Uppslag af engelska ministern i Köpenhamn

I envoyéen von Asps papper på Upsala bibliotek finnes en af honom (som var konungen på resan till Danmark följaktig) uppsatt promemoria rörande innehållet af ett samtal emellan engelska envoyéen vid danska hofvet hr Elliot och von Asp i Köpenhamn den 4 November 1787; af hvilken vi äfven anse oss böra meddela det hufvudsakliga: »Hr Elliot talte med mycken öppenhjertighet, och inneburo hans svar och yttranden sammanlagda, att England hade ingenting mindre än att berömma sig af Ryssland. Då dess biträde som mest påräknades under sista kriget, lade kejsarinnan det största hindret i vägen genom den armerade neutraliteten, utom hvilken Amerikanerna ej kunnat vinna deras ändamål. Ryska kabinettets opålitlighet hade äfven visat sig vid andra tillfällen. För England var det hufvudsakligt att vara förvissadt om tillgång till Östersjön och de derifrån kommande produkter. Rysslands politik var ledd af så mycken caprice, att ingen räkning derpå kunde göras, utan ett band på denna makten. I hans tanke vore en uppriktig förening emellan Sverige, England och Danmark det rätta bandet på Ryssland, hvilket nödvändigt skulle ingå i samma förbund och, tygladt af de öfriga, blifva en nyttig allierad. Dessa voro konsiderationerna å Englands sida att gerna se en dylik förening. — Å Sveriges sida trodde han säkerheten böra vara första föremålet. Det hade i Ryssland en farlig och, så som denna maktens influence nu stod, en mäktig granne. Ryssland kunde jämföras med en snöboll, som öktes, under det den rullade. Sverige vore för den föreslagna ligan en så mycket angelägnare allierad, som det är den enda europeiska makt (då Polen för det närvarande ej får räknas), som gränsar till Ryssland; men Sverige är också af samma grund den mest exponerade. I händelse af ett anfall från ryska sidan kunde Frankrikes bistånd vara föga verkande men väl Englands betydligt, då dess flotta understödde den svenska och danska.»

»Englands afsigter inneburo ej något fiendtligt mot Ryssland, men väl att hämma dess inkräktningslystnad. Principerna af denna liga borde blifva att garantera hvarandras possessioner i alla verldsdelar och hindra alla innovationer i besittningen af länder hos andra makter, som kunde rubba allmänna ställningen i Europa. Med ett så billigt och stort föremål skulle hela detta steget blifva så mycket mindre förhatligt hos totaliteten. Man kunde taga för afgjordt, att Holland accederade till detta förbund, och man egde all anledning att förvissa sig, att Preussen äfven deruti skulle ingå. På detta sätt skulle denna liga blifva den starkaste, som kanhända någonsin existerat, och det enda medlet att frälsa Turkarne emot kejserliga hofvens förenade styrka, om de förre öfvergåfvos af Frankrike. Preussen borde man så mycket mera räkna på, som kejsarens projekt att förstöra balancen inom tyska riket måste sätta det i behof af Englands understöd.»

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 16 maj 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt