Den hemliga krigskonseljen

Kommentarierna öfver en del af dessa uppgifter må sparas till berättelsen om sjelfva kriget. Här må likväl en närmare upplysning af de politiska utsigter, under hvilka konungen företog kriget, vara på sitt ställe. — Vi ha, genom benäget meddelande, under ögonen protokollen i de hemliga konseljer, som i början af år 1788 af konungen höllos angående kriget. 65 Medlemmar deraf voro endast generalmajoren och generaladjutanten Toll, statssekreteraren för finanserna baron Ruuth och sedermera, såsom protokollist, öfveradjutanten och löjtnanten vid artilleriet den unge baron Otto Wrede. Det heter i det första, d. 13 Januari 1788 [Förläggarens anmärkning: Protokollet af d. 13 Jan. 1788, hvaraf blott en felaktig afskrift var för utgifvaren tillgänglig, är till formen icke fullständigt aftryckt.]: »K. m., efter gjord erinran om den obrottsliga tystnad, hvarmed rikets hemligheter böra förvaras, behagade i nåder omnämna, att sedan, af den redan förlidne sommar i Europa förändrade konjunktur, Holland blifvit af Frankrike öfverlemnadt, — den senare makten syntes nalka sig närmare till wienska och ryska hofven, än en tillbörlig jämvigt tycktes medgifva, — Ottomaniska Portens understöd föga varit Frankrike om hjertat, och möjligt vore, det en kallsinnighet äfven emellan Frankrike och Spanien uppkomme, — samt ändteligen Frankrikes invärtes ställning dag efter annan blefve eftertänklig och af vidtutseende följder; så hade k. m., alltid sorgfällig om rikets upprätthållande, sjelfständighet och ära, noga öfvervägt, att dess endast med Frankrike egande förbindelser möjligen kunde blifva ett svagt medverkande och ännu mindre något pålitligt stöd, i fall Ryssland fortfore att skaffa sig, om icke allmänt öfvervälde, dock åtminstone en sådan influence, som med tiden kunde blifva likaså tryckande som till sin egenskap förhatlig: och hade för den skull k. m. icke allenast gjort de lika kraftiga som lyckliga demarcher mot det danska hofvet, hvarigenom detsamma slutit sig närmare tillsammans med Sverige, och i samma mån jämkat sig undan det ryska förmyndarskapet, hvilket allt, ehuru det icke genom tydliga ord vore exprimeradt, ändock nog påtagligt af dem (var) både tänkt och menadt i den aflemnade skriftliga akten 66; utan k. m. hade ock genom dess beskickning vid Ottomaniska Porten låtit sondera dess disposition att med Sverige ingå i subsidietraktat på sådana grunder, att Sverige i 10 års tid skulle erhålla en million piaster årligen och, i händelse af en ruptur med Ryssland, särskild indemnisation för de första utgifterna, lämpad efter tid och omständigheter. Redan under k. m:s vistande i Danmark hade dervarande engelske ministern Elliot låtit förstå, att en förbindelse mellan Sverige och dess hof skulle vara ett för detsamma nog behagligt ämne, hvarför k. m. anbefalt sin envoyé i England friherre von Nolcken att följa denna anledning och, om dispositionen syntes favorable, såsom af sig sjelf imaginera en subsidietraktat, hvarigenom Sverige årligen kunde erhålla 350- à 400,000 £ sterl. K. m. behagade derefter i nåder meddela de tid efter annan från dess beskickningar i Paris, Konstantinopel, London och Petersburg ankomna depecher.»

»De ifrån ambassadören i Paris friherre Stael von Holstein innehöllo en bekräftelse på k. m:s här ofvan anmärkta förutseende om franska hofvets liknöjdhet öfver Ottomaniska monarkiens öde, såsom ock att ambassadören synes befara, det Frankrike helt och hållet lemnar sitt bifall till de båda kejserliga hofvens företagande, åtminstone icke varder något steg tagande till att dem förhindra; för öfrigt att den ministèren med sig sjelf och inom sig sjelf endast är ockuperad, bekymmerslös öfver Europas ställning.»

»Envoyéen Heydenstam i Konstantinopel gifver hopp om de önskade subsidiernas erhållande.»

»Envoyéen friherre von Nolcken berättar från London ganska omständligt åtskilliga samtal han haft med flere af ministèren på ett sätt, som nogsamt utvisar dess empressement att komma med Sverige uti lika nära som förtrolig förbindelse, och tager han för afgjordt, att en sådan subsidietraktat, som k. m. önskat, skall kunna stadgas och afslutas, enär k. m. dess nådiga instruktioner och fullmakt dertill i nåder behagade öfversända. Envoyéen hade tillika insändt momenta till en handelstraktat, såsom ett ämne, hvilket engelska hofvet för sin del högeligen önskade.»

»Af envoyéen friherre von Nolckens i Petersburg insända berättelser syntes, att kriget redan ansenligen verkat på rikets invärtes ställning till så väl fattigdom och dyrhet som tilltagande missnöje.»

»För öfrigt hade k. m. medelst särskildt vidtagna anstalter sig noga bekant, att ett betydligt missnöje nu herskar i Lifland, hvilket vore grundadt på sådana omständigheter, att det icke på kort tid kunde utsläckas, utan tvärt om syntes af en så märkvärdig beskaffenhet, att Lifländarne, med hopp om understöd, torde göra de kraftigaste utsväfningar.» (?)

»I en sådan sakernas allmänna ställning, och då k. m. i anledning af den traktat, som emellan Sverige och Porten subsisterar och hvar man kunnig är, snart nog kunde blifva entrainerad uti ett krig med Ryssland, hade k. m. hos sig beslutat att, så vida de förr nämda förbindelser med subsidier kunde föras till stadga, å sin sida uppfylla sin förbindelse med Porten och vid första vårdag attackera Ryssland i hjertat af sin makt, nämligen sjelfva hufvudstaden. K. m. äskade och befalte för den skull, att undertecknad (nämligen Toll, som i början också förde protokollet) skulle för landarmeens tillstånd göra besked och uppgifva de ungefärliga kostnaderna till ett krigs utförande.»

»Jag anmälde då underdånigst, att hvad i armeens beklädning kan vara defekt, kan blifva färdigt innan våren, åtminstone till det väsentligaste, att hela armeens beväring är i ordning, att artilleriet är talrikare i anseende till pjeser och deras utredning, än i ett krig och på ett ställe kan behöfvas, af anspanssorter vore en hel hop ogjordt, men ämnena dertill (finnas) på sina ställen, och således icke mycken tid erfordras att dem förfärdiga, att förråden voro fulla med ammunition, att tross och utredning, utom trosshästar för svenska infanteriet och artilleriet, anses för kompletta i anseende dertill, att några landtrupper komma på flottan, och hvad de således icke behöfva beqvämligt kan supplera der obetydliga brister finnas, vidare att landarmeen vore så kompletterad, att inga vakanser, utöfver den vanliga mortaliteten, nu funnos. Beträffande kostnaden, så, i den händelse hela armeen sattes i rörelse, vore ungefärliga kostnaden på densamma en half tunna guld om dagen; depenserna till armeens öfverförande till Finland och Ryssland kunde nu icke i underdånighet uppgifvas, såsom egande gemenskap med sjöutrustningen. På nådig befallning, att statssekreteraren friherre Ruuth skulle sig i underdånighet yttra, hvad utvägar han till armeens subsisterande kunde hafva, berättade han i underdånighet, att k. m. i dess förråd nu ungefärligen egde 160,000 tunnor råg och korn, att ärter, hafre och gryn väl icke funnos i förråden, men förmentes under hand kunna upptingas och till ansenlig del utan uppmärksamhet anskaffas; angående flottans behof erinrade statssekreteraren, att dess egande proviant ej torde göra till fyllest till en betydlig expedition, och att dess brödbakning vanligen medtoge nog lång tid.»

»K. m. befalte härefter i nåder, att friherre Ruuth skulle till k. m., så fort ske kunde, aflemna dess underdåniga betänkande rörande den af England önskade handelstraktaten, i hvilket afseende de inkomna momenta honom tillstäldes. Undertecknad erhöll order att, så mycket som utan uppmärksamhet ske kunde, försigtigtvis gå i författning om de felande beklädnader, såsom ock att efter hand besörja, att artilleriet måtte i behörig tid vara i ordning, och i öfrigt att utarbeta detaljer af operationsplanen, då k. m. ville å någon annan dag detta ämne vidare företaga. Ut supra in fidem protocolli.»

J. C. Toll.

Justeradt på Stockholms slott d. 20 Febr. 1788.
Gustaf

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 16 maj 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt