1 Nämligen, enligt dr Kjellmans bestämning, följande:

Saxifraga oppositifolia L. » rivularis L. » cæspitosa L. Cardamine bellidifolia L. Cochlearia fenestrata R. Br. Ranunculus hyperboreus Rottb. Stellaria Edwardsii R. Br.

Cerastium alpinum L. Alsine macrocarpa Fenzl. Sagina nivalis Fr. Salix polaris Wg. Glyceria vilfoidea (Ands.) Th. Fr. Catabrosa algida (Sol.) Fr. Aira cæspitosa L. Juncus biglumis L.

2 Endast ett ytterligare exempel på fynd af sjelfdöda ryggradsdjur kan jag erinra mig, nämligen då jag år 1873, såsom ofvan (s. 105) är nämdt, träffade en mängd döda alkekungar på isen i mynningen af Hinlopen Strait.

3 A. E. Nordenskiöld, Om kosmiskt stoft, som med nederbörden faller till jordytan (Öfversigt af Vet.-akad. förhandl. 1874, n:o 1) och Redogörelse för den svenska polarexpeditionen 1872-73 (Bihang till Vet.-akad. handl. B. 2 n:o 18 s. 18).

4 Jag begagnar detta namn, emedan askregnet i mars 1875 först iakttogs vid Haga lustslott nära Stockholm, alltså vid yttergränsen af stoftets kända utbredningsområde. Först genom den uppmaning, som med anledning häraf offentliggjordes i tidningarna, att till svenska vetenskaps-akademien insända meddelanden om hithörande iakttagelser på andra trakter, blef det upplyst att en likartad nederbörd ungefär vid samma tid egt rum öfver en mycket stor del af mellersta Sverige och Norge. Stoftet föll dock icke jemnt, utan fläckvis fördeladt och vid flere särskilda tillfällen. Afståndet till Stockholm från de vulkaner på Island, der utbrottet egde rum, är nära 2,000 kilometer,

5 Nämligen genom att visa, att hufvudmaterialet till de plutoniska och vulkaniska bergarterna är af kosmiskt ursprung, och att de värmefenomen, som i dessa lager förekomma, bero på kemiska förändringar, hvilka det kosmiska sedimentet, sedan det blifvit täckt med mäktiga terrestriska bildningar, är underkastadt.

6 Dr Kjellman har lemnat följande förteckning på de af honom i denna trakt insamlade blomväxter:

Cineraria frigida Richards. Potentilla emarginata Pursh. Saxifraga stellaris L. f. comosa. » nivalis L. » cernua L. » rivularis L. Chrysosplenium alternifolium L. Cardamine bellidifolia L. Draba corymbosa R. Br. Papaver nudicaule L. Ranunculus pygmæus Wg. » hyperboreus Rottb. » sulphureus Sol. Stellaria Edwardsii R. Br. Cerastium alpinum L. Alsine macrocarpa Fenzl. Salix polaris Wg.

Poa arctica R. Br. Arctophila pendulina (Læst.) Ands. Catabrosa algida (Sol.) Fr. Colpodium latifolium R. Br. Dupontia Fisheri R. Br. Pleuropogon Sabini R. Br. Aira cæspitosa L. Hierochloa pauciflora R. Br. Calamagrostis lapponica (Wg.) Hn. Alopecurus alpinus Sm. Eriophorum angustifolium Roth. » Scheuchzeri Hoppe. Carex aquatilis Wg. » rigida Good. Juncus biglumis L. Luzula hyperborea R. Br. » arctica Bl.

7 H. Mohn, Die Insel Einsamkeit etc. med en karta (Petermanns Mittheilungen 1879, s. 57).

8 Detta har betviflats af ryska geografer, v. Baer säger t. ex.: »Darüber ist gar kein Zweifel, dass dieses Vorgebirge nie umsegelt ist, und dass es auf einem Irrthum beruhte, wenn Laptew auf einer Seefahrt die Bucht, in welche der Taimur sich mündet, erreicht zu haben glaubte. Seine eigenen späteren Fahrten erwiesen diesen Irrthum. Die Vergleichung der Berichte und Verhältnisse lässt mich aber auch glauben, dass selbst zu Lande man das Ende dieses Vorgebirges nie erreicht habe; sondern Tscheljuskin, um dieser, man kann wohl sagen, grässlichen Versuche endlich überhoben zu seyn, sich zu der ungegründeten Behauptung entschloss, er habe das Ende gesehen, und sich überzeugt, Sibirien sei nach Norden überall vom Meere umgränzt» (uttalande af v. Baer i Neueste Nachrichten über die nördlichste Gegend von Sibirien; v. Baer und v. Helmersen, Beiträge zur Kenntniss des Russischen Reiches. IV, S:t Petersburg 1841, s. 275). På följande sida i samma uppsats säger sig v. Baer visserligen ej vilja lägga synnerlig vigt på Strahlenbergs uppgift, att Sibirien och Novaja Semlja hänga tillsammans, men han tyckes tro, att en brygga af ständig is förenar dessa länder med hvarandra.

9 Enligt observation med artificiel horisont i land.

10 Enligt observation om bord. Längd-observationerna, som anstälts några timmar före eller efter middagen, äro reducerade till middagen.

11 Följande 65 arter insamlades här af dr Kjellman:

Saussurea alpina DC. Gymnandra Stelleri Cham. & Schlecht. Pedicularis hirsuta L. Eritrichium villosum Bunge. Myosotis silvatica Hoffm. Phaca frigida L. Dryas octopetala L. Sieversia glacialis R. Br. Potentilla emarginata Pursh. Saxifraga oppositifolia L. » bronchialis L. » flagellaris Willd. » Hirculus L. » serpyllifolia Pursh. » stellaris L. f. comosa » nivalis L. » hieraciifolia Waldst. & Kit. » punctata L. » cernua L. » rivularis L. » cæspitosa L. Chrysosplenium alternifolium L. Eutrema Edwardsii R. Br. Parrya macrocarpa R. Br. Cardamine bellidifolia L. Cochlearia fenestrata R. Br. Draba alpina L. Papaver nudicaule L. Ranunculus pygmasus Wg. » hyperboreus Rottb. » nivalis L. » sulphureus Sol. Caltha palustris L.

Wahlbergella apetala (L.) Fr. Stellaria humifusa Rottb. » Edwardsii R. Br. Cerastium alpinum L. Alsine macrocarpa Fenzl. » rubella Wg. Sagina nivalis Fr. Oxyria digyna (L.) Hill. Polygonum viviparum L. Salix arctica Pall. » reticulata L. » polaris Wg. Poa arctica R. Br. » pratensis L. Glyceria angustata R. Br. » vilfoidea (Ands.) Th. Fr. Arctophila pendulina (Læst.) And. Catabrosa algida (Sol.) Fr. Colpodium latifolium R. Br. Dupontia Fisheri R. Br. Aira cæspitosa L. Hierochloa pauciflora R. Br. Alopecurus alpinus Sm. Eriophorum angustifolium Roth. » russeolum Fr. » Scheuchzeri Hoppe. Carex ursina Desv. » aquatilis Wg. Juncus biglumis L. Luzula hyperborea R. Br. » arctica Bl. Lloydia serotina (L.) Reichenb.

12. Före afresan hade jag genom Kongl. Utrikesdepartementet mottagit öppna bref af ryska regeringen, hvarigenom de ryska myndigheter, med hvilka vi kunde komma i beröring, anbefaldes att lemna oss allt det biträde, som omständigheterna påkallade.