomärken på samma bref. Så skedde och Consist. confirmerade. Se Past. i Möklinta.
9. Christopher Schilling. 1704. Se Past. i W. Wåhla.
10. Lars Essén. Född här 9 Sept.1687. Son af ofwanst. N:o 8. Sändes med informator till Upsala academi Responderade 1709 för E. Benzelii monumenta Ecclesiæ SuioGoth. P. I. Pwgd 20 Dec. 1712 och Pastors Adjunct i Arboga. E. O. Predikant wid Lifdrabanterna 1718, men hade ingen recommendation deraf. Commin. här 1720. Respondens i prestmötet 1721. Död 8 Maj 1722.
Gift 1718 med Anna Catharina Törning, som blef omgift med den följande. Barn: Pehr, Fältskär i Alingsås; Johan, Pastor i Lillhärad; Elisabeth Regina.
11. Eric Wielke. 1723. Se Past. i Medåker.
12. Christopher Schilling. Född i Sala stad 28 Jan. 1704. Son af ofwanst. N:o 9. Studerade i Westerås och ifrån 1720 i Upsala. Pwgd 29 Mars 1728, då han kom till Pastor i Swärdsjö, der han hade god trefnad. Likväl hände honom den olyckan, att på en capellsfärd köra ned i sjön och utom det, att han blef förkyld, fick han en swår stöt för bröstet, hwilket allt medförde en beständig sjuklighet. Waldes 1743 med fägnad af församl. till Commin. här, men swagheten tog snart öfwerhanden och han dog 26 Febr. 1748.
Gift 1743 med Marg. Christ. Westring, som blef omgift med BergslagsKamereraren Nils Moell. Nämnes dock Söderman då hon uppgafs död 30 April 1802, 80 år gammal. Hade med Schilling inga barn.
13. Abraham Leverin. Född i Slagårda, Lillhärads socken, 2 Juli 1713 Fadr. af lika namn, Frälsefogde. Modr. Ingrid Jonsdotter. Stud. 1734. Pwgd 26 Maj 1742 och CapellansAdj. i Köping. Tillika Collega Scholæ 1744. Commin. här 1748. Föll efter några år i en sjukdom, som betog honom all förmåga för tjensten och under fåfänga försök att att winna förbättring genom läkares hjelp, försatte hans hus i ytterlig fattigdom. Redan 1754 war tillståndet så swårt, att den gode Prosten Ramzelius måste till Consist. framställa nödwändigheten att widtaga någon utwäg till de olyckligas bergning. I 14 år hade hans elände warat och hållit honom i sängen, då han afled 3 Aug.1765.
Gift 1744 med Christina Gusselius, Capellans-dotter i Erwalla och enka efter Adjuncten Joh. Schultzberg, död 1773. Barn: Abraham, död studerande; Jonas, Handlande i Stockholm; Brita Christina, g. m. Kronolänsman Jac. Ekman i Thorstuna.
14. Olof Frebelius. Född i denna församling och Frebrunn 1722. Föräldrarna bondfolk. Gemensamt med en slägtinge ifrån samma ort, som nämnde sig med andra stafwelsen af byns namn, kom han lika sent att läsa och war nära 30 år gammal, då han kom till acad. Pwgd 5 Oct. 1755 och Adjunct hos Commin. i Jernboås. Flyttade 1762 till den olycklige Commin. Leverin och förestod hela hans tjenst. Fick också efter honom för egen del mottaga sacellanien 1766. Död 12 Febr. 1773.
Gift 1757 med Elisabeth Magdalena Thurin, som omgiftes med den följande. Barn: Johan Eric Frebell, Bruksbokhållare; Brita Elisabeth, g. m. Prosten E. W. Nyberg i Nora, Upsala stift; Helena Margareta, g. m. Kopparslagaren Rådman Tob. Weijel i Sala.
15. Pehr Nibelius. Född i Sewalla och Korgesta 22 Oct. 1733. Fadr. Rusthållaren Carl Nibelius, Capellans-son i Hubbo. Modr. Christina Pehrsdotter. Stud. 1757. Pwgd. 18 Febr. 1761 i Stockholm af Biskop Benzelstierna. Först Pastors Adjunct i Sewalla, Dito i Romfartuna 1766 och i Möklinta 1769. Befullm. till denna sacellani 9 Nov. 1773. Död 7 Oct. 1783.
Gift 1774 med Elisabeth Magdalena Thurin, företrädarens enka och dotter af Commin. i Jernboås, f. 1732, död utan barn med denne sin man 13 Mars 1820.
16. Eric Schultzberg Olofsson. 1784. Se Past. i Floda.
17. Johan Berglind. Född i Aberga by af Tillberga socken 4 Dec. 1762. Fadr. Jan Ersson, Bonde. Modr. Anna Catharina Ek, soldatdotter, f. i Stralsund. Stud. 1786. Pwgd 28 Maj 1789 och förordnad att biträda Pastor i Sewalla. Informator på Schenströmska barnhuset i Westerås 1791. Undergick Past.ex. 1796. Lemnade tjensten på barnhuset och antog Adjuncturen hos Pastor i Kila 1797. Wald Commin. här i April 1806. Tilltr. s. å. Kallad att aflägga prof till Sala pastorat 1838, som ock skedde 18 Febr. Skötte tjensten utan medhjelpare intill sista året. Död såsom stiftets presterskaps Senior 22 Maj 1844.
Gift 25 Dec. 1809 med Catharina Elisabeth Liljander, dotter af Kronofogden O. Liljander och Brita Cath. Sahlbom, f. 11 Juli 1781.
18. Carl Magnus Törnander. Född i Lundby socken 5 April 1806. Fadr. Rusthållare. Stud. 1828. Pwgd 31 Maj 1831 till Adjunct i Ängsö. Hade tjenstgjort i Sundborn, Wenjan, Särna, Elfdalen och Hjulsjö, då han 1842 blef den föregåendes Adjunct, samt omsider dess efterträdare genom fullm. 13 Jan. 1845.
