Den 1 Nov. föddes en tronföljare, som den 10 följande i dopet, hvarvid rikets ständer voro faddrar, erhöll namnet Gustaf Adolf — Huru vansklig är ej ögonblickets lycka! Huru förvillande det sken den, i synnerhet från höjderna, kring sig sprider! — Riket genljöd af fröjdebetygelser, så öfverflödande, att äfven den olycka, som inträffade vid den offentliga förplägningen. som gafs folket på Norrmalms torg i Stockholm 111, och hvarvid många förlorade lif eller lemmar, ej dämpade den allmänna glädjen. I ett bröst var den från början förgiftad, nämligen i konungens eget. Hans egen mor hade angående detta barns börd yttrat misstankar, hvilka, så inom som utom riket, ej blefvo obekanta. Vi skola tids nog till dem nödgas återkomma. Här må detta yttrande vara nog, att allt visar, det konungen sjelf trodde sig ega rätt att njuta en faders glädje.
