1 Jag betecknar med detta namn, i brist på något annat, alla de otaliga öar, som ligga i Jenisej mellan 69° 45'och 71° n. br.
2 Moskwa var den första ångbåt, som från Atlantiska hafvet framträngde till staden Jenisejsk. Hufvuddata från dess resa må derför här anföras.
Baron Knoop, jemte åtskilliga ryska handelsmän, hade år 1878 förhyrt en ångbåt, Louise, för varutransport till Jenisej, men denna strandade redan vid Norges kust. I stället förhyrdes Zaritza, en annan norsk båt, för att öfverföra Louises varor till deras bestämmelseort. Men äfven detta fartyg strandade i Jenisej-mynningen och öfvergafs af besättningen, som bergades i en Zaritza åtföljande mindre ångbåt, Moskwa. Med denna båt reste nu kapten Dallmann, Bremerköpmannen Helwig Schmidt och en tjensteman i ryska finansministeriet, Ehlertz, uppför floden. Moskwa hade en lycklig resa. Den framkom d. 4 sept. till Goltschicha. Turuchansk passerades till följd af en mängd uppehåll först den 24 sept. Den 1 okt. kom man till Podkamennaja Tunguska och den 14 okt. till den för Moskwa bestämda vinterhamnen vid Tschorna-floden, några mil norr om Jenisejsk (Fahrt auf dem Jenissej von der Mündung bis Jenissejsk im Sommer 1878; Petermanns Mittheilungen 1879, s. 81).
3 Enskildheterna af dessa fartygs resor har jag från en mig meddelad afskrift af kapten Emil Nilssons journal.
4 De år 1876 af mig och af Wiggins till Jenisej förda varorna och de varor, som Schwanenberg utförde derifrån 1877, voro egentligen endast varuprof i något större skala. Någon kännedom om de varor, som Zaritza hade om bord, då den stötte på grund i Jenisejs mynning, har jag icke.
5 Enligt bestämning af Johannesen. På Wrangels karta angifves denna uddes polhöjd till 73° 30'. För längden erhöll Johannesen 125° 31' i stället för 127°.
6 Enligt Latkin (Petermanns Mittheilungen 1879, s. 92) genomkorsas Lena-deltat af sju hufvudarmar, af hvilka den vestligaste heter Anatartisch. Den mynnar i hafvet vid en 56 fot hög udde kallad Iskap (Ledjanoi). Derpå kommer flodarmen Bjelkoj, derpå Tumatsky, vid hvars mynning ett sjömärke, som ännu är i behåll, blifvit upprest år 1739 af Laptew. Derpå följa flodens tre öfriga hufvudarmar: Kychistach, Trofimowski och Kischlach, och slutligen den mycket breda ostligaste mynningen Bychowski. Antagligen är någon af de smalare flodarmarna för segling uppför floden att föredraga framför denna breda, af grund förorenade arm.
7 Ett i Sibirien användt gemensamt namn för alla de infödda stammarne.
8 Detta har med orätt tolkats så, som om de skjutit på fartyget.
9 Ett kollager är ofta odugligt närmast ytan, der det under århundraden varit blottadt och utsatt för luftens inverkan, medan det deremot längre ned kan lemna ganska brukbara kol. Det är för öfrigt sannolikt, att man här förvexlat den kolskiffer, som ofta omgifver kollagret, med de verkliga kolen. För folk, som äro oerfarna i kolbrytning, hör en sådan förvexling till regeln, ej till undantagen.
10 För att ej utan granskning skrifva af tal, som förut tusen gånger blifvit afskrifna, har jag, med ledning af Petermanns karta öfver norra och medlersta Asien i Stielers Handatlas, gjort en beräkning af de sibiriska flodområdenas storlek och dervid funnit:
Obs flodområde (med Tas) Jenisejs » Lenas » Af dessa områden ligga 4966000 qvadratkilometer, eller i det närmaste 90000 geografiska qvadratmil, söder om 60° n. br.
11 För norra halfklotet är det en allmän regel att, då floder flyta fram genom lösa jordlager i en riktning, som betydligt afviker från parallelcirkelns, så är, då man står vänd mot flodens mynning, den högra stranden hög och den venstra låg. Orsaken härtill är jordens klotform och rotation, hvilka, om hinder ej mötte, skulle ge åt vattnet en aflänkning för norr ut flytande floder åt öster, för söder ut flytande åt vester. Denna aflänkning hindras visserligen af stranden, men denna täres och bortsköljes i stället småningom, så att flodbädden under loppet af årtusenden flyttas i den angifna riktningen.
12 Bihang till Vet. Akad. Handl. B:d 4 N:o 11 s. 42.
13 Lifsmedel och varor afsedda for handel med infödingarne forslas på Jenisej, liksom på många andra af Sibiriens floder, utför strömmen i kolossala, af stocklika bjelkar upptimrade pråmar. Det lönar sig ej att forsla dessa tillbaka uppför strömmen, hvarför de, efter det de blifvit urlastade, antingen lemnas qvar att förmultna på stranden eller upphuggas för virkets begagnande.
