Teda socken med omnejd och ätten von Heijne

Anteckningar utgivna av Axel von Heijne i april 1975 med anledning av släktföreningens von Heijne utflykt i samband med släktmötet den 31 maj 1975

Återges på denna webbplats med Släktföreningens samtycke. /SZ

Innehållsförteckning

  1. Företal
  2. Något om Teda socken med omnejd och kyrka
  3. Kortfattad historik om släkten von Heijne och Teda kyrka

Bilagor

  1. Utdrag ur topografiska kartan 1 : 50 000 11 H Enköping SV
  2. Karin Bielkes sorgekalk
  3. Gumlösa (Gudmundlösa)
  4. Tollsta (Tolfstad)
  5. Gryta
  6. Epilog till processen om Uddalagårdarna
  7. Mormor Inga Maria von Heijne på Gumlösa - En episod midsommaren 1741
  8. Salta säteri
  9. Mågen och svågern Carl Magnus Danckwardt förövar allmän förargelse i Teda kyrka Stora böndagen 1750
  10. Prosten Johan Wulffs tal vid Georg Elias von Heijnes jordfästning i Teda kyrka
  11. Personförteckning
  12. Källförteckning

Företal

Vad vet dagens ättlingar till Georg von Heijne (1691-1750) och hans maka Inga f. Adlerberg (1696-1780) om Teda socken med omnejd?

Platt intet vågar jag påstå; med något undantag när. Och likväl har våra förfäder levt och brukat jorden där i 98 år (1700-1798). Släktingar i två generationer är begravna i familjegraven under altaret i kyrkan; okänt i dag för kyrkans tjänare.

Släktens nu äldste manlige medlem Carl Georg von Heijne (82 år) företog i juni 1925 en färd till Teda i samband med vissa reparationsarbeten i kyrkan. Han har gjort följande anteckningar därom:

"Jag begav mig dit den 18 juni samma år. Man grävde och donade under kyrkans golv. Utifrån och mitt för altaret hade man tagit hål och kommit ned i en grafkammare. Jag tittade ner där och fann:

I.

En mindre sköldformad silverplåt med graverad text:

Här inne Hwilar
Wälborna Fru Brigita 'Lov: Gyllenollon
Född den 6 November 1724
Gift den 2 Augusti 1739 med
Lieutenanten Wälborne H: G:E: v Heijnne
Under sitt Aegtenskap Haft Tolf Barn
nemligen
6. Söner och 6. Döttrar Död den 11te Aprill 1763
Psalmen 30. v.12.
Tu hafwer förwandladt min
Klagan uti Frögd; Tu Hafwer Af-
klädt min Sack och omgjordatt
mig med Glaedie

II.

En större plåt med adlig krona och sköldhållande serafer med graverad text:

Här inne Hwilar Qwarter Mestaren
Wid Kongli. Adels Fane Regementet
Welborne Herren Herr Arevid Philip von Heijnne
Född den XVIII Septbr 1747
Död den XVIII Martii 1763
Iobs Boks 7 Cap 7 ock 8 versen:
Mina Dagar Äro snarare Bortflogne Än

en Väfspole och äro Forledne utan all

förtöfwan -- -- Tänck uppå at mit
Lif är itt wäder ock Mina ögon Koma
icke igen till at se det goda ock intet
lefwandes öga warder mig mera se des
Tin ögon se på mig
Ther Öfwer Förgås iag - -

Båda plåtarna lades åter i graven."

Man vet att år 1763 drog en epidemisk sjukdom fram över Tedabygden; i församlingen kallad "den hitziga Upsalafebern". Under loppet av sex veckor skördade den på Salta säteri fyra offer.

  • Den 19 mars Arvid Philip von Heijne, 16 år gammal.
  • Den 11 april Brigita (Brita) von Heijne, f. Gyllenållon, 38 år gammal
  • Den 29 april familjens hushållerska
  • Den 6 maj gårdssmeden.

Bengt von Heijne (1896-1970), släktföreningens förste ordförande, ägnade mångårig forskning åt släktens historia och främst då åt ovannämnda Georg von Heijne och hans maka Inga f. Adlerberg samt deras äldste son Georg Elias (1717-1777) och hans maka Brita f. Gyllenållon (1739-1763). I samband därmed utredde han egendomsförhållandena m.m. på de gårdar i socknen med omnejd, som släkten ägt och brukat. Resultatet av hans forskning redovisas här för dem som i detalj vill gå in i förhållandena i bilagorna 3-6 och 8-9.

Alltså, välkommen till Teda!

Något om Teda socken med omnejd och kyrka

Vi kastar först en blick på topografiska kartan i skala 1:50 000 (bilaga l).

Socknen ligger omkring 10 km sydväst Enköping och är en gammal kulturbygd. Gränsen till Västmanland går vid Sagån (l km väster kyrkan). Socknen omnämns första gången 1301. Man vet att "Theda Kiörcka" visiterades 1303 av ärkebiskop Nils Alleson.

I socknen med omnejd märks följande gårdar av intresse för släkten:

Av släkten ägda och bebodda gårdar

Gumlösa (Gudmundlösa)
Salta

Av släkten ägda utgårdar

Tollsta (Tolfstad)
Gryta
Uddala by (Norr-, Mellan- och Södergården)
Ullunda
Lötsunda
Kurön

För släkten i övrigt intressanta gårdar

Brunnsholm
Målhammar
Strömsnäs.

Socknen är idag en avfolkningsbygd. Antalet själar i församlingen är omkring 120. På 1700-talet bodde här mycket människor. Tag t.ex. Gumlösa, där det i dag bor en mindre familj. Enligt mantalslängden för 1728 bodde förutom generaladjutanten Georg von Heijne med familj (hustru och minst sju barn), en husjungfru, huspiga, en kokerska, en trädgårdsdräng, en fiskare, en dräng, två ladugårdspigor, fem torparfamiljer med okänt antal barn, varav två torpare gjorde tjänst i stallet samt två ungkarlar, som dock då gjorde tjänst i Stockholm - den ena som gardistkarl.

Den vackra, lilla kyrkan tillhör den i Uppland rikligt företrädda rektangulära kyrkotypen med en svarttjärad klockstapel stående intill kyrkan. Den har möjligen en gång varit gårdskyrka till någon av traktens gårdar. Kyrkan är försedd med kalkmålningar i fönstersmygarna. Dessa målningar framtogs vid restaureringen 1954-55.

Se vidare sidan om Teda kyrka.

På 1680-talet uppfördes ett gravkor för vice presidenten i Svea hovrätt Arvid Ivarsson Natt och Dag (1633-1683) som genom sin maka Märta Kurck (l636-l698) blivit ägare till Strömsta (3 km sydöst kyrkan). Sonen generalmajoren och friherren Sten Arvidsson (l681-1730) fick Ridderskapets och Adelns tillstånd att uppta Sturenamnet. Därför kallas nu koret Sturekoret.

Av inventarier märks kyrkans äldsta föremål, ett dopfundskaft med flätornamentik sannolikt ett gravklot från någon hednisk grav, två medeltida träskulpturer från ett altarskåp (västtyskt eller flandriskt arbete från 1300-talet), en rikt skulpterad predikstol från 1644 och 23 begravningsvapen över släkterna Natt och Dag, Ulfsparre och Skalm af Karelen.

Av särskilt intresse för släktens Bjelkestagren är Karin Bielkes (ägare till Bjelkesta 1623-1695) epitafium av hennes samtliga döda sju barn med hovstallmästaren Knut Ulfsparre. De ägde och bebodde även Kurön. Karin Bielke överlevde också sina två nästa män i barnlösa äktenskap och begråter sitt bittra öde i ett sorgekväde utformat som en kalk (bilaga 2). Hon skänkte till vardera Giresta, Teda och Lundby kyrkor - den senare i Älvsborgs län - likadana, magnifika par silverljusstakar (0,5 m höga); idag [1975] värderade till kr 100.000 per ljusstake. Girestas ljusstakar förvarades med hänsyn till risk för brand och stöld på Bjelkesta intill 1917, då gården gick ur släkten. Det räddade dem från kyrkans brand 1911.

Till minne av barnen Ulfsparre skänkte Karin Bielke och majoren Carl Lillie af Aspenäs (1608-1653) år 1652 en ljuskrona av malm med åtta armar.

Den för kyrkan och dess inventarier intresserade hänvisas i övrigt till den lilla skriften "Teda kyrka" av Ingrid Rosell à kr 2:50 att köpas av kyrkvaktmästaren Alf Svantesson (Ekeby).

Kortfattad historik om släkten von Heijne och Teda socken

1700

 

 

Majoren vid Livregementet till häst Georg Adlerberg (1662-1706) g.m. Maria Utterclou (1674-1731) blev rusthållare på Gumlösa sannolikt år 1700 och avled under 1706 års fälttåg i Sachsen.

Hans efterlevande kvarstod som rusthållare.

Detaljer angående Gumlösa gård se bilaga 3.

1715

 

 

 

Generaladjutanten vid kavalleriet Georg von Heijne (1691-1756) gifte sig med ovanståendes dotter Inga Adlerberg (1698-1780). Då Georgs majorsboställe Gräntorp i Munktorps sn åt Köpingshållet till saknade mangårdsbyggnad, kunde den unga hustrun ej bo där utan hon flyttade ihop med modern på Gumlösa. Samma år köpte modern av Kronan gårdarna Tollsta (Tolfstad), Gryta och tre hemman i Uddala by (för detaljer se bilagorna 4-6, länkade till bilageförteckn. ovan), som blev utgårdar till Gumlösa och som mågen skulle bruka. Huvuddelen av tiden gjorde denne dock tjänst som generaladjutant hos prins Fredrik av Hessen, generalissimus för Roslagsarmén vars uppgift var att hindra ryssarna att landstiga och anfalla Stockholm.

1719

Georg von Heijne upplät Tolfsta på 3 år till Johan Andersson.

1720

 

 

 

 

Georg von Heijne nedlade kapital på att iståndsätta Gumlösas byggnader samtidigt som han sökte erhålla sätesfrihet för Gumlösa. Han hade blivit adlad 1718 och introducerad pa Riddarhuset 1720. Detta misslyckades, då författningsenligt inga nya säterier längre fick bildas.

I mantalslängden upptas han detta år som brukare av gården med eget folk och djurbesättning.

Vid häradsrättens vinterting avgjordes en rättegång mellan von Heijne och ovannämnde Johan Andersson som överlåtit kontraktet på Tolfsta till sin broder Bengt Andersson, som svarat för vårsådden. Målet avgjordes till båda parternas bästa, dock skulle fogden Nils Andersson som borgensman vara ansvarig, om inte Bengt Andersson fullgjorde sina skyldigheter.

1721

 

 

 

 

Den 27 september, då Georg von Heijne vistades i Stockholm nedbrann nattetid hela manbyggnaden - åtta fullkomliga rum, stor hög vind med italienskt tak jämte alla inventarier.

Det stora nordiska kriget var nu slut och armén demobiliserade. Georg von Heijne fick då avsked från sin generaladjutantsbefattning och gick sedan utan tjänst till 1729. Han vistades då sannolikt mest på Gumlösa och hade tid att processa med sina underlydande. Sålunda instämde han Lars Ersson på Gryta inför Åsunda häradsrätt varje år 1721-1724 för bl.a. skogsvården, dagsverkena, byggnation, hästskjutsar etc. Ersson stämde i sin tur von Heijne och fullföljde talan upp i lagmansrätten men förlorade och fick ersätta von Heijne rättegångskostnaderna.

1722

 

För att säkerställa behovet av arbetskraft till Gumlösa utarrenderades de tre hemmana i Uddala by (Norrgården, Mellangården och Södergården) mot betungande dagsverkskontrakt. Processer ägde rum med arrendatorerna. Den intresserade hänvisas till Bengt von Heijnes omfattande utredningar i släktarkivet. En originalhandling av den 19 april 1724 finns i släktarkivet.
1728 Epilogen blev att Uddalahemmana hemföll åt Kronan (bilaga 6).

1729

Georg von Heijne fick en majorstjänst vid Västmanlands regemente, varmed följde bostället Gränby. Då detta alltjämt saknade mangårdsbyggnad, blev han kvar på Gumlösa.

1731

Maria Adlerberg avled på sin egendom Uttersberg och begravdes i Skinnskattebergs kyrka, där Utterclous epitafium finns uppsatt. De efterlevande kvarstod som rusthållare för Gumlösa.

1736

 

Georg von Heijnes maka Inga blev rusthållare. Georg förvärvade samtidigt i Skinnskatteberg, som låg inom regementets område, ett mindre järnbruk med tillhörande gård, Lockmanshammaren och hade därmed två boplatser.
1739 Georg von Heijnes äldste son Georg Elias (1717-1777) gifte sig med femtonåriga arvtagerskan till Skävesunds säterirusthåll (norra stranden av Hjälmaren 1 km öster Örebro) Brita Gyllenållon.
1740 En tjänsteskrivelse i original dagtecknad Gumlösa den 27 november 1740 och undertecknad Georg von Heijne finns i släktarkivet.

1741

 

Baron Daniel Tilas hamnar på grund av vissa omständigheter hos mormor Inga Maria von Heijne på Gumlösa. Läs om den dråpliga historien i bilaga 7 (tidigare utsänd - 1970 - till medlemmarna men medtagen här för fullständighetens skull).

1747

 

 

Georg von Heijne utnämndes till överste och sekundchef för det i Landskrona garnisonerade Kronprinsens regemente och kunde således inte vistas mycket på Gumlösa.

Dottern Inga von Heijne (1721-1758) gifte sig med ryttmästaren, friherre Carl Magnus Danckwardt (1712-1763), ägare av Brunnsholms säteri i Enköpings-Näs sn, Salta säteri (bilaga 8), Enberga kronohemman (återfinns ej på kartan) samt Lötsunda i Tillinge sn.

1750 Danckwardt förövade allmän förargelse i Teda kyrka Stora Böndagen (bilaga 9).
1754 Georg von Heijnes äldste son Georg Elias antogs till rusthållare på Gumlösa.

1756

Georg von Heijne avled under ett besök på Stockholms slott i sitt tredje försök att bli landshövding. - Änkan sålde Tollsta och Gryta till Georg Elias.

1759 Danckwardt sålde till svågern Georg Elias Salta, Ullunda i Vårfrukyrka sn och Lötsunda.
1762 Georg Elias von Heijne medgavs att skatteköpa Gumlösa. Ullunda såldes till Eric Stockenberg.

1763

 

Georg Elias von Heijnes första hustru Brita f. Gyllenållon - efterlämnade fem ogifta döttrar - sonen Arvid Philip och svågern Carl Magnus Danckwardt avled; de första av den "hitsiga Upsalafebern", den sistnämnde genom drunkning.

1764 Georg Elias von Heijne gifte om sig med änkan Inga Bergenstierna f. Feif (1726-1770), ägare till fastigheten Järntorget 4 i Stockholm. Med henne fick han två barn.

1767

 

 

 

Georg Elias von Heijne köpte av Gustaf Fredric Posse hälften av Kurön säteri för 96.000 daler kopparmynt, som dennes maka Ulrika Eleonora f. Wrangel just ärvt. Georg Elias flyttade sannolikt också dit med sin familj, eftersom dottern Görvel föddes där samma år. Gustaf Fredric Posses svåger Knut Posse, som genom sin maka Fredrica f. Wrangel ärvt den andra hälften startade omgående en bördsprocess. En förlikning träffades, som innebar att Georg Elias avstod från köpet mot att han fick sitta kvar på Kurön till slutet av april 1768 och ta sin del av 1767 års skörd.
1769 Georg Elias von Heijne sålde Gumlösa och äldste sonen Georg Fredrik (1744-1776) Tollsta jämte Gumlösa utgård, som denne ärvt, till hovkvartermästaren Ander Forsner.

1770

 

 

 

Inga von Heijne f. Feif avled på Salta. - Georg Elias von Heijne började i egenskap av förmyndare för sina fem ogifta döttrar i 1. giftet en bördsprocess mot Forsner under yrkande att denne måtte till de omyndiga, som rätta bördemän, avstå hemmanet och utjorden samt ersätta rättegångskostnaderna.

Georg Elias gifte åter om sig och denna gång med prästdottern Christina Treuder (1741-1825) och fick med henne tre barn.

1773 Talan i bördsprocessen mot Forsner fullföljdes.
1776 Georg Elias von Heijnes äldste son Georg Fredrik från vilken vi alla stammar avled, 32 år gammal, på Buhlsjö i Östergötland.

1777

 

Georg Elias von Heijne dog på Salta och jordfästes i Teda kyrka.

Svågerns och begravningsförrättarens, prosten i Folkärna, Johan Wulff tal bifogas (bilaga 10).

1778

 

 

 

Genom arvöverenskommelse förvärvade Georg Elias fem döttrar i 1. giftet Salta.
  • Inga Margareta (1742-1825)
  • Ulrica Lovisa (1749-1798)
  • Elisabeth Maria (1752-1789)
  • Christina Eva (1754-1837)
  • Hedvig Charlotta (1757-1827)
1789 Dottern i 1. giftet Elisabeth Maria (37 år gammal) dog på Salta.

1798

 

Kvarvarande fyra döttrar sålde Salta till ingenjören Säman och därefter ägde släkten ingen jord i Teda socken med omnejd. Den mot inteckning innestående köpeskillingen av 8.000 riksdaler utgjorde utöver lösören den gemensamma tillgången för de fyra överlevande systrarna, som nu slagit sig ned i Uppsala.

Sammanfattningsvis kan sägas:

att vår släkt haft jordintressen i Teda sn med omnejd i 98 år;

att Gumlösa brukats av släkten i 69 år (1700-1769) och Salta säteri i 54 år (1746-1798);

att sannolikt har sex av Georg von Heijnes barn dött på Gumlösa och är begravda i Teda kyrka;

att Georg Elias von Heijne med två fruar och sex barn dött på Salta säteri och är sannolikt alla begravda i Teda kyrka.


Av intresse kan också vara att nämna att Gumlösa sedermera blev fideikommiss i släkten Kistner och att familjen Björn Kistner var goda vänner med familjen Mauritz och Lotten von Heijne i Strängnäs. Gården köptes sedan av nuvarande ägaren, lantbrukare Gunnar Hellströms, far.

Salta ägs idag av syskonen fil.lic. Erik af Sillén och Märta Zenker samt brukas och bebos av den förre. [Nej, Erik af Sillén har inte bott där sedan 1940-talet. Det var min bror Rolf Zenker som brukade gården 1975, när detta skrevs, vilket han ännu gör 2005, nu som huvudägare. /SZ]

Bland äldre ägare kan nämnas ryttmästaren vid Adelsfanan Johan Mattson Skalm af Karelen (1615-1669) gift med Margareta Lindorm, som ärvt gården av sin mor. Deras gravsten återfinns i kyrkan.

Nämnas bör också Målhammar (2,5 km NV Teda väster Sagån), som ägdes och beboddes av Charlotte von Heijnes (Bjelkesta 1849-1903) föräldrar generalmajoren Lars von Knorring och Henrietta f. Stromberg samt Strömsnäs (15 km NV Teda i Simtuna socken vid Sagån), som ägdes och beboddes av Lotten von Heijnes (Bjelkesta 1892-1917) far häradshövding Knut Björkenstam och Aimée f. von Bahr.

Käre läsare, efter att Du nu tagit del av vad som ovan framförts och kanske t.o.m. bilagorna bör det stå helt klart för Dig, varför Teda med omnejd har ett stort släkthistoriskt värde för vår släkt - särskilt som vi alla är ättlingar till Georg Adlerberg och Maria f. Utterclou, Georg von Heijne och Inga f. Adlerberg samt Georg Elias von Heijne och Brita f. Gyllenållon.

  Senast ändrat eller kontrollerat den 5 februari 2005

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt