1 Jemför: The names of the places that the Russes sayle by, from Pechorskoie Zauorot to Mongozey (Purchas, III s. 539). The voyage of Master Josias Logan to Pechora, and his wintering there, with Master William Pursglove, and Marmaduke Wilson. Anno 1611 (anförda ställe s. 541). Extracts taken out of two Letters of Josias Logan from Pechora, to Master Hakluyt Prebend of Westminster (anf. st. s. 546). Other observations of the sayd William Pursglove (anf. st. s. 550). Den sista uppsatsen innehåller goda upplysningar om Ob, Tas, Jenisej, Pjäsina, Chatanga och Lena.

2 Ryssarnes, i synnerhet de gammaltroendes, stränga fasteregler bilda, om de efter bokstafven vidmakthållas, ett oöfverstigligt hinder för kolonisation af högnordiska trakter, i hvilka menniskan, för att undgå skörbjugg, behöfver en riklig näring af färskt kött, Sålunda hafva helt säkert religiösa fördomar mot vissa maträtter beredt undergång åt den koloni af gammaltroende, som, för att dess medlemmar ostördt skulle få begagna sina gamla kyrkoböcker och få korsa sig på det sätt de ansågo riktigast, år 1767 anlades på Kolgujew-ön. Samma orsak har kanske ock bidragit till misslyckandet af det försök, som efter Nowgorods förstöring af Ivan den förskräcklige år 1570 säges hafva blifvit gjordt af flyktingar från denna stad att anlägga en koloni på Novaja Semlja (Historische Nachrichten von den Samojeden und den Lappländer, Riga und Mietau 1769, s. 28. Dessa »underrättelser» trycktes första gången på franska i Königsberg 1762. Författaren var Klingstedt, en i rysk tjenst anstäld svensk, som länge vistats i Archangel).

3 Uppgiften är orimlig och beror troligen på något missförstånd. För att bilda en dylik hög af hvalrossar behöfdes minst 50,000 djur, och så många hafva de femton männen helt säkert ej hunnit döda. Om man antager, att det i uppgiften om högens längd och bredd bör stå fot i stället för famnar, så får man i alla fall det allt för stora antalet af 1,500 à 3,000 dödade djur. Troligen bör det i stället för nittio heta nio, i hvilket fall högen skulle motsvara en fångst af ungefär 500 hvalrossar och sälar. De insamlade hvalrosständerna vägde 40 pud, hvilket åter anger en fångst af 150 à 200 djur.

4 Witsen, s. 915. Klingstedt uppgifver, att 50 soldater med hustrur och barn år 1648 flyttades till Pustosersk, och att vojvoden derstädes hade så goda inkomster, att han på 3 à 4 år kunde samla 12-15,000 rubel (Historische Nachrichten von den Samojeden etc. s. 53).

5 Enligt Lütke, s. 70. Hamel, Tradescant d. ältere, s. 238, anger 1742-44.

6 På första kartbladet i en af Petersburger-akademien år 1737 utgifven atlas finnes sålunda Novaja Semlja utritadt som en halfö, hvilken norr om Pjäsina utskjuter från Taimurlandet.

7 Egentligen »styrman med löjtnants rang», hvaraf man kan sluta, att Rossmuislow saknade den vanliga officersbildningen.

8 Namnet skrifves äfven Litke.

9 Dessa märkliga resor beskrefvos första gången, efter berättelser af Ziwolka, af akademikern K. E. v. Baer i Bulletin scientifique publ. par l'Acad. Imp. des Sciences de S:t Pétersbourg, T. II, N:o 9, 10, 11 (1837). Förut tyckes man i S:t Petersburg ej haft någon aning om Pachtussows resor, de utmärktaste som den ryska ishafshistorien har att uppvisa.

10 Kallad, liksom Lasarews och Lütkes fartyg, »Novaja Semlja». Detta fartyg var 42 fot långt, 14 fot bredt, 6 fot djupt, däckadt för och akter, hvarjemte det öppna mellanrummet var medelst segelduk skyddadt mot störtsjöar.

11 Enskildheterna från Pachtussows resor äro hemtade dels från ofvan anförda arbete af v. Baer dels från: Carl Svenske, Novaja Semlja etc, S:t Petersburg 1866 (på ryska, utgifven på bekostnad af M. K. Sidoroff) och J. Spörer, Nowaja Semlä in geographischer, naturhistorischer und volkswirthschaftlicher Beziehung, nach den Quellen bearbeitet. Ergänz.-Heft. N:o 21 zu Peterm. Geogr. Mittheilungen. Gotha 1867.

12 Bulletin scientifique publié par l'Académie Imp. de S:t Pétersbourg. T. II (1837) s. 315; III (1838) s. 96 m. fl. ställen.

13 Paul von Krusenstern, Skizzen aus seinem Seemannsleben. Seinen Freunden gewidmet. Hirschberg in Schlesien, utan tryckår.

14 Upplysningar om de ryska fångstmännens lefnadssätt vid Spetsbergens kuster träffas i: P. A. le Roy, Relation des avantures arrivées à quatre matelots Russes etc. 1766; Tschitschagows Reise nach dem Eismeer. S:t Petersburg 1793; John Bacstrom, Account of a voyage to Spitsbergen 1780. London 1808 {enligt uppgift; jag har ej sett detta arbete); B. M. Keilhau, Reise i Öst- og Vest-Finmarken, samt til Beeren-Eiland og Spitsbergen i Aarene 1827 og 1828. Christiania 1831; A. Erman, Archiv fur wissenschaftliche Kunde von Russland, B. 13 (1854) s. 260; K. Chydenius, Svenska expeditionen till Spetsbergen 1861 (s. 435); Dunér och Nordenskiöld, Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen 1863 och 1864 (s. 101).

15 Före 1858 fans i Petermanns Mittheilungen endast en enda notis om den norska Spetsbergsfångsten, hvars tillvaro vid den tiden antagligen icke var bekant för synnerligen många europeiska geografer.

16 Den första berättelsen om denna resa offentliggjordes i Öfversigt af Svenska Vetenskaps-akademiens förhandlingar för 1870, s. 111.

17 Athenæum 1869, s. 498. Petermanns Mittheilungen 1869, sid. 391.

18 Pallisers fångst bestod af 49 hvalrossar, 14 hvitbjörnar och 25 sälar; yrkesfångstmännens var mångfaldigt större. Fångsten på samtliga fartyg, som detta år utgått från Tromsö, utgjorde 805 hvalrossar, 2,302 sälar, 53 björnar m. m.

19 Äfven Sidoroff utgick 1869 på en nordostfärd med en honom tillhörig ångbåt, »Georg». Han kom dock med sitt fartyg endast till Petschora, och den uppgift, som gjorde sin rund i pressen, att Georg verkligen skulle hafva framkommit till Ob, beror derför på ett af de många misstag, som så lätt insmyga sig i nyheter för dagen.

20 Petermanns Mittheilungen 1871, s. 97. — Jemte Ulves, Macks och Qvales resor anför Petermann en resa omkring Novaja Semlja af T. Torkildsen. Härvid har dock Petermann varit utsatt för ett möjligen oafsigtligt bedrägeri. Torkildsen, som år 1870 för första gången besökte Ishafvet, gjorde visserligen resan omkring Novaja Semlja, men endast som bergad man på Johannesens fartyg. Torkildsens eget fartyg »Alfa» hade den 13 juli förlist i bottnen af Kara-bugten, hvarefter skepparen och sex man bergats af Johannesen, dock ingalunda för att Torkildsen, såsom hos Petermann uppgifves, skulle öfvertaga det ringaste befäl på. det fartyg, som bergat honom (jemför Tromsö Stiftstidende 1871, n:o 23).

21 Tromsö Stiftstidende 1871, n:o 83; Petermanns Mittheilungen 1872, s. 384.

22 Jemför: The three voyages of William Barents by Gerrit de Veer, 2:d edition with an introduction by Lieutenant Koolemans Beynen. London 1876 (Works issued by the Hakluyt Society. N:o 54).

23 Hafvet närmast öster om Spetsbergen var deremot detta år mycket isfritt, så att man då för första gången kunde uppnå och kringsegla den stora, öster om Spetsbergen belägna ö, som redan 1864 sågs af Dunér och mig från toppen af Hvita berget i det inre af Storfjorden.

24 Utrymmet medgifver ej heller att uppehålla mig vid åtskilliga expeditioner, som visserligen berört Novaja Semlja, men ej framträngt längre mot öster än sina föregångare, t. ex. den Rosenthalska expeditionen 1871, i hvilken den kände Afrika-resanden och Spetsbergs-fararen baron von Heuglin och den norske botanisten Aage Aagaard deltogo som naturforskare; Payers och Weyprechts rekognosceringsresa i hafvet mellan Spetsbergen och Novaja Semlja 1871 m. fl.

25 Jemför Dunér och Nordenskiöld, Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen 1863 och 1864, s. 143.

26 Kongl. svenska Vetenskaps-akademiens handlingar 1869.

27 Äfven vid Mosselbay var under vintern 1872-73 största köldgraden densamma, d. v. s. den uppnådde på intetdera stället qvicksilfrets fryspunkt. Vid Vegas vinterstation var den deremot betydligt större.

28 Det är ganska vanligt, att fångstmännen vid vigtiga och farliga tillfällen, då det är svårt att afgöra, hvilket parti som bör tagas, låta lottdragning afgöra valet.

29 De här förekommande uppgifterna om Tobiesens och hans följeslagares öfvervintring äro hemtade dels ur en afskrift, som jag låtit taga af Tobiesens journal, dels ur en berättelse om de sju fångstmännens äfventyr, som efter Finmarksposten varit intagen i Aftonbladet för 1873 n:o 220. Berättelsen om belöningarnas utdelande åt samojederna finnes slutligen efter norska tidningar intagen i Aftonbladet för 1880 n:o 197 (26 aug.).

30 Data för Ymers resa 1876 äro följande: lemnade Norges kust den 26 juli; uppehåll vid Matotschkin-sundet, genom hvilket jag denna gång ångade in i Kara-hafvet, d. 30 juli-5 aug., ankomst till Jenisej d. 15 aug.; ankomst till ankarsättningen vid Goltschicha d. 16 aug.; anträdde återfärden d. 1 sept.; passerade Matotschkin Schar under återresan den 7 sept.

31 Rörande kapten Wiggins' resa vet jag endast, att han ursprungligen ämnade sig till Ob, men i anledning af strömmar och grund, som mötte vid denna flods mynning, ändrade resplan och i början af september ankom till Jenisej.

32 Deutsche Geographische Blätter, Bremen 1870, I s. 216 och II s. 35.