Magnus — Benedictus — Petrus Henrici — Magnus — Laurentius Johannis — Isacus Olai Lexander — Ericus Laurentii Helsingius — Zacharias Erici Fleckeboensis — Ericus Matthiæ Rosenlund — Andreas Laurentii Hirudius — Olaus Laurentii Ranstadius — Matthias Erici Muhræus — Olaus Moræus — Matthias Hedström — Andreas Hoffman — Lars Höijer — Johan Agorelius — Hans Wahlström — Pehr Malmén — Jonas Arlberg — Pehr Eric Utterström — Hans Tunmark — Anders Milenius — Eric Michael Utterström — Jacob Thalén.
1. Magnus, "Sacerdos de Flettiabo A. D. IV. ex litteris in Möklinta." A. D. 1111. Så läste Bisk. Rudbeckius siffrorna i brefwet, som nu icke står att granska, men de syns omöjligen utgöra så hög ålder. För det otroliga af ett sådant årtal hafwa andre uttydt det, att han warit fjerde Pastor.
2. Benedictus eller "Haerra Bendix Kyrkiohærræ i Flætiaboo" 1356, anförd såsom wittne i ett jordbref. Likaså åren 1357 och 1362.
3. Petrus Henrici. 1408. Måhända war han ock här 1423, då "biskedeligh qwinna Margareta i Hemmingsbodha på Påskedag" gaf 2 tegar näst kyrkan till prestebordet, emot årlig begängelse för sig, sina föräldrar och alla christnas själar. Brefwet med munkstil har warit infördt i ett gammalt kyrkans missale.
4. Magnus eller Herr Mons uppgifwes af Örnhielm i dess Bullarium Aros. för 1535.
5. Laurentius Johannis kallar sig sjelf Lars Jonsson, "owärdig Kyrkioherre i Flettieboo", i ett bref af år 1555 Mariæ Magdalenæ dag, om ett ängsstycke, som återwanns till prestebordet.
6. Isacus Olai Lexander. Underskref beslutet om nya liturgien 1577. S. år hade Biskop Erasmus visiterat hos honom och upprättat inventarium. Se Past. i Fernebo.
7. Ericus Laurentii Helsingius hade warit Pastor både i Ängsö och Lillhärad, då han hitkom wid 1580. War med säkerhet här 1582, då K. Johan 3 Juni lade torpet Prestebodarne till hans boställe. 1588 fick han 1 pund säd "så dädanefter som tillförene." Undertecknade Upsala mötes beslut 1593. Kon. Gustaf Adolf gaf honom 1615 2 tunnor säd till de förra, emedan han satt i stor gästning och hade litet i förråd. Död i Maj 1628.
Hans söner woro nedanst. Zacharias och Jeremias, Pastor i Dingtuna.
8. Zacharias Erici Fleckeboensis. 1628, sedan han länge warit sin faders vicarius. För flera brott afsades han 10 Sept. 1632 alldeles ifrån pastoratet och en annan tillsattes. Skulle få predika till Maj, men intet dispensera successore Erico nescio. Se Past. i Floda.
9. Ericus Matthiæ Rosenlund. Ifrån Hedemora härkommen, der han ock först war Pastors domesticus sedan han blifwit pwgd 21 Sept. 1615. Commin. i W.Fernebo 1619. Kom wäl öfwerens med sin Pastor Mäster Måns till dess han 1632 utnämd Kyrkoherde här icke hade tålamod, utan flyttade i otid och måste genom Capitels-bref återkallas att uttjena sitt år. Af tre föreslagne blef han efter hans Grefliga Nådes J. De la Gardies wal antagen. Då samme Herre i Räknekammaren hade fått Presteboda sig påfördt under Axholm, skänkte han 20 Dec. 1648 det tillbaka till prestbordet. Responderade i prestmötet 1625 och predikade 1629. Tog sig wäl fram, så med sitt höga herrskap som med allmogen, och huset rönte mycken wälwilja efter hans död 1652. Begrofs 3 Maj.
Gift 1. med Margareta, som 1634 war illa beskylld af en elak qwinna, hwaraf utgången dock icke nämnes. 2. med Anna Göransdotter, som omgiftes med den följande. Af barnen blef Margareta g. m. Kyrkoh. J. Montelius i Folkerna och Maria g. m. Pehr Jansson i Lima, Jordegare och Handlande, stamfader för en del af slägten Næsman.
10. Andreas Laurentii Hirudius. Född i Igelsta, Tillberga församling, 1609. Fadr. Lars Jansson, bonde. For 1631 ifrån Westerås att inskrifwas wid acad. och wistades äfwen framdeles der några skiften. Pwgd 15 Maj 1636, warande först Collega Scholæ i Köping och sedan i Westerås till 1640, då han sattes till pædagogien i Sala. Commin. i Fernebo 1647, med godt löfte af Capitlet om bättre lägenhet. Emellertid lät han sig öfwertalas af sin swärfader i Romfartuna att gå ifrån bättre till sämre, då han flyttade till sacellanien derstädes. Swärfadren gaf honom då af sitt boställe mera jord att bruka, hwilken jord sedan gick genom flera händer och wållade oreda. Pastor här till enkans conservation 1653. Respondens i prestmötet s. å. Död i Juni 1655. Begrofs Petri Pauli dag.
Gift 1. med Anna Ericsdotter, Prostens i Romfartuna Erici Matthiæ dotter. Hon dog 1651. Sonen Johan Sahlberg hade 1698 någon tjenst i Stockholm. Gift 2. 25 Juli 1653 med Anna Göransdotter, den föregåendes relicta, som dog 1654.
11. Mag. Olaus Laurentii Ranstadius. Född i Kumla och Ransta by 1611. Fadr. Bonden Lars Thomsson. Efter slutad läsning i Westerås Stud. i Upsala 1636. Pwgd 21 Sept. 1639, war han en tid Pastors Adjunct i Köping och sändes så till Säther att förestå den lilla skoltjensten. Begärde i Consist. förlof derifrån 1644, att för sina studiers befordran resa till universiteter i Tyskland. War 1646 i Rostock och disputerade under J. Fabricius. Hade ock wunnit Magistergraden, då han 1650 war hemkommen och blef följ. år Rector Scholæ i Arboga. Genom församlingens fria wal af tre föreslagne Kyrkoh. här 1655. Tilltr. 1656. Död 3 Maj 1658.
Gift 1. 1644 med Anna Choriander, Kyrkoherdens i Säther dotter, f. 1627, död 30 Dec. 1651. 2. 1654 med Karin Samuelsdotter, Prostens i Norberg dotter, som efterlefde till 1702 och 73 års ålder. Dottren Christina blef g. m. Samuel Marin, v. Pastor i Norberg.
12. Matthias Erici Muhræus. Född i Stora Schedwi 1613 af oägta säng. Modren dog hos honom här 1655. I Westerås skolas Orthograph. class wisar han sig 1632. Nämnes 1647 Collega och följ. år Rector Pædagogii, och då denna barnskola i detsamma upphörde, fick han rum i sjelfwa trivialskolan. Pwgd 12 Juni 1649. Antagen till Capellan här och gjorde sig älskad. Utskickade kommo till Consistorium redan i Sept. 1658 ifrån Fleckebo, begärande Kyrkoherde. Fingo snäsor, emedan nådåret räckte till Philippi tid. Åter i Jan. 1659 infunno sig fullmägtige med Grefwinnans recommendation att få Herr Matthias till Pastor. Resp.: "Den recommend. hålles i respect både för Grefwinnans till Leckö ensörjande lägenhet och goda uppsåt, som ock för salig Herrens höga meriter, då sådant kan aflöpa utan andras förargelse." Consist. utsåg i Febr. Hr Pehr i Hubbo, och Lector Wallenius skulle fara med och insinuera honom hos Grefwinnan. Hr Matts kunde komma efter honom och så blifwa båda hulpne. Slutet blef dock i Mars, att Capellanen confirm. till pastoratet, "emedan han tjent en god tid, war socknen till nöje och af Grefwinnan högligen commenderad." En owanlig händelse hade han, att en oägta född piga om 28 år, som genom modrens wårdslöshet och flygtande hit och dit, blifwit alldeles försummad, måste omdöpas. Det heter att hon icke warit christnad, utan endast döpt af klockaren i Altuna, d. w. s. nöddöpt. Præpos. talade ex suggesta mest om dopet. Hon stod på knä wid funten och swarade på Pastors frågor, döptes så utan faddrar in nomine Patris etc. Mannen war godkänd att 1672 utses till fullmägtig på riksdagen. Fick ytterligare Konung Carls confirm. på Presteboda torp 1688. Följande år gaf han tillkänna, att han wille afstå pastoratet, emedan han fann sig för gammal och swag att sköta tjensten som sig borde. Widare nämnes icke derom och han satt qwar i sitt rum intill döden 30 Oct. 1696.
Gift 1. 1649 med Brita, Kyrkoh. Olai Petri i Bro dotter, enka efter Collega Johan Nicolai i Westerås, död 1689. 2. 1690 med Anna Bjurman, Commin. Jonæ Broensis i Kumla enka, och blef således styffader till Domprosten Doctor Molin i Upsala. Hon lefde ännu i Sept. 1703.
13. Olaus Moræus. Född i Westerås 18 Juni 1666. Son af Ol. Moræus junior, slutligen Pastor i Grytnäs. Redan 1681 med godt betyg ifrån stiftets gymnas. inskrifwen wid acad. och anwände der mycken tid. Disputerade 1691 i grekiskt ämne under Prof. Norrman. Kallad af sin fader till Adjunct wid Grytnäs och Awesta församl:r pwgdes han 27 Sept. 1693. Kallades följande år till Gårdspredikant wid Strömsholm, der honom ålåg hålla skola med betjeningens barn, förrätta bön på slottet och äfwen predika, i synnerhet då Enkedrottningen under sitt utewistande derstädes det befallte. Anledning är, att den skicklige mannen stod i serdeles nåd, som ock hufwudsakligen bidrog till hans skyndsamma befordran, då han 1697 här blef Kyrkoherde. Knappt träffas på något ställe så stor ålders skilnad, 53 år, emellan den afgångne och efterföljande. Tilltr. s. år, sedan han 12 Mars träffat accord om nådåret, med alla intrader, äfwen om notredskapen, för 800 daler. Respondens i prestmötet 1698. Död 28 April 1699. Begrofs med tal af Biskop Carlsson.
Gift 16 Jan. 1694 med Elisabeth Jonsdotter Graf i Awesta, en sedan försmådd qwinna, som dog 1709, 38 år gammal. Consist. tillbjöd henne conservation med Bataljonspredikanten Benjamin Nortman, men han wille icke ägta henne. Sedan hade hon anbud med nådårspresten, men han hade förargat henne med spotska ord och hon "skymfat honom med namnet Munsiör", så att de icke hade något behag till hwarandra. Barn woro med Moræus, som synas dödt tidigt. För dottren Hedvig Sophia, född på Strömsholm 11 Sept. 1696, woro faddrar: Enkedrottningen Hedvig Eleonora, Prinsessan Hedvig Sophia, Markgrefwen af Baden m. fl.
14. Matthias Hedström. Född i Äs by af Romfartuna socken 5 April 1655. Föräldrarne woro wäl förlofwade, men kunde icke för hans rika mormoders hat få gifta sig med hwarannan. Öfwergifwen nästan i barndomen gick han 6 år och ledde en blind tiggare, delande troget med honom ljust och ledt. Under tiden hade han, hwilande i gårdarne och då han hörde barn läsa, så flitigt fattat deraf och öfwat sig i cateches och psalmbok, att då den blinde mannen låg på sitt yttersta, rådde han honom att söka inkomma i Westerås skola. Han gick till Pastor i Kila Hr Daniel, som förhörde honom, med förundran fann hans både begrepp och minne, samt gaf honom ett recommend. betyg till Westerås. Han blef ock mottagen af Rector Scholæ Munktelius, som satte honom i Räkne-classen och för hans goda anlag talade till hans uppehälle hos de bättre i staden. Likwäl måste han ock mången gång ostiatim med sjungande begära sina bitar. Inom twå år hade han lärt hwad i den classen war att lära och gaf sig icke tillfreds förrän han kom i prima, att läsa latin. Då hände, att han sjöng en psalm utanför Biskop Laurelii dörr, som gjorde att den mot ungdom i synnerhet wälwillige herren underrättade sig om hans förhållande och upptog honom i sitt hus, der han hyllades nästan som barn, läste till och ifrån bordet och wanligen efter måltiden ett capitel i bibeln. Många sådana gossar hade Biskopen efter hand hulpit fram, och efter hans död wisade Biskopinnan samma godhet, till dess ynglingen kom upp i gymnasium med condition, hwarmedelst han sjelf kunde fylla sina behof. Efter fullbordad curs i Westerås, ehuru nästan ingen på orten kände hans olaga födsel, twekade han dock i anseende dertill att fortsätta studierna till prest; men Lector Barchius, hwilken han betrodde sitt bekymmer, rådde honom fortfara och derpå tillbragte han flera terminer wid Upsala academi, tillika underwisande bättre mäns barn. Då medlen dock icke räckte till att bekosta hwad som fordrades tiil Magistergraden, war han nöjd att hafwa samlat kunskaper, uttog sitt goda testim. af Rector och fick en lycklig plats hos CancelliRådet Jonas Klingstedt, att läsa for hans söner. Ett par år derefter skulle denne, med flere herrar och stor betjening, såsom E. O. Ambassadör afgå till Ryssland. Hedström antog då kallelsen att blifwa Legationsprest, begärde derföre och fick ordination i Westerås 22 Dec. 1683. I Jan. följande år afgick Legationen till Moskwa, och då förrättningen warade nära 2 år, åtnjöt presten derunder mycken aktning och wälwilja. Hemkommen stadnade han såsom informator hos KammarRådet, sedermera Kongl. Rådet Gyllenborg, afwaktande befordran till något pastorat utom stiftet; men ehuru han hade flera gynnare, hände genom Konungens wanliga skyndsamhet med pastoratens bortgifwande, att han blef af andra förekommen. Då han nu med sina recomm.-betyg wände sig till Biskopen i Westerås, mötte honom samma swårighet, att wid få ledigheter woro många ansökningar och remisser ifrån Konungen, hwarföre han tills widare mottog anbudet, att såsom vicarius sköta Capellans-tjensten efter afl. Commin. Browallius i Gagnef. Genom besynnerlig skickelse blef, emot all förmodan, denna lägenhet hans nog långwariga och enda station i stiftet. Församlingen, intagen af hans gåfwor, begärde honom straxt till ordinarius, att conservera det behöfwande huset. Att gifta sig med enkan afslog han alldeles, men ingick ädelmodigt derpå, att med tjensten försörja huset, och fick så fullmagten 25 Maj 1688. Sjelf wille han icke befatta sig med hushållningen, utan sköta sitt embete och sin bok, önskande ock, om möjligt tillfälle medgaf, widare läsa till Magistergraden. Äfwen hade han yttrat, hwad ingen wille tro, att när den 10-åriga dottren uppwext, och då kunde falla så, wille han taga henne till ägta. Några år, då tillståndet på orten war bergligt, nöjde han sig med denna beställning, som ock ansågs för en af de bättre sacellanier, och 30 Aug. 1691 fullgjorde han löftet, att gifta sig med den uppwexta pupillen, då hennes farbroder, Prosten i Nås, bekostade ett ståtligt bröllop. Men ett annat tillstånd kom. Under de för hela riket swåra åren 1692, 1693 och 1694, woro i synnerhet Dalarne lidande af misswext och hungersnöd, så att icke sällan utswultna menniskor lågo döde på wägarna. Gagnefs socken med sin torra sandjord fick också strängt deltaga i den allmänna nöden, som snart nog wållade att folk drog sig bort, ända till Tyska orterna, hus stodo öde, åkerfält lågo obrukade, och då ändtligen lyckligare årswexter inträffade, woro alla djupt skuldsatta och länge för swaga att återtaga allmänna rörelsen. I sådan ställning kunde ej annat wara, än att presten förlorade ända till hälften och mera af sitt lagliga underhåll. Sjelfwa pastorshuset war utarmadt och utan Adjunct, då Capellanen wäl måste biträda med extra arbete, men hugnades knappt med en måltid mat derföre. En synnerlig olycka tillstötte honom ock 1694, som gjorde honom ett stort bekymmer. Någon honom obenägen eller talträngd person hade utspridt ryktet om hans oägta härkomst, så att det kom till Biskopen, som ordinerat honom utan närmare undersökning huruwida han i alla delar war competent. Kon. Carl war äfwen så noga om laglig födelse för en prestcandidat, att då s. år en god Collega Scholæ i Westerås sökte legitimation, fick han den wäl med rättighet till befordran wid skolwerket, men icke lof att blifwa prest. Ifrån Consist. afgick bref till Hedström att förklara sig öfwer sin sak, då han swarade med en widlöftig skrifwelse, deruti han 1:o uppgaf förhållandet med sin födelse och alla sina lefnadsöden intill närwarande tid; 2:o alla språk i bibeln, som handla om oägta barn med förklaring deröfwer; och 3:o alla för honom tillgängliga theologers omdömen öfwer detta samwetsmål, angående prester af oägta börd; de båda sednare afhandlade på latin. Med detta, och i synnerhet af den bewittnade omständigheten att hans föräldrar warit trolofwade, ansåg han sig med Consistorii promotorial tryggt kunna af Konungen begära full legitimation. Prot. 17 Oct. 1694: "Inlemnades några trowärdiga mäns i Romfartuna attest om Hedströms födelse och hans föräldrars trolofning, hwarföre ansågs onödigt skrifwa till Konungen. Lades ock hans egen deduction deröfwer ad acta." Emellertid kunde flera år icke hans förtjenst, icke heller hans beträngda tillstånd utwerka något till hans befordran wid inträffade ledigheter, och nog tydligt synes hindret derföre hafwa legat i en farhoga hos Biskop och Consist., att hans promotion kunde wäcka medsökandes missnöje och eftertal. Ändtligen wågade han 1699 sjelf hos Konungen supplicera om Fleckebo pastorat, och det är icke swårt att inse orsaken till den wälwilja, hwarmed en utmärkt man befrämjade hans ansökning. Kongl. Rådet Grefwe Polus skref s. år 8 Juni till Biskop Carlsson att Konungen wille benåda Hedström med det begärda pastoratet, om han kunde wäl bestå i ex. Theol. och han tillade "en flitwänlig recommendation för mannen att njuta Biskopens patrocinium och befordran." Denne herre hade i ungdomen blifwit ömt wårdad af sin tidigt aflidne faders synnerlige wän Domprosten Holstenius i Westerås. Hedströms hustru war Holstenii dotterdotters dotter, och ett tacksamt minne förmådde äfwen Grefwen att skrifwa till hennes bästa, då hon snart blef enka. Snart stod den sökande med heder sin past.-examen. Ehuru han 1693 warit Orator i prestmötet, war han ock nu utsedd till Opponens och beklagade att han på kort tid nödgades kosta sig twå resor till Westerås. Han kom, fullgjorde sitt åliggande till allas nöje, och hela det samlade Clerus erkände hans wärdighet till den befordran han wunnit. Mötet slutas, en hwar reser hem och den lycklige skyndar ock den långa wägen för att hembära glädjen till anhöriga. Men han hinner endast till Brunnbeck, för att der genom fall af en hög trappa hastigt sluta sin nog owanliga lefnad. Det skedda nära slutet af Sept. månad. Contr.Prosten begrof honom med predikan 21 Sönd. efter Trefald. Märkligt är det, att all sin tjenstetid hade han den lyckan att förtroligt få tillskrifwa Biskop Carlsson om sina enskilda angelägenheter. En mängd af hans bref, som blifwit förwarade, wittna ock att han godhetsfullt blifwit beswarad. Det sällsamma häraf torde tala till ursäkt för widlöftigheten af denna minnesteckning.
Gift 1691 med Margareta Browallius, Commin.- dotter i Gagnef, f. 10 Dec. 1676, omgift med Skolmästaren M. Dahlin. Hedströms 2 barn dogo tidigt.
15. Andreas Hoffman. Född i Fahlun i Jan. 1669. Fadr. Collega Scholæ. Uppfödd i yttersta fattigdom och ofta lidande hungersnöd trodde han wid äldre år sin swaga helsa deraf härflyta. Med flit gick han igenom skola och gymnasium, så att han 1689 blef Stud. i Upsala. Med Biskopens venia concion. kom han 1691 till Hr Christer Bondes enkefru Christina Kruus och predikade 4 år dels hos henne och dels hos dess swåger RiksRådet Grefwe Gabr. Falkenberg, så att han med stort loford kallades till hennes Hofprest 1695 och pwgdes 7 Maj. Denna tjenst lemnade han wid 1697 och blef nådårsprest i Lima. Derifrån efterskrefs han i Maj 1699, att komma hit och göra tjensten efter Moræus. Strax inkom församlingen för honom med kallelse till pastoratet, som förnyades i Juli, med löfte att ock behålla den icke älskade Moræi enka, om han wille ägta henne. Det afslogs för Hedströms remiss ifrån Konungen. Efter hans död inkom åter församlingen och yttrade sig "intill döden begära honom som de allt ifrån början ombedit." Enkan hade utsett åt sig en annan prest, att genom honom conserveras wid pastoratet, men alla satte sig deremot. Cons. samtyckte omsider till Hoffman för hans wackra studier, gåfwor och gjorda tjenst, "men emedan han war så ung, borde han med giftermål försörja någon fattig prestdotter." Han måste äfwen gifwa sin skriftliga förbindelse, att gifta sig med afl. Pastors dotter i Lima, samt draga omsorg för hennes moder och syskon. På dessa stränga wilkor tillträdde han efter nyårets slut 1701, men lefde endast till 4 Mars 1707.
Gift 1701 med Margareta Sernander, som åter nedanföre upptages. Barn: Margareta, g. m. styfbrodren drabanten Sam. Höjer; Christina [f. 26/3 1706 enl. blyertsanteckn. /SZ], g. m. Bruksegaren Eric Hammar; Johan, okänd.
16. Mag. Lars Höijer. Född 13 Dec. 1663 i Westerås. Fadr. Lector och design. Pastor i Muncktorp. Hade 12 år sträfwat med boken i Westerås, då han 1684 kom till Upsala acad. Disput. 1687 och fick condition hos Commendeuren Fägersköld på Dalarön. Begaf sig 1690 till Dorpt och blef den förste Philos. Candidat efter academiens restauration. Prom. magister ib. 7 Mars 1693. Ifrån 1694 till 1696 war han vicar. ConRector i Westerås skola. Pwgd 7 Maj 1695. Ord. Rector Scholæ i Hedemora 1696. Wald Kyrkoh. här, mest i afseende på sterbhuset 1707. Tilltr. 1708. War stor samlare af fäderneslandets antiquiteter och af honom kunde upplysningar fås, som förgäfwes söktes af mera beryktade antiquarier. Beklagligen har hans samling förgäfwes blifwit efterforskad. Då han 1712 blef hårdt antastad om återuppsättande af dragon för kriget, förklarade han sig omöjligen kunna det åstadkomma, jemte de andra stora præstationer, om han icke med sitt stora hushåll skulle swälta till hösten, ehuru säden gällde endast 7½ daler tunnan. Han hade ock fått afskrift af Konungens bref till Consist. i Skara om eftergift och lindring för det klagande presterskapet, som han sände till Consist. i Westerås. Orator i prestmötet 1696. Respondens 1703. Död 30 Dec. 1721.
Gift 1. 14 Mars 1697 med Barbara Johansdotter Rensberg i Hedemora och derstädes död. Barn: Samuel, som 1722 war Lifdrabant. Gift 2. 3 Maj 1708 med Margareta Sernander, företrädarens enka, som ännu en gång blef conserverad. Barn: Catharina, g. m. Commin. Funck härstädes; Israel och Lars, döde under studerandet; Johan och Maria, okända.
Skrift: De genesi metallorum. Pro gr. Dorpati 1693. 4:o.
17. Johan Agorelius. Född wid Norns bruk 3 April 1677. Fadr. till slut Kyrkoh. i Grythyttan. Stud. 1699. Adj. i Näsby och Erwalla efter ordination 5 Oct. 1704. Collega Scholæ i Nora 1705 och tillika Pastors medhjelpare. Intagen, såsom många prester, af stora förhoppningar om befordran wid den segrande arméen, begärde han 1707 i Consist. tillstånd att nedlägga innehafwande tjenst, följa sin morbroder, Ryttmästaren Elfsberg, uti kriget och få recommend. till Doctor Malmberg, som allt bifölls. Efter ankomsten snart förordnad till Esquadr.Predikant wid GeneralMajoren Kruus's Cavalleri-regimente, men hade wid Pultava den med så många gemensamma olyckan, att falla i Ryska fångenskapen. Förd till Siberien måste han tillbringa i smuts, trångmål och jämmer 13 år, hafwande sin station dels i Tobolsk, dels i staden Tumen; men han synes warit en ibland de mest modiga och härdade att fördraga sin lott. Hemkommen 1722 war han snart i åtanka till detta pastorat, emedan församlingens samtlige innewånare med namn och bomärken begärde enkans bibehållande, både af kärlek till hennes person och af ömhet för hennes behof med flera barn, och Agorelius förklarade sig nöjd med partiet. Tillträdde 1723 och utmärkte sig af qwickhet, drift och tilltagsenhet, men de många infall och upptåg, som länge omtalats efter honom, wittna om ett groft och ohyfsadt genie. Ett minne efter honom är det torpet på boställets mark, som han kallade Siberien och ännu behåller detta namn. Död 10 Oct. 1741.
