Alf Jonison — Gredechinnus — Ivar Nicolai — Bertillus — Jacobus Laurentii — Paulus — Canutus Petri — Everhardus Andreæ — Michael Erici Helsingius — Johannes Michaelis Cuprimontanus — Laurentius Beronis Helsingius — Ericus Olai Anthelius — Olaus Erici Lerboensis — Jonas Germundi Palma — Laurentius Nicolai Blackstadius — Petrus Jonæ Helsingius — Johannes Joh. Rudbeckius — Johannes Jonæ Arhusius — Olaus Jonæ Ekman — Eric Björk — Olof Stiernman — Petrus Brunnmark — Isac Mellgren — Adolf Ludvig Enebom.
1. Alf Jonison, "förnumstig och renlifwad man, förste Kijrkioprest på Kopparbergit, satte sit incigle til förwaring och wittnesbörd" under ett köpebref, dat. Hennemor by 1396.
2. Gredechinnus eller Grædika anföres af alla, som skrifwit om orten, såsom här warande 1414.
3. Ivar Nicolai förekommer som wittne i köpe- och fastebref för åren 1427, 1434, 1436, 1438 och 1440, som alla äro beseglade af Hr Ivar, "å Kopparberget Kijrkohärrä."
4. Bertillus. Uppgifwes af olika matriklar för olika år 1442, 1452 och 1457. För sistnämnda år sättes ock en Kettil, som lätteligen kan wara af missläsning för Bertil.
5. Jacobus Laurentii, också Jop, Jååp, Jeppe kallad, af köpebref 1480 och 1490, och berättas, att hans grafsten funnits i Kopparbergs kyrka. Att han 1460 warit Munk i Wadstena och skrifwit flera libros sermonum et revelationum anföres utan bewis af en nog osäker antiquarius.
6. Paulus eller Herr Påvel, Paal, Kyrkoprest, förekommer 1491 och 1492 i den tidens wanliga handlingar, köpe-och fastebref.
7. Canutus Petri eller "Knwt Pædherson Kirkeherre på Koperberget" försålde 1505 jord i Bälinge, Upsala stift, till Riddaren Nils Classon i Wik. Anses wara densamme som redan 1471 och 1477 war Kyrkoherde i Arboga. Af ett bytesbref 1483, (då han ännu der war qwar,) ses att han war född wid Kopparberget och bytte jord med sin broder. Förswinner i Arboga wid 1500 och torde wid den tiden hafwa hitflyttat.
8. Everhardus Andreæ. Capellan hos Riksföreståndaren Gustaf Ericsson 1522, då denne Herre recommenderade honom hos Biskopen och Capitlet i Westerås, att intagas i deras brödraskap. Att så skedde är tydligt deraf, att han såsom Canonicus och tillika Pastor i Lixan underskrifwit det märkliga mötets beslut 1529. Sedan, ehuru någon stridighet förefaller i uppgifterna, omtalas han nära enhälligt af Historici såsom flyttad till Kopparberget, under Dalkarlarnes uppror på 1530-talet, och att han i rörelsen tagit en märklig del. Ehuru utskickad med allmogens skamlösa "framsättningar", slapp han lyckligen undan i den första ransakningen, som Konungen i orten anställde, men då han widare deltog i missnöjet öfwer klockornas uttagande, förenade sig med den myndige Måns Nilsson i Aspeboda och tillika med flera prester i Dal-laget underblåste upprorselden, blef han 1534, då Konungen på Tuna hed höll en skarpare räfst, jemte sina medbröder gripen och till Stockholm afförd. Men han förekom ett swårare öde dermed att han dog i fängelset.
9. Michael Erici Helsingius. Måtte hafwa efterträdt Hr Ewert, emedan han uppgifwes warit Pastor 50 år och derföre kallades "Gammal-Herren." Likwäl träffas han först i handlingarna 1546, då han bewistade inventeringen till Hr Carl i Tuna. Underskref Riksdagsbeslutet i Strengnäs 1547, och 1556 skattskrifningslängden för socknen. "Ärlig man Herr Michil" förseglade ock ett bytesbref 1568 och följande år war han åter Riksdagsfullmägtig i Stockholm. Då Biskop Rasmus 1576 visiterade hos honom war han ContractsProst, och nämnes uti inventarium att han gifwit Sacra Biblia till kyrkan i testamente. Följ. år 1577 war han så förswagad att sonen, såsom vice Pastor, förestod församlingen och jemte sin broder underskref nya liturgien, men förseglade med fadrens sigill. Tog alldeles afsked 1578, men lefde ännu någon tid såsom emeritus.
War ordentligt gift och uppgifwes haft 10 barn, som med sin afföda wida utspridt sig. Sonen Johannes eller Hans blef hans successor; Michael, Pastor i Swärdsjö; öfriga söner och döttrar stadnade nästan alla i Bergsmansståndet.
10. Johannes Michaelis Cuprimontanus. 1578. Afsatt 1600. Se Past. i Nora. Lemnade efter någon tid alldeles prestembetet, återkom till denna ort och lefde såsom brukande bergsman, kallad "Härr Hans i Kämparfwet." Någre nämna här en Mag. Elias Petri, men om också en sådan blifwit förordnad, war han straxt skiljd härifrån, okändt i hwarest han sedan stadnat.
11. Laurentius Beronis Helsingius. Af en namnkunnig Björn Jonssons slägt i Helsingland och broder till Ericus Beronis, Pastor i Odenswi. Har först tjenat i Bollnäs församling på sin födelseort, men på 1570-talet blifwit Pastor i Elfdalen, då socknen skildes ifrån Mora. Dock icke insatt i församlingen förrän 25 Febr. 1586 af Biskop Oelandus. Underskref Upsala mötes beslut 1593. Nämnes Orator i prestmötet 1597. För sin trohet på den aflägsna orten och swåra arbete ibland ett nära hedniskt folk befordrades han hit af Kon. Carl 1601. Fick ock till underhåll, genom bref dat. Eskilstuna 29 Juni 1603, att uppbära ett halft pund koppar af hwarje gruffjerding. Hastigt död 31 Juli s. år, misstänkt att hafwa blifwit förgifwen af den föregåendes slägtingar.
Gift 1. med Anna, Kyrkoherdens i Mora Olai Angermanni dotter. 2. med Elisabeth, dotter af Pastor i Orsa Eric Sewallius. Barn: Johan, blef Pastor i Rytterne; Andreas, Pastor i Gagnef; Justina, g. m. Pastor i Elfdalen Joh. Moringius; Margareta, g. m. Capellanen i Rättwik Daniel Andreæ; Anna, g. m. Commin. i Skultuna Achatius Nicolai.
12. Mag. Ericus Olai Anthelius. Född i Ångermanland och Sollefteå socken. Namnet sammansatt af ανδοσ och ηλιοσ, hwarföre en hans brorsson, då han blef adlad, af samma ord fick namnet Solenblomma. War af gammal prestslägt, styfson till Herr Johan i Seberå och broder till Johan Anthelius, Prost i Gefle, och Zacharias, som förledd af Jesuiter bytte religion och derföre mistade hufwudet. Studerade i Upsala före och efter 1595. Wid första promotionen ib. 22 Febr. 1600 war han en ibland de 8 som creerades till Baccalaurei. Pwgd 8 Juni s. år i Westerås af Biskop Bellinus, tillika med 6 af Upsala stift, dit han ock sjelf hörde. Blef då af Hertig Carl antagen till dess Hofpredikant, och 1604 af honom satt till Kyrkoherde här. Nämnes s. år i kyrkans räkning, der en man, Eric Hansson i Gropen, uppföres hafwa pliktat 3 daler "för det han rycktes med Herr Eric." Pastors lön förökades genom Kongl. brefwet 24 Maj 1608 till ett pund af fjerdeparten, som Kon. Gustaf Adolf stadfäste 1611. I hans tid fick ock församlingen tillwext genom det att Aspeboda till större delen hitlades såsom annex ifrån Tuna. Mannen war enögd, dock med mycket anseende såsom en allwarlig Pastor. Död 1612.
Gift med Anna Segersdotter ifrån Nentsiö i Ångermanland, troligen beslägtad med Mäster Segeric i Stora Tuna. Barnen okände.
13. Mag. Olaus Erici Lerboensis. Född i Lerbo församling af Strengnäs stift, och troligen son af Kyrkoh. derstädes Ericus Olai, som på mötet i Örebro 1588 underskref presterskapets confession. I äldsta studentmatrikeln i Upsala är han antecknad ibland de förste 1595. Magisternamnet har han erhållit utom riket och säges efter hemkomsten beklädt någon Skolläraretjenst, men okändt hwarest. Säkrare är, att han ock snart blifwit Konungens Hofprest och nog tydligen den Mag. Olaus Erici, som Konungen, i brefwet 19 Dec. 1607 om Wenjans skiljande ifrån Mora, kallar sin Superintendent och ålägger, att utse en tjenlig person till Pastor i den nya församlingen. Förmodligen war han sjelf utsedd till Pastor med Biskopsmyndighet i den tilltänkta staden i Tuna, som dock icke kom till werkställighet. Ansågs 1611 mycket meriterad, då han 3 Jan. blef af Rikets församlade presterskap hos Konungen föreslagen till Kyrkoh. i Nyköping. War s. år 30 Oct. närwarande wid Konungens dödssäng och efter dess död tjenstgörande hos Enkedrottningen, samt nämnes Concionator aulicus primarius. Af Kon. Gustaf Adolf förordnad till Kyrkoherde i Kopparbergs församling 1613. Derefter har icke mera kunnat träffas om honom än att han dött 1615, och således hade alltför kort tid att på stället lemna efter sig något serdeles minne. Att han lemnat enka och barn synes deraf, att följande Pastor ej ankom förrän på andra året efter.
14. Mag. Jonas Germundi Palma. Född i Göteryds socken i Småland, och tog namnet af en Salix pentandra på fädernesgården, ett träd, som på orten kallades Palm. Fadren, Kyrkoherden Germund Jonæ, hade 19 barn. Modr. Bothild Larsdotter ifrån Bjernhult. Efter wacker studering på flera orter inom riket, uppehöll han sig 14 år wid universiteter i Tyskland, Holland m. fl. och antog Magistergraden. Att han äfwen såsom lärd och skicklig af Kon. Carl blifwit antagen till Hofpredikant är säkert, ehuru tiden icke funnits antecknad, och att han wunnit Konungens synnerliga nåd synes nogsamt då han med collationsbref, dat. Ryssby 17 Sept. 1611, förordnades till Superintendent i de intagna landskapen Jemtland och Herjedalen. ÄrkeBiskopen blef ock befald, att gifwa Mäster Jon ett antal Swenska prester med sig i de fördrifnas ställe, på det folket genom deras bemödande måtte göras Swerige tillgifwet. K. Gustaf Adolf confirmerade honom i embetet i Stockholm 19 Mars 1612, då han ock ålades att förekomma och tillkännagifwa alla oordningar der i landet, i anledning hwaraf han anklagade Öfwersten Baltz. Beck för wåldsamheter emot innewånarne. Efter slutad fred med Danmark, då Jemtland gick tillbaka, måste han öfwergifwa sitt stift och kallades åter till tjenst i Konungens hof, då han årligen skulle hafwa i lön all behållen tionde af Delsbo socken i Helsingland, fri förtäring för sig, sjelf annan och 2 klädningar. En Drabant skickades att följa hans fru och egendom sjöledes ifrån Hudikswall till Stockholm, och Kronofogdarne befalltes skaffa farkosten dertill. Han följde ock sedan med Konungen i kriget tillika med sin goda wän, sedermera Biskopen Rudbeckius, till dess han 1615 blef hemförlofwad, såsom utnämnd Kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm, men redan 1617 blef han flyttad derifrån hit till Kopparberget. Ehuru prostesätet war i Tuna synes han dock, äfwen utom sin församling, haft någon inspection öfwer de närliggande. Åtminstone inwigde han Sundborns kyrka 1621. In Synodo Pastorum 1623 war han Orator. Till församlingens skötsel hade han twå Capellaner och war för dem en sträng Pastor. "Vicissim skulle de dagligen gå till honom och förnimma hwad han hade att befalla", och den försumlige måste plikta. Att han warit sinnad här lefwa och dö kan slutas deraf, att han lät bygga sin egen gård wid kyrkan, egde hemmanet Rättwiken inom socknen och i kyrkan finnes epitaphium öfwer honom med hustru och barn. Men hwad han sjelf eller någon annan icke kunnat förmoda, inträffade. För flera, dels obetydliga dels obewista fel, blef han underkastad ransakning och process, som warade länge, och, utan att rätta sammanhanget af prot. kan inhemtas, så slutades, att han, efter någon tids suspension, på prestmötet i Hedemora 1624, enligt Konungens resolution, blef ifrån både pastorat och embete alldeles removerad. Biskop Rudbeckius, som behandlade alla prester utan mannamon, swarade på Prosten Malmenii bönebref för Palma : "I bidien för Mäster Jon. Hwi gören j det? Weten j icke huru goda wänner wi hafwe warit? Skulle jag icke hielpa honom, om han stod til hielpandes? Men min ed, embete, lag och samwete förbinda mig at ej se genom fingren. Hälsen Mäster Jon och sägen honom, at jag icke kan sätta en fläck på mit embete för wår gamla wänskaps skull. Bidjer honom tåliga lida sit peen; men at det ej må lända honom til ewärdelig skada, utan han på något sätt upprättas igen i sinom tid, derom skall jag mig ombeflita." Han blef ock upprättad. Sedan i några mål hans oskuld blifwit uppdagad, han i andra delar lindrigare bedömd, återställdes han 16 Maj 1627 till prestembetet och sattes derpå med Kongl. fullmagt till Kyrkoh. i Thorstuna af Upsala stift. Han war en lärd man, serdeles hemma i grekiska språket och mycket arbetsam. Märkligt är ock, att, utom den anförda fatala catastrophen, är han antecknad för en rättsinnig och hederlig prest och hans symbolum sannades: concussus surgo tandem. Död i Thorstuna 16 Maj 1642.
Gift med Anna Nilsdotter, som följde honom i ljuft och ledt. Barn: Germund, blef Stadsfiskal i Fahlun 1657; Elisabeth, g. m. Borgmästaren i Sala Joh. Olofsson och med honom stammoder för Baroner Cederhielm; Ingrid, g. m. Moral. Professorn Mag. P. Ljung i Upsala.
Skrifter: Vadosa Vitæ humanæ Charybdis. Gryphisv. 1609. 8:o. — Himmelskt Apothek. Stockh. 1610. 8:o. — Christelig Julesång. Ibid. 1611. 4:o. —
eller Werldens beskådelse. Ib. 1613. 8:o. —
. Holmiæ 1614. 12:o. Öfwersatt på Swenska af St. Muræo. Sthm 1674. 12:o. — Synopsis .Historiæ Jesu Christi ex IV Evangelistis collecta et metrice conscripta. Holmiæ 1614. F. pat. — Compendium Theol. Harmonicum triglottum de admiranda persona Jesu Christi. Ups. 1641. Fol. — Volumen Harmonicum locorum communium et Psalmorum Davidiorum quadriglotton. Ups. 1634. Fol. — Berättelse om wår Christeliga tro och gudstjenst i Swerige skrifwen till de Ryska prester och gemene församling i Ivanogrod, 1640. — Öfwersatt N:o 286 i gamla Psalmboken.
15. Mag. Laurentius Nicolai Blackstadius. Född i Blacksta församling af Strengnäs stift. Nicolaus Balk, som der war Pastor 1587, synes nog sannolikt få uppgifwas för hans fader. En Andreas Balk war ock på 1580-talet Rector Scholæ i Arboga, som torde gifwit den unge anledning att inkomma i stiftet och studera i Westerås. Utrikes har han ock rest och war Magister, då han 1616 nyss hemkommen står uppförd ibland expectantes. Antogs till ConRector i Westerås skola 1618. Skref protocollet i Consist. i Aug. 1619, det första efter Biskop Rudbeckii tillträde, då Adsessores endast woro tre. Kallas Con-Lector s. år, en tjenst, som några år förut till lärowerkets utwidgande war inrättad. Kort derefter Theol. Lector, Capitularis och Poenitentiarius för stiftet, hwilka tjenster han ock behöll efter Gymnasii stiftelse. Pastor i Skerikes præbende 1622. Af Consistorium majus, som i Maj 1624 war kalladt till Westerås, wid tillfälle af "Episcopi barnsöl", sattes förslag hit till Kopparberget, med så lärda och förnämliga personer, att lägenheten synes warit ibland de största i stiftet redan före stadens anläggning. Dock klagades öfwer fattigdom. Ehuru yngst fick Blackstadius mesta rösterna och Kongl. fullmagt, hwarmed han tillträdde 1625. War ock Præpositus, troligen efter Malmenius i Tuna, och höll prosteting i Sundborn 1636. En ordentlig, strängt arbetsam Pastor, med mycken sorgfällighet, som flera hans bref utwisa. Hade nog beswär af styfwa menniskor, allehanda löst folk, ända till mördare, som sammanstötte wid grufwan, helst som ibland sjelfwa de styrande woro de som lefde efter behag. En Petter von Benningen t. ex., som "för slagsmål, orätt och hundekyssande" war satt ifrån sacramentet och icke wille gifwa efter, kostade honom flera skrifwelser till capitlet. Häftigt rörd af slag på predikstolen, söndagen Sexagesima 1639, måste han bäras hem, men lefde till 19 Maj 1640. Då swärfadren kom till sterbhuset skref han till Biskopen: "Han lemnade föga efter sig, fast hans egendom war tillförene af många högt räknad. Han war ingen mammons tjenare, utan gaf sig tillfrids med hwar och ens råd, efter hans åhörare största delen äro komne i fattigdom och intet annat, än andras tjenare. Hans hustru får icke behålla en säng att hwila sig på."
Gift 1. 1619 med Anna, Prostens i Arboga Joh. Plantini dotter, död 1633, då mannen gaf kyrkan 20 R:dr i testamente. 2. 1634 med Anna Troilius, Prostens i Leksand dotter, omgift med Burggrefwen H. Théet i Fahlun och Prosten i Tuna, slutligen Biskopen Doctor Nils Rudbeckius. Barn: Lars, okänd; Helena, g. m. O. Nyman, Handlande i Fahlun, Biskop Isers swärfader; Anna, g. m. Lars P. Ferneboensis, Prost i Söderberke; Catharina, g. m. Domprost P. O. Dalekarlus; Barbro, g. m. Pastor i Thorsång Carolus Schedv.; Margareta, g. m. Pastor Moræus junior i Grytnäs; Uno, som blef Tullinspektor, synes allena warit af sednare makan.
Skrifter: Oratio de Anno Jubilæo, qui in Patria nostra 1621 celebratur, recitata in Gymnas. Aros. 17 Dec. tr. 1622. 4:o. — Disp. de imagine Dei in homine et libero arbitrio. Resp. F. Lissmanno. Aros 1623. 4:o.
16. Mag. Petrus Jonæ Helsingius. Född 1592. Till härkomsten icke närmare känd än namnet wisar, icke heller huru han ifrån Gefle skola kom att wända sig till Westerås. Der blef tillfälle att fästa den hoppgifwande ynglingen, som snart antogs till Collega i skolan, i hwilken tjenst han prestwigdes 1615. Den nykomne Biskopen Rudbeckius, ifrån början angelägen om lärowerkets upphjelpande, insåg snart hwad en gång kunde blifwa af denne höraren, gaf honom goda råd och understödde honom af capitlets cassa för att företaga en utrikes resa. I sällskap med en Lilja, sedan Stiernhielm kallad, och en Columbus, sist Prost i Husby, gjorde han sin wandring i Tyskland, som räckte ända till 1625. I Helmstadt och Wittenberg hade han mest uppehållit sig och måhända på sista stället blifwit Magister. Riktad med stora kunskaper efter tidens smak och tillgångar sattes han straxt till ConRector i skolan och Logices Lector, och kort derpå till Rector i skolan, då han ock hade att läsa i gymnasium, emedan tjensterna då woro förenade. Med synnerlig gåfwa kunde han göra lärjungarna uppmärksamma på sina föreläsningar i den torra skolastiska philosophien. Alldeles emot Biskopens afsigt blef han hastigt likasom ryckt härifrån, då Mora församling, underrättad om hans stora egenskaper, redan 1629 kallade honom till sin Pastor. Det talas nu icke om förslag eller prof af flere, ej heller om ansökning hos Konungen, utan rätt och slätt, han blef församlingen bewiljad, flyttade dit och walet war lyckligt å båda sidor. Hans seder, hans språk och smak, allt behagade till inbördes kärlek, utom det att en sjelfrådig Lieutenant, Daniel Jonsson på Soll, som han i ett bref kallar Nebucadnezar, en tid satte sig emot honom och förgäfwes sökte uppreta sina grannar på öen. Af hans omsorger må nämnas, att han bedref uppbyggandet af Wåmhus capell, der gudstjensten ökade hans eget arbete, äfwensom han besörjde moderkyrkans utwidgande. Snart blef Mäster Pehr namnkänd öfwer hela Dalarne, och en sådan man behöfde församlingen i Fahlun och wid Stora Kopparberg, som ock 1640 sände honom sin vocation, hwartill Regeringen följande år samtyckte med fullmagt och han hitflyttade. Staden hade nu blifwit ansenligen bebygd, folkhopen ökad, rörelsen af besökande stor och den gamla kyrkan alltför otillräcklig. Hans dryga arbete blef derföre snart, att gemensamt med Landshöfding och Magistrat, besörja uppförande af ny kyrka för staden, som ändtligen 1650 war så wida fullbordad, att han kunde på Adventssöndagen med första predikan inwiga densamma. Emedan ecclesiastikmålen, i synnerhet hörande till disciplinen, i twenne stora församlingar blefwo mångfaldiga och fordrade mycken brefwexling med Domcapitlet, fann Biskop Rudbeckius nödigt att i Fahlun inrätta ett Consistorium af der tjenande prester, hwartill wissa reglor föreskrefwos. Derigenom upphörde ContractsProstens i Tuna inspection öfwer denna ort och M. Pehr war all sin tid Præses. Hos Regeringen och i synnerhet hos Drottning Christina hade han den lyckan att wara i utmärkt nåd. Tillfällen att insinuera sig hade han både under Drottningens besök i Fahlun och då han såsom Riksdagsfullmägtig 1649 war i Stockholm. Erhöll flera donationer, såsom 1648 26 tunnor spannmål af Sala sockens kyrkotionde, årligen för sig och hustru; 1649 skattefrihet på Qwista hemman i Stora Schedwi, hwarpå enkan 1671 fick stadfästelse, m. m. En kraftfull och myndig man, äfwen här i allmänhet älskad, men ock med sina egenheter icke alla till lags. Hans character tecknades 30 år efter hans död af en Lector: Antiquis moribus et novorum seculi morum levitatisque omnis non acris minus quam salsus exagitator. Utförligare i sednare tid af säker hand: "H. war af stora natursgåfwor, mogna insigter, med nit i embetet och eljes wackert uppförande. Hade lofordet, att wara pålitlig, wänfast, upprigtig och utan förbehåll. Med sin qwickhet föll han dock ofta i besynnerligheter. I allwarsamma saker kunde han swårligen afhålla sig från skämt och något löjligt. Äfwen hans predikningar woro icke fria derifrån, och då han merendels brukade plumpa bondespråket, föllo de, ehuru wälmenande, i en egen och stundom för andagten stötande smak." För sin sällsamma frimodighet blef han ock wida omtalad. Af de många historier om honom, som blifwit antecknade, må den löjligt sorgliga här anföras. Han läste sjelf med en upptagen gosse, som wisade owanlig tröghet. För att wäcka honom till ifwer, hotade han att hänga honom. Han gjorda det ock i afsigt att straxt släppa honom oskadd, men olyckan wille att gossen dog. Bestört widtog han flux den utwägen att rida till Stockholm, uppwakta Drottningen, och kastande sig för hennes fötter ropa : nåd, nåd Kerstin, nåd! Då hon blifwit upplyst om förhållandet hade hon medlidande öfwer hans missöde och, öfwertygad om hans ärlighet, tillsade honom nåd. Död 23 Juni 1663.
Gift 10 Dec. 1626 med Catharina Henricsdotter, kyrkoherden Henrici Johannis dotter i Swedwi, f. 1605, död 4 Juli 1678. Barn, som togo namnet Moræus: Jonas, Bergsman och Klockare i Landskyrkan; Henric, Domprost i Westerås; Brita, g. m. Lectorn L. Carolinus; Johan, Krono fogde; Susanna, g. m. Rector Scholæ N. Staf i Nora; Samuel, död Adjunct; Maria, g. m. Häradshöfdingen Magnus Pehrsson på Krokforsen.
Skrift: Likpredikan öfwer Aletha Clasdotter Eden, g. m. Borgmästaren i Fahlun Joh. Otto. 1653.
17. Mag. Johannes Joh. Rudbeckius. Född i Westerås 3 Mars 1623. Son af Biskopen Doct. Joh. Rudbeckius. Wid hans dop 16 Mars behagade K. Gustaf Adolf och RiksCanzlern Oxenstierna, som då reste genom staden, wara vittnen. Med all faderlig ömhet brukade Biskopen ingen klemig uppfostran med sina söner, utan tidigt och i all slags wäderlek måste de gå i skolan lika med lägre mans barn, föga ifrån dem skiljde i klädsel och uppassning. Om denne sonen finnes af honom antecknadt "då han fick ny skinnpäls med knappar uti och skor med spennen." Till 17 års ålder tog han sin underwisning i Westerås och försändes derpå till Upsala acad. Redan följande år begaf han sig till utrikes universiteter, återkom efter twå år och pwgdes 25 Febr. 1644, warande redan antagen till E. O. Adjunct wid Westerås gymnasium. Reste åter 1645 till Tyska academier, och synes antagit Magister-graden, som ständigt honom tillägges. Stadnade efter hemkomsten i Upsala såsom AcademiæAdjunct, befordrades 22 Juli 1652 till E. O. Theol. Professor och till Ordin. 27 Maj 1654. Denna tjenst lemnades 1655, då Konungen 10 Maj kallade honom till ÖfwerFältpredikant wid Liffländska arméen. Blef 15 Maj 1658 Superintendent i Narva. Härifrån nödgades han kort derpå flygta undan den härjande Ryssen och uppehöll sig i Stockholm, då han 27 Aug. 1663 af Regeringen utnämndes till Kyrkoherde i Fahlu, Stora Kopparbergs och Aspeboda församlingar. S. d. afgick ock bref till Biskopen att mottaga och introducera honom, hwilket måtte hafwa skett först påföljande år, ty 10 Jan. höll han sin inträdespredikan i stadskyrkan. Således hade Helsingii enka och barn blott ett halft nådår. S. år fick han här uppbära återstående lön för sin tjenst i Ingermanland 1297 daler 22 öre s. m. Under sin korta tid härstädes nämner han sig Consistorii Præses, nemligen af den förr nämnda inrättningen, som en tid hade sina sessioner i Pastorshuset, men sedan i ett wisst kyrkans rum och alldeles upphörde efter hans död. Af hans skrifwelse till församlingen kort efter utnämningen, will synas, att han hade i fast afsigt att anwända sin tid och förmåga i denna tjenst; dock war flyttningen hit allenast en interimstjenst, honom uppdragen i wäntan på bättre. Han blef också utnämnd till Biskop i Wexiö och skulle med twå sina bröder promoveras till Theol. Doctor, hwartill dagen i Upsala war utsatt, men alltsammans blef om intet genom hans död, som timade i Fahlun 22 Maj 1667. Begrofs 24 Juni.
Gift 31 Aug. 1654 med Catharina Sidenius, dotter af Professorn i Upsala Mag. D. Sidenius, som 12 Nov. 1667 fick af Regeringen twå nådår och lefde till 1700. Af deras 3 söner blef Daniel Assessor i Revelska Borgrätten och adlad Rudbeck under N:o 1366.
Skrifter: De Magistratu politico. Præs. Gabr. Holstenius, Aros Past., proponit etc. Aros. 1643. 4:o. — Disp. de Sponsalibus mysticis Christi cum Ecclesia singulisque fidelibus. Ups. 1655. 4:o. — Likpred. öfwer Fältpred. J. Agricolas hustru A. M. Blom 1656. — Disputationum Synodal. I:a de Deo uno et trino in Schola Narvensi. Ravaliæ 1661. 4:o. — Mars Sueco-Germanus in celebritatem festi natalitium Reginæ Christinæ 1643 8 Dec. Aros. 1644. 4:o. — Sermon då tre års stillestånd emillan Swerige och Ryszland blef slutit i Walliesar 1658. Reffwel 1659. 4.o. — Likpred. öfwer Prosten Uno Troilius i Leksand 1664. Upsala. 4:o. — Dito öfwer Myntmäst. M. Kocks hustru Elisabeth v. Eijk i Avesta 1665. Westerås 1666. 4:o.
18. Johannes Jonæ Arhusius. Namnet är icke, såsom föregifwes af Arusia, Arhusia, utan af Kungsårhus, som födelseorten, dock alldeles orätt, föregifwes hafwa hetat. Född i Kungsåra i Juni 1614. Fadren, som war Kyrkoherde, föll tidigt ifrån och ehuru modren blef omgift, saknade han dock med många syskon det understöd som fordrades för honom, att fortdrifwa studierna. Kom 1639 till Upsala academi. Besökte 1647 och följande år academier i Tyskland och Holland, men om han derunder blifwit promov. Magister är owisst, ehuru han sedan stundom nämnes med den titeln. Att han dock warit känd för wackra kunskaper synes deraf, att Drottningen förordnar honom till Hofmästare och Præceptor aulicus för sina Pager, i hwilken charakter han blef pwgd i Stockholm af Biskop Laurelius 1651. Genom denne sin gynnares synnerliga wälwilja befordrades han ock redan 1653 till Kyrkoherde i Ihrsta, der han blef med mycken kärlek omfattad af både herrar och bönder. Han hade ock efter sin företrädares olyckliga död godt tillfälle att anwända sin förmåga till upprättelse af åtskilligt, som i församlingen förfallit. På 1660 års riksdag i Götheborg hade han förtroendet att wara ståndets förste Notarius. Hans namn blef allt mera wälkändt, så att 1667 kommo deputerade ifrån Fahlun, som uppsökte honom, då wistande i Arboga, med kallelse till dessa församlingar. Han hänsköt saken till Domcapitlet, som straxt gaf sitt bifall och befullmägtigad följ. år af Regeringen tillträdde han 1670, sedan enkans flera nådår gått till ända. Hans trohet, nit och kloka embetsförwaltning här gåfwo honom rum ibland stiftets berömligaste prester för lång tid. Ehuru prostesätet flyttades åter till Tuna, der det af ålder warit, blef han sin egen Prost, och hade nog ändock till dagliga omsorgen, serdeles då han sträckte sin uppmärksamhet äfwen utom egentliga tjensten, att noga anteckna det märkliga som tilldrog sig på orten. Dock har det mesta deraf gått förloradt. På riksdagen i Upsala 1675 war han stiftets fullmägtig. Lefde till 13 Jan. 1688. Begrofs i stadskyrkan 19 Febr. med likpredikan af Biskop Carlsson.
Gift 1653 med Sara Hijsingh, Prosten Hijsing den yngres i Fellingsbro dotter, f. 1637, död 24 Nov. 1722. Barn: Johan, död i Stockholm 1695, Hofmästare hos en Grefwe Oxenstierna; Jonas, Commin. i Badelund; Catharina, g. m. Bergmästaren Assessoren D. Swedberg; Christina, g. 1. m. Handelsmannen Jöns Strömberg i Fahlun, 2. m. Bokhållaren wid Kopparberget Ant. Swab och 3. m. Biskopen Doctor Swedberg; Olof, död stud. 1694; Pehr och Samuel, båda Grufwepredikanter wid Kopparberget.
Skrift: Likpredikan öfwer Landshöfd. Christer Posses fru Christina Sparre. 1657. 4:o.
19. Mag. Olaus Jonæ Ekman. Född i Fellingsbro och Ekeby 1639. Föräldrarne, ett obemedladt bondfolk, dogo båda tidigt inom en wecka, som dock icke utsläckte hans läslust. Twertom, han öfwergaf hus och hem, lemnande det lilla arfwet till sina syskon, i fast förtröstan att dock få sitt uppehälle. I Arboga skola sträfwade han först 3 år, läste så i Westerås till 1663, då han kunde komma till Upsala acad. Magister 1672. Förblef wid acad. att studera theologi till 1675. Kallad till Adjunct af Pastor Primarius i Stockholm pwgdes han 22 Febr. s. år i Westerås. Efter någon tids tjenstgöring antagen af RiksRådet och Fältmarskalken Friherre H. Horn, som då låg i fält, till dess Hofpredikant. Begaf sig derpå till arméen och förordnades snart till FältSuperintendent i Liffland. Med dimission ifrån arméen i Oct. 1679 begaf han sig sjöledes hem till Swerige och utstod i 6 dagar en gruflig storm, hwarunder han gjorde Gud ett löfte, att, om han undkom, skrifwa något till den förfallna christendomens upprättande. Han blef frälst ehuru skeppet förgicks. Stadd i twekan att kunna hålla sitt löfte råkade han i Nov. på kronans skepp Fama i lika sjöfara, då han upplifwade och stadfäste sin gudliga föresats. Tillbragte derpå twenne år i stillhet och fick 1681 Konungens fullmagt på Domprostembetet i Strengnäs, det han antog i Maj följ. år. Predikade i Stockholm 1683 wid riksdagens slut, men anföres dock icke såsom fullmägtig. Præses på prestmötet i Strengnäs 1685. Utan egen ansökning erhöll han Konungens fullmagt af Stockholm 18 Febr. 1688, att wara Kyrkoh. och Prost i Fahlun och tillhörande församlingar, som, intagne af hans bok, kallad Sjönödslöfte, hade begärt honom. I synnerhet arbetade Landshöfding Duwall att få honom hit. Af flera hans behållna bref ifrån 1690 till Biskop och Consist. kan man se hans gammaldags enfald och ärlighet, hans allwar och sorgfällighet i embetet, äfwensom hans utgifna skrifter in på ålderdomen wittna om hans utmärkta nit för Guds rike. Oförmodadt blef han 1692 utnämnd till Superintendent på Gottland, men undanbad sig denna befordran, önskande förblifwa wid sina älskade församlingar. I bref till Biskopen 16 Juli s. år sände han fullmagten för att, efter Konungens befallning, till honom återställas. Död 23 Jan. 1713. Begrofs 15 Mars med predikan af Biskop Iser.
Gift 30 Nov. 1681 med Catharina Fabricius, då i Stockholm, död af slag i Fahlun 3 Febr. 1724. Fadren Nath. Fabricius, till tjenst okänd. Modren uppgifwes för Biskop Carlssons syster. Af 8 barn: Nathanael, Bergmästare i Wermland; Catharina, g. m. Brukspatron L. v. Nackrey; Margareta, g. m. Domprosten Mag. Tillæus i Westerås.
Skrifter: Sjönöds-Löfte. Sthm 1680. 8:o. Lärer blifwit verteradt på Tyska. — Disp. Synod. in Artic. Form. Concordiæ ultimatum de Æterna Prædestinatione et electione Filiorum Dei ad salutem. Strengn. 1685. 8:o. — Likpred. öfwer Kyrkoh. i Nyköping O. Rosendalius. Strengn. 1685. 4:o. — Dito öfwer Bokhållaren A. Nordenholms maka Cath. v. Cussem 1691. Stockh. 4: o. — Dito öfwer Bergmästaren wid Stora Kopparberget Eric Ericsson 1694. Ups. 4:o. — Dito öfwer Bergsmannen Jonas Olofsson. Stockh. s. å. 4:o. — Dito öfwer Rådman B. Hanssons hustru Carin Larsdotter. Stockh. 1695. 4:o. — Dito öfwer Bokhåll. A. Swabs maka Helena Bergia 1698. Stockh. 4:o. — Christendomsöfning af Guds ord och wåra fem Christendomsstycken sammanfattad 1708—1721. Stockh. 12:o. — Crux Christi s. Enarratio Scripturæ Sacræ (nämnes i företalet till föregående men lärer icke blifwit tryckt.) — Wälment förslag huru landet kunde någorlunda hjelpas utur sin fattigdom, ingifwet till Landshöfdingen Gripenhielm, att föredragas i Secreta Utskottet 1697. Tr. i Sw. Mercurius 1757.
20. Mag. Eric Björk. Född i Köping 13 Jan. 1668. Fadr. då Rector Scholæ blef Kyrkoh. i Björskog. Med knappa tillgångar gick han genom skola och gymnasium, men fick en god condition hos d. w. Professor Swedberg, när han 1687 kom till Upsala acad. Känd för goda framsteg i studier och mycken dygd, blef han, sjelf med lust dertill, föreslagen och af Konungen kallad till Predikant wid Swenska Luth. församlingarne i America. Sedan han i Upsala undergått förhör första dagarne i Maj 1696, pwgdes han 11 Maj af ÄrkeBiskopen i närwaro af Konungen, som med öm åtanka på de aflägsna församlingarna önskade honom och hans kamrater Guds wälsignelse. Wäl utrustad begaf han sig i Aug., med twå äfwen för samma ändamål utsedde prester, på resan, och i London försedd med widare documenter, framkom han i medlet af följande året, till stor glädje för ett folk, som länge warit i brist af lärare. I ett land med fri religionsöfning ibland många olika sekter, hade han otroligt arbete att likasom på nytt bilda sin församling, uppsöka och sammanhålla dess ledamöter, som ständigt woro stadde i frestelse till affall ifrån sin tro. Genom hans omsorg blef Christinæ kyrka uppbygd, hwarwid han ock egentligen stadnade såsom Pastor. Kunde ock uträtta att presten fick boställe med hus, jord, m. m. Prost blef han 1711 öfwer alla Swenska församlingar. I 17 år arbetade han allena på sin plats och, ehuru ofta antastad af flera slags religionsförwandter, förmådde han behålla sina och öka deras antal. Straxt efter sin ordination hade han skrifwit till Consistorium i Westerås med anhållan, att en gång efter sin återkomst få pastorat i stiftet. Detta gick ock i fullbordan med Fahlun, genom Biskop Swedberg, som hade högsta wården öfwer de Swenska församlingarne i America och en synnerlig ömhet för deras prester. Wäl föreslogo de Kongl. Råden, att Ekmans måg, Lector Tillæus, måtte efter församlingens begäran succedera sin swärfader, men redan 28 Maj 1713 utgaf Konungen i Timurtasch wid Adrianopel fullmagt hit för Björk, som, för brefwens långa omwäg, ej kunde företaga hemresan förrän i Juni följande år. Ankom med sina anhöriga till Fahlun 8 Dec. och gjorde inträde i Stadskyrkan d. 12 påföljande. Introd. af Biskop Iser 1717 wid generalvisitation. På Biskop Swedbergs memorial efter Konungens resol. förklarad Philos. Magister 1 April 1721 och fritagen ifrån præsidium i prestmöte. Samma arbetsamhet i sitt kall, lika ömhet för sina åhörares wäl, som han wisat ifrån sin första tjenstetid, fortsatte han beständigt här. De postulater, som han genom Biskopen begärde föredragas på 1723 års riksdag, wittna ock om hans nit för kyrkans och ortens bästa. Till 1736 hade han blott en Adjunct, men måste då, för tilltagande åldern begära en till, ty, skrifwer han, "jag har aldrig någon söndag fri, att icke i endera kyrkan skrifta eller predika", och i synnerhet hade han swårt för tjensten i Aspeboda. Wisserligen fann han sin belöning i kärlek och förtroende af de fleste, men han war ej heller utan motgångar och hårda omdömen. Hans fromma nit kunde ej behaga alla. Död 21 Aug. 1740. Begrofs af Prosten Sandel i Hedemora med predikan, som trycktes.
Gift 1. 6 Oct. 1702 med Christina Stalkopp, f. i Christinæ församling i Pensylvanien 1685 af Landtbrukaren P. Stalkopp och Cath. Samuelsdotter, död i Fahlun 16 Mars 1720, också begr. med sedan tryckt predikan af Prosten Sandel. 2. 18 Jan. 1722 med Sara Elvius, Prostdotter i Rättwik, förut g. m. Handlanden D. Behm i Gefle, Handl. J. Erdtman i Westerås och Rådmannen ib. Simon Åberg, död 31 Oct. 1725, 56 år gammal. Af 10 barn med den förra: Tobias, Prost i Norrberke; Magdalena, g. m. Bergmästaren Assessor H. Lybecker; Catharina, död ogift 1744; Christina, död 1734, ogift; Sara, g. m. Prosten i Grangärde H. Lindbohm; Brita, g.m. Kronobefallningsmannen C. Halldin.
Skrifter: Ett ömt fastän enfaldigt Farwäl, då han tog afsked af Christinæ församling i Pensylvanien 29 Juni 1714. På vers. Stockh. 1715. — En Råds- eller Justitiæpredikan wid tillfälle af den emellan Bergslaget och Borgerskapet träffade föreningen 1721. — Predikan på 2:dra Sönd. e. Trinit. 1725. — En ägta Jubelhögtid firad i ett Guldbröllops-Tal öfwer Rådman J. Näsman och Catharina Olofsdotter. Sthm 1727. 4:o. — Likpredikan öfwer Rådman i Fahlun Er. Sjöberg 1739. (Sthm 1740?) 4:o.
21. Doctor Olof Stiernman. Född i staden Nyen i Ingermanland, der Ryska hufwudstaden S:t Petersburg nu är belägen, 18 Mars 1685. Fadr. Borgmästaren Olof Stiernman, sonson till ÄrkeBiskopen i Upsala Nicolaus O. Bothniensis. Modr. Maria Blixe. Båda dogo bittida och sonen kom till sin faster, då andra gången gift med till slut Domprosten Mag. Dwan, som, tacksam för det goda han njutit af sin fru, wårdade hennes brorson under studerandet i Westerås och ifrån 1698 i Upsala, att han 1713 med heder blef Magister. Kallad af sin wälgörares efterträdare till Adjunct wid Domkyrkan, blef han pwgd 7 Dec. 1714. Följande år antagen till Böneprest wid Kongl. hofwet och Hofmästare för Pagerna. För att söka befordran uppwaktade han Konungen i Lund 1716 och förordnades straxt till E. O. Predikant wid Drabanterne, hwarpå följde fullmagt till andre Ordin. Pastor 19 Nov. 1716. Ledamot af Hof-Fält-Consistorium 31 Aug. 1717. Hade derpå gemensamt öde i fält med corpsen både i Skåne och Norge, och begaf sig efter Konungens död till Stockholm att sköta innehafwande tjenst såsom DrabantPastor. Första Pastor 1721. Ord. Hofpredikant hos Konung Fredric 7 Mars 1726. ÖfwerHofpredikant och Præses i HofConsistorium 7 Oct. 1732 samt Majestäternas Biktfader 1735. Hedrad med Theol. Doctors-diplom ifrån acad. i Greifswald 1739. Genom Landshöfdingen Albr. Lindcreutz lät Drottningen i Jan. 1741 gifwa Fahlu församlingar tillkänna, att hon gerna wille se sin ÖfwerHofpredikant dit befordrad. Consistorium hade då på förslaget uppfört flera märkliga prestmän, som ock gjorde sina prof, ibland dem Lectorn Mag. Nauclerus, som så behagade, "att mången önskade sig hafwa haft 100 vota att gifwa honom". Doctor Stiernman nämnes icke med de föreslagne, men erhöll dock 22 Decemb. Konungens fullmagt på pastoratet, som han ock följande år tillträdde. Man har, kanske med skäl, ansett denna flyttning såsom mindre både hederlig och förmonlig för en sådan man, och deraf slutat till en minskad nåd wid hofwet. Saken står i sammanhang med en annan händelse, som icke är utredd. Att Drottningen misstänkt honom warit den som längesedan, ehuru med wåld twingad, sammanwigt Konungen med Fröken Taube, och derföre welat på anständigt sätt aflägsna honom, är dock lika så obewisadt, som att en Biskop i Westerås gifwit rådet eller samtyckt till denna underliga förbindelse. Emellertid är wisst, att han här war en ypperlig Pastor, både såsom nitisk lärare och stor ordningsman. Hade wäl också anseende derefter och nämnes äfwen såsom lärd och kunnig man, men underligt nog finnes han icke hafwa officierat wid något prestmöte, icke heller warit fullmägtig på riksdagar, kanske lycklig att han på sitt kritiska tidehwarf undsluppit sådana beswär. Föga förlorade han derwid, att twå tredjedelar af Aspeboda, som ifrån början af 1600-talet hört till detta pastorat, genom Kongl. resol. 1746 lades såsom annex till Thorsång. Wida större war den förlust som han led wid den dubbla och förstörande brand, hwarigenom Fahlu stad 1761 råkade i stort elände för många år. Då prestgården uppbrann war han sjelf frånwarande. Med synnerlig god helsa, både kropps- och själskrafter, upplefde han en hög ålder och dog efter kort sjukdom 23 Mars 1767.
Gift 1 Dec. 1717 med Elisabeth Christiernin, Prostens i W. Fernebo Mag. P. Christiernins dotter, f. 1692, död Juli 1768. Barn: Anna Elisabeth, g. m. FältKamereraren Joh.Fahlcrantz; Pehr, Major, nobiliterad von Stjerneman 1760; Olof, äfwen Major, adlad, R. S. O.; Maria Christina, g. m. slutl. Prosten i Norberg Mag. U. Brander; Fredrik Ulric, Capit.Lieutenant, också adlad.
22. Doctor Petrus Brunnmark. Född i Köping 11 Nov. 1717. Fadren af lika namn, bondson ifrån Träskog i Arvika socken af Wermland, war Rådman. Modr. Christina Ekebom. Efter publik underwisning i stiftet Stud. i Upsala 1740. Magister 1746. Hade länge informerat Domprostens i Westerås söner, då han på dess kallelse blef pwgd 9 Maj 1747. Vice Pastor wid Domkyrkan 1751. Förestod tillika Histor. och Moral. Lectionen wid gymnasium. Collega i Westerås skola s. år och fortfor derjemte i förenämnda tjenst. Mottog hela Lectionen för Prosten Norberg 1753 och lemnade Collegatet. Ordin. Lector och Consistorialis 6 Febr. 1758, då han ock upphörde att wara v. Pastor. Förestod primar. Theol. Lectorns vices ifrån 1766. Rector Gymnasii 1758 och 1764. Efter erhållet förslagsrum och flesta rösterna, af Konungen utnämnd Kyrkoh. här 21 Oct. 1767. Prost 1768 wid tillträdet. Predikade i prestmötet 1773. Contr.Prost 1777. Vice Præses wid prestmötet 1775 och Præses 1779, och hade redan 1759, på Biskopens befallning, beredt sig till lika act. Prom. Theol. Doctor i Upsala 6 Juni 1779. Led. af K. NordstjerneOrden 27 Nov. 1786, som tillställdes honom af Konungen med egen hand i Febr. 1787. Stiftets Fullmägtig på riksdagarna ifrån och med 1769 till och med 1792. Wald Deputerad till jubelfesten 1793, men af sjukdom hindrad att bewista högtidligheten. War 1771 uppförd å förslag till Domprostembetet och twå gånger kallad att profwa till Storkyrkan i Stockholm. I många afseenden en aktningswärd man. Liten och mager, men trygg och oblyg, med stora och talande ögon, godt uttal och mycken vigeur. Intill slutet så arbetsam, att han gick i tour med sin Adjunct. I Westerås ansågs han allt för sträng, och besynnerligt, att hans egen son förföll så i oordentlighet, att han ej kunde corrigeras. Nitisk och ordningsfull i all tjenst, men synnerligen för barnaunderwisningen. I utmärkt nåd hos Konung Gustaf, som wann honom för sina afsigter på riksdagarna, hwarföre han carperades af medbröder, som trodde sig stå på egen botten. Troligen war han dock icke lycksökare, utan följde sin öfwertygelse. Att han sökte soutinera sin afhandling i Moralen och gerna såg den antagas till allmän lärobok, är icke att undra på hos en man, som tyckte sig märka wådliga lärosatser och lättsinniga tänkesätt wilja utskjuta de gamla och bepröfwade. Död 31 Oct. 1794. Begrofs med predikan af sin Commin. E. Hammarström.
Gift 10 Oct. 1758 med Sara Brita Swedelius, dotter af Domprosten i Westerås, f. 18 Sept. 1741, död 8 Oct. 1825. Barn: Jacob, studerade med framgång men förföll, så att han intogs på Westerås hospital; Anna Catharina, g. m. Guld- och Silfwerarbetaren P. Hanngren; Pehr, Regimentsskrifware med Assessors titel; Sara Margareta, g. m. Prosten S. C. Nisser i Westra Wingåker och BergsRådet G. Broling i Stockholm; Gustaf, Theol. Doctor, Pastor i Swenska församl. i London och design. till Munktorp; Maria Elisabeth, g. m. Prosten i Husby Mag. N. A. Netzel.
Skrifter: De Origine et permissione mali moralis. P. I, II. (pro ex. et gr.) Ups. 1745, 46. 4:o. — Tal hållet wid Kyrkoherdewalet i Haraker 1765. West. s. å. — Högmässo-pred. på 4:de Sönd. efter Påsk 1771. Ib. s. å. 4:o. — Dito på J. Mariæ Bebådelsedag inför Majestäterna på Stockholms Slott 1772. Ib. s. å. 4:o. — Dito på Långfredagen 1776. Ups. 1776. 4:o. — Elementa Jurisprudentiæ Naturalis. Ups. 1778; Aros. 1821. 8:o. (Brukades enligt Kongl. privilegium wid rikets publ. lärosäten, och på några ställen intill närw. tid.) — Christendomsfrågor och swar för Barnaskolorne i Fahlun. Fahlun 1780 och 1790. — Pred. på Annandag Påsk 1780. Westerås 1791. 4:o. — Pred. på Juledagen 1790. Ib. 1791. 4:o. — Pred. på 1:sta Sönd. i Fastan 1785. Ib. 1792. 4:o. — Prestmötspredikan hållen 1773. Ib. 1792. 4:o. — Pred. på 10:de Sönd. efter Trinit. 1788. Fahlun 1792. 4:o.
23. Doctor Isac Mellgren. 1795. Tilltr. och Prost 1797. ContractsProst 1803. Theol. Doctor 1809. Se Past. i Leksand.
23. [Felnumrerat. /SZ] Mag. Adolf Ludvig Enebom. Född i Stockholm 1 Sept. 1769. Fadr. Doctor Gustaf Enebom, då Kongl. Öfwer-Hof- och Ordens-Predikant och tillförordnad Pastor i Leksand. Under enskild ledare Student i Ups. 1779. Magister 1794. Pwgd 19 Juni 1797, kallad till Huspred. af Capit.-Lieutenanten Grefwe Lewenhaupt. E. O. Esqu.Predikant wid Lifregimentets Curassierer 6 Dec. 1799. Undergick Theol. Candidat-examen i Ups. 3 Juni 1801. Ord. Pastor wid Helsinge Regimente 16 April 1805. Bewistade fälttåget 1808 och 1809, närwarande i slagen wid Lappfjerd och Oravais. Bestred såsom v. Pastor församlingens wård i Söderala af Helsingland 1810 och 1811. Fältprost 16 Mars 1813. Begärd s. år till den fjerde å förslaget till Leksands pastorat och erhöll flesta rösterna. Wald Kyrkoherde i Fahlun och Stora Kopparbergs församlingar i Aug. 1814 och af Konungen utnämd 5 Oct. Tilltr. 1816, äfwen som Inspektor wid stadens högre lärdomsskola. Ledamot af Samfundet pro fide et christianismo s. å. Lemnade cura ecclesiæ till constit. v. Pastor 1837.
Gift 31 Dec. 1809 med Catharina Charl. Ekelöf, i Gamla Upsala 10 Juli 1786, dotter af Prosten och Kyrkoh. i Mo och Regnsjö af Upsala stift Pehr Ekelöf med Beata Charlotta Waldius.
Skrift: Diss. Arter ex scriptis Homeri Notæ. P. I. Ups. 1795. 4:o. —
quædam in Sacro Codice ex Archæologia explicata. P.I. (pro Cand. theol.) Ib. 1804. 4:o. [Jfr. länk. /SZ]
Laurentius Torkilli — Johannes Pauli — Johannes Andreæ — Canutus Erici — Gabriel — Sigvardus Laurentii — Laurentius Andreæ Phalander — Petrus Erici Folkenius — Israel Swenonis Columbus — Georgius Georgii Tunensis — Olaus Petri Gislerus — Georgius Georgii Asperus — Daniel Johannis Buskovius — Petrus Petri Petræus — Andreas Henrici Lismannus — Ericus Matthiæ Browallius — Andreas Erici Nohrmoræus — Johannes Petri Elfvius — Uno Petri Petræus — Georgius Andreæ Troninus — Nicolaus Swenonis Rytingh — Johannes Petri Petræus — Antonius Nicolai Reuterhusius — Petrus Israelis Nassenius — Matthias Erici Malmberg — Petrus Pomp — Henric Titze — Eric Acharius — Johan Ihrman — Martin Wretlind — Johan Erelius — Samuel Godenius — Gabriel Norderling — Anders Hammarström — Eric Hammarström — Henric Forssner — Anders Lindström — Gustaf Muncktell — Anders Morström — Carl Isac Berglöf — Pehr Carlsson — Axel Odelberg — Johan Backsell.
1. Laurentius Torkilli. Förekommer i gamla domboken 1545 såsom warande wid tinget, då han anklagade twå Smältare för mord. Se Past. i Ihrsta.
2. Johannes Pauli war Montanus och tjenade här såsom Capellan 1560 och 1570. Gjorda sig känd af beswärjelser och signerier, hwarmed han sökt hjelpa till rätta i hyttorna, då bruket gått illa.
3. Johannes Andreæ. Uppgifwes för son af en Anders, Werkmästare i Ofwansjö socken, och skall efter studering i Upsala blifwit pwgd 1563 samt såsom Fältprest warit ute i kriget mot Ryssland i Konung Johans tid. Blef sedan Capellan här och innehade den tjensten 16 år.
Hans son Anders upptog namnet Wallenius och blef Pastor i Färila af Helsingland.
4. Canutus Erici. Undertecknade Upsala mötes beslut 1593. Se Past. i Norberg.
5. Gabriel. Nämnes redan 1597 och 1599 såsom Capellan här, och har äfwen 1606 och 1608 i den tjensten underskrifwit kyrkans inventarier. Wågsam är kanske den gissningen att det war samma person, som Gulle, pwgd af Biskop Bellinus 21 Sept. 1595, warande då Collega Scholæ i Westerås, och som äfwen föregifwes kommit hit. Wäl så mycket plägade andra namn brytas, såsom Achatius till Åke och Axel, Sigward till Sjul, m. fl. Härifrån kom han 1610 till Sala grufwa, som då hade sin egen Pastor, det han ock blef, men 1614 war han för något brott afsatt och 1616 upptagen ibland expectanter. Fick sedan ingen stadig tjenst utan biträdde der han behöfdes och dog 1621.
Gift med Susanna, dotter af Herr Hans i Kämparfwet wid Kopparberget, och hade flera barn: Johan, okänd; Gustaf, som kallas kopparkarl; Gunnila; Margareta, g. m. Claes Hindersson i Westerås; Beata, m. fl.
6. Sigvardus Laurentii. Pwgd 8 Juni 1598. War redan 1599 här och kallas då Siwrd och Herr Sjul. Heter Sacellanus, då han wid Biskop Bellini visitation här 1606 tecknade sitt namn i en inventarii-uppsats, äfwensom i kyrkans räkenskaper s. år, men förekommer icke widare, hwarken här eller annorstädes.
7. Laurentius Andreæ Phalander. Ankom efter 1608. War ännu här 1622, då han af Kon. Gustaf Adolf köpte Germundstäckt för 25 Skeppund koppar. Se Past. i Malung.
8. Petrus Erici Folkenius. Träffas med säkerhet 1611. Se Past. i Grangärde.
9. Israel Swenonis Columbus. Omtalas först 1620 och war således nu 3 Capellaner på samma tid. Torde dock egentligen warit för annexen Aspeboda, emedan det heter att han der skulle uppbära sin lön. Se Past. i Sundborn.
10. Georgius Georgii Tunensis. Kallade sig Cuprimontanus, då han 1628 deponerades wid Upsala acad. War dock pwgd 3 Juni 1627 såsom Collega Scholæ i Westerås. Rector Pædagogii i Köping 1629 och wann stadens synnerliga kärlek "emedan han så wäl underwisade deras Piltar." Till bättre bergning måste han dock antaga kallelsen hit 1631 och wann likaså församlingens kärlek. Död redan 28 Nov. 1633.
Gift 1631 med enkan efter Commin. Georgius Nicolai i Tuna, Past. i Gagnef ofwanstående Canuti dotter.
11. Olaus Petri Gislerus. 1634, sedan den högligen åstundade D. Andreas i Husby ursäktat sig. Se Past. i Lindesberg.
12. Georgius Georgii Asperus. 1636. Får ej förblandas med N:o 10, som ofta skett. Se Past. i Nås.
13. Daniel Johannis Buskovius. 1645. Se Past. i Kumla.
14. Petrus Petri Petræus. 1647. Öfwertalades med stora löften ifrån Leksand. Se Past. i Möklinta.
15. Andreas Henrici Lismannus. Född i Fellingsbro 1613. Fadr. Henric Lisselman kallas Lagläsare. Stud. 1636 och anwände mycken tid wid acad., der han ock disputerade. Ansågs för en snäll man, då han 1646 antogs till Collega Scholæ i Westerås. ConRector och Rector Cantus 1648. Pwgd 12 Juni 1649. Kallades såsom god predikant till Commin. här 1654. Märkligt är, att sedan stadskyrkan nu war uppbyggd och der förrättades fullkomlig gudstjenst, blef dock icke presternes antal ökadt, hwarföre de ock hade ett odrägligt arbete och de bästa personer eftersöktes. Denne war en tid församlingen högligen till nöje, men 1660 föll en besynnerlig orolighetsanda på honom. Magistraten skres ett långt klagobref till ContractsProsten i Tuna öfwer Hr Anders's obeskedlighet, huru han i en predikan låtit "sigh af een swår och colerisk affect betaga, at han uthan sky och anseende til någon höghhet eller godh intention utbrast til een hop skottiker och piquanta ordh, låtande sin opiniastritet intedh därmedh hwila, uthan strax samma dag i Gamla Kyrkan, där hans Nådhe tillstädes war Höghpredikan öfwer halfannan timma extenderade och weed Timeglasets förlop och omundring lätt sine olydhlige Skottkolfwar förflyga .... Att dedh intedh mehr wore någon ordning, uthan een confusion och oenighetenes anda djefwulen, som regerade oss, som han sade, edra djeflar, och alt detta medh en sådan bitter Execration att een icke uthan fogh och största orsaak hafwer sig att beswära. Till en fullbordan aff sin hitzighet skredh han till administrationen af gudstjensten här i wår nye kyrkia, exaggerandes de små simulteter som den gamla och nya kunna wara emellan" m. m. Då Landshöfdingen och församlingens äldste corrigerat honom, äfwen med förbehåll af korta predikningar i ottesångar och i weckan, hade han slagit allt i wädret och "på tross" utdragit sin predikan till halfannan time. Sjelfwa Mäster Pehr kunde ej stilla hans "opiniastritet." Den gode Prosten Güthræus förmanade honom med ett ömt latinskt bref: Ecce tibi paratum est flagellum, cur ita spiritu, nescio quo, tam nefaria demantatus es? Om allt detta synes ej i Consist. Prot. och dock måtte mannen länge hafwa förnyat sina utfall på predikstolen, ty ännu för 1665 omtalas, att Prosten Rudbeckius inför Kyrkrådet tillsagt honom sysslans förlust, om han ej bättrade sig. Ändtligen, efter ett besynnerligt församlingens tålamod, blef han foglig och förblef, ehuru föreslagen till pastorat, på stället till sin död 1674. Begrofs 10 Maj.
Gift 24 Juni 1649 i Westerås med Brita Jacobsdotter, sedan omgift med nedanst. N:o 20. Barn okände.
16. Ericus Matthiæ Browallius. 1665. Efter Buskovius. Se Past. i Gagnef.
17. Andreas Erici Nohrmoræus. 1669. Efter Browallius. Se Past. i Mora.
18. Johannes Petri Elfvius. 1671. Efter Nohrmoræus. Se Past. i Wika.
19. Uno Petri Petræus. 1674. Efter Lisselman. Se Past. i Möklinta.
20. Georgius Andreæ Troninus. Född i Söderberke omkr. 1646. Fadr. då Commin. blef Pastor i Gunnilbo. Styffadren kostade på honom, så att han 1669 kunde komma till Upsala acad. Kallades till Huspredikant af en Öfwerste Breitholtz och pwgdes 12 Febr. 1671. Hade ock fått löfte att wid första öppning "komma under militien", men redan i Jan. följ. år hade han fått afsked af Öfwersten, emedan han "strängt straffat synden i hans hof, särdeles hans owänskap med sin fru." Consist. rådde honom till förlikning, men 1673 war han här Pastors Adjunct. Biskopen lofwade honom 1676, att wid första ledighet få blifwa Commin. i Fahlun, men då öppning dröjde, arbetade Landshöfd. Duwall, att Predikants-tjensten wid grufwan blef inrättad 1683 och Troninus dertill antagen. Commin. 1684. En synnerligen rask och oförtruten man, som oförmodadt af döden bortrycktes 20 Juli 1690.
Gift 3 Febr. 1676 med Brita Jacobsdotter, enka efter N:o 15, död 30 Nov. 1698. Hennes fader war Bokbindaren Udde Jacob Bjugg i Westerås.
21. Nicolaus Swenonis Rytingh. Efter Petraeus 1686. En af Konungen strängt recommend. krigsprest, med missnöjdt sinne och dålig framgång. Blef des. Pastor i Gagnef, men dog snart och lemnade enka med barn.
22. Johannes Petri Petræus. 1690, efter Troninus. Af skämtsamt lynne och dock allwarlig prest, i utmärkt gunst hos Landshöfding Gripenhielm. Se Past. i Skinnskatteberg.
23. Antonius Nicolai Reuterhusius. Född i Rytterne 18 Sept. 1657. Fadr. Nicolaus Krok, Kyrkoherde. Stud. 1677, men återgick till gymnasium i Westerås på någon tid. Collega Scholæ i Fahlun och pwgd 16 Juli 1682. Tillika Grufwepredikant 1691. Commin. efter Rytingh 1696. Magistraten hade straxt wid ledigheten kallat och i Consist. recommenderat honom såsom serdeles god prest. Bewiljades ock utan förslag af flere. Död redan tillträdesåret Annandag Jul 1697.
Gift 3 Juni 1683 med Margareta Depken, dotter af Bokhållaren wid Kopparwågen Christ. Depken. Då församlingen ifrigt sökte husets conservation dog äfwen enkan kort efter mannen. Barn: Margareta, g. m. Bergsmännen Joh. Ryss och Ludvig Ingelsson; Christina, g. m. Bokhåll. Henr. Ölbom i Awesta; Maria, g. m. Boktryckaren Sam. Littorin i Upsala och Rådman Mart. Wretlind i Arboga; Brita, g. m. And. Frosterus, Kyrkoh. i Hof och Abbotstuna i Östergöthland.
24. Petrus Israelis Nassenius. 1698. Efter Reuterhusius. Död designatus Pastor i Swärdsjö 1708.
25. Matthias Erici Malmberg. Född i Malma socken wid 1657. Fadren Commin. stadnade såsom Pastor i Skinnskatteberg. Kom 1670 i 3:dje classen af Westerås skola. Stud. i Upsala 1677. Pwgd 14 Febr. 1683, då blifwande sin faders Adjunct i Jernboås. Då gubben, redan skröplig, genom underlig wändning blef Kyrkoherde i Skinnskatteberg med en afundsfull och wresig Capellan, följde sonen med och sattes till v. Pastor. Skötte tjensten med omsorg och kraft, så att hans gamla föräldrars hus bibehölls i skäligt anseende. Sedan ofwanst. N:o 22 fått pastorat 1702 kom Malmberg till Fahlun och war s. år, tillika med 6 andra, i walet till Capellan, men fick ingen röst. Landshöfdingen Gripenhielm klagade öfwer underslef och att många röstande warit borta. Han fordrade nytt wal, som ock skedde, då utgången blef, att den först alldeles förbigångne fick tjensten och tilltr. straxt. Död 8 Jan. 1715.
Gift med Anna Jonsdotter, som efterlefde. Han war bittida gift, redan såsom Student, dock owisst om då med denna. Barn: Jonas, hade 1709 tillstånd att biträda sin fader med pred. och gaf sin förbindelse i Consist. för att blifwa prest, men nämnes icke mera; Jacob och Matthias, endera af dem blef Handlande i Stockholm; Beata, g. m. nedanstående N:o 28; Kerstin och Anna.
26. Petrus Pomp. Född i Avesta 1672. Fadren Israel Pomp war Myntsmed och uppgifwes af utländsk slägt. Begynte med boken i hemortens skola och kom redan 1688 ifrån Westerås till Upsala acad. Sedan han blifwit pwgd 6 Juni 1700 war han först Adjunct i Sundborn, men flyttade snart till Pastor här. Respondens i prestmötet 1706. Wald Commin. efter Nassenius med Consist. fullmagt 18 Sept. 1707. Tillträdde 1709 En stadig och jemn man, som, utom sitt eget dryga arbete, under flera pastors-vacancer deltog i pastoralwården. Ehuru redbar och wäl ansedd prest saknade han dock befordran och stadnade intill höga åldern wid så arbetsam post. Död 23 Nov. 1749.
Gift 9 Maj 1709 med Maria Holén, dotter af Borgmästaren Joh. Holén i Fahlun, f. 1688, död 1769. Barn: Johan, Commin. i Aspeboda; Pehr, Grosshandlare i Stockholm; Israel, Secreterare; Zacharias, Kronofogde och Brukspatron; Samuel, snäll Student, engag. i St. Canzliet, död i Danmark; Brita, g. m. Pastor i Ramnäs P. Engström; Anna, g. m. Pastor i Sewalla Joh. Machlin; Maria, g. m. Häradsbokhållaren Joh. Alsin och Stigaren Anders Trotzig; Margareta, g. m. Bergsnämndemannen Göran Nilsson i Aspeboda.
27. Henric Titze. Född i Fahlun i Aug. 1681. Fadr. Niclas Titze inkommen ifrån Tyskland war Remsnidare. Sändes 1694 till Upsala acad. Såsom Student träffas han i ett Superintendenten Doctor Bergii bref till Biskop Carlsson af 20 Aug. 1704, deruti han namnes Præceptor hos Öfwersten Grefwe Eric Stenbock, förlofwad "med en förnämlig adelsjungfru" och recommenderas till befordran, den Biskopen ock utlofwade. Öfwersten skref derpå i Jan. 1705 till Consist. och begärde hans ordination till sin Huspredikant och det skyndsamt för en förestående resa, hwarföre Consist. anmodade Doct. Bergius att examinera och wiga honom. Han hade namn för goda studier. Någon tid derefter säges att han tjenstgjorde hos Grefwinnan på Torpa gård, der hennes moder låtit uppbygga en kyrka. I Jan. 1708 sökte han i Westerås Consist. att få någon befordran. Hade då warit Adj. hos Commin. i Claræ församling i Stockholm, men hade nu nästan ingen lägenhet. Wille wäl söka Commin.-tjensten, men fruktade motstånd, såsom utstiftes. Sedan blef han Predikant wid Barn- och Tukt-huset i Stockholm och sökte en Commin.-tjenst härstädes med recomm. af Stockholms Consist., af Borgmästare och Råd, till och med af Drottningen till Magistraten 1715. Waldes 5 Oct. och fick Consistorii fullmagt 20 Oct. Gjorde inträdespred. annandag Pingst 1716. Död, utan att lemna serdeles minne, 12 Aug. 1730.
Gift 1. i Stockholm, men hustruns namn okändt. Sonen Eric reste utrikes att lära chirurgien. G. 2. m. Cathar. Colvin, dotter af Borgmästaren i Fahlun Jac. Colvin och Cath. Depken, som dog 8 Jan. 1753. Barn: Henric, Rådman och Bergslagsinspektor; Catharina, g. m. Lagmannen Nath. Fohlmark i Fellingsbro.
28. Eric Acharius. Född i Swärdsjö 5 Oct. 1684. Fadren Commin. Efter wanlig kurs i Fahlun och Westerås Stud. i Upsala 1705. Af ett Landshöfd. Fahlströms bref till Consistorium 1710 ses att han hade åtagit sig blifwa Predikant för de pestsjuka i staden, om han blef försäkrad om ordentlig lön. Ingen wigd prest kunde öfwertalas dertill. Men löneanbudet blef så ringa, att ock han afstod och uppsköt med ordination. Kallad 1712 af sin fader blef han ändtligen pwgd 10 Dec. s. å. Då han 1714 begärdes till Adj. af Commin. här, såsom synnerligen passande i staden, medgafs det af fadren, och efter någon tid ansåg han för bättre att blifwa Pastors Adjunct. Consistorium förordnade honom 1722 till Predikant i stadens hospital, och emedan han nämnes wid annat tillfälle Oeconomus, är tydligt att han ock hade hushållningen om hand, eller war Syssloman. Efter Titze wald Commin. 1732, då han endast med fyra röster wann företrädet framför den följande. Jemte werklig merit i sitt embete war han till nöje för många med sitt muntra sinne och lätta umgängessätt. Att dömma af de många infall och historier, som länge woro i minne efter honom, war han en af de qwickaste prester som stiftet haft. Icke heller fattades honom dristighet att spela sina puts. Då han wid en ansökning fann Biskop Iser obenägen, utwerkade han sig dock ett godt löfte med en penningstrut, och Biskopens Jöns befalltes följa honom, då han gick bort. Snart befanns struten innehålla halfören med några silfwermynt ofwanpå, då Jöns tillropades att följa honom till Blåkulla. Med sådana upptåg recommenderade han sig illa hos en följande Biskop, och sedan han, jemte beskrifning af sin tunga och tröttande tjenst, i Consist. 1736 begärt Adjunct, förblef han här till sin död 1741.
Gift 1. 1714 med Beata Malmberg, dotter till Commin. N:o 25. Barn: Anna, g. m. Handlanden Sam. Gestrin. G. 2. 1730 med Maria Elisab. Erwallius, Commin.-dotter i Fellingsbro, f. 1703, död 26 Jan. 1795. Barn: Lars, war i Stockholms Rådstugurätt, sedan Advocat; Johan, okänd; Eric, SjötullsControlleur i Gefle, fader till den berömde Doct. Eric Acharius, ProvincialMedicus i Wadstena; Pehr, okänd.
29. Mag. Johan Ihrman. 1741. Efter Acharius. Se Past. i Swärdsjö.
30. Mag. Martin Wretlind. 1750. Efter Pomp. Se Past. i Norberg. Desse båda hade till medhjelpare en from och nitisk man, Olof Engmark, men som han höll conventiclar och drog tjenstfolk till sig utur gårdarna och wille icke låta rätta sig, måste de 1760 uppsäga honom ifrån tjensten. Säges blifwit nog hårdt behandlad wid anställda undersökningar och äfwen derefter, men handlingarna derom hafwa saknats. Död 1765.
31. Johan Erelius. 1763. Efter Wretlind. Se Past. i Sundborn.
32. Cand. Samuel Godenius. Efter Ihrman 1764. Se Past. i Gagnef.
33. Gabriel Norderling. Efter Godenius 1772. Se Past. i By.
34. Anders Hammarström. 1785. Efter Erelius. Se Past. i Bjursås.
35. Eric Hammarström. 1787. Efter Norderling. Se Past. i Ljusnarsberg.
36. Henric Forssner. Född i Hernevi, Upsala stift, 28 Mars 1754. Fadr. Pehr Forssner, bondson ifrån Thorsåker i Gestrikland war Commin., död 1759. Modr. Christina Blankenhagen, Capellansdotter i Hedemora, gaf wäl med sin flyttning till födelseorten anledning dertill, att sonen studerade i detta stift. Stud. 1777. Pwgd 8 Maj 1784. War derpå både Pastors Adjunct, Nådårsprest och åter Adjunct i Nora. Past.ex. med heder 3 Juni 1790. Flyttade till Pastor i Munktorp s. å. Commin. här af 7 sökande efter Er. Hammarström 11 Nov. 1798. Tilltr. 1800. War uppförd på 5 Pastors-förslag, men dog i denna tjenst 17 Maj 1818.
Gift 180- med Brita Fahlberg, dotter af Hemmansegaren och Sexmannen Carl Hansson i Sundborn och Skuggarfwet, f. 1765, död 19 Febr. 1838.
37. Mag. Anders Lindström. 1802. Af 10 sökande efter A. Hammarström. Se Past. i Rättwik.
38. Gustaf Muncktell. Ensam sökande 1815 efter Lindström. Död här, design. Pastor i By.
39. Anders Morström. Född i Fahlun 19 April 1784. Fadr. med lika namn, bondson ifrån W. Moren i Norrberke, war Tenngjutare. Modr. Catharina Carlsdotter. Skolan, honom så nära, gaf första anledningen till utweckling af hans anlag för läsning och sång. Stud. i Upsala 1804. Disputerade pro ex. 1808. Förordnad till Vicarius wid trivialskolan i Fahlun 1809. Tillika Rector Cantus ib. s. å. Pwgd 15 Maj 1811 och jemte de förr nämnda sysslor Pastors medhjelpare. Församlingens s. k. ordin. Adjunct 1815. Ännu en tillökning då han s. år blef Predikant för fångarne i länshäktet. Allena sökande till andra sacellanien och efter nära enhällig kallelse befullmägtigad 16 Nov. 1818. Tillträdde 1820. Förste Commin. 1826. Fortfor till sista året att såsom Rector Cantus underwisa skolungdomen. En mästare i sång, som ökade glädjen i många lag med sin sköna melodiska stämma, och till-äfwentyrs war han lika wäl bekant med Bellmans sånger som Swenska Psalmboken. Wid Gymnasii Jubilæum i Westerås 1824 täflade alla sällskap att med hans organ förhöja högtidligheten, och han måste dela sig till det ena och andra. Efter någon tids sjuklighet död 29 Sept. 1830. Icke gift.
40. Carl Isac Berglöf. Född i Orsa 27 Maj 1788. Fadr. då Skolmästare, död design. Pastor i Wenjan. Straxt saknande den faderliga ledningen blef han dock lyckligen förd på studiernas bana inom stiftet och kom 1808 till Upsala. Pwgd 22 Dec. 1811 och då Adjunct i Ramsberg. Dito i Grangärde 1812, i Skultuna 1815, i Stora Tuna 1816. Ordin. Adjunct här 1820 och tillika Predikant wid kronohäktet. Hade blott en medsökande, då han nära enhälligt waldes till andre Commin. 1826. Befullm. 30 Oct. Tillträdde g. acc. 1827, färdig att offra sina krafter i en mödosam tjenst, men hans tid blef kort. Död 19 Jan. 1830. Icke gift.
41. Mag. Pehr Carlsson. Född i Husby socken och Koberga 2 Juni 1791. Fadr. Carl Pehrsson, bonde. Modr. Eva Westin kände sin härkomst ifrån ett äldre Capellanshus i församlingen. Måhända att deraf togs anledning att ingå i Fahlu skola med widare afsigt på presteståndet. Stud. i Ups. 1814. Pwgd 7 April 1816, och war då redan kallad till Predikant wid Stora Kopparbergs grufwa. Tillika Adjunct hos Pastor i Fahlu församlingar, men njöt tjenstledighet till fortsättande af sina studier. Prom. Philos. Magister 1824. Tillika förste Lärare wid stadens Wexelunderwisningsskola s. å. Af 6 sökande med temligen allmän kallelse andre Commin. här 30 Aug. 1830. Tilltr. 1831. Förste Commin. 1832. V. Pastor 1837.
42. Axel Odelberg. Af 9 sökande med stor pluralitet af röster andre Commin. 1831. Transp. till sacell. i By 1838. Se Commin. i Möklinta.
43. Johan Backsell. Född i Norrberke och Backbyn 6 Febr. 1800. Fadr. Soldaten Joh. E. Wik. Modr. Elisab. Jansdotter, båda ifrån Wermland. Kom efter försynens synnerliga skickelse att ingå på annan wäg och arbetade sig fram, att blifwa Stud. i Upsala 1822. Pwgd 26 Juni 1824 och Pastors Adjunct i Gagnef. Predikant och Skollärare wid Limå bruk i Leksand i Oct. 1825. Past.ex. i Maj 1831. Af 10 sökande andre Commin. här 3 Sept. 1838. Tilltr. 1840.
Gift 1. 3 Juni 1827 med Margareta Elisabeth Boberg, Landtjägaredotter ifrån Klockrike socken i Östergöthland, f. 2 Febr. 1793, död 15 April 1832. 2. 13 Nov. 1838 med Sara Beata Sellin, dotter af Skepparen i Westerås P. Sellin och Sara Christina Fernström, f. 2 Dec. 1795. Barn: Theodor, f. 3 Juli 1830; Johan Edward, f. 12 April 1832.
Skrift: Öfnings-Exempel för Barn i Räknekonsten. 1 H. Fahlun 1836.
3. Predikanter wid Stora Kopparbergs grufwa och ifrån 1824 Lärare wid Wexelunderwisningsskolan i Fahlun.
Georgius Andreæ Troninus — Johannes Petri Petræus — Petrus Johannis Arhusius — Antonius Nicol. Reuterhusius — Samuel Johannis Arhusius — Andreas Norenius — Petrus Wallenius — Jacob Hesselius — Gabriel Norderling — Anders Hammarström — Eric Hammarström — Johan Jacob Schultz — Swen Eric Gestrin — Anders Lindström — Gustaf Muncktell — Pehr Carlsson — Pehr Ekelöf — Eric Hedlund — Anders Petter Zetterberg.
1. Georgius Andreæ Troninus. Den förste 1683. Cons. Prot. 11 Juli: "Præsenterades twänne bref, ett ifrån Pastor i Fahlun, det andra ifrån Bergslagen. Contenta gå derpå ut, at det är beslutit af BergsCollegio, att härefter hålles publique Gudstjenst wid grufwan hwar morgon, såsom wid Sahlberget, och begärtes Herr Göran måtte förestå samma tjenst." Se Commin. i Fahlun.
2. Johannes Petri Petræus. 1686. Se Commin. loci.
3. Petrus Johannis Arhusius. Född i Ihrsta i Sept. 1665. Fadr. Kyrkoherde, sedan Prost i Fahlun. Stud. 1681. Pwgd 19 Sept. 1687 och sin faders Adjunct. Kort derefter Grufwepredikant tillika. Förblef ock efter fadrens död följande Pastors medhjelpare. Af Doct. Jesper Swedberg, som sade sig wara hans föräldrar mycket förbunden, högligen recommenderad till sacellanien i Aspeboda 1691. Men han dog i denna tjenst 22 Mars 1695.
Gift med Margareta Israelsdotter, som kom i andra giftet med Bergsman Hans Danielsson och i tredje med Rådman Joh. Näsman i Fahlun.
4. Antonius Nicol. Reuterhusius. 1695. Se Commin. loci.
5. Samuel Johannis Arhusius. Född i Ihrsta 9 Juni 1670. Broder till ofwanst. N:o 3. Kom ifrån Westerås gymnasium till Upsala acad. 1688. War redan i Sept. 1697 antagen till Grufwepredikant, då han 8 Febr. följ. år blef pwgd, den förste ibland 17 ordinandi. Begärdes 1707 med ett skönt bref i Consist. af Assessor Silfwerström till Pastor i Sundborn, såsom både behöflig och skicklig man, att upphjelpa en förfallen församling. Hade både för egen och sin hederliga moders skull flera gynnare, som talade till hans befordran, men blef dessförinnan död 13 Jan. 1712.
Gift 1697 med Helena Trotzig, som widare nämnes nedanföre. Barn: Sara, g. m. den följande N:o 7; Catharina, g. m. Handlanden A. Rön i Borås. Då Ryska Kejsarinnan Catharina efter Zarens död skref till Magistraten i Borås, med efterfrågan om någon af hennes slägt der lefde, blef swaradt, att nämnde Röns moder, ännu i lifwet, war hennes köttsliga kusin. Catharina blef omgift med Handlanden C. Lindström i Skara; Anna, g. m. Rådman A. Lundberg och Handlanden Sw. Lindström, båda i Skara; Johan, Commin. i Gunnilbo.
6. Andreas Norenius. Född i eller wid Fahlun 168- . Fadren med på orten brukliga namnet Eggert, men okänd till tjenst, synes bott wid Nors kungsgård. Stud. i Upsala1703. Pwgd 30 Maj 1706 och blef Adjunct. War 1711 hos Pr. Kolthof i Sala, der ingen Adj. gerna trifdes, och gick i Sept. "bort sin kos till Bergslagsorten." Kallades 17 Oct. s. år af Grefwe M. G. De la Gardie till Bataljonspredikant wid Dalregimentet efter en afgående Torkel Gram. War så wida tjenstledig, att han 1712 kunde åtaga sig att sköta denna tjenst såsom vicarius under nådåret. Ehuru Grufrätten straxt efter Arhusii död begärde twå gånger i Consist. en annan med de förra jemngod man till husets conservation, blef dock Norenius qwar, och honom tillböds både sysslan och enkan, som nämnes en "from och dygdig menniska af wacker och förnäm slägt på orten." I Mars 1713 begärde han dimission ifrån Regimentet, war sjuk och wille blifwa qwar wid gruftjensten. Troligen blef intet afgiordt förrän han dog i Oct. s. å. Äfwen den erbjudna enkan dog följ. år.
7. Petrus Wallenius. Född i Aspeboda wid 1689. Fadr. Comminister. Stud. i Upsala 1702. Redan 23 Oct. 1713 kallad i Consist. af Grufrätten, att få ordination och fullmagt hit. Pwgd, efter lång wäntan, 30 Sept. 1714 och mottog i allo tjensten, som han troligen förut en tid bestridt. Död i Aug. 1716.
Gift 1715 med Sara Arhusius, dotter till N:o 5 och förekommer åter nedanföre.
8. Jacob Hesselius. Född i Folkärna 20 Juli 1690. Fadren Kyrkoherde. Sändes nästan som barn att inskrifwas wid Upsala acad. 1698 och wistades der wid tjenligare ålder många år. War stadgad och wäl känd man, då han 1717 af Grufrätten fick kallelse till denna tjenst och derpå pwgd 7 Oct. s. å. Hade 1718 anbud att afgå till America och blifwa Pastor i Sw. Luth. församlingen Wicacoa i Pensylvanien, men då han fick löfte på förbättring i lönen, försakade han det tillbudna och blef qwar. Antogs ock 1719 till Pastor wid ortens s. k. Bergsregimente. Respondens i prestmötet 1723. War flera gånger föreslagen till landspastorat, men försynen wille att han wid denna lilla lägenhet skulle förblifwa till sin död. Likwäl sökte bergslaget med ifwer recommendera och befordra honom till förmonlig transport och hans wänner arbetade per fas et nefas att hjelpa honom dertill. Han tycktes ock wara på wäg, i synnerhet till Sundborn 1735, der han räknade flesta rösterna för sig, men Borgmästaren Germ. Folkiern, som hade egendom i församlingen, upptäckte alla konster och bedrägerier wid walet, som derföre gick tillbaka. Till hans uppmärksamhet torde ock en gammal förolämpning hafwa bidragit, att Hesselius, ännu student, 1715 hade annandag Jul i Sundborns kyrka predikat så bitande emot Borgmästaren, att han blef dömd göra honom skriftlig afbön. Han lefde och dog på den wälbelägna egendomen Ramsnäsholm i Wika, som lärer warit hans tillhörighet, 1760.
Gift 7 Jan. 1718 med Sara Arhusius, företrädarens enka, dotter till N:o 5, f. 1699, död 15 Nov. 1778. Enda barnet Helena Christina, g. m. Kyrkoh. Magn. Arhusiander i Grytnäs.
Hesselius skref och declamerade flera Tal wid högtidliga tillfällen, hwaribland det wid Majestäternas kröning 1751 trycktes på bergslagets bekostnad. War i synnerhet stor Genealog och förfärdigade wackra stamträd öfwer många slägter. Ett sådant öfwer Kongl. Gustavianska familjen presenterade han Konung Adolf Fredric, hwilket blef med wälbehag upptaget och sattes på Riddarhuset i WetenskapsAcad. salen. Twenne bref, som innehålla anmärkningar i detta ämne emot CanzliRådet v. Stiernman, äro tryckta i Lärda Tidningarna för 1752 och 1753.
9. Gabriel Norderling. 1763. Efter två nådår. Blef Commin. på stället.
10. Anders Hammarström. 1772. Också Commin. loci.
11. Eric Hammarström. 1786. Commin. in loco.
12. Mag. Johan Jacob Schultz. 1787. Tillika Collega Scholæ. Se Past. i Söderberke.
13. Mag. Swen Eric Gestrin. 1795. Äfwen Coll. Scholæ. Se ConRectores Scholæ i Fahlun.
14. Mag. Anders Lindström. 1797. Commin. loci.
15. Gustaf Muncktell. 1803. Commin. l. 1816.
16. Mag. Pehr Carlsson. 1816. Tillika förste Lärare i stadens Wexelunderwisnings-skola 1824. Commin. loci 1831.
17. Pehr Ekelöf. Mottog båda tjensterna 1831. Se Commin. i Swärdsjö.
18. Eric Hedlund. Född i Sala 5 Juni 1806. Fadr. Joh. Hedlund, Tullwaktmästare. Modr. Elis. Holmgren. Stud. i Ups. 1827. Pwgd 3 Mars 1830 till Huspredikant hos Capitaine J. L. Hårdh på Wik i Carlstads stift. Tillika Lärare i Lankaster- eller Wexelunderwisningsskolan i Arvika Köping. Återkom 1832 till stiftet och war Adj. i Nås och By. Erhöll båda dessa tjenster wid grufwan och Wexelunderwisningsskolan 1833. Vic. Collega i Högre Lärdomsskolan h. t. 1837. Död 4 Juni 1839.
Gift 2 April 1839 med Eva Gustava Krey, f. 26 Oct. 1815, dotter af Exped.Befallningsmannen G. O. Krey i Rättwik.
19. Anders Petter Zetterberg. Född i Säther 8 Juli 1807. Finnes dock ej upptagen i Kyrkoboken. Fadr. Mjölnare och Byggmästare. Stud. i Upsala 1829. Pwgd 31 Maj 1831 och Adjunct hos Pastor i Möklinta. Dito 1834 i Elfdalen. V. Pastor i Jerna s. å. Dito i Möklinta 1837. Adjunct hos Commin. ib. 1839. Grufwepredikant och Lancaster-lärare här i Oct. 1839.
