Mötet i Fredrikshamn hade i hela Europa föranledt tanken om en nära förbindelse emellan Sverige och Ryssland, hvilken i sjelfva verket ej existerade eller endast hade en skenbar tillvarelse. I Frankrike hade detta möte väckt oro. I herr Norings ur missionsarkiven hemtade berättelse om Sveriges underhandlingar med Frankrike 4, hvilken i handskrift finnes på Upsala bibliotek, läses vid 1784: »Emellertid hade franska hofvet fattat misstanke öfver k. maj:ts resa till Finland under det föregående året och dess sammanträde med ryska kejsarinnan i Fredrikshamn, såsom hade föremålet deraf varit att upprätta en pacte de famille i Norden, stridande emot Frankrikes intresse. Det bekymmer, som i anledning deraf uppkom, hade likväl den verkan, att då k. m. kort derefter företagit en resa till Italien, undfick franske ambassadören i Rom, kardinalen Bernis, sitt hofs order att å konungens, dess herres, vägnar invitera kongl. maj:t till Paris; förklarande franske ministern vid samma tid, att densamme nu vore beredd att åter upptaga och afgöra den förut uppskjutna underhandlingen rörande cessionen af en ö till Sverige.»
