Under
direktoriet. De fem direktorerna. Penningförvirringen.
Jäsning. Nya
religiösa strider. Napoleon
Bonaparte och fälttåget i Italien. Freden
i Campo Formio. Statskuppen
18 fructidor. Bonapartes
expedition till Egypten. Andra
koalitionen. Sieyès
direktor. Bonapartes
återkomst. Statskuppen
19 brumaire. Den
nya författningen af 22 frimaire år VIII. Bonaparte förste konsul.
LITTERATUR
De källor, som förnämligast kommit till användning, ha varit:
Aulard, F. A., L'éloquence parlem. pendant la révol. franç.
— L'assemblée constit., — legislative, Convention nationale (i
Lavisse, E. et Rambaud, A. Histoire générale 8). — Histoire politique
de la révol. franç. — Danton. — Études et leçons
sur la révol. franç. Folkenes Historie VI. P. Munch,
Oplysningen og Revolutionen. Jaurès, J., La constituante,
l'assemblée legisl., convention nationale (Histoire socialiste
1—4). Dessutom bl. a. Fridericia, J. A., Revolutionen og
Napoleon I. Hedin, A. Franska revolutionens kvinnor. Höjer,
M., Från franska revolutionens dagar. Grand Larousse. Lenotre,
G., Le tribunal révolut. — La captivité et la mort de Marie
Antoinette. Claretie, J., Camille Desmoulins. Lanfrey,
P., Histoire de Napoléon I. Goncourt, E. et J. de,
La société franç. pendant la révolution. Wallon,
H., La terreur. Kropotkin, La grande révolution.
Vast, M. H., Convention nat., diplomatie et les guerres
(Hist. génér. 8). Geffroy, M. A., Gustave III et la cour
de France. Klinckowström, R. M., Le comte de Fersen et
la cour de France. Stern, A., Das Leben Mirabeaus. Gautier,
L'an 1789. Dictionnaire hist. et biogr. de la révol. redigé
par Robinet m. fl.
Illustrationerna äro efter originalfotografier erhållna
från Armand Dayot, inspecteur des beaux-arts och utgifvare
af »La revolution française» med flera stora illustrerade
arbeten.
Om
författaren
Thyselius,
Johan Erik August, skriftställare. Född å Karlberg vid
Stockholm d. 7 mars 1854. Student i Uppsala 1872, aflade T. filosofie
kandidatexamen därstädes 1878, hvarefter han ingick som e. o.
amanuens i k. biblioteket i Stockholm, där han var anställd till
1882. Han började nu i stället tjänstgöra i riksdagens kansli
och var tillika 1882—84 kanslist i läroverkskommittén.
Sistnämnda år ådrog han sig allmän uppmärksamhet genom sitt entusiastiska
och af lågande radikalism präglade förord till Max Nordaus i och
för sig uppseendeväckande och af T. öfversatta arbete »Konventionella
nutidslögner». Han fördes härigenom i första ledet af dåtidens
»unga Sverige» och var i pressen en oförtruten kämpe för dess
idéer under de närmast följande åren, särskildt i Arv. Ahnfelts
»Ur Dagens Krönika», där bl. a. hans med sign. Gasparone
undertecknade, starkt pepprade och i hög grad subjektiva, teaterkritiker
lifligt uppmärksammades. Han fortfor tillika att vara flitigt
verksam som öfversättare af arbeten af Nordau, Laveleye, Mantegazza,
Edv. Brandes m. fl. och var notarie i riksdagens Andra kammare
1887—95.
Hans politiska intresse tog sig uttryck i valbroschyrerna: Stockholmsbänken,
den afgående och den kommande, politiska karaktäristiker af X,
Y och Z 1890, Andra kammarens nya män och 1890 års valrörelse,
historiska återblickar och politiska konturteckningar af Gil Blas
1891, och Hvilka riksdagsmän böra omväljas? Anteckningar till
valmännens tjänst af Tom Jones & C:o (jämte V. Millqvist)
1893.
I den brännande teaterfrågan gjorde han 1888 sitt inlägg genom
stridsskriften I afgörandets stund, teaterfrågan och de k.
propositionerna, närmare belysta af Gasparone. Efter offentligt
uppdrag utgaf T. 1896 Förteckning öfver kommittébetänkanden
1809—94 och 1904 fortsättning af samma
arbete till och med 1903.
Från 1894 till 1900 redigerade han den debatterade tidskriften
Nordisk Revy, var 1897—1901 politisk medarbetare
i Svenska Dagbladet och har efter samma tid tjänstgjort som riksdagsreferent
i olika tidningar. Sedan länge intresseradt deltagande i hufvudstadens
politiska lif och en tid vice ordf. i Stockholms liberala valmansförening,
utgaf T. 1902 Kampen för allmän rösträtt.
Sin nitälskan för den sceniska konsten ådagalade han 1905 ånyo
genom stridsskriften Hvad Stockholms teatrar behöfva. Några
polemiska synpunkter och erinringar.
För närvarande är T. sysselsatt med utarbetandet af en historik
öfver sin fädernesläkt och dess utgreningar.
Källa:
Svenskt biografiskt handlexikon (1906)
genom Runeberg-projektet.
Från 1885 övergick han till tidningsvärlden och var anställd
i Aftonbladet, Ny illustrerad tidning, Ur dagens
krönika och Svenska Dagbladet. Han skrev teater- och
litteraturrecensioner. En bestående insats gjorde han genom att
ta initiativet till den biografiska uppslagsboken Vem är det?,
som utkommit ungefär vartannat år sedan 1912. Han redigerade sex
årgångar av Vem är det? fram till sin död. Han var intresserad
av bibliofili och personhistoria och ägde själv en omfattande
boksamling med denna inriktning.
Författare till Karl XV och hans tid (1910).
[Finns inscannad
hos Runeberg-projektet.]
Han var sedan 1890 gift med Beata Thyselius, född Lundqvist,
(1862-1928), som fram till giftermålet var skådespelerska bl.a.
vid Svenska teatern i Stockholm.
Död 6 januari 1924 i Stockholm.
Källa:
Wikipedia (2008)
Om
web-versionen
Underrubrikerna i innehållsförteckningen
saknas i den löpande texten. Jag har ändå lagt
in dem där jag tycker att de passar, och länkat till
dem från innehållsförteckningen. Den senare är
inte konsekvent i originalet; jag har jämkat avvikelser.
Sidhänvisningar har ersatts
med länkar till den plats i texten som verkar passa bäst,
i nytt fönster.
Fotnoterna är så pass
få och korta, att jag valt att lägga in dem i den löpande
texten i avvikande färg (grått).
Jag har rättat några enstaka
uppenbara tryckfel.
Bilderna är rastrerade och ger
moiré-effekter vid inscanningen. Jag har inte vidtagit
några motåtgärder. I originalet ligger även
de små bilderna mitt på sidan och bryter texten. Jag
har lagt dem vid kanten och låtit texten omsluta. /SZ
