Föreningslivet i Teda hade en blomstringstid under några decennier från 1920-talet och framåt. Centrum för detta var föreningshuset i Risberga, som uppfördes 1928. Där fanns då en dansbana med för oss okänt startår. Den organisation som från början samlade bygdens ungdom var JUF, Jordbrukareungdomens Förbund, och ur denna växte Teda idrottsförening fram. Idrotten i Teda och föreningshusets betydelse för den beskrivs i föregående kapitel. En av de drivande krafterna bakom JUF-rörelsen var kyrkoherden Brundin, som verkade i församlingen på 20-talet.

Vi saknar dokumentation av den formella organisation som var en förutsättning för att kunna genomföra byggnationen, men det är sannolikt att idrottsföreningen var den samlande kraften. Först 1936, innan tomten friköptes, antogs stadgar för Teda föreningshusförening u.p.a. I denna ingick Teda socialdemokratiska Arbetarekommun, Teda socialdemokratiska Ungdomsklubb, Teda Gymnastik och Idrottsförening, Svinnegarn-Teda Bondeförbundsavdelning, Enköpings-Näs, Svinnegarn och Teda RLF-avdelning samt Svinnegarn-Teda- Enköpings-Näs SLU-avdelning. Det var alltså en konstellation där arbetare och bönder förenades. Vi skall inte i efterhand idyllisera denna samverkan, men den kan vara påverkad av den berömda kohandeln på riksplanet några år tidigare. Den ger också en uppfattning om 1930-talets föreningsliv i bygden. En av de personer som betydde mest i organisationsarbetet var G. J. W. Andersson, ladugårdsföreståndare på Strömsta och aktiv inom arbetarrörelsen.

Bevarade bilder visar att Teda föreningshus var stort. Bas för bygget var den välkände Hjalmar Fredriksson och medhjälpare var Valter Gustavsson i Risberga och Erik Johansson från Salta. Enligt muntliga uppgifter skänktes virket av traktens lantbrukare och troligen sågades det på Erlandssons sågverk i Valla.

Många av Tedas sockenbor utanför föreningshuset, troligen vid invigningen omkring 1930. En förteckning över personer på bilden finns hos hembygdsföreningen. Bilden tillhör Teda hembygdsförening.

De första åren stod föreningshuset alltså på ofri grund. Genom att föreningen bildades kunde man klara de juridiska kraven för att förvärva fast egendom och fick köpa tomten för 800 kronor. I den därmed nybildade fastigheten Risberga 1:5 ingick mark från tre fastigheter. Två delar var avstyckade från fastigheter som ägdes av Albert och Augusta Tibbelin respektive Axel och Maria Johansson och den tredje från samfälld mark tillhörig dessa två fastigheter.

Köpekontraktet för tomten daterat den 1 juli 1937 är dock upprättat endast mellan makarna Tibbelin och Teda föreningshus förening genom Helmer Johansson.

Ett annat köpekontrakt gäller byggnaden. Det är upprättat mellan AB L. P. Sten & Son och alla de föreningar som nämns ovan. Kontraktet är daterat den 19 juli 1937 och byggföretaget säljer huset till föreningarna för 2.000 kronor - nio år efter att huset uppförts. En rimlig tolkning är att byggföretaget levererat byggnadsmaterial med äganderättsförbehåll till huset.

Med föreningshuset utvecklades Risberga till ett nöjescentrum i bygden. Erik Strand på Enabygdsarkivet i Grillby har gjort en sammanställning över alla dansaftnar och andra fester med musik under åren 1927-49. Ett sammandrag ger en uppfattning om dansfliten.

År		Antal till-ställningar		Medverkande, kommentarer
1927		3		Rymlig nyanlagd dansbana, präktig musik.
1928		28		Oftast Hedlunds kapell men någon gång Gustavs kapell och Charley Boys Band. Ibland "fri dans".
1929		21		Gurras kapell, Hedlund och Johansson, Nährs trio.
1930		13		Philips högtalare levererade dansmusiken.
1931		29		Västeråstrion, Hedlunds trio, Enköpingskvartetten m.fl.
1932		31		Oftast grammofon eller högtalarmusik, buss från torget.
1933		31		Thyra och Axel Söderqvist, Roleys kapell.
1934		21		Thyra och Axel Söderqvist, Agrell Brothers, Nils-Everts trio.
1935		18		Ezrans kapell. Olles trio, Italiakapellet, Björkmans kapell, Nils-Everts kapell m.fl.
1936		15		Höjdpunkten Jularbotrion den 13 april, i övrigt mest kända kapell men Taxéns kapell, Söderqvists trio och Hugos var nya band.
1937		19		Zigenarorkester och Ringströms nya dansband.
1938		11		Oftast Taxéns kapell.
1939		6		Oftast Taxéns , Engwalls trio och Nils-Everts trio.
1940		4		Världskrig och allvarstid men dock lite dans!
1941		-		Ingen notering. Bygdens unga män i fält!
1942		1		Broadway Stars.
1943		2		Ragges och Kjellbergs band.
1944		2		Svens Wallins och Strands kvartett.
1945-48		-		Inga noteringar.
1949		1		Gnoggens (?) trio.

Kyrkoherde Brundins uppmuntrande inställning till ungdomsarbetet på 1920-talet fullföljdes inte av hans efterträdare Bengt Oxenstjärna. I en inlaga till domkapitlet 1936 skriver han detta om dansbaneeländet i Teda:

"I Uppsala uppvaktade jag landshövdingen Linnér i en likaledes för församlingarna, speciellt Teda, mycket viktig fråga, nämligen fastställande av en - just nu utfärdad - ordningsstadga för Teda socken avsedd att stävja den för sedligheten icke blott i Teda socken utan i hela nejden häromkring ytterst menligt inverkande verksamheten vid Teda dansbana."

Några bevarade berättelser och sentida fynd visar att kyrkoherdens oro inte var helt grundlös. En man var instämd till tinget i Enköping åtalad för att ha stulit brännvin och på domarens fråga om motivet blev svaret: "Jag skulle till Teda på dans och då måste man ha brännvin." Mängden flaskor som återfunnits på tomten visar att han inte var ensam om denna uppfattning.

Det kunde också gå hett till. Sparrsätrapojkarnas uppvaktning av Tedaskönheten Engla väckte Tedapojkamas ilska och ett bättre byslagsmål bröt ut. Men ordningsvakten Erlandsson vägrade ingripa därför att han "höll på Tedapojkarna".

Det var dock inte endast dans i föreningshuset. Äldre Tedabor minns idag filmkvällar där kantor Uno Bagge spelade till stumfilmer. Vidare filadelfiamöten, julfester med syföreningen och idrottsföreningen som arrangörer, boxningsuppvisningar, gymnastikuppvisning av Tre Vigos, trolleriföreställningar och privata fester. Trollkarlen var Bengt Berglund från Salta, som tillsammans med sin fru uppträdde under artistnamnet Berconi. Föreningshuset var start- och målplats för krigsårens många skidtävlingar. År 1962 var föreningshuset militärförläggning och det blev den sista användningen av huset innan det revs.

I föreningshuset fanns en bostad där skomakaren Carl A. Nyström som var vaktmästare bodde. Nyström var bördig från Björnlunda i Södermanland och hans grav finns på Teda kyrkogård. Han lämnar efter sig minnet av en mycket snäll farbror som levde torftigt och fick ett tragiskt slut.

Huset krävde underhåll. År 1940 tog man upp ett lån om 4.000 kronor och 1944 ordnades ett lotteri för att klara detta. 1946 lades ny takpapp. Ett piano hade anskaffats men fick återlämnas därför att man inte klarade betalningarna.

1966 såldes föreningshuset och tomten till Karin och Per Jonsson. Våren 1967 revs det, men en del av virket har återanvänts. Per Jonsson och några kollegor från Bahco byggde hus på Smultrongatan i Enköping och där kunde en del användas. Innertaket i föreningshuset blev garagetak, golvbjälkar blev takbjälkar i garagen, väggvirket av 2 tums stående plank användes till uteplatser och den ospåntade golvplanken användes som formvirke. En del av plankorna finns nu som golv under kalluftstorken hos Larssons i Risberga. Virke som en gång togs fram av bönderna i Teda finns alltså delvis kvar. Nu ligger en prydlig samling fritidshus på den plats som under några decennier var traktens nöjescentrum och navet i Tedas föreningsliv.

Innehåll ¦ Nästa avsnitt