Prästkollega till Elof i Torsång att döma av brevet.
Mer vet jag inte om honom. /SZ
Brevet
sid. 1
Thorsång
den 15 Jan. 1846.
Redlige Wän!
Sedan julgöromålen
nu äro förbi och innan de myckna förestående upptaga
min tid, vill jag nu egna en stund åt wänskapen och meddela
dig en skildring af hembygdens företeelser.
Efter gammal sed skulle
jag väl först börja med tacksägelser för bref
som man undfått, men sannerligen ditt sista bref med allt sitt
stora format var mycket tacka för, ty af alla bref som det ensamt
innehöll var säkerligen det till mig directa det magraste
och knapphändigaste. - Hwad detta än må äga att
innebära, vill jag dock ej, i mitt svar derpå, låta
mig (bref) bero; utan skrifver som wanligt i min långtrådiga
och, såsom du behagat anmärka, "dagboksaktiga"
stil.
Jag börjar derföre
med Julen. - Som wi Juldagen hade Aspebodatour, reste jag i god tid
sid.
2 på morgonen dit - och begaf mig efter
spisad frukost hos Luthens åter tillbaka till Thorsång.
Den gamla seden i anseende till bjudningen samma dag iakttogs äfven
i år i Prostgården. Du wet då således på
förhand hvilken personal här var samlad.
Annandagen reste jag på
morgon in till staden, för att träffa och vara tillsammans
med vännen Göthe, som till julen skyndat hem från Westerås
på ett ryck (Du vet måhända, att han nu är Länsnotarie
i Westerås). Jag tillbringade således en treflig eftermiddag
hos primus Göthe, dit hans anhöriga voro bjudna och jag tillika
med.
Dagen derpå föreslog
Calle Göthe mig att följa honom till brodren Fredrik i Leksand.
Wäl drog jag mycket i betänkande, emedan jag till påföljande
dagens middag måste wara i Norsbo, der jag skulle viga ett par
(Erik Milberg och en flicka i nämnda by): Dock efter försäkran
att till dess kunna wara åter i staden, följde jag med; ty
hvad gör man icke för vänskapen och ------? [sic]
Men så treflig aftonen efter framkomsten till Leksand
var, så påkostande och hårdt var det att straxt på
sid.
3 söndagsmorgon nödgas återvända.
Men nöden hade ingen lag och vi voro sålunda åter i
en hast på hemvägen. Hemkommen skiljdes jag från vännen
åter och följde genast dit der plikten kallade. - Gerna hade
jag dock sett, att denna gång en annan prest varit kallad: då
vi 2 hade ock denna afton öfvervarit i Leksand.
Nyårsdagen predikade
jag här genom byte med Godee: På e.m. voro vi samteliga från
både Prost- och Capplansgården hos Länsmans i Wiken.
Efter vanligheten var der trefligt och muntert. - Söndagen derpå
var jag på barnsöhl hos Aron Hjorts.
Måndagen reste flickorna
och jag på kalas till Hinsnoret. Bjudningen var för de nygifta
från Bäckehagen. Det dansades och var så muntert det
kunde bland den obekanta skaran. - Trettondagen reste prostherrskapet
till Hedemora (jag kunde ej följa, emedan jag ägde en predikan
att tänka på); i stället reste Fru Nassenius och jag
jemte Godees till Fahlens på e.m.
Men nu kommer jag med en
nyhet, som torde mera intressera dig, den nemligen att Schultzbergs
från Leksand varit här på ett par dar. De kommo i Lördags
på afton.Jag fick dock ej så mycket profitera af deras sällskap,
emedan jag dagen derpå måste begifva mig till Aspeboda.
Der qvarhölls jag hela dagen, emedan det var Herrkalas hos Köppens.
I måndags tog jag dock igen skadan sid.
4 (ehuru jag visserligen äfven ägde allt skäl
att vara nöjd med Aspebodabjudningen). - Flickorna och jag voro
ute på elfwen och åkte skridskor. Den "oförlikneliga"
Emma, som ej var hemmastadd i denna konst, roade vi dock så godt
vi kunde. Mina Schultzberg har alltsedan i höstas varit och är
ännu såsom sällskapsdam åt Fru Dugge (född
Berndtson) i Stockholm. - På e.m. kommo mamsellerna Ekenstam och
fröken Klingsporr [sic] äfven
hit; äfvenså händelsevis C. Godenius. Det war ju således
en rätt wacker samling af ungdom - 9 flickor af hvilka största
delen sågo rätt bra ut; men endast 3 ungkarlar, C. Rosenius,
Godenius, hvilkas utseende ej är wärdt tala om. - Dagen derpå
reste de hjertliga Schultzbergs och lemnade för den dagen åtminstone
efter sig en viss tomhet.
Nu blir det annat att tänka
på än nöjen. Tabellstiden och Skriftresorna förestå.
Måtte dessa göromål lyckligen börjas och slutas!
Inga nyheter från
vår socken har jag att berätta, utom dem du troligen genom
din öfriga correspondense kan äga dig bekant och hvilka således
äro öfverflödiga att omtala. - Den enda för närvarande
är, att gumman hos Melanders - den till så hög ålder
komna - nu lär stå frå bår, äfvensom en
Eklöfs son. Och ännu en nyhet - den neml. att nu finnes Aftonbladet
i huset att läsa. - Prosten Godenius har alltsedan i höstas
genom krasslighet varit ur stånd att tjenstgöra och lär
ej heller under den kallaste årstiden få biträda något
ännu långtframöfver. Calle har således mägta
träget. - Nå vet du, att Doctor Park ändtligen är
förlofvad med en mamsell Gahn på Främsbacka.
Kofferten har jag nu låtit
hämta, hvarföre den är vederbörligen framkommen.
Huru må dina kanariefoglar? Den du efterlemnade här dog i
höstas helt [?] eländig. Nå,
du kommer ju till Tuna? wälkommen då hit till våra
bygder. Wi Thorsångsrester få väl då betydligt
mindre med åhörare under sommarn, kan jag gissa. - Emellertid
skall det bli trefligt att träffas emellanåt. - Just nu kom
ungdomen från Gustafs hit troligen för att i dag, Fredag,
jemte flickorna härstädes fara in på spektaklet. Anders
Godenius är ock f. n. hemma.
Tid och papper tillåta
ej mera. Helsa Hammarström! Alla helsa härifrån dig
genom din redlige wän
C.
J. Nyberg
Till
diarium för breven till Elof Terserus ¦ Nästa
brev