1 Närmare upplysningar härom lemnar A. J. Malmgren i en uppsats om Mammutfyndens förekomst och utbredning, samt om vilkoren för detta djurs forntida existens (Finska Vet.-Societetens förhandl. för 1874-75).
2 Jemf. Ph. Avril, Voyage en divers états d'Europe et d'Asie entrepris pour découvrir un nouveau chemin à la Chine etc, Paris 1692, s. 209. Henry H. Howorth, The mammoth in Siberia (Geolog. Magazine 1880, s. 408).
3 Såsom jag längre fram skall fullständigare anföra, träffades under Vega-expeditionen ganska märkliga subfossila djurlemningar, men ej efter mammut utan efter flere olika hvalarter.
4 Benämningen mumier begagnas af v. Middendorff till betecknande af de i Sibiriens frusna jord funna kadaver af forntida djur.
5 Beräkningen är sannolikt snarare för låg än för hög. Ensamt den ångbåt, på hvilken jag år 1875 reste uppför Jenisej, medförde öfver hundra betar, af hvilka dock de flesta svartnat, och många voro så förmultnade, att jag ej kan begripa, huru den dryga transportkostnaden från Jenisejs tundra till Moskwa kunde genom denna varas värde betäckas. Enligt elfenbenshandlarnes uppgift såldes hela partiet, godt och dåligt om hvartannat, för ett gemensamt medelpris.
6 Antydan om ännu äldre fynd af mammutkadaver förekommer, enligt Middendorff (Sib. Reise, 4: 1 s. 274) redan i den sällsynta och för mig ej tillgängliga 1:sta upplagan af Witsens Noord en Oost Tartarye (1692, D. II s. 473).
7 E. Yssbrants Ides, Dreyjährige Reise nach China etc, Frankfurt 1707, sid. 55. Första upplagan utkom i Amsterdam på holländska 1704.
8 Äfven Strahlenberg lemnar i Das Nord- und Ostliche Theil von Europa und Asia, Stockholm 1730, s. 393, en mängd underrättelser om det fossila sibiriska elfenbenet och talar om, att den vitmärkte Sibiriefararen Messerschmidt funnit ett helt skelett vid floden Tom.
9 Tilesius, De skeleto mammonteo Sibirico (Mém. de l'Acad. de S:t Pétersbourg, T. V, pour l'année 1812, s. 409). Middendorff, Sib. Reise, 4: 1 s. 274. von Olfers, Die Überreste vorweltlicher Riesenthiere in Beziehung zu Ostasiatischen Sagen und Chinesischen Schriften (Abhandl. der Akad. d. Wissensch. zu Berlin, aus dem Jahre 1839, s. 51).
10 P. S. Pallas, De reliquiis animalium exoticorum per Asiam borealem repertis complementum (Novi commentarii Acad. Sc. Petropolitanae, XVII pro an. 1772, s. 576) och Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen Reichs, Th. III S:t Petersburg 1776, s. 97.
11 Hedenström, Otrywki o Sibiri, S:t Petersburg 1830, s. 125. Ermans Archiv, Bd 24 s. 140.
12 Jemför K. E. v. Baers uppsats i Mélanges biologiques, T. V S:t Pétersbourg 1866, s. 691; Middendorff, 4: 1 s. 277; Gawrila Sarytschew's achtjährige Reise im nordöstlichen Sibirien etc. übers. von J. H. Busse, Th. 1 Leipzig 1805, s. 106.
13 Adams berättelse finnes intagen å s. 431 i ofvan anförda arbete af Tilesius. En utförlig redogörelse för detta och andra vigtigare hithörande fynd lemnar v. Baer i sitt nyss anförda arbete uti T. V af Mélanges biologiques etc, S:t Pétersbourg 1866, s. 645-740.
15 Friedrich Schmidt, Wissenschaftliche Resultate der zur Aufsuchung eines Mammuthcadavers ausgesandten Expedition (Mém. de l'Acad. de S:t Pétersbourg, Ser. VII T. XVIII N:o 1, 1872).
16 Brandt, Berichte der preussischen Akad. der Wissenchaften, 1846 s. 224. v. Schmalhausen, Bull. de l'Acad. de S:t Pétersbourg, T. XXII s. 291.
17 Fyndet är beskrifvet af herr Czersky i de handlingar, som offentliggöras af Ost-Sibiriska afdelningen af Petersburgs Geografiska sällskap; derpå af dr Leopold v. Schrenck i Mém. de l'acad. de S:t Pétersbourg, Ser. VII T. XXVII N:o 7, 1880.
18 Medeltemperaturen under olika månader vid Werchojansk synes af följande tabell:
19 Hedenström, anf. st. s. 128. Att träffa strandad drifved i upprättstående ställning är ej någon sällsynthet.
20 Martin Sauer, An account of a geographical and astronomical expedition to the Northern parts of Russia by Commodore Joseph Billings, London 1802, s. 105. Hvalrossen förekommer ej i hafvet mellan Chatangas utloppsvik och Wrangels land, och större hvalfiskar ser man aldrig vid de Ny-sibiriska öarna, men under Hedenströms vistelse i dessa trakter blefvo tre narhvalar inneslutna af is nära stranden i Janas utloppsvik (Otrywki o Sibiri, s. 131).
