1 Sedan det blifvit klart, att vi ej kunde komma vidare förr än nästa vår, mätte löjtnant Brusewitz tidtals den nybildade isens tjocklek, med följande resultat:
december januari februari
mars april
(full af hål) isen lossad. 2 Lågväxta skogssnår finnas sannolikt i det inre af Tschuktsch-halfön på ställen, som äro skyddade mot de kalla nordanvindarne.
3 Enligt H. Wilds nyligen utgifna stora arbete »Die Temperatur-Verhältnisse des Russischen Reiches, 2:e Hälfte, S:t Petersburg 1881», är gamla verldens köldpol belägen i granskapet af staden Werchojansk (67° 34' n. br. 133° 51' ostl. l. fr. Greenw.). Medeltemperaturen derstädes under de olika månaderna äfvensom för hela året meddelas i noten å sid. 396 här ofvan.
4 1
= 100 ort = 425,05 gram. 1 kanna = 100 kubiktum = 2,617 liter.
5 Att under polarexpeditioner medföra slagtkreatur kan ej nog förordas. Deras kött bildar ett välgörande afbrott mot den i längden ytterligt obehagliga konservmaten och deras skötsel en ej mindre vigtig omvexling i vinterlifvets enformighet.
6 Ett utdrag af ordlistan meddelar jag här för att gifva läsaren ett begrepp om tungomålet vid Asiens nordostspets:
Tnáergin, himmel.
Tirkir, sol.
Yédlin, måne.
Angátlingan, stjerna.
Nútatschka, land.
Ángka, haf.
Ljédljenki, vinter.
Édljek, sommar.
Edljóngat, dag.
Nekita, natt.
Áyguon, i går.
Íetkin, i dag.
Ergátti, i morgon.
Gnúnian, norr.
Emnungku, söder.
Nikáyan, öster.
Kayradljgin, vester.
Tíntin, is.
Átljatlj, snö.
Yeetedli, norrsken.
Yengeen, dimma.
Tédljgio, storm.
Éek, eld.Kljautlj, man, menniska.
Oráedlja, menniskor.
Neáiren, qvinna.
Nénena, barn.
Empenátschyo, fader,
Émpengau, moder.
Ljéut, hufvud.
Ljeutljka, ansigte.
Dljedljádlin, öga.
Liljáptkóurgin, se.
Huedljódlin, öra.
Huedljokodljáurgin, höra.
Huádljomerkin, förstå.
Huedljountákurgin, icke förstå.
Yeká, näsa.
Yekergin, mun.
Kametkuaurgin, äta.
Yedlinedljourgin, tala.
Mámmah, qvinnobröst.
Mammatkóurgin, dia.
Yéet, fot.
Retschaurgin, stå. Yetkatjergin, ligga.
Tschípiska, sofva.
Kadljetschetuetjákurgin, lära sig.
Pintekatkóurgin, födas.
Kaertráljirgin, dö.
Kámakatan, vara sjuk.
Kámak, gudomlighet, tomte.
Yáranga, tält.
Etschengeratlin, lampa.
Órguor, släde.
Atkuát, båt.
Anetljkatlj, metkrok.
Anedljourgin, meta.
Uádlin, knif.
Tschúpak, Kámeak, hund.
Úmku, isbjörn.
Rérka, hvalross.
Mémetlj, säl.
Korang, ren.
Gátlje, fogel.Enne, fisk.
Gúrgur, dvergbjörk.
Kukatkokongadlin, pilbuske.
Gem, jag.
Gemnin, min.
Get, du.
Genin, din.
Enkan, han.
Muri, vi.
Turi, I.
Máyngin, mycket.
Pljúkin, litet.
Konjpong, allt, alla.
I, ja.
Etlje, nej.
Métschinka, tack.
Énnen, ett.
Nírak, två.
Nrok, tre.
Nrak, fyra.
Metljíngan, fem.7 Sveriges konung har sedermera låtit tilldela Wassili Menka en guldmedalj såsom erkänsla för den trohet, med hvilken han utfört uppdraget att föra våra bref till en rysk poststation.
8 Se ofvan sid. 113.
