|
www.zenker.se Liber 1956 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Julen 1955 var Gerd så ivrigt verksam med kameran, att han redan på julaftonen knäppte upp en hel rulle med blixt, kort därefter framkallade den och så kom det sig att morbror Erik i Denver, där han firade julen, visserligen ännu ej fick en åskådlig skildring av vårt julfirande på Salta. Men på plagen i Long Beach kunde han ligga i sanden och se t. ex. fotot av mormor, där hon försöker att tyda hans julhälsning på julaftonens morgon.
Karin och flickorna firade i Uppsala och på Salta var vi de gamla vanliga. Berggren drack julpostkaffe med Evas namnsdagstårta i Banka. Och fint julväder var det.
Mariann studerade konsthistoria vid Högskolan och hälsade ofta på hos oss. Ingela gick på Maria husmodersskola och Ann Margret i Lidingö Flickpension.
Gerd hade fått erbjudande att flytta till Motala, men avstod efter moget övervägande.
Julfesterna voro många. Bl. a. Rotarys granfest på hotellet och Margaretha Schuberths 25-års och förlovningsfest på Kurö. Och Hacksta festen, där vi lärde oss "Kapten X:s skål för första gången". Och Karin utmärkte sig så väldigt. - När ordet "tröska" snottrades på Salta, frågade Nisse på Kurö farbror Axel på Strömsta, om han hade snottrat nån gång: "Nej det har jag aldrig gjort, bara knutit säck." På en julfest på Salta i mellandagarna hände det sig så olyckligt, att alla barn efteråt insjuknade i otäck maginfluensa. På nyårsaftonen voro Pappa, Märta och Gerd på Wolfgang Seidels vigsel med Hannchen i Stockholm av kyrkoh. Schiebe. På tågresan hem hälsade vi på Erland i en 2:dra klass kupé men konduktörens skarpa ögon upptäckte snart att vi ej hörde hemma i så dyrbar miljö och tillät han oss visserligen att få sitta en kort stund i den f. ö. tomma kupén men uppmanade oss därefter att ordentligt intaga våra tredje klass platser. Sen fortsatte vi med bilen från Enköping direkt ut mot Ekholmen på en liten rar bröllopsmiddag. På hemvägen tittade vi in i Lillkyrka vackra snötyngda tempel, där Ahlfeldt hade klämt sig in i predikstolen. Vi fortsatte till Teda på nyårsbön. Men sen kom magsjukan över både mamma och pojkarna.
Brev från Erik och Märta Zenker till Gunhild af Sillén den 27 januari 1956. Och på det utannonserade föräldramötet den 6. febr. fick pappa och mamma så mycket beröm av Stefans lärare för en sån son. Särskilt lektor Lanthén vann mors hjärta, när han sade: Stefan måste komma från ett mycket harmoniskt hem. Det märks så väl på honom. Vintern var sträng och hård. Erik spelade bandy när det var -11o och vildstorm och förfrös ett öra.
Morbror närmar sig Sverige och mormor reste till Göteborg för att möta. Vi hade vinterlov och var på Salta och kom just hem från en passionsgudstjänst i Svinnegarn med kaffe hos Köndells, när det kom ett samtal från MS Stockholm på Nordsjön. Det hördes förträffligt. Kvällen därpå hämtades han i Västerås av morfar och pojkarna, som samtidigt såg en Edvard Persson-film. Klockan ½ 3 på natten satt vi och såg hans filmer och beundrade den stora fina dockan, som flickorna skulle få. I februari hann vi ha middag för bl. a. Marg. Schuberth och hennes fästman, tre dar innan förlovningen bröts. Närvarande voro också Lietje och Olle, som lät Stefan följa med i bilen. Han hade legat på Salta och haft Röda Hund. Det blev oturligt nog snöstorm och Olle fick köra efter telefonstolparna, då han ej kunde se vägen. Robert och Dagmar [Montgomery] och Valter och Ulla [Carlowitz] var med också och åt svampgratinerad kalvstek och persiko-coupe.
På Palmsöndagen voro vi bjudna till Meijers på kyrkkaffe och middag. Men Erik låg hemma och hade ont i magen. Men fru Meijer sa, att sån magvärk brukar gå över när barna fyllt 12 år och tänk, det gjorde den också. Det var hemskt roligt.
Påsken firades på Salta och förgylldes ytterligare av Morbror Eriks upptåg. När Stefan ideligen spelade Chopins sorgmarsch, förnekade han sig inte, utan tjänstgjorde som radioreporter och intalade med pianomusiken som bakgrund ett referat av en stor skådespelares begravning på band. När Hackstas och Strömstas skulle komma på kaffe på påskdagen den 1 april, lät han sin bandspelare skrika ut: "Genom ett missförstånd har Ni blivit bjudna fel dag. Far genast hem! Mor. Nej, res genast! Far!"
Den 21 april ägde konfirmationen rum. Det var mycket vackert och högtidligt i den lilla kyrkan.
Gertrud och Axel hade kommit till Ersta och likaså Wille och Hetty.
Virum bonum esse maxima laus est.
På vårkanten gjorde vi härliga cykelutflykter, som vi brukade, och lät vårvindarna smeka oss, solen bryna oss, alltmedan vi dansade fram i det fagra Södertörn. Vilken dofr av björklöv, liljekonvaljer och hagtornssnår. På en av dessa utflykter en söndag, nära Södertörns Villastad, satt vi nära en fotbollsplan och pojkarna började spela. Rolf fick en boll i magen och blev svårt medtagen men kvicknade snart till. Medan far och mor satt där ensamma började pappa kalkylera över semesterresor till utlandet och om det evtl. skulle löna sig att köpa en bil. Det visade sig att det skulle vara rena dårskapen, och med lättat hjärta efter att så lätt ha betvingat den lede frestaren cyklade vi hemåt med vackra blombuketter.
Den 8 juni var mamma på Ersta och satt med Meijers på andra sidan muren på den livsfarliga Ersta-branten och drack kaffe och njöt av den enastående anblicken [se pilen]. På e.m. kom pappa hem med en bröllopsdagsbukett av luktärter och beslöt att köpa bil. Allt talade för att det för oss skulle vara mycket fördelaktigt att ha en bil, dels med tanke på ev. utlandsresa, i så fall först nästa år förstås, när affärerna hunnit stabilisera sig igen, dels med tanke på alla Salta-resorna. Till Copco skulle pappa fortfarande använda mopeden dels för att den är något billigare i drift och dels för all frisk luft man får på köpet under färden genom blommande villaträdgårdar. - På kvällen var mamma på T.V.-bjudning hos Lundins. På Stigbergsgatan hos Cronstedt firade man Drottning Elizabeths Stockholmsbesök med parties var dag. Vi var bjudna dagen före Freds födelsedag på cocktail med en ovanligt distingerad skara gäster, mamma fick en kyss på kinden av hans mustaschprydda överläpp och medan alla herrar var klädda i mörka kostymer gick Fred själv omkring i röd kostym och fäste en blomma på alla damers bröst. Dagmar och Robert var där förstås och det bjöds på läckra ostbakelser och frukt och en underskön utsikt över Britannia, drottningskeppet. I gästboken fick vi skriva in oss under rubriken: Drottning Elizabeths fjärde dag i Stockholm. Under tiden hade Stefan och Rolf haft avslutning med fina betyg och premier. Stefan fick en Wodehouse och en Maigret och Rolf Markurells i Wadköping. Sen reste de till Salta. Pappa, Erik och mamma gjorde en utflykt till Drottningholm för att se på all kungligheten dels vid teatern och dels vid slottet. Medan pjäsen pågick drack vi kaffe i parken under en ek. En förtrollande kväll. Det verkade som en operakuliss det hela med slottet i månskenet, alla uniformerna och aftontoaletterna. Sex iam dies regina in urbe versatur. Följande dag hade mormor inte längre någon ro på landsbygden inför all denna kunglighet i Stockholm, i synnