Magnus — Reno — Joannes — Ericus — Trotto Engelberti — Jacobus Thuronis — Martinus Ragvaldi — Olaus Sigwardi — Torbernus Marci — Sweno Esberni — Petrus Joannis — Dominicus Petri — Petrus — Matthias Johannis — Samuel Matthiæ Thortunensis — Laurentius Nicolai Gröningius — Ericus Laurentii Schult — Johannes Olai Sewallius — Johannes Hermanni Orostander — Olof Gilberg — Johan Pratenius — Georg Eurelius — Carl Eric Dillman — Jacob Christiernin — Nils Lindius — Johan Nordforsson — Johan Hallander — Lorenz Restadius.
1. Magnus, Curatus de Tyritunum dioeces. Aros., förekommer i ett bref af 1335, som Canon. Nicolaus de Tunom skref till ÄrkeBiskopen i Upsala. Se Past. i Haraker. [Saknas där?] War ock s. år fasteman till ett jordabyte emellan Westerås Domkyrka och Carolus Næskonungason.
2. Reno, en munk af Dominicanerklostret i Westerås, förordnades till Pastor här af Biskop Egislus wid år 1350.
3. Joannes eller "Herr Jönis de Tyritunom", i ett jordabytesbref af 1378 såsom fasteman till bytet. Denne och den först anförde äro icke kände af nedanst. N:o 12 i den series Past. som han på 1550-talet uppsatt.
4. Ericus. 1388. Troligen densamme som förekommer 1403 och äfwen 1423. "Mycket nitälskande om Guds hus och förskaffade många jordegor till prestebordet, hwarföre Biskop Otto (Fotnot: Förmodligen Olof.) honom med sitt bref tackade."
5. Trotto Engelberti, en Dalkarl, född wid Kårberg (Kopparberget), broder till den ryktbare fosterlandswännen Engelbrecht Engelbrechtsson, har hitkommit 1424. Han fullbordade sakristian, som Herr Ericus begynt, och lät göra bogårdsmur omkring kyrkan af sten i stället för den som war af träd. Begrofs i sacristian med många mässor och mycket brinnande wax.
6. Jacobus Thuronis, artium magister, broderson till Biskop Lydika i Westerås, Curatus här 1428. Med wisshet wet man, att han 1466 och 1468 ännu warit här, ty han halp mycket sin farbroder att fullborda Domkyrkan på östra sidan. Skänkte till Thortuna kyrka altartaflan och dyrbara käril. Blef begrafwen under sjelfwa altaret och hans sköldemärke har warit insatt i ett fönster på östra sidan.
7. Martinus Ragvaldi. Hade warit Herr Sten Stures Mässeprest förrän han hitkom 1472. I hans tid lades till Thortuna socken de twenne byar på andra sidan om åen, som hade hört till den förlagda Furby kyrka. Lät bygga vapenhuset af sten och måla kyrkohwalfwet likasom wid samma tid hade skedt i Kumla.
8. Olaus Sigwardi är så med fullt namn men utan årtal uppgifwen af nedanst. N:o 12. "Hedherlig man Hr Olof i Thortuna Kyrkoherre" nämnes 1481 i Häradshöfdingen Nils Stocks dom- eller synebref "öfwer ena willo och träta som war imellan presten och Laurnitz i Hella om 7 fiällar och 3 örtug i Thortuna byendom."
9. Torbernus Marci uppgifwes kommit ifrån Westergöthland och lefwat här 1499. Får stort beröm för sin lärdom och att han stod i särdeles wänskap med ÄrkeBiskopen Jacob Ulfsson, som gästade hos honom då han hemkom ifrån gränsen, der han mottagit Konung Hans när han andra resan inkom i Swerige.
10. Sweno Esberni. Hade warit prest wid Ægidii kyrka i Westerås förrän han wid 1519 sattes hit. Då han warit här på tredje året inträffade striden wid Badelunds ås emellan Swenska och Danska krigsfolket, då han blef spolierad all sin egendom och äfwen kyrkan sköflad. Dock skaffade han henne nödig skrud igen. Nämnes äfwen i handlingarne för åren 1525 och 1528. Dog i en sjukdom, som kallades Engelska swetten.
11. Petrus Joannis. 1528. I ett Konung Gustafs bref, dat. Wäsby gård 1540, fick han, med flere Pastores på orten, frihet ifrån den borgliga taxan emot arbetets fortsättande i Sala grufwa för kronans räkning. Fick också samma Konungs quittobref på lefwereradt kyrksilfwer, af Westerås Slott 11 Mars 1545. Honom tillägges binamnet Skonnerus, som torde wara missläst för Skomerus.
12. Dominicus Petri har i Rudbeckii Mem. publ. tillträdesåret 1547. Nämnes ock Montanus, och är deraf känd att han skrifwit Memorabilia ecclesiæ Thortunensis, som finnas intagne i Palmsköldiana. Dominici successor, som icke utsatt sitt eget namn, har afskrifwit dessa memorabilia, som han säger, utaf ett gammalt bref, men äro icke af synnerligt wärde, ty en del af uppgifterna om kyrkan och socknen synes icke trolig och om första Pastores är något uppenbart orätt. Något deraf har här blifwit brukadt. I gamla matriclar tillägges honom ock årtalet 1553.
13. Petrus måtte warit den, som afskrifwit den föregåendes anteckningar, ty 1556 träffas han med säkerhet här, då han bewittnade skattskrifnings-längden för sin församling. Träffas icke widare och war död 1566, då Hr Peders efterlefwerska, hustru Anna, aflemnade prestegårdens inventarii-persedlar till den följande.
14. Matthias Johannis blef 6 Oct. 1566 insatt till Pastor af Biskop Hans d. är Joh. Ofeeg, som då förrättade här visitation. Han härstammade ifrån Köping och war fulla 50 år härstädes Kyrkoh. Pastor i Thortuna war 1569 Riksdagsman i Stockholm, men nämnes orätt Ericus i Archivets handlingar. Kyrkan förstördes af brand 1577 och följande år lät Hr Matts begynna med dess upprättelse. Biskop Erasmus visiterade hos honom 1579 och Biskop Bellinus 1606, då han "fann att en skalk hade brukat sin tjufwa hand på kyrkans egendom." War Fullmägtig på riksdagen 1610. Den "hederlige, gudfruktige, wällärde och ålderstegne mannen" öfwerlemnade 17 Nov. 1616 inventarium till sin son, i närwaro af Biskopen, som samtyckt till hans afsked och att få sätta sig i ro för återstående dagar. Hans Relicta dog i Westerås 1623.
15. Samuel Matthiæ Thortunensis. Den föregåendes son, hade studerat äfwen i utstiftes skolor och pwgdes af Biskop Bellinus 1598. Synes straxt blifwit sin faders Capellan, som han framdeles blifwer nämnd. I prestmötet Mormässotiden 1616 kallas han Ordin. Pastor och i följande November mottog han kyrkans och prestgårdens inventarium af sin fader, som troligen ännu lefde när sonen dog 1619.
Gift med Margareta Pedersdotter, som sedan gifte sig med en Anders Olofsson i Westerås. Barn: Brita, g. m. Commin. Hieronymus Magni i Nora. En och annan son stud. i yngre åren.
16. Laurentius Nicolai Gröningius. Född i Björskog. Pwgd 1609 och informerade derefter 5 år en Gust. Lejonhufwud på Ekeberg, der han ock war Hofprest. Igenfinnes 1614 såsom Capellan på sin födelseort, men förordnades då till Krigsprest och skulle straxt utgå med commenderingen. Denna skyndade så att han kom för sent, och då han begärde återtaga tjensten i Björskog, blef det honom nekadt. Den Kongl. Hofrätten war nyligen inrättad och allmänhetens tanka war derom, att alla der skulle straxt få rätt i sina ansökningar. Presten wände sig ock dit och wann det utslaget, att Biskopen skulle åter insätta honom i sin förra tjenst. I Thortuna synes icke hafwa warit Capellan i Herr Samuels tid. Straxt han blef död sändes denne Gröningius hit att i nådåret förestå församlingen. Han behagade så, att bönderne i Sept. 1619 flera gånger i Capitlet begärde honom till Pastor. Swaret blef att flera bättre förtjent lägenheten än han, men för deras enträgenhet samtycktes, om de wille wisa sin tacksamhet mot Domkyrkan. De lofwade derpå hwar sin timmerstock om 16 alnar, och presten blef Kyrkoh. Insattes 1620. Död 20 April 1637.
Hans förra hustru dog efter långwarig sjukdom 1628. Gift 2. 1628 med Anna Björk, dotter af Pastor Andreas i Björksta. Som detta giftermål ansågs alltför hastigt, dömdes, icke mannen sjelf, utan swärfadren, att plikta 6 daler. Barn omtalas icke och enkan blef omgift med nedanst. N:o 18.
17. Ericus Laurentii Schult. Född 1588 i Skultuna wid Åkesta qwarn och kallade sig äfwen deraf Akstadius. Kom wid 19 års ålder i Westerås skola och försökte äfwen lärare i Telge, Strengnäs och Örebro. Sattes 1621 till Collega Scholæ i Westerås och fick s. år lof resa till Upsala, att deponeras. Då pesten 1623 grasserade strängt i Westerås reste Biskopen till Dalarne att visitera, och derunder blef denne Schult med flere pwgd i Stora Tuna. Antogs derpå till Huspredikant af Ståthållaren Phil. Scheding till 1627, då han blef Capellan wid Domkyrkan. Orator i prestmötet 1628. Förmanades af Biskop och Capitlet 1630 att han "flitigt wille besöka dem, som af peste woro befängde men eljest hålla sig ensliga och icke inmänga sig med dem, som woro obesmittade." Hade 1633 kallelse till Ramnäs pastorat, men staden, af hwilken han war mycket älskad, öfwertalade honom att blifwa qwar. Kyrkoh. här 1638. War Riksdagsfullmägtig 1642 och äfwen s. år Respondens i prestmötet. Mycket ansedd af Biskop Rudbeck, som gjorde honom till Assessor i sitt Consist. majus. Död 1 Dec. 1648.
Gift 6 Mars 1631 med Christina Griis, dotter af Pastor i Göthlunda af Strengnäs stift Ol. Griis, f. 1609, födde trillingar en månad efter mannens död. Sjelf död i Jan. 1663. Af 11 barn äro kände: Johan, Pastor i Swärdsjö; Andreas, Lector och des. Pastor i Mora; Pehr, Commin. i Wika; Olof, Commin. i Munktorp; Margareta, g. m. Pastor i Badelund J. Moklinius; Kerstin, okänd. Sönerne upptogo Thermæniska namnet.
18. Johannes Olai Sewallius. Född i Sewalla 24 Juni 1604. Fadr. Kyrkoh. Intill 30:de året gick han i Westerås gymnasium, det sista året äfwen såsom Collega i skolan. Pwgd under Biskopens visitation i Hedemora 11 Febr. 1634. Sattes 1638 interimswis till Syssloman och Predikant i Westerås hospital, då han måste gifwa en skriftelig sträng förbindelse till trohet och flit i en tjenst, der flera hade råkat på balance. Wisade så godt prof att han 1642 betroddes blifwa Syssloman wid Domkyrkan. Hade en god och redig handstil, som ock recommenderade honom. Ifrån 1643 war han tillika UnderCapellan i staden. Efter förslag wald till Kyrkoh. här 1649. Fullmägtig på riksdagen 1652 och s. år Respondens i prestmötet. War duglig Pastor, men blef sjuklig. Låg de sista sju åren ständigt till sängs. Död 14 Febr. (andre säga 1 Maj) 1679.
Gift 1638 med Anna Björk, företrädarens enka, som dog 1676, 73 år gammal. Barn: Johan och Gabriel blefwo båda Pastores i Swärdsjö; Olof, klockare i Sewalla; Sara, g. m. Commin. J. Arhusius i Björksta; Samuel, okänd; Anders, död ung.
19. Johannes Hermanni Orostander. Född i Lima 5 Oct. 1628. Fadr. Kyrkoh. War systerson till föreg. Pastor. Kom 1649 ifrån Westerås till acad. Pwgd 1 Nov. 1655 och straxt Capellan i denna församling. Lägenheten war ringa, utan boställe, och han arbetade 22 år i fattigdom. Förslag nämnes icke, då han 1679 fick efterträda i pastoratet. Är antecknad såsom en synnerligen gudfruktig, noggrann och arbetsam prest. Säges hafwa genomläst bibeln 24 gånger. Genom wådeld uppbrann prestgården 1687, då han led en skada räknad till 2500 daler, hwarföre Konungen utfärdade 29 Febr. 1688 sitt bref för honom, att få collect i stiftet. Hade ock många andra motgångar, men bar dem med tålamod. Död 2 Oct. 1700.
Gift 1. 1657 med Marina Floræus, dotter till den olycklige Pastor i Orsa, f. 1634, död 27 Juni 1688. Af 9 barn: Anders, Rector Cantus et Mus. i Westerås; Johan, död stud.; Christina, g. till Jönköping med en Jonas Spjut; Maria, död 12 år gammal; Sara, ogift; Margareta, dödad af åskan 18 år gammal; Maria, g. m. Commin. Sundius i Malung. Gift 2. 1689 med Anna Silentz, enka efter Commin. Hysing i Awesta, död 13 Mars 1694, 53 år gammal. 3. 1695 med Margareta Milander, som omgiftes med Kyrkoh. Montelius i Folkerna.
20. Olof Gilberg. Född i Gilberga, Dingtuna socken 1652. Föräldrarne woro af bondeståndet; modr. Anna Larsdotter lefde länge hos sonen. Stud. 1672. Pwgd 27 Sept. 1679 och Pastors Adj. i Dingtuna. Nådårsprest och v. Pastor 1682. Commin. i Lundby 1684. Efter Orostanders död sökte sonen, som war Magister och Rector Cantus, att efter Kyrko-ordningen få succedera. Äfwen begärdes husets conservation genom giftermål med enkan eller en af döttrarna, men allt förgäfwes. Biskopens Capellan skulle blifwa Pastor. Utan att wal omtalas fick Gilberg fullmagt 13 Maj 1701 och introducerades af Biskop Carlsson 11 Nov. 1702. För denne, äfwensom den föregående, finnes icke i prot. att Konungen befattat sig med tillsättningen. Predikade i prestmötet 1716. Död hastigt af håll och sting 24 Jan. 1720.
Gift 19 Mars 1679 med Margareta Ramsbergius, Kyrkoherdens i Dingtuna dotter, död af slag 13 Jan. 1719, 69 år gammal. Af barnen lefde endast Margareta, g. m. nämndemannen och Kyrkowärden Jan Larsson i Lundby denna socken.
21. Johan Pratenius. Född i Lundby 23 Sept. 1672. Fadr. Commin. blef Pastor i Skerike. Begagnade det goda tillfället till underwisning och blef Stud. i Upsala 1691. Pwgd 8 Febr. 1698 och Pastors Adjunct i By. Kom redan 1701 i förslag att antagas till Capellan på stället, men då somlige wille hafwa honom inwände andre, att "emedan han war Kyrkoherdens måg skulle de hålla ihop och ingen rå på dem." Blef således förbigången och war 1703 Nådårsprest i Awesta. Nu saknades han, och då åter ledighet inträffade 1704 waldes han utan betänkande. Genom sin gamle faders cession Kyrkoh. i Skerike 1719. Sedan Konungens resol. kommit, att Skerike skulle wara præbende för en Lector wid gymnasium, blef han flyttad till Thortuna, också utan förslag. Hade tidigt fullgjort sina prestmötspartes såsom respond. 1704 och orator 1707. Död 16 April 1733.
Gift 1. 1698 med Sara Moell, Kyrkoh. i By Jac. Moklinii dotter, f. 1678, död 11 April 1721. Barn: Jacob, Pastor i Wika. Johan, Rector Scholæ i Arboga; Carl, Commin. i Hedemora och sedan i Mariæ Eleon. församling i Stockholm; Nils, stud. en tid, sedan okänd; Clara, g. m. sin styfbroder Commin. Hultman i Björskog. Gift 2. 1722 med Maria Sahlin, Kyrkoh.-dotter i Malung och enka efter GymnasiiAdjuncten Mag. L. Hultman, f. 1684, död i Grytnäs 23 April 1737.
22. Georg Eurelius. Född i Wika och Österbo i Sept. 1677. Föräldrarne lemnade honom så fattig att han måste ostiatim söka sitt uppehälle. Kom derföre sent att läsa, men med en innerlig lust för boken gick han tåligt igenom de hårdaste öden, så att han 1703 kom till acad. Pwgd i Maj 1707 och war derefter Adj. i Garpenberg, Karbenning, Norrberke, Grangärde, Söderberke och Sundborn. Collega i Westerås skola 1712, då lönen war så knapp att han hwarje helgedag måste predika på landet för att winna någon hjelp till uppehälle. Commin. i W. Fernebo 1721. Opponens i prestmötet sistn. år. Kyrkoh. här 1734 genom ett synnerligt wal. Då omröstning på de föreslagna skulle ske, wille ingen votera utan alla ropade på Hultman, den aflidnes styfson och då v. Pastor på stället. Efter mycket sträfwande af Collector blef ändtligen swaret, att de woro nöjde med Hr Göran, med förbehåll, att Hultman måtte komma efter honom till Fernebo eller få ett annat godt bröd. Annan votering skedde icke. Eurelius kom ock s. år 1734 och blef en wälsignelse för orten. Förtjente fullkomligt det witsord, som i de flesta matriklar finnes om honom: "Vir eruditus, pius et in Domino semper lætus." Werkade med sitt nit i församlingen att på många år war intet uppenbart brott, föddes intet oägta barn i församl. Öfwersatte flera skrifter, som i brist af förlag icke trycktes, men hans Catechismi-examen, som granskades i Consist., blef utgifwen och till bruk recommenderad. Gick dock för långt i sin samwetsgrannhet då han 1744 icke wille insända den anbefallda förteckningen på födda och döda, emedan den liknade Davids räkning af folket, och straffet derföre hade redan nog inträffat, då Herrans mordengel dödat flera än kriget. Död 13 April 1748.
Gift 1. 15 Jan. 1716 med Elisab. Westling, Kyrkoherde-dotter i Garpenberg, f. 1796, död 3 Oct. 1737. Af 9 barn: Georg Eurell, Lieutenant wid Westmanlands reg:te; Daniel, Rådman i Säther; Johan, död ung; Elisabeth, g. m. Commin. Lahlin i Sätterbo. Gift 2. 17 Sept. 1738 med Margareta Fahlsten, Kyrkoherde-dotter i Rytterne, f. 1715, död 10 Mars 1741. Barn: 2 döttrar.
23. Mag. Carl Eric Dillman. Född i staden Trosa 16 Oct. 1710. Fadr. Petrus Dillman, då Commin. blef Pastor i Ludgo och Spelwiks församl:r af Strengnäs stift. Modr. Anna Medén war ifrån Fahlun, dit hon ock återflyttade efter mannens död och satte sin son der i skola, hwaraf han ock inkom i Westmanlands o. Dala nation. Stud. 1723. Magister 1737. Pwgd 27 April 1738 och Commin. Adj. i Fahlun. Andre Commin. i Westerås 1741. Efter någon twist öfwer walet, som Konungen afdömde till hans förmån, Kyrkoh. här 1749. War af särdeles manlig charakter. Sjelfwa Biskopen Kalsenius fann i honom en oblyg Capellan, som icke lät sig kufwas. Något agg tyckes wisa sig deruti, att Biskopen i synnerhet wille anmärka någon hans olofliga insinuation till Thortuna, som ock blef åklagad, men dock war blott ett sqwaller. War, utom sitt egentliga, äfwen kunnig i medicin, botanik och mekanik. Sjuk af besynnerliga swulnader sökte han förgäfwes bot i Stockholm, låg ¼ år till sängs och dog 11 Sept. 1770.
Gift 25 Febr. 1742 med Brita Lundström, dotter af BergsRådmannen Egg. Lundström i Wika, f. 1722, död i hög ålder. Barn: Anna Margareta, g. m. Majoren och Riddaren C. F. Cavallius; Brita Lovisa, g. m. Kyrkoh. i Wika J. Nibelius; Carl Petter, Commin. i Westanfors; Elisabeth, g. m. Regements-Fältskären Assessor Egg. Lundström; Eric Gustaf, Konstmästare wid Sala grufwa.
Skrift: Disp. Grad. De indole ominosa. Upsal. 1736. 8:o.
24. Mag. Jacob Christiernin. Född i W. Fernebo 8 Juni 1729. Fadr. Kyrkoh. och ContractsProst. Kom med informator till acad. 1736 och wistades der framgent årligen. Biträdde 1753 och 1754 med predikande efter sin faders död i Fernebo och Karbenning. Magister 1755. V. Notarius Consist. i Westerås s. år, då den utmärkte Notarien Nibelius behöfde biträde. Efter dess erhållna afsked Ordin. Notarie 22 Aug. 1757. Pwgd 4 Maj 1760. Följde ofta sin Biskop på visitationer, äfwen till Särna. Wid en sådan färd, då de nalkades Rättwik, bad han Biskopen wara god och icke raillera Prostens dotter på hans räkning, en sak, som wanligen war Biskopens synnerliga nöje. Swaret blef: "Ja så, är min herre hemma der", och det war med swårighet som ett så godt tillfälle till skämt kunde lemnas. Kyrkoh. här, nära enhälligt wald, 23 Sept. 1771. Med wackra kunskaper hade han qwickhet, förrättade med lätthet sina sysslor och war roande i umgänget. Under lustiga infall och påfund behöll dock alltid wärdighet. Med ett godt och precist judicium war han äfwen oblyg att säga sanningen för en hwar. De Stiftstidningar, som han begynte utgifwa, äro af mycket wärde. Prost 28 Febr. 1780. Tidigt begynte hans helsa och syn aftaga. Död af ett häftigt inwärtes slag, sittande på en gungstol i sin bokkammare, sistn. år 13 Juli.
Gift 12 Febr. 1766 med Catharina Margareta Kumblæus, Prostens i Rättwik dotter, f. 4 Sept. 1746, död i April 1820. Af 3 barn lefde: Sara Christina, g. m. Superintendenten i Carlscrona Doctor A. L. Fahnehielm.
Skrifter: Disp. Grad. cont. Generalis Theoria de modo, quo viva virtutis cognitio aliis sit ingeneranda. Upsal. 1755. 4:o. — Westerås Stifts Tidningar 1769—1773. 8:o.
25. Mag. Nils Lindius. Född i Arboga 9 Sept. 1720. Fadr. Christopher Lindberg, Borgare och Kämnär. Skötte studierna i swaga wilkor och måste twå år såsom Notarius gå qwar i Westerås efter sina kamrater, förrän han 1745 kunde afgå till acad. Wistades der nästan alla terminer till 1755, då han blef v. Collega i Arboga skola. Kort derpå äfwen v. Rector. Magister i Juni s. år och pwgd 5 Oct. Adjunct hos Doctor Stjernman i Fahlun 1756 med owanligt strängt arbete 10 år, ännu mera förswåradt af den dubbla branden som 1761 öfwergick staden, då han båda gångerna blef huswill och miste mycket af sin lilla egendom. Collega i skolan 1766 och uppsteg Classerna igenom, men sökte förgäfwes blifwa ConRector. Bestridde den ena Capellans-tjensten under riksdagen 1769—1770 och 1772. V. Pastor i Sundborn 1771, allt med förrättande af sin ordin. tjenst. Opponens i 1775 års möte. Kyrkoh. här 4 Dec. 1782 af 19 sökande, och tillträdde straxt sedan beswären öfwer walet blifwit afslagne. Ifrån början lärd af nöden blef han för alltid en högst måttlig, hushållsaktig och arbetsam man. Hans lilla, magra kropp fordrade litet, men tålde mycket. Ofta, särdeles i yngre år, war hans sparsamhet ett föremål för mångas löje. Hans sätt att hushålla war ock sällsamt, äfwen i Thortnna, då han fägnade sig åt det goda gräset på breda åkerrenar och i nattrocken bortbar stenar som han upplåckade på åkren. På klagodagen 1792 åkom honom under predikan ett deliquium, liknande slag, men han återwann sin jemna helsa och deltog i alla embetsmål till sitt lefnads slut. Död af förkylning 28 Mars 1802.
Gift 20 Juli 1766 med Maria Christina Starck, dotter af SaltbittersjuderiInspektoren A. C. Starck och C. M. Norman, f. 1746, död 19 Mars 1799. Enda barnet: Charlotta Christina, g. m. Graveuren wid Kongl. Wetenskaps-Academien Sam. Andersson.
Skrifter: Disp. Grad. De obsidibus. Ups. 1755. 4:o. — Theses scholasticæ. Aros. 1779. 4:o.
26. Johan Nordforsson. Född 21 Mars 1748. Fadr. Hans Nordfors, Mjölnare. Modr. Christina Holmquist. Stud. 1769. Pwgd 5 Nov. 1775 och Adj. Past. i Ängsö. Kom 1776 till Prosten i Fellingsbro. Hertigens af Östergöthland Hofpredik. 2 Sept. 1784. Efter undergången Past.-examen inställde han sig till tjenstgöring i det Furstliga hofwet 1786. War ock en tid Adj. i Adolph Fredrics församling i Stockholm. Af SerafimerOrdensGillet utnämnd Syssloman och Predikant wid Westerås Kronohospital 18 Oct. 1788. Wald kyrkoh. här 1802 med en rösts pluralitet. Den oordning som derwid föreföll åklagades, och utgången hade troligen blifwit vådlig om icke de beswärande hade felat i formalitet. Konungen stadfäste walet 18 Maj 1804, men Consist. skulle förehålla Nordforsson hans orätta procedere i afseende derpå. Wid begärd oecon. besigtning och revision af räkenskaperna 1810 företedde han för Biskopen ett gåfwobref på 10 t:r spannmål till förmon för en Skollärare och fattiga barns underwisning. Utnämndes s. d. 30 Juni till Prost, en heder som han med andra medel ej förmått winna. Wida känd för sitt etourderie och oftast plumpa sätt att bemöta lägre och högre. Han tycktes tro, att mycket passade honom som höfdes ingen annan. Besynnerligt, att äfwen bättre folk tålde hans seder och fann sin ro deraf. Hade klokhet och drift för hushållning, åkerbruk, byggnad och yttre ordning; wille äfwen hafwa namn för nit i tjensten och wisade wid tillfällen stor pietet, men glömde ofta nog sig sjelf. De sista åren sjuklig och en längre tid sängliggande. Död 10 Jan. 1821.
Gift 12 Dec. 1790 med Margareta Lovisa Hultman, Borgare-dotter i Westerås, ett fruntimmer af både wett och behag, död 21 Jan. 1800, 31 år gammal. Barn: Lovisa Elisabeth, död 12 år gammal; Carolina Gustawa, g. m. Tullförwaltaren i Götheborg P. L. Engelhardt.
Skrift: Tal på tacks.-dagen 3:e Sönd. efter Påsk 1794 i Westerås Hospitalskyrka. Westerås 1794. 4:o.
27. Johan Hallander. Född i Tillberga och Ösby 13 Oct. 1760. Fadr. Joh. Hallfast, Regimentsprofoss. Ifrån gymnasium till Upsala academi 1781. War åter i Westerås och responderade 1783 för Lector Krafts theser. Pwgd 27 Juni 1786, vocerad till Huspredikant af en Fru Segercrona. Antog kort derefter Adjuncturen hos Pastor här. Hade cura ecclesiæ 1792. Vice Commin. 1794. Ordin. Commin. 1795. Vice Pastor 1802 och 1821. Ord. Pastor 13 Aug. 1821. Tjenstgjorde all sin tid blott i denna församling. War icke i wänskap med sin företrädare, som wisst icke wille hafwa honom till efterträdare. Död 21 Nov. 1840.
Gift 23 Juni 1798 med Christina Larsson, dotter af Rusthållaren Lars Jansson och Stina Larsdotter i Nicktuna denna församling, f. 8 Sept. 1778. Barn: Eleonora Margareta, f. 1801, död 1827; Sophia Gustawa, g. m. Commin. i Folkerna Isr. Julin; Johan Ephraim, f. 1806; Carl Rudolf, f. 1811, f. d. Handlande i Westerås; August Adrian, f. 1817, Sergeant wid Lifregementets Grenadier-corps; 2 döde.
28. Lorenz Restadius. Född i Transtrand 10 Dec. 1799. Fadr. då Commin. blef Kyrkoh. i Lima och Transtrand. Stud. 1819. Pwgd 3 Juli 1822 och sin faders medhjelpare. Skolmästare i Särna 1 Juni 1825. Tillträdde 1826 och war tillika Pastors Adjunct. Commin. i Tillberga 21 Mai 1832. Kyrkoh. i Sewalla 23 April 1838. Erhöll transport hit 12 Juli 1841. Introd. af Biskopen 11 Juni 1843.
Gift 7 Sept. 1828 med Carolina Johanna Arnberg, dotter af Kyrkoherden och Fältprosten H. J. Arnberg i Särna, f. 7 Juni 1801. Barn: Lars Ferdinand, f. 1829, stud., drunknade i Westerås 1841; Jacob Martin, f. 6 Febr. 1831; Johan Adolf, f. 24 Oct. 1832; Carolina Lovisa, f. 31 Oct. 1833; Hedvig Magdalena, f. 16 Juni 1835; Martina Johanna, f. 30 Mars 1840; 4 döde.
Samuel Matthiæ — Johannes Erici Schedwiensis — Petrus Johannis Nibelius — Andreas Martini Wikæus — Nicolaus Nicol. Rabenius — Nicolaus Ahasveri Barchius — Johannes Herm. Orostander — Johannes Jonæ Betulander — Andreas Joh. Schærström — Andreas Dahlbeck — Gustaf Lindström — Johan Hasselberg — Johan Kihl — Hans Tunmark — Magnus Arhusiander — Johan Hallander — Israel Julin — Eric Klangson — Johan Gabriel Höglund.
1. Samuel Matthiæ. Efter 1598. Se Past. loci.
2. Johannes Erici Schedwiensis. 1631. Se Commin. i Björksta.
3. Petrus Johannis Nibelius. Född i Tillberga och Nible. Pwgd 1627. Tjente i Gagnef och Kärrbo. Hade begått någon förseelse, war sjuklig och utan tjenst. Fick dock 4 R:dr af Capitlet till läkare och medicamenter, War Capellan här 1634, men härifrån för sjukdom och döfhet 1636. Bodde sedan i Hubbo, fick ofta hjelp af Capitlet, flyttade slutligen till Badelund med årligt underhåll ifrån hospitalet och dog 1669.
Gift med Anna Nilsdotter. Sonen Hans blef bonde i Farby och fick begrafningshjelp af Capitlets medel.
4. Andreas Martini Wikæus. 1635. Då han profwat, frågade Pastor "om församlingen wille höra flera?" Swar: "Nej, ty ju flera komma dess större blifwer willan." Se Past. i Orsa.
5. Nicolaus Nicol. Rabenius. 1640. Se Past. i Säby.
6. Nicolaus Ahasveri Barchius. 1650. Se Commin. i Westanfors.
7. Johannes Herm. Orostander. 1655. Se Past. loci.
8. Johannes Jonæ Betulander. Född i Björksta 1648. Stud. 1674. Pwgd 1675, warande då Domesticus hos Biskopen. Collega Scholæ i Westerås 1677. Commin. här 1679. Död 1694. Begrofs 25 April.
Gift 1675 med Margareta Norman i Westerås, som ock blef död 1694.
9. Andreas Joh. Schærström. Född i Skerike socken och Kiefsta 7 Juni 1656. Fadr. Jan Nilsson, Rusthållare. Stud. 1680. Pwgd 1684 och straxt Capellan i Skerike. Hitflyttad 1694. Respondens i prestmötet 1696. Arbetsam prest och äfwen tjenstaktig att helpa andra utom socknen. Wid ledigheten, både 1700 och 1720, sökte församlingen få honom till Pastor, men hans lott war att blifwa wid denna lägenhet till sin död 4 Maj 1740.
Gift 1684 med Karin Pratenius, Kyrkoh. i Skerike dotter, död 22 Dec. 1719, 54 år gammal. Af 7 barn: Daniel, blef Wäfware; Anna, g. m. Underofficern M. Klinga; Catharina, g. m. den följande.
10. Andreas Dahlbeck. Född i Stora Tuna och Ofwandal 21 Mars 1689. Fadr. Anders Göransson, Nämndeman. Stud. 1715. Pwgd 25 Sept. 1718. Tjenstgjorde i Aspeboda, Bro och Odenswi. Kom 1722 att biträda ofwanskrifne Commin. och efterträdde honom i tjensten 1741. Död 17 April 1750.
Gift 1723 med Catharina Schærström, f. 1701, omgift med Capitaine Abraham Lang och död 12 Maj 1753. Barn: Anna, g. m. Volontairen Joh. E. Hammarlind.
11. Gustaf Lindström. Född i Fahlun 15 Febr. 1712. Fadren Joh. Lindström, Bokhållare på Daglöstäkten. Stud. 1734. Pwgd 29 Oct. 1740 och Adj. Past. i Elfdalen. Flyttades på någon tid till Gagnef, men återkom. Måste begifwa sig till Särna och skötte der tjensten såsom vicarius twå år till 1750, då han blef Commin. här. Blef swag och sjuklig och dog 13 Juli 1752. Icke gift.
12. Johan Hasselberg. 1753. Se Commin. i Jernboås.
13. Johan Kihl. 1762. Se Commin. i Romfartuna.
14. Hans Tunmark. 1775. Se Past. i Fleckebo.
15. Magnus Arhusiander. 1788. Se Past. i Floda.
16. Johan Hallander. 1795. Se Past. loci.
17. Israel Julin. 1822. Se Commin. i Folkerna.
18. Eric Klangson. Född i Rytterne och Löth 19 Jan. 1795. Fadr. Eric Nilsson Klang, soldat. Modr. Cathar. Ersdotter. En Byskollärare satte först boken i hans hand. Stud. 1816. Pwgd 1 Maj 1819 och Pastors Adj. i Medåker. Kom 1825 till Prosten i Köping. Hade 1828 cura ecclesiæ. Commin. här 7 Oct. 1833. Past.ex. 1841. Död 7 Maj 1844.
Gift 27 Dec. 1835 med Anna Brita Stenberg, dotter af Sadelmakaren och Rådmannen Joh. P. Stenberg och Cath. Wåhberg i Sala, f. 27 Dec. 1806.
19. Johan Gabriel Höglund. Född i Norberg 3 Juli 1805. Fadr. Inspektor. Stud. 1824. Pwgd 28 Oct. 1828 till Past. Adj. i Kohlbeck. Dito i Arboga 1829. Vice Pastor 1833. Past. Adjunct i Thortuna 1835. Vic. Rector i Linde 1837. Past. Adj. i Näsby 1839. Commin. Adj. i Möklinta 1841. V. Commin. ibid. s. å. Past.ex. 13 Dec. 1842. Commin. Adj. i Thortuna 1844. Commin. ib. 16 Dec. s. å.
