»Den 24 Juni. Se här en afskrift af brefvet till min bror. 49 Drottningens fête på Trianon har varit charmant. Man spelade på lilla teatern Le dormeur éveillé, orden af Marmontel, musiken af Grétry — med hela operans appareille och balett. — Man superade i trädgårdens paviljonger och efter supeen var den engelska trädgården illuminerad. Det var en fullkomlig förtrollning. Drottningen hade tillåtit äfven andra damer och kavaljerer, som ej voro befalda till supeen, att promenera i trädgården. De voro prevenerade om, att alla (fruntimmer) borde vara hvitklädda. Det var verkligen ett skådespel af de Elyseiska fälten. Drottningen ville ej sitta till bords, men gjorde les honneurs, såsom den hederligaste husfru. Hon talte vid alla Svenskarne och visade dem den utmärktaste artighet. Hela kungliga familjen var der, alla hofdignitärerna med deras fruar, kaptenerna af les gardes du corps och cheferna för de öfriga konungens lif- och hustrupper, ministrarne och svenska ambassadören. Prinsessan Lamballe var den enda af prinsessorna af blodet, som var der; af prinsarne ingen. Konungen är missnöjd med dem för ett trakasseri, som de gjort. 50 — Jag har varit ensam med konungen i tre timmar i går» . . .