Gift 1705 med Emerentia Dreijlick, dotter af Borgmästaren Joh. H. G. Dreijlick och Brita Tollet i Nora. Då mannen på 8 års tid icke skrifwit hem till henne och hans namn ej heller fanns i den ifrån Moskwa hemsända förteckningen öfwer de fångne Swenskarne, sökte och fick hon 15 Oct. 1714 af Kongl. Råden, som woro förordnade till justitiens administrerande, tillstånd att ingå i annat gifte med Bokhållaren Bengt Kindmark i Nora. Agorelius citerade dem båda till Consist. i Aug. 1722 och erhöll straxt derpå ordentligt skiljobref. Ett barn dog tidigt. Gift 2. 24 Febr. 1723 med Margareta Sernander, förut twå gånger nämd, f. 27 Aug. 1681, död 20 Juni 1748. Af 3 barn: Maria, g. m. Guld-och Silfwerarbetaren Ahlbom i Westerås.
18. Hans Wahlström. Född i Westerås 13 Jan. 1664. Fadr. Hans Andersson, en fattig Borgare. Modr. Anna Olofsdotter. Hade wäl 1688 blifwit Student, men finnes ej pwgd förrän 8 Febr. 1698. War då ämnad till Pastors hjelp i Ljusnarsberg, men kallades hit att förrätta tjensten efter aflidne Capellanen s. å. Blef ock ordinarius på stället inom årets slut. Under sin långa tjenstetid öfwerlefde han tre Pastores och måste till det mesta allena arbeta under nådåren efter dem. Wid hans ansökning till pastoratet efter Höijer, war wäl församlingen honom benägen, men enkans upprättelse genom den erbjudne, som alla önskade, war orsaken till hans förbigående. Emellertid, säger hans son, "war han så rik på förnöjdt sinne som på år." Märkligt, att han dock wid 78 års ålder fick den korta hugnaden. Äfwen Grefwe Posse på Swanå, som hade egendom i socknen, förklarade sig nöjd med honom om han fick Adjunct. Tilltr. 1743. Död 19 Jan. 1746.
Gift 26 Juni 1699 med Catharina Myrman, dotter af Commin. loci, f. 1678, död 24 Jan. 1731. Af 12 barn: Andreas, Lector och Pastor i Skerike; Sara, g. m. bonden Jan Mattsson i Wiggarne; Christina, g. m. Commin. i Kerrbo H. Troman och Pastor i Malma A. Westborg; Maria, g. m. Klockaren Is. Ternström i Fernebo.
19. Pehr Malmén. Född i Malma socken 13 Nov. 1696. Fadr. Bonde. Tog temligen tidigt till boken och kom på wanlig wäg till Upsala acad. 1719. Pwgd 21 Dec. 1723. Kom då till Pastor i Leksand, men redan följande år förordnad Skollärare i Gunnilbo. Commin. i Odenswi 1732. Kyrkoh. här, så enhälligt wald 10 Aug. 1746, att blott 1/7 röst undgick honom. Att se tidens skick äfwen deruti, må nämnas, att han löste sin fullmagt, jemte alla åtföljande præstanda, med 26 daler s. m., hwaraf 12 tillföllo Consist.Notarien. Hans sednare år woro tunga af plågsam bräcklighet, så mycket mera som han till det mesta förlorade synen. Död 21 Juli 1768.
Gift 24 Aung. 1724 med Sara Hagander, dotter af Kyrkoh. i Hwittinge af Upsala stift P. Hagander, f. 1691, död utan barn 28 April 1767.
20. Jonas Arlberg. Född i Köping 6 Mars 1711. Fadr. P. Arlberg, Borgare och Kämnär. Modr. Barbro Göransdotter. Ifrån Westerås till acad. 1733. Pwgd 12 April 1739. War 7 år Adj. hos Commin. i Nora. Commin. i Hed 1745. Efter twenne wal Kyrkoh. här 24 Jan. 1770. Ankom s. år och saknade efter kort tid sin helsa. Hade alltid fattigdomen till följeslagare, utan att misströsta. Hans hopp uppfylldes ock på de efterlämnade, ehuru tidigt han borttogs ifrån dem. Död 28 Nov. 1772.
Gift 1748 med Johanna Christina Grauman, dotter af Capit. wid Kronobergs regimente G. D. Grauman, f. 1724 i Stockholm, död 27 Nov. 1787. Af 15 barn: Johan Petter, Prost i Gunnilbo; Olof, Collega Scholæ i Nora; Georg, Commin. i Leksand; Johanna Elisabeth, g. m. Directeuren wid Swanå H. F. Wedholm; Ulrica Charlotta, f. 1758; Margareta Christina, f. 1768.
21. Mag. Pehr Eric Utterström. Född i Linde 18 Maj 1734. Fadr. Commin. Stud. 1754. Magister 1761. V. Apologist i Westerås trivialskola 1762. Pwgd 21 Dec. 1763. Ord. Collega Cl. II:æ 1764. Supr. Collega 1770. Past.ex. 15 Nov. s. å. Kyrkoh. här 3 Maj 1774. Tilltr. 1775. Hans utseende wisade nog fallenhet för slag, som ock till bestörtning i hast bortryckte honom ifrån en stor och fattig familj 4 Mars 1786.
Gift 27 Aug. 1767 med Anna Catharina Wulff, dotter af Rådmannen C. Wulff i Westerås, f. 1745, död 28 April 1797. Af 13 barn: Anders, f. 1771, Bataljons-läkare wid Westerbottens regimente; Elisab. Catharina, f. 1772; Erica Gustawa, g. m. Prosten A. Norberg i Gunnilbo; Maria Sophia, f. 1776, g. m. Rådmannen J. C. Sebardt i Westerås; Eric Michael, Prost i Björksta; Sara Beata, f. 1781; Carl Petter, f. 1784, Provisor på Apothek i Upsala.
Skrift: Disp. Grad. De duplici injuriarum modo, aut fraude vulpeculæm aut vi leonis. Præs. P. Ekerman. Ups. 1761. 4:o.
22. Hans Tunmark. Född i Westerås 21 Jan. 1735. Fadr. Eric Tunmark, Wågmästare. Modr. Sara Barthels. Stud. 1755. Pwgd 5 Dec. 1762 och Pastors i Berg adjunct. Hade ock förut på Consist. anmodan ett halft år biträdt honom med predikande. Nådårspredikant med cura 1766. Brukspredikant wid Stjernsund 1767 och utmärkte sig i synnerhet med barnaunderwisningen, såsom företrädaren begynt. Commin. i Thortuna 1774. Anmärktes här för en besynnerlig förskräckelse för gäss, så att han ej wågade utgå på gärdet, då han såg sådana djur wara der. War ock rädd för hundar. Past.-examen 27 Juni 1781. Kyrkoherde här 19 Sept. 1786. Prost 1807. Jemte sjelfwa lärarekallet ådagalade han mycken werksamhet till kyrkans och boställets behöfliga förbättring. Melancholicus, i synnerhet på äldre dagar; dock roade han sig sjelf och andra med sång wid sitt lilla orgwerk. Död 19 Maj 1810. Begrofs med sermon af Prosten Möller.
Gift 21 Jan. 1768 med Emerentia Elis. Dahlsson, dotter af Brukspatron J. L. Dahl och M. E. Rücker, f. 22 Oct. 1747, död 3 Mars 1833. Barn: Carl Olof, Ur-fabrikör, död 1814, 41 år gammal: Lovisa, g. m. BruksDirektören wid Swanå H. F. Wedholm.
23. Mag. Anders Milenius. 1810. Se Past. i Folkerna.
24. Mag. Eric Michael Utterström. 1826. Tilltr. 1827. Se Past. i Björksta.
25. Jacob Thalén. Född wid Westerås 23 Febr 1798. Fadr. Jan Jacobsson, då Torpare, blef Hemmansbrukare i Skultuna. Modr. Anna Cath. Mattsdotter. Tog namn efter en nära anhörig. Stud. 1819. V. Collega i Westerås skola w. 1821. Pwgd 19 Maj s. år och Pastors Adjunct i Björksta. Dito i Sala 1823. Rector Scholæ i Köping 12 Dec. s. å. Uppehöll tillika Collega-tjensten ifrån samma tid till 1827. Hade derunder för utkomsten ständigt hel- och halfpensionärer. Commin. i Köping 7 Dec. 1835. Såsom Commin. uppehöll han tillika med Pastor och dess Adjunct Rectorstjensten hela läseåret 1836 gratis, till lönens insparande i afseende på skolans nya organisation. Af 5 sökande Kyrkoh. här 28 Jan. 1839. Tilltr. 1840. V. Contr.Prost under Statsrevisionen 1843 och under riksdagen 1844—45.
Gift 1 Jan. 1825 med Maria Elisabeth Weijel, dotter af Kopparslagaren BergsRådmannen Tob. Weijel och H. M. Frebelius i Sala, f. 22 Mars 1803. Barn: Jacob Wilhelm, f. 7 Jan. 1826, Färgare; Tobias Robert, f. 28 Dec. 1827, stud.; Maria Augusta, f. 21 Sept. 1830; Helena Eleonora, f. 2 Juli 1834; Agnes Wilhelmina Charlotta, f. 1841; Jacobina Elisabeth Axelina, f. 10 Oct. 1843.
Zacharias Erici — Laurentius Andreæ Backius — Matthias Erici Muræus — Andreas Stephani Bergius — Ericus Andreæ Myrman — Hans Wahlström — Jacob Funck — Johan Thurling — Pehr Undén — Eric Hellbom — Johan David Wahlbäck — Johan Engwall.
1. Zacharias Erici war sin faders Sacellanus, troligen domesticus, ifrån 1613. Se Past. loci.
2. Laurentius Andreæ Backius. 1639. Hade lön af församlingen. Se Past. i Berg.
3. Matthias Erici Muræus. 1650. Se Past. l.
4. Andreas Stephani Bergius. Född i Berga by, Badelunds socken. Fadr. Staffan Olsson, bonde, dog hos sonen 1669. Studerade blott i Westerås och war icke a Beano absolverad, då han pwgdes 5 Oct. 1653. Utsågs till krigsprest 1655 och försändes till Stockholm, då flere höllos hemma i beredskap. Återkommen 1658 förordnades han att betjena de "af pesten befängda" och fick lön af hospitalet. Commin. här 1659. En Capiten i Skultuna klagade på honom i Capitlet 1664, att han tagit böcker efter hans swärfader och wille ej betala. Dom. Carolinus befalltes tillskrifwa honom, att "strax gifwa igen eller betala och eljes mista sin prest." Då han 1673 hade begärt och fått en föreskrift af Grefwinnan Ebba Braa (Brahe) på Axholm till Biskopen om någon befordran för honom, inställde han sig med skrifwelsen "full af brännewin" och tillade sådana ord, likasom Grefwinnan wille klaga för Konungen, om han icke blef befordrad till pastorat. Detta kunde icke annat än blifwa illa upptaget, så att Grefwinnan bad Biskopen befria Pastor och församling ifrån en sådan man, "hos hwilken ringa hopp war om god förändring." Likwäl förblef han här till sin död 1676.
Gift med Ingeborg Ericsdotter, som dog 1680, 55 år gammal.
5. Ericus Andreæ Myrman. Född i Hassmyra af denna församling 9 Maj 1649. Fadr. Bonde. Stud. 1674. Under Biskopsvacancen 1676 pwgd i Strengnäs. Synes straxt hitkommit att besörja tjensten och wisst är att följande år blef han ordin. Capellan. Af ett ContractsProsten Christiernins bref till församlingen 1696 synes, att det war fråga huruwida han borde kallas till Kyrkoh. efter den gamle Muræus. Prosten swarar derpå, att han alltid funnit nöje i egna embetsförrättningar, och att han äfwen med willighet och förstånd bestyrt mycket, som hörde Pastor till, men denne icke förmådde uträtta. Han råder derföre att begära honom och snart söka Grefwinnans samtycke, för att skynda med ansökningen till Capitlet. Men både församling och Capellan blefwo förekomne af Moræus, som nog tydligen genom Enkedrottningens åtgärd fick pastoratet. Myrman dog 23 Juli 1697.
Gift 1677 med Margareta, Capellanens i Fernebo H. Hytthræi dotter, f. 1650, död 9 Mars 1721. Barn: Johan, studerade wid acad., sedan militair; Catharina, g. m. den följande.
6. Hans Wahlström. 1698. Se Past. loci.
7. Jacob Funck. Född i Westerås 5 Aug. 1713. Fadr. Nils Funck, Handlande. Kom 1732 till Upsala acad. Antogs till Skolmästare i Folkerna 1737. Pwgd 12 April 1739 och tillika Pastors Adjunct. Commin. här 1742. Död 9 Maj 1752.
Gift 24 Febr. 1737 med Catharina Höijer, Pastors i församlingen dotter, som kom i nytt gifte med HattmakareÅldermannen C. Forsström i Westerås. Barn: Nils Jacob, ConRector Scholæ i Westerås; Anna Margareta, g. m. Garfwaren ib. Hans Rydström.
8. Johan Thurling. 1753. Se Commin. i Möklinta.
9. Pehr Undén. Född i Fastberga, Skerikes socken, 18 Dec. 1730. Son af Qwartermästaren wid Lifregimentet af lika namn. Modr. Susanna Fougberg. Redan 1745 besökte han academien, men återkom till Westerås såsom Stip. Iserianus och orerade twå gånger för detta understöd. Gjorde bättre gagn wid acad. 1753. Pwgd 8 Maj 1758 och hade mod att 5 år wara Skolmästare och Pastors Adj. i Särna. Commin. här 17 Sept. 1762. V. Pastor under vacancen 1768 och 1773. Undergick past.ex. och war twå gånger uppförd på förslag, men död här 6 April 1790.
Gift 21 Nov. 1763 med Elsa Maria Wiens, MantalsCommissarien H. M. Wiens's dotter med Elsa Halenius ifrån Hedesunda, f. 1735, död i Malma 1809. Barn: Elsa Fredrica, g. m. Commin. Garman i Odenswi; Maria Elisabeth, ogift; Zacharias, Bruksbetjent; Pehr, dito; Johan Eric, Wagnmakare; Gustaf Michael, Urmakare.
10. Eric Hellbom. Född i Hubbo 1 Sept. 1742. Fadr. till slut Pastor i W. Wåhla. Stud. 1764. Pwgd 9 Nov. 1770 och Adj. hos Commin. i Karbenning. Kom 1775 till sin fader i Wåhla. Nådårspredikant i Gunnilbo 1788, der han fick den sorgligaste station, att efter sin swågers och systers hastiga död med tjensten mottaga deras barn och allt bestyr. Commin. här 19 Oct. 1790, men biträdde Pastor i Arboga ett år förrän han tillträdde. V. Pastor 1810. Wälmenande man, lycklig att wara föga bekant med tidens seder. Gjorde på sista lefnadsdagen testamente af all sin qwarlåtenskap till en systerdotter. Icke gift. Död 8 Maj 1817.
11. Mag. Johan David Wahlbäck. 1817. Se Commin. i W. Fernebo.
12. Johan Engwall. Född i Engesta, Thortuna församling, 2 Juli 1787. Fadr. Rusthållaren Jan Jansson. Modr. Christina Andersdotter. Stud. 1811. Pwgd 31 Jan. 1813 och Adj. hos Commin. i Björksta; hos Pastor i Söderberke s. år; i Swärdsjö 1814. Skolmästare ib. 4 Jan. 1824. Commin. i Barkarö 20 Mars 1826. V. Pastor 1827. Commin. här 25 Jan. 1830. Tilltr. s. å.
Gift 1827 med Cathar. Thorgren, dotter af Bergsmannen E. Thorgren och Brita Larsdotter i W. Wåhla och enka efter Commin. i Barkarö C. Hellé, f. 30 Sept. 1790. Barn: Johan Eric, f. 23 Maj 1828, studerande.