21 Martin Sauer, An account etc. s. 103. A. Ermans, Reise um die Erde, Berlin 1833-48, D. 1. B. 2. s. 258. Ermans uppgift, att kännedomen om dessa öars tillvaro ända till år 1806 skulle hafva undanhållits regeringen, är tydligen oriktig,
22 Naturligtvis är jorden här på ett ringa djup under ytan ständigt frusen, men jag såg ingenstädes en sådan vexling af horisontela jord- och islager, genomkorsade af isgångar, som Hedenström i sitt ofta anförda arbete (Otrywki o Sibiri, s. 119) säger sig hafva träffat vid hafskusten. Förmodligen uppstår en dylik egendomlig lagervexling endast på ställen, der vårflödet nedför mäktiga slamlager, hvilka betäcka de under vintern bildade isbäddarne och under årtusenden skydda dem från smältning. Jag blir framdeles i tillfälle att återkomma till hithörande intressanta frågor.
23 H. Rink, Grönland, geographisk og statistisk beskrevet, Bd 2 Kjöbenhavn 1857, s. 344.
24 Sedan vi upptäckt, att tschuktscherna äfven begrafva sina döda genom att utlägga dem på tundran, hafva vi börjat hysa tvifvel, huruvida den här afbildade bensamlingen verkligen var en graf. Möjligen voro dessa kullar endast lemningar af eldstäder, der tschuktscherna eldat med trandränkta ben, och hvilka de efteråt af en eller annan anledning sökt skydda mot atmosferens inverkan.
25 C. von Dittmar, Bulletin hist.-philolog. de l'Acad. de S:t Pétersbourg, XIII 1856 s. 130.
26 Krascheninnikow, Histoire et description du Kamtschatka, Amsterdam 1770, II s. 95. A. Erman, Reise um die Erde, D. I B. 2. s. 255.
27 Ankali betyder på tschuktschiska kustbebyggare och användes nu för att beteckna de vid kusten boende tschuktscher. Ett snarlikt ord onkilon begagnades fordom såsom namn på den eskimåstam, som bodde vid ishafskusten, när den tschuktschiska folkvandringen nådde hit upp.
28 Hvalrossen tyckes nu vara temligen sällsynt i hafvet norr om Beringssund, men fordom måtte den hafva funnits der i mängd och gjort denna trakt till ett verkligt paradis för hvarje jägarfolk. Medan vi under vår långa vistelse derstädes endast sågo några få hvalrossar, såg Cook år 1778 en ofantlig massa, och en intressant teckning af hvalrossar på is meddelas i beskrifningen om hans tredje resa. A voyage to the Pacific Ocean etc, Vol. III (by James King) London 1784, s. 259, pl. 52.
29 Den största mängd mammuttänder erhålles från landsträckorna och öarna mellan Chatanga och Tschaunbay. Här saknas hvalrossen. Invånarne i norra Sibirien prisa derför Skaparens vishet, som låter hvalrossen lefva i de trakter, der mammut saknas, och strött mammutelfenben i jordlagren på de kuster, der hvalrossen ej förekommer (A. Erman, Reise um die Erde, Berlin 1833-48, D. 1. B. 2 s. 264).
30 Bland de härifrån hemförda björnskallarne träffade löjtnant Nordqvist efter hemkomsten hufvudskallen af ett sjölejon (Otaria Stelleri). Ovisst är i alla fall, huruvida djuret fångats i trakten, eller om kraniet blifvit ditfördt från Kamtschatka.
31 Wrangels Reise, Th. 2 Berlin 1839, s. 220.
32 Enligt en uppsats i Deutsche Geografische Blätter, B. IV s. 54, skulle kapten E. Dallmann år 1866, som befälhafvare på Havai-skonaren »W. C. Talbot», hafva ej allenast sett utan äfven landstigit på Wrangels land. Då kapten Dallmann under de senare åren varit i temligen liflig beröring med en mängd geografer och meddelanden af honom redan förut intagits i geografiska tidskrifter, så förefaller det besynnerligt, att han först nu offentliggjort denna vigtiga resa. I alla händelser beror Dallmanns uppgift, att myskoxar skulle förekomma vid ishafskusten och på Wrangels land, på ett misstag. Han har här förvexlat myskoxe med ren.
33 Jemf. Redogörelse för den svenska polarexpeditionen år 1872-73 (Bihang till Vet. Ak. handl., Bd. 2 N:o 18 s. 91).
34 Ett farligare slag af nedisning hotar seglaren under vintermånaderna vid hårdt väder ej allenast i polarhafven utan äfven i Östersjön och Nordsjön. Det händer nämligen vid denna årstid, att hafsvattnet, utan att vara fruset, är på ytan öfverkyldt, d. v. s. afkyldt under fryspunkten. Hvarje våg, som slår öfver fartyget, förvandlas då genom skakningen till issörja, hvilken så hastigt ökas och sammanfryser till hård is, att alla försök att aflägsna densamma från däck äro förgäfves. Inom några timmar kan fartyget vara förvandladt till ett redlöst flytande isblock, som den af arbete öfveransträngde förtviflade sjömannen slutligen måste lemna åt sitt öde. Af en dylik nedisning, ehuru med lycklig utgång, drabbades ångbåten Sofia i oktober månad utanför Beeren Eiland under 1868 års svenska polarexpedition.
35 Irkaipij ligger vid 180° l. fr. Greenwich. För att bringa vår dagräkning i öfverensstämmelse med den nya verldens, hade vi således här bort minska vårt datum med en dag, t. ex. i stället för den 18 september skrifva den 17. Men då vi, med undantag af den korta utflygten till Port Clarence och S:t Lawrence-ön, alltid följde gamla verldens kuster och under vårt uppehåll i den nya hemisferen ej besökte någon af européer bebodd plats, bibehöllo vi under hela resan vår europeiska dagräkning oförändrad. Om vi mött en amerikansk hvalfångare och jemfört vår datum med hans, hade vi varit före honom med en dag, vår 27 september alltså motsvarat hans 26. Detsamma hade varit förhållandet vid ankomsten till en amerikansk hamn.
