- Kyrkoherdar
- Comministrar.
1.
Kyrkoherdar
Magnus
— Esbernus — Haquinus Petri
— Matthias Ragvaldi — Laurentius
Gudmundi — Petrus — Edvardus
Gudmundi — Sweno Erici — Ericus
Petri — Johannes Michaelis Cuprimontanus —
Magnus Hieronymi Smolandus — Ericus
Olai Arbogensis — Ericus Ingelberti Barkman
— Christiern Torner — Lars Tunelius
— Olof Norstrand — Jacob Lorentz
Westman — Magnus Swederus.
1.
Magnus. Nämnes i ett bref 1459. Dock är icke säkert om han hörer
hit eller till Norberg.
2. Esbernus.
Uppföres såsom wittne i ett bref af år 1484.
3. Haquinus
Petri. 1496. Kan med trygghet skiljas ifrån Norberg, som nu företer
en annan person.
4. Matthias
Ragvaldi eller Mattis Ravalson. Har af Örnhielm träffats
i ett permebref utan att han kunnat finna årtalet.
5. Laurentius
Gudmundi. Också till blotta namnet uppförd, och den förste i Biskop
Rudbeckii anteckning.
6. Petrus.
Kallar sig sjelf "Peder i Noreskoga", då han 1556 satte sitt namn och
sigill under skattskrifningslängden för denna socken.
7. Edvardus
Gudmundi. War 1560 Pastor i Kils församling i Nerike och kom derifrån
hit 1563. Flyttade 1577 till Swennewad och på 1580:talet widare till
Axberg. Blef död i stor torftighet på Örebro hospital, 90 år gammal.
8. Sweno
Erici. Är ansedd höra till 1577—1590.
Hans namn är dock icke utsatt i K. Johans bref af 11 Mars sistn. år,
deruti han gifwer ett hemman Östersund till Noreskoga prestebord för
de egor, som blifwit borttagna och Bergmännen gifna till tomter, hwaraf
de gjorde kronan skatt och skuld.
9. Ericus
Petri. Kommen ifrån Helsingland, war Pastor här då han 1593 underskref
Upsala mötes beslut. War 1598 i Capitlet och förliktes med sin Capellan
om lönen. Predikade in synodo 1595 öfwer 1 Joh. 2. På riksdagen i Stockholm
1600, efter samtl. Biskoparnes beslut, afsatt ifrån embete och lägenhet,
emedan han samtyckt till ägtenskap emellan Nils Warg i Nora och en enka,
hwars förra man warit Nils's styffader (?). Ägtenskapet skulle
dock så fullbordas.
Gift med systern till hans
Commin. Matthias Olai.
10. Johannes
Michaelis Cuprimontanus. Son till gamle Herr
Michel, Kyrkoh. wid Kopparberget. Såsom dess Capellan samtyckte
han 1577 till den nya Liturgiens antagande och fick 1578 efterträda
sin fader i pastoratet. Stiftets fullmägtig på riksdagen 1590. Satte
sitt namn under Upsala mötes beslut 1593. Åter Riksdagsfullmägtig
1594. Då det bekanta Näftåget föregick 1598, höll han K. Sigismunds
parti, så att han ock på kyrkowallen uppläste ett Konungens bref, att
ingen, wid lifsstraff tillgörandes, skulle hysa Hertigens folk. Detta
förbittrade allmogen och wållade att han kort derpå blef alldeles skiljd
ifrån tjensten. Men den fromme Biskop Bellinus, som sökte hans upprättelse,
halp honom 1600, att blifwa Pastor i Nora, der han dock stadnade korrt
tid. Då pesten grasserade 1603, flydde han med hustru och barn åter
till Kopparberget och satte sig ned såsom brukande bergsman. Wann förmögenhet
och anseende, war flera år Kyrkowärd och kallades af sitt boställe "Herr
Hans i Kämparfwet." Död 1612.
Hustruns namn är icke kändt,
men deras många barn äro antecknade. Michael,
kallade sig Chalcander, blef en hederlig Pastor i Munktorp; Eric,
Bergsman i Nygården; Daniel, Bergsman, gift i Rottneby; Anna,
g. m. Rådman Lydert Otto, Silfwerströmars stamfader; Esaias,
Bergsman i Fahlun; Sara, g. m. Eric Persson i Smedsarfwet; Jeremias,
Bergsman, slagen i grufwan; Elisabeth, g. m. Bergsman Måns Ericsson;
Margareta, g. m. Bergsman Göran Nilsson Korp i Stämnarfwet; Susanna,
g. m. Herr Gabriel, Commin. i Kopparbergs
församl.
11. Magnus
Hieronymi Smolandus. Hade efter den tidens sed studerat på många
orter, slutl. i Westerås, der blifwit Pwgd och Sacellanus
Domesticus hos Pastor i Sewalla. Då denne afsade sig tjensten,
för att sätta sig i ro 1594, fick mågen efterträda i pastoratet. Socknen
war liten och swag, sedan den ock wid denna tid mistat några byar eller
gårdar till en nästgränsande församling af Upsala stift, hwarföre
han snart sökte och wann flyttning hit 1603. Men äf wen här hade han
swårt och beklagade sig för Konungen, att han af 137½ mantal,
som socknen utgjorde, icke hade någon tionde af säd, qwickt eller smör,
utan hans fattiga åhörare, som intet jordbruk egde, gifwa honom hwar
100 osmundsjern, hwarföre han icke kunde utgöra bewillning efter hemmanstal.
Derpå erhöll han Konungens bref dat. Stockh. 22 Nov. 1612, att för hela
socknen få erlägga en läst osmund. Wid tilltagande år sjuklig och länge
sängliggande. Då han derunder besöktes af sin gamle wän Hr Olof i Näsby,
gaf han honom det uppdrag, att för Biskopen beskrifwa hans fattiga tillstånd,
aflägga tacksägelse för all gunst och recommendera den goda hustrun
till det bästa. Död 1633.
Gift 1. med Anna Salvidsdotter,
Kyrkoh.dotter i Sewalla. 2. med Anna
Pedersdotter, som lefde ännu 1646. Barn: Hieronymus,
Commin. i Nora; Jacob, Pastor
i Rytterne; Maria, g. m. Joh. Tiste,
Pastor i Kärrbo.
12. Ericus
Olai Arbogensis. Född wid 1590. I födelseortens skola, som nu hade
synnerligt anseende, inhemtade han sin första kunskap, men frequenterade
ock den i Westerås länge, förrän han 1619 begaf sig till acad. Efter
treårigt wistande i Upsala hade han utwäg att få göra en resa till Tyska
academier, der han en längre tid arbetade upp sig i språk och wetenskaper.
Han förmantes i Cons. "hafwa en skickligare habitus
och akta sig för collegia
hæretica." Sattes 1624 till Supr. Collega i Arboga
skola. Pwgdes i allmänt prestmöte s. år och blef tillika UnderCapellan
i samma stad. Rector Scholæ 1627. Prot. 17 Nov. 1630: "Frågades,
om Rector Arbog. wille komma til gymnas. och antaga någon lectionem
Hebræam, Physicam, Mathemat." etc. Resp. sig wara tillfrids
med det Consist. gjorde, allenast honom icke pålades någon läxa, som
han icke kunde med." Efter aflagdt prof blef han följ. år Hebr. L. Lector,
Notarius in
Westmanniam och 1633 Inspector öfwer Capitlets byggningar.
Biskop Rudbeckius såg ogerna att en Lector snart flyttade, men då Arbogensis
kallades att profwa i Nora och straxt blef antagen, samtycktes dertill
in synodo
Pastorum redan 1633. Tilltr. 1634. Befordran war icke
stor och lägenheten ännu swag. Sedan lades ock något af socknen till
Grythyttan och prestbordet förminskades, hwarföre Pastor 4 April 1647
fick Drottningens bref, att för sin tid njuta tionde af Nora
Kyrkoherberge. God prest, i helsotiden werksam, war han älskad af sin
församling. Prestmötspartes hade han: att respondera 1625 och 1635,
att predika 1639 och 1654. Riksdagsman i Nyköping 1640. Hade nog förtroende
af Consist. äfwen till inspection öfwer någon grannpastor, men dock
aldrig Prostnamn. I hans tid byggdes kyrkorna i Hjulsjö och Jernboås,
blefwo försedde med egna prester och båda församl. annexer till Nora.
Trött och swag, war han äfwen många år mycket sjuk. Sades 1671 icke
kunna lefwa eller dö. Afled såsom stiftets Senior 17 Mars 1674. Begrofs
i Maj af Prosten Christiernin i Fellingsbro med predikan.
Gift war han 3 och måhända
4 gånger, men ingendera hustrun är känd. I något swågerskap med Domprosten
Dalekarlus nämnes han 1666. I ett bref 1662 berättas att han war
förlofwad med Hr Olofs enka i Näsby och att han lagade till bröllop.
Barn af flera kullar förekomma: Carl Norman, död stud.; Eric,
Hammarsmed; Claes, synes warit Bergsman; en dotter, g. m. Olaus
Matthiæ, Commin. i Hjulsjö; en dotter, g. m. Bergsmannen Johan
Larsson; ännu en dotter, olycklig med sitt syskonbarns man, Fogden på
Finåker. För stor skuld fick sterbhuset nådår, hwarom öfwerenskommelse
skedde med den följande.
13. Ericus
Ingelberti Barkman. Född i Sunnanby, Floda socken af Westerdalarne
1618. Fadr. Ingelbert Ericsson war bonde och synes haft medel att påkosta
sin son, då han i sällskap med twå Pastorssöner i Nås nedkom till Westerås
1632. Stud. i Upsala 1638. Tog ock en tid underwisning i Stockholms
gymnasium, hwarifrån han återkom med testim. af den sedan så olycklige
Rector Christ. Prestbeckius. Utn. Rector Scholæ
i Linde 1648. Pwgd 12 Juni 1649. Wald Commin. här 1659. Med allmänt
wunnen kärlek blef han snart i stånd att understödja sin allt mera förswagade
Pastor och hade på dess skröpliga ålderdom hela befattningen af församlingens
wård. Wäl hade församl. 1672 fått en Kongl. resol. eller lofwen, att
wid inträffande ledighet sjelf utse sig Pastor, men Biskopen fruktade
"Löpare" och skyndade att föreslå Capellanen jemte tre förtjente män
till fritt wal. Barkman antogs straxt, fick fullmagt redan 16 April
1674 och insattes till Pastor. Emedlertid hade stadens Borgmästare Joh.
Hansson hemligen werkat för en wän, AmiralitetsPastorn Gust. Mörk i
Stockholm, som ock infann sig med Konungens confirm. dat.
23 Febr. 1675, deruti han berömdes för sin tjenst i krig och frid, sades
blifwit recomm. af Amiral.Collegium och begärd af några Nora församlings
ledamöter. Genom Biskopens lyckliga bemödande blef dock detta snart
omgjordt. Då Konungen fått upplysning om målets beskaffenhet ifrån början,
gaf han sitt utslag 6 April s. år, att den förtjente Capellanen stadfästes
wid pastoratet; Mörk, som förtegat wigtiga omständigheter, skiljdes
derifrån och Landshöfdingen befaldes ransaka, huruwida Borgmästaren
war orsak till denna oreda. Barkman, sålunda hulpen ifrån sin förskräckelse,
skötte derefter tjensten med sådan ifwer och skicklighet, att Biskopen
i Aug. 1688 gjorde honom, med Konnugens tillstånd, till ContractsProst
framför den unge Pastor Sahlmonius i Fellingsbro. Alldeles förwånad
öfwer denna heder utstuderade han straxt ett grannt tacksägelsebref
derföre och tyckes in på ålderdomen nästan gått öfwer krafterna
i sitt arbete. Död i Juli månad 1693.
Gift 1. 24 Juni 1649 med
Marina Jacobsdotter i Westerås; 2. 2 Sept. 1684 med Emerentia
Larsdotter, enka efter Kyrkoh. P.
Ramsbergius i Dingtuna. Hon dog 4 Maj 1690. Barn i förra giftet:
Brita, g. m. Commin. här Ol. Skogsberg;
Maria, g. 1. m. M. Noring, Arrendator af Stiernfors, 2. med Brukspatron
Wilh. Sewallius; Catharina, g. m. A. Steffenburg, Tjenste- och
Bergsman i Nya Kopparberget.
14. Mag.
Christiern Torner. Född i Stockholm 1661. Fadr. Swen Torner,
Rådman. Efter goda studier både i Stockholm och Upsala Magister 1685.
War antagen till Notarie i HofConsistorium, då han 6 Sept. 1687 blef
Pwgd af ÄrkeBisk. i Upsala. Tillika Hofmästare eller Informator
för de Kongl. Pagerne och gjorde äfwen stundom tjenst såsom Extra-ord.
Konungens Hofpredikant. I anseende till hans synnerliga oblyghet och
sträfwa sinnelag, hwarmed han troddes bäst kunna disciplinera en grof
och stel allmoge, blef han redan 8 Aug. 1693 af Konungen utnämnd till
Kyrkoh. i dessa församlingar, der många för sin obändighet woro
nog kände. Så sades allmänt, ehuru det icke, som Westén uppgifwer,
nämnes i fullmagten. Då han snart tillträdde påstod han, ehuru yngre
än den af Konungen gynnade Sahlmonius i Fellingsbro, att blifwa ContractsProst,
hwartill ock Biskopen ansåg honom wärdig. Utan dröjsmål företog
han en nödig reformation, men gick för wåldsamt till wäga. Sedan han
flera gånger allwarligen
utan werkan förmanat Bergskarlarne, att hyfsa sina skägg omkring munnen,
för att icke wid altaret orena kalken med obehöriga lemningar, lät han
1695, efter kungörelse af predikstolen, förrätta deras skäggklippning
på det sätt, att Klockaren gick med saxen emellan båda presterne under
communionen. Då ett så owanligt företag först åklagades af Kronofogden,
sände Consist. twå Pastorer att på stället hålla undersökning och infordra
nödig förklaring. De klippte yttrade sig, att de utan förargelse och
i stillhet låtit förrättningen gå för sig. Prosten åberopade sitt skyldiga
nit för det heliga och angaf, dock obestämdt, att andre handlat mycket
wärre, såsom att en prest utdelat winet före brödet, en annan admitterat
utan skrift till nattwarden och att i en församling aktades icke kyrko-ordningen.
Sedan hwar och en i Consist. afgifwit sitt betänkande refererades målet
till Konungen, som efter lång ventilation i Rådet remitterade allt till
Consistorii afgörande, i bref af 17 Mars 1696. Den 21 April dömdes han
till offentlig afbön af predikstolen, som ock skedde, men så, att bönderne
trodde sig sjelfwe få skrapa. Skriften i original är rigtig, men endast
bewittnad af några lägre personer, emedan de förnämste wid tillfället
ej woro tillstädes. Ehuru försigtigare fortfor han allt framgent att
utöfwa sin myndighet och war en sträng, ofta obillig förman, hwaröfwer
klagades i Domcapitlet. Rector Morin ålade han godtyckligt flera onera
och skref i skolboken åtskilligt till hans nackdel. Då Commin. Myræus
presenterade i Consist. några gynnares förord till befordran, anklagades
han af Prosten för subordinationsbrott, genom förbigående af sin förman,
som bäst kände hans meriter. I bref till Bisk. Malmberg, likasom han
warit i Westerås, beswärade han sig öfwer densamme, att han utan dess
lof rest till staden och af eget beråd "förskaffat sig böcker til Bibelförklaring,
då tidens conjunctur fordrade mera betänkliga bönedagstexter." Af det
han borde gifwa sina Capellaner innehöll han årligen 2 tunnor säd, så
att Emenius lagsökte honom för 24 år. Då han på visit. i annexen såg
en bonde från grannsocknen sitta i en bänk, lät han sätta honom, såsom
obehörig der, i stocken under hela förrättningen. Med Landshöfdingen
i Örebro Baron Conr. Ribbing war han ofta i strid, hwarwid synnerliga
uppträden föreföllo, som länge utgjorde både löjliga och sårande historier.
Föga höfligare betedde han sig emot Biskop och Consistorium. I brefs
1719 yttrade han sig, att "han sjelf skulle resa till riksdagen och
behöfde icke wälja någon annan." Han finnes dock icke
någon gång haft förtroende dertill af stiftet. Wid framliden ålder blef
han tillskrifwen att förrätta prestmötspredikan, men swarade "att det
behöfde han icke, då det war allmänt bekant att han kunde predika."
Han hade ock redan 1704 i mötet dermed officierat, likasom han 1701
warit v. Præses och 1702 Ordinarius. En lärd man war han onekligen
och kände rätt wäl sina skyldigheter. Hade en synnerlig förmåga inpå
höga ålderdomen att skrifwa och förde wanligen en hwass penna. Af
hans swårlästa bref synes wäl, att han någon gång ifrån Consist. fick
en alfwarsam skrapa, men förgäfwes. Allt hwad han gjorde, ända till
hemgång i Capellanens hus, då denne war bortrest och folket gått till
sängs, förswarade, förwände eller förnekade han, trotsande till det
sidsta om någon Pastor i stiftet kunde bättre sköta sitt embete. Af
de flera, som han misshandlade war en Bergsman i
Öskewik den andre, som tappert stridde med honom och nära bragte honom
på fall. Äfwen
ifrån Consist. kommo genom Notarien flera skrifwelser till honom, såsom
det tyckes, just för att reta hans kända sinne. Oaktadt hans sträfhet
och stundom besynnerliga infall, bör han dock äfwen anses på en god
sida, och hans bemödande för ordning och skick war berömligt. Död natten
till 28 Maj 1740. Begrofs i kyrkan 8 Juni.
Gift 169. med Catharina
Söderholm i Stockholm. Hon efterlefde till 13 April 1754. Barn:
Olof, Officer wid Amiralitetet; Gustaf, Ph. Mag., Pastor
i Balingsta, Upsala stift; Daniel, v. Häradshöfding, säges blifwit
dödskjuten för olofligt umgänge med annor mans hustru; Johan
och Carl, reste utrikes, sedan okände, dock föregifwes att endera
blifwit hängd i Köpenhamn; Catharina, g. m. Kyrkoh. i Bro Mag.
P. Gisler; Anna Elisabeth, g. m.
Handlanden Sjöstedt i Stockholm.
Skrift: Oratio
Fulmen Gothicum ejusque Pax Triumphalis. Holmiæ 1680. Fol. —
Oratio Panegyrica
in natalem Seren. Regis Caroli XI. Holmiæ 1681. Fol. —
Disput. Grad. De
Decimis Hebræorum, Præs. Liljeblad. Holmiæ 1685. 8:o.
—
Tenebræ per
Terras Suiogothicas, sive Lessus et Lacrymæ in morte Suecorum Reginæ
Ulricæ Eleonoræ etc. Holmiæ 1693. Fol.
15.
Mag. Lars Tunelius. Född i Kila församl. 14 Jan. 1699. Fadr.
då Comminister, sedan Pastor i Sewalla. Hade med knappa medel fullgjort
lärocursen i Westerås då han 1718 afgick till Upsala. Lycklig med condition
hos Amiralen Baron E. D. Taube kunde han ständigt wistas wid acad. och
blef 1728 Magister. Ännu hos samme Herre erhöll han 21 Maj 1731
kallelse att wara Extraord. Predikant wid LifDrabant-corpsen och Pwgdes
1 Oct. Följande år Huspredik. hos RiksR. Grefwe Arvid Horn, hwilken
han jemte Mag. D. Evenson med trägen tjenstgöring uppwaktade, äfwen
sedan han 16 Oct.
1733 blifwit utn. E. O. Kongl. Hofpredikant. Notarie i HofConsistorium
27 Maj 1734 med lön. Ordin. Pastor wid Drabanterne 30 Dec. s. å. Ordin.
Kgl. Hofpredikant 12 Nov. 1736. Utom förslag befullm. Kyrkoherde här
26 Maj 1742. Tillträdde i Aug. s. å. Blef ock Prost, men icke i contractet
förrän 1755. Predikade i prestmötet 1744 och war vice Præses 1753.
Mycket olik sin företrädare i characteren. Med gagnelig werksamhet war
han af ett fogligt sinnelag och hans wänliga umgängessätt tilldrog honom
allas förtroende. Död 14 Febr. 1760. Begrofs 16 Mars, men hans och en
sons lik hwila i Rättwiks kyrkas sacristia.
Gift 2 Sept. 1735 med Catharina
Kumblæus, Prostens i Rättwik Mag. O.
Kumblæi dotter, f. 7 Sept. 1714, död 28 Nov. 1776. Barn: Anna
Brita, g. m. Prosten i Romfartuna Mag. P.
Kihlstedt; Fredric Ulric, död ung; Eric, Bergmästare
i Nya Kopparberget; Olof, StadsSecret. och Rådman i Örebro; Lars,
Acad. Inspektor i Upsala; Eva Maria, död ung.
16. Mag.
Olof Norstrand. Född i Norbergs socken och byen Klacken 17 Juli
1717. Hans föräldrar, Bergsmannen Olof Larsson och Anna Pehrsdotter,
sände honom wid 11 års ålder till Westerås skola, i hopp att en
gång få heder af den kostnad de anwände på honom. Student 1739. Sedan
han undergått Phil. Cand.examen 1748, pwgd 12 Juli s. år på kallelse
af RiksR. Grefwe Arv. Posse, att wara dess Huspredikant. Magister 1749.
Antog 1750, att såsom v. Pastor wårda Ängsö församling. War icke
utan hopp om pastoratet, och det föregifwes äfwen att han haft ordentlig
vocation dertill, men som återkallades. I stället inträffade att han
1751 erhöll Drottningens fullmagt att wara Slottspredikant wid Drottningholm,
hwarjemte Konungen genom öppen resolution tillade honom lika heder och
wärdighet med dess Hofpredikanter. Efter erhållit förslagsrum hit, ehuru
ej lycklig att winna flesta rösterna, utnämnd af Konungen 7 Juni 1762.
Tillträdde s. å. Introd. af Biskopen 19 Febr. 1763. Predikade i prestmötet
s. å. Hon.Prost 1764. Skötte sitt kall i wälmening utan att göra sig
synnerligen bemärkt. Död 17 Mars 1786.
Gift 1752 med Anna Enroth,
dotter af Commin. i Södertelge A. Enroth och enka efter Handelsman A.
Tillman i Stockholm,
f. 1711, död 30 Mars 1782.
Enda barnet Fredrica Lovisa dog tidigt. Af twenne styfdöttrar
blef Anna Margareta g. 1. m. Prosten Mag. Näsman
i Kolbeck och 2. m. Commin. J. Molitz
i Arboga, samt Brita Christina g. 1. m. Kongl. Hofpred. Hans
Gother, 2. med Brukspatron P. Sommor, hwilkens dotter blef Prostens
arfwinge och förekommer straxt nedanföre.
17. Mag.
Jacob Lorentz Westman. Född i Westerås 26 Febr. 1743. Fadr. Jacob
Westman, af en i staden länge bosatt slägt, war Handlande. Modr. Elisab.
Hedengren. Efter god början på födelseorten Student i Upsala 1763. Fattade
under ett längre wistande wid acad. håg för medicinen, men afrådd derifrån
af sin farbroder, Lectorn i Westerås Assessorn Doct. Westman, wände
han sig till theologien. Begaf sig 1771 till Tyskland och stadnade ett
år i Greifswald, der han efter wanliga specimina och examen blef Magister
29 Oct. s. å. Reste följ. år widare och besökte Berlin, Leipzig m. fl.
Hemkommen sökte han 1773 förgäfwes vic. Notarii-tjensten i Westerås
Consistorium. Antog derpå en condition, som gaf tillfälle att flera
år wistas wid Upsala academi, till dess han Pwgdes 25 Jan. 1781, äfwen
med tillstånd att ännu hafwa ledighet. Adjunct hos Prosten Norstrand
här wid slutet af s. å. Sedan ett vicariat för Lector Bergklint för
sjukdom gått honom ur händerna, utnämnd E. O. Bataljonspredikant wid
Artilleri-regimentet 12 Dec. 1783 och tjenstgjorde längre tider de följande
tre åren i Stockholm. Ändtligen inträffade hans önskliga befordran
genom uppoffring af den, som sjelf derwid hade närmaste intresse, då
han utom förslaget 6 Oct. 1786 erhöll Kongl. fullmagt hit. Tillträdde
s. å. Introd. af Biskopen 30 Juni 1788 och då Prost, samt 3 Aug. s.
år i contractet. En man af lättsamt lynne, som icke gerna stördes af
bekymmer eller ansträngningar. Stor älskare af snygghet och commoditet.
I hans tid skedde betydliga byggnader och reparationer både å kyrkor
och boställen. War den siste Pastor som hade Jernboås och Hjulsjö till
annexer. Erhöll på begäran afsked från contracts-beswäret 29 Juli 1818.
Stiftets Senior 28 Febr. 1822. Död 21 Dec. 1823. Begrofs 30 Dec. med
predikan af Prosten Rathsman.
Gift 1. 3 Dec. 1786, s.
dag han gjorde inträde, med Christina Lovisa Sommor, företrädarens
styfdotters dotter, se ofwanf., död 12 Oct. 1817 i 59:deåret. Barn:
Lorentz
Petter, död korrt
efter födelsen. Att denna fru, såsom fästemö, köpte honom fullmagten
å pastoratet war allmänt omtaladt. Det
finnes antecknadt, att hon i swåraste wäglag reste till Stockholm, sökte
sig wäg till höga wederbörande och wann sin önskan med sådana medel
af egna tillgångar, som denna tid nog uppenbart woro i bruk. En vigilance,
hwartill fästmannen wisst icke kunnat förmås.
[Hör
nog hit, om s. 67 ska läsas s. 68. /SZ] 2. 6 Juni 1820
med Christina Johanna Fischier, enka efter Handlanden P. Öman
i Nora och dotter af Råd- och Handelsmannen J. M. Fischier med C. M.
Mejding, f. 21 Nov. 1776. Hon fick med sin dotter Wendela Öman här ett
extra nådår.
Skrift: Disp.
Grad. De egoistis Moralibus. Gryphiæ 1771.
18. Mag.
Magnus Swederus. Född i Upsala 12 Nov. 1780. Fadren
då Bokhandlare, sedermera DomkyrkoSyssloman i Westerås, Fältprosten
M. Swederus. Student i Upsala 1788 och hade privat underwisning. Begaf
sig till acad. i Greifswald 1802. Magister ibid. 1803. Præsiderade
derst. s. å. Pwgd i Stockholm 30 Nov. 1805, kallad att biträda sin fader.
Adj. Past. i Arboga 1807. Tillika v. Rector ibid. 1809—1811.
Åter v. DomkyrkoSyssloman 1811. Adj. Past. i W. Fernebo s. å.
E. O. Bat.Predikant wid Swea Lifgarde 11 April 1812. Ordin. Dito 1813.
Regim.Pastor 1816. Bewistade fälttågen i Tyskland och Norge 1813
och 1814. Tillförordn. Fältprost sistn. år och præsiderade i FältConsistorium.
Reg.Pastor
med säte och stämma i Kongl. HofCons.
[Om
s. 67 ska vara s. 68. /SZ] Kyrkoherde i Nora 9 Sept.
1824 efter erhållen betydlig pluralitet wid walet. Tilltr. 1826. ContractsProst
9 April 1828. Ledamot af Samf. pro Fide et Christianismo. Ledamot
af Swenska Fornskr.Sällskapet 1844.
[Samma
anm. /SZ]
Gift 7 Oct. 1815 med Ulrica
Charlotta Hasselström, dotter af Bergsfogden C. J. Hasselström och
M. M. Wahlenberg, f. 16 Juli 1785. Barn: Magnus Mauritz, f. 1816,
död 1817.
Skrifter: Præs.
Disp. De caussis Præcipuis Christianismi a SuioGothis recepti.
Gryphiæ 1803. —
Tal wid Westerås Bibelsällsk. allm. sammankomst 1833. (Tr. i Årsberr.)
— Tal då f. d. Lifgardisten Apel och hans hustru,
mördade i Stockholms norra slagtarhus, jordfästades. Sthm 1819. 8.o.
— Epilog
wid inwigningen af Nora Stads Skolæhus
19 Juni 1843. Örebro 1844.
[Samma
anm. /SZ]
2.
Comministrar
Laurentius
Henrici —
Nicolaus Swenonis — Matthias Olai
— Olaus Olai Sudermannus — Antonius
Petri Dalekarlus — Hieronymus Magni Norinus
— Jacobus Magni Montanus — Ericus
Ingelberti Barkman — Olaus Erici Skougsberg
— Andreas Johannis Ramzelius — Olaus
Petri Myræus — Henricus Andreæ Barkman
— Martin Emenius — Johan Morelius
— Matthias Ramelius — Pehr Saxholm
— Lars Thortén — Johan
Reinhold Schultze — Lars Bergé — Johan
Georg Roman.
1.
Laurentius Henrici. 1593. Se Past.
i Himmeta.
2. Nicolaus Swenonis. 1594. Se Commin.
i Norberg.
3. Matthias Olai. 1596. Se Past.
wid Sala grufwa.
4. Olaus Olai Sudermannus. 1598. Se Past.
i Sewalla.
5. Antonius Petri Dalekarlus. Pwgd 1600. Flera
år Krigspredikant. Finnes här först med säkerhet 1616, 1619. Predikade
i Capellansmötet 1622. Död här 10 Jan. 1631.
6. Hieronymus Magni Norinus. Son af Pastor
loci Magnus Hieronymi. Collega Scholæ
i Westerås 1628. Pwgd 1629. Commin. här 1631. Predikade i Capellans-mötet
1638. Död 1642.
Gift 1. med Brita Samuelsdotter, hwars fader
warit Pastor i Thortuna. 2. med Christina Olofsdotter, som efterlefde
i Köping hos sin son Samuel,
Collega Scholæ
derstädes.
7. Jacobus Magni Montanus. Den föregåendes
broder, 1642. Se Past. i Rytterne.
8. Ericus Ingelberti Barkman. 1659. Se Past.
i denna församling.
9. Olaus Erici Skougsberg. Född i Erwalla
socken. Stud. 1655. Kallades till Adj. af Pastor här 1665, hwilket nekades
i Cons. emedan några gamle woro utan tjenst. Pwgd 24 April 1666 på nämnda
vocation. Efterträdde swärfadren i Capellanstjensten 1675. Död 1692.
Gift 20 Juni 1669 med Brita Barkman, Prostens
i församl. dotter, som dog 1716. Barn: Maria, ses nedanföre;
Brita, g. m. en Noring i Salbo, Ljusnarsbergs socken; Eric,
okänd.
10. Andreas Johannis Ramzelius. 1693. Past.
i Ramsberg.
11. Olaus Petri Myræus.
Träffas först 1679 i Cl. IV af Westerås skola. Student 1687. Vicar.
Rector Sch. i Linde 1695. Pwgd 7 Maj s. å. Commin. här 1698. Älskad
af församlingen men hårdt bedömd af sin Prost, som rekommenderade honom
blifwa Respondens i prestmötet 1708. Blef mycket sjuklig, skref i Dec.
1713 till Biskopen att han länge icke haft hälsan och begärde, om han
kom sig före, "för sina swaga fötter och ben, få betjena sig af den
lilla bänken i predikstolen som Prosten Torner låtit inrätta." Död 1
Febr. 1714.
Gift 1698 med Maria Skougsberg, företrädarens
dotter, f. 1672, död 28 Dec. 1754. Af deras 10 barn dogo de flesta snart.
Brita Maria, g. m. nedanst. N:o 13; Anna
Christina, g. m. Organisten P. Holm.
12. Henricus Andreæ
Barkman. Född trol. 1679. Nämnes Arosiensis. Hade sin slägt
wid Köping. Stud. 1701. War Collega Scholæ
i Köping då han blef Pwgd 5 Oct. 1704. Ehuru skicklig, med goda gåfwor,
saknade han befordran. I skrifwelse till Biskopen dat. Revel 11 Nov.
1712 recommenderade honom Gen.Gouverneuren Al. Stromberg, "såsom särdeles
interesserad i Barkmans wälgång." Förmodligen war hans hustru slägt
med Strombergare, emedan desse innan de adlades hette Brattman. Biskopen
hade mycket afseende på ett sådant förord, och ehuru församlingen ifrigt
sökte conservation af Myræi
fattiga hus, bedrefs saken så att B. erhöll fullmagt hit 17 Nov. 1714,
men han dog före tillträdet 20 April 1715.
Gift 1705 med Brita Brattman i Köping, som blef död omkr. 1742.
Barn nämnas icke.
13. Martin Emenius. Född i Köping i Novemb.
1682 af Skom.mästaren Mårten Jönsson och Anna Andersdotter irån Säby,
syster till Sebeniers stamfader. Stud. 1705. Pwgd 8 Oct. 1710. War då
i stark afhandling med Commin. Petrinus i Hedemora om mågskap och succession,
men snart uppkom missnöje å båda sidor. I stället blef han Adj. hos
Prosten Browallius i Köping och trifdes wäl hos honom. War ock utsedd
att blifwa Collega Scholæ
efter Barkman 1714, men emedan han s. år kallades till Esqu.Predikant
wid Öfwerste Riddergrolls regimente till häst, undergick han Past.ex.
och gick äfwen med till Norge. Nora församl. yrkade åter på det ifrigaste
att få en tjenlig prest till upprättelse af Myræi
enka och barn, som ännu hade sitt nådår. Flere hitsändes och profwade
förgäfwes, till dess Emenius hemkom, som antogs på sagda wilkor 1716.
Han war en rask och oförsagd man, som ehuru stundom i owänskap med Prosten
Torner, biträdde honom att tuckta de styfwa bergskarlarne. Stor och
ansenlig till wäxten kunde han det så mycket bättra. Begynte tröttna
efter 1740. Död 21 Sept. 1754.
Gift 7 Aug. 1716 med Brita Maria Myræus,
dotter till ofwanstående N:o 11, död i Jan. 1741.
Af deras 14 barn lefde efter fadren: Carl Wilhelm, Bruksinspektor;
Johan Martin, likaså; Anna Christina, g. m. Bokhåll. Regnander;
Brita Maria, förekommer nedanföre; Helena
Catharina, g. m. Häradsskrifwaren Dürén.
14. Johan Morelius [står
Jahan]. 1755. Se Past.
i Ljusnarsberg.
15. Matthias Ramelius. Född i Ramsbergs
socken och Resta 28 Nov. 1716. Fadr. synes warit Bergsbrukare. Stud.
1742. Pwgd i Sept. 1746 kom han hit att biträda Commin. Emenius. Förblef
hos honom och skötte äfwen nådårstjensten. PastorsAdj. 1756. War 1759
v. Rector i skolan. Collega ordin. 1764, men biträdde tillika med presterlig
tjenst. Ändteligen Commin. på stället 1768. War och förblef alltid
i fattiga wilkor, men gjorde hwad han förmådde. Död 23 Oct. 1779.
Gift 11 Febr. 1748 med Maria Brita Emenius, dotter till ofwanstående
N:o 13, f. 1726, död 22 Oct. 1810. Barn: Carl, f. 1751; Jan
Niclas, f. 1760, begge odogse; Charlotta, f. 1757, ofärdig.
16. Mag. Pehr Saxholm. Född i Hellefors 15
Mars 1734. Fadr. Comminister, som
öfwerraskades af döden då han war på wäg att blifwa Pastor. Stud. 1754.
Magister 1761. Läste theologi och beredde sig länge utan bekymmer om
befordran. Pwgd 9 Juni 1765. Då PastorsAdjunct i Grythyttan, och efter
9 år i Nora. Commin. ib. 23 Aug. 1780. Vice Pastor 1786. Offrade krafter
och håg för tjensten. Efter swårt och långwarigt lidande död 3 Juni
1787. Icke gift.
17. Lars Thortén. Född i Breds socken
af Upsala stift 10 Maj 1747. Fadr. Jacob Larsson war Mjölnare wid Breds
qwarn men ock Rusthållare i Thortuna, som gaf sonen anledning till namnet
och att höra till Westm. och Dala nation, då han 1770 blef Student.
Pwgd 5 Nov. 1775. Biträdde först Commin. i Wika och kom följ. år till
Pastor i Thortuna. V. Hospit.Predikant i Fahlun 3 Oct. 1777. Ordinarius
23 Mars 1779. Commin. här 8 Dec. 1788, sedan Konungen afslagit beswären
öfwer walet. Af synnerlig fromhet och stilla wäsen. Tryckt af behof
och war nog missaktad af sin hustrus slägt. Med stark kroppsbyggnad
dock af häftigt slag bortryckt 12 Juni 1800.
Gift 10 Maj 1777 med Maria Christina Brandberg, Häradshöfdingen
Eric Brandbergs dotter, f. 1755, död 11 April 1804. Med sin mans sinnelag,
icke stark nog att med hushållning möta behofwen. Hade 14 barn. Af dem
lefde efter fadren: Lars Eric, f. 1778; Jacob Wilhelm,
f. 1781; Carl Henric, f. 1786; Pehr Joel, f. 1798; Helena
Maria, f. 1779, g. m. Inspektoren J. Tob. Barchæus;
Christina Lovisa, f. 1794; Ulrica Charlotta, f. 1796.
18. Mag. Johan Reinhold Schultze. Född i
Fahlun 14 Juli 1736. Son af Bergmästaren Lars Schultze med förra makan
C. H. Littmark. Sändes med informator till acad. 1748. Magister 1764.
På Landshöfd. Baron Tilas's kallelse Pwgd 26 Juli 1767. Kom följ. år
till Direct. Mannerstråle wid Jäders bruk. Adj. hos Pastor i Ihrsta
1772 och i Haraker 1779, sedan han ock bestridt ett nådår i Möklinta.
Collega Scholæ
i Köping 4 Juli 1782. Rector i Nora 27 Dec. 1784. Hade redan 1772 haft
Past.ex. men ingen utsigt till förtjent lägenhet, då han ändtligen 1800
med mycken wälwilja och nästan af medömkan kallades till denna sacellani.
Befullm. 12 Jan. 1801. Tillträdde 1803 och tyckte med skäl att det på
ålderdomen war litet för allt hans arbete i lärdomen. Behöfde snart
medhjelpare. JubelMagister i Upsala 1815. Död 8 Febr. 1816.
Gift 1. 13 Jan. 1788 med Sara Ulrica Arell, dotter af v. Commin.
i Barkarö Ol. Arell. Hon dog 29 Maj 1804 i 40:de året. 2. 18.. med Carolina
Christina Hultberg, f. 1 Nov. 1761, död i Alingsås 10 Juni 1840.
Efter den förra nämnes Gustaf, ej widare känd.
Skrift: För hans forskningsflit må nämnas Disp.
pro Ex. Prædium Ornäs aliaque Loca commoratione Reg. Gustavi
I:i apud Dalekarlos celebria, cum Tab. æn. Ups. 1758, Præs.
Georgii.
19. Lars Bergé. Född i Bergs socken
14 Sept.1777. Fadr. Anders Larsson, Skattebonde och Kyrkowärd. Modr.
Stina Andersdotter. Kallade sig Bergquist under studerandet i Westerås.
En broder, som der kommit sig före, säges understödt honom. Stud. 1803.
Blef v. Collega Scholæ
i Sala 1804. Pwgd 15 Juni s. år och tillika OttesångsPredikant i i samma
stad. Ordin. Collega ib. 10 April 1811. Rector i Avesta skola 22 Juli
1814. Tilltr. 1816 och 16 Sept. s. år design. Commin. här. Ankom 1818.
Död 24 Nov. 1834.
Gift 1815 med Beata Catharina Öhman, dotter af Bruksidkaren
Joh. Öhman och Maria Hyckert i Ljusnarsberg, f. 7 Sept. 1777. Barn:
Christina Maria, f. 3 Oct. 1815; Catharina Sophia, f.
28 Dec. 1816; Beata Charlotta, f. 23 Oct. 1818.
20. Johan Georg Roman. Född i Floda af Westerdalarne
14 Juli 1789. Fadr. Joh. Roman, Kronolänsman, hade efter sin fader namnet
af sjön N. Rog, ofwan om Fahlun. Stud. 1813. Begynte efter någon tid
med Consist. tillstånd bistå Pastor i Skultuna med predikande. Pwgd
15 Jan. 1815 till Adj. hos Pastor i Ängsö. Flyttade 1816 till Leksand
och 1821 till Ramsberg. Commin. i Ljusnarsberg 9 Jan. 1826. Erhöll transport
hit 22 Juni 1835 och tilltr. 1837.
Gift 19 Oct. 1829 med Anna Christina Adler, Konstmästaren wid
Ljusnarsbergs kopparwerk Fr. Adlers dotter med Anna Messing, f. 25 Oct.
1804. Barn: Anna Maria, f. 18 Maj 1830; Eva Johanna, f.
23 Oct. 1831; Gustaf Theodor, f. 30 Oct. 1833; Augusta Carolina,
f. 17 Sept. 1836.
Åter
till "Herdaminne"-start