31. Gustaf Adolf och undervisningsverken

Gustaf Adolf befrämjade på allt sätt vetenskaper och lärdom, och det bland alla klasser af sina undersåtar. Vid hans anträde till regeringen hade läroverket i Uppsala nedsjunkit till en skola, skolorna än djupare. Tjänliga ämbetsmannaämnen funnos till präster få, till andra sysslor inga. Professorerna vanhedrade sig själfva och sitt yrke genom inbördes oenighet och trätor, förda med skällsord mellan dem själfva, med käpp och knytnäfve mellan deras olika anhängare bland ungdomen. Om vi icke, skref konungen, af egen erfarenhet visste, hvad gagn och nytta bokliga konster med sig föra, hade vi föga orsak att om eder högskola oss beflita, icke heller att med någon synnerlig gunst och nåd eder omfatta, eder, som icke mer och bättre akten, hvad edert kall och ämbete kräfver. Han gjorde med allvarsam hand slut på oväsendet. Oroliga eller odugliga professorer blefvo dels afsatta, dels vederbörligen tuktade, dels flyttade till mera passande sysslor, och ungdomen hölls i hälsosam tukt. Lärarnes antal och arbetsordning blefvo närmare bestämda. Åt professorerna anslogos tillräckliga löner, åt fattigare studenter offentligt underhåll och åt hela akademien betydliga privilegier, hvarjämte det efter Gustaf Adolf benämnda Gustavianska lärohuset uppbyggdes. Biblioteket grundlades genom konungens ärfda böcker och de gamla klostersamlingarna i Vadstena, Sigtuna, Gråmunkeholm samt ökades af flera från jesuiterna i Preussen och Tyskland tagna boksamlingar, och för den högre bildningens spridande äfven till aflägsnare orter anlades högskola uti Dorpat.

Gustaf Adolfs kärlek till vetenskaperna bevekte honom till ännu större och mera personliga uppoffringar. Efter sina förfäder hade han ärft en mängd egendomar, från ålder tillhöriga Vasaätten eller vid reformationen densamma tilldömda och hvilka således voro hans enskilda egendom, helt och hållet skild från kronan. Af dessa så kallade gustavianska arfgods har Gustaf Adolf år 1624 skänkt 313 hela hemman, fyra kvarnar och några andra lägenheter Uppsala högskola till evärdelig ägo, sig själf till evärdelig ära. Exemplet verkade. Flera bland rikets stora gjorde anslag till läroverkets bästa; Johan Skytte upprättade på egen bekostnad den efter honom benämnda lärostolen, Gyllenhielm lämnade anslag till fattiga studenters underhåll, och själfva änkedrottning Kristina förmåddes att för samma ändamål lösa på pungen. Som väktare och vårdare öfver detta sitt verk satte konungen Johan Skytte till akademikansler, hvari han efterträddes af Axel Oxenstierna, båda ägande och älskande lärdom men därjämte nog kraftfulla att ordna och i ordning bibehålla hela verket.

Johannes RudbeckSveriges lägre undervisningsverk fingo egentligen först under Gustaf Adolf sin tillvaro. Förut befintliga skolor voro odugliga. Gustaf Adolf insåg behofvet af deras förbättrande, och det var, som man tror, biskop Johannes Rudbeck och Axel Oxenstierna, hvilka först framställde förslaget till våra nuvarande gymnasier och lärdomsskolor. Sådana inrättades i Strängnäs, Linköping, Åbo, Viborg och Västerås. Genom Gustaf Vasa och hans söner inkommo vetenskaper och bildning bland rikets högre stånd; det var Gustaf Adolf och dessa af honom inrättade högre och lägre undervisningsverk, som snart lyfte de mindre ämbetsmännen och medelklassen ur det tillstånd af mörker och okunnighet, hvari de tillförne varit.

Gustaf Adolfs åtgärder i dessa hänseenden bära den gemensamma stämpeln af hans kärlek till vetenskaperna och hans kärlek till sitt folk; man ser tydligt bemödandet att genom de förra inverka på det senare, och det i så stor utsträckning som möjligt. Detta var till en del en följd af tidehvarfvets riktning. Den gamla skolastiska filosofien hade förlorat både anda och anseende, och dess lärare sysselsatte sig för det mesta med onyttiga spetsfundigheter. Många stämmor hade höjt sig däremot, bland andra äfven den store Gustaf Vasa, men det oaktadt fortfor missbruket. Emellertid uppstod i Paris en lärare vid namn Ramus, hvilken tydligt lade i dagen skolastikens fel och yrkade en lärobyggnad, mera både lättfattlig samt omedelbart åsyftande människosjälens bildning till kunskaper och dygd. Denne Ramus blef af katolikerna häftigt angripen och som kättare dömd till döden, men hans läror utbredde sig och vunno stort anseende bland protestanterna. Uti Sverige blefvo de af Nic. Bothniensis, Ericus Schinnerus och Ericus Schepperus först införda, sedan under liturgiska oroligheterna förtryckta, tills de efter Johans död åter vunno betydligt insteg. Uti dessa läror var först Johan Skytte och sedan genom honom Gustaf Adolf uppfostrad. De öfverensstämde fullkomligt med denne konungs egna tänkesätt likasom med protestantismens, och Seneca samt Hugo Grotius, hans båda älsklingsförfattare, hade arbetat uti samma anda. Klarhet och behag uti framställningssättet för att af en större allmänhet fattas och omfattas samt renhet och upphöjdhet till innehåll för att därigenom hälsosamt inverka på samma allmänhet, sådana voro fordringarna hos en konung, som icke blott älskade vetenskaperna i och för sig själfva utan äfven ville så långt som möjligt sprida verkningarna af deras välgörande ljus.

I sammanhang med dessa tänkesätt och tillika som en följd af sin lifliga fosterlandskärlek yrkade Gustaf Adolf ganska ifrigt på modersmålets användande uti vetenskapliga arbeten. Själf utmärkt kunnig i främmande språk förbisåg han dock icke de fördelar, som genom modersmålets uppodlande kunde vinnas. Det har, skref han, städse varit räknadt ett rike till berömmelse, att de vetenskaper, som lända till människosläktets nytta, uppå dess eget tungomål framställda blifvit, så att folket strax från ungdomen kunnat sig däruti öfva och icke, som nu sker, vara nödgadt att först lära sig de främmande språken för att sedan kunna komma till själfva innehållet, hvarvid oftast händer, att medlet tager mera tid än ändamålet, språket mer än vetenskaperna. Det är därför vår vilja, att de, som sig med bokliga konster befatta, skola så väl för nuvarande som efterkommande ungdom tillse, att dessa ämnen, så vidt sig göra låter, måtte på modersmålet behandlade blifva.

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 31 januari 2006.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt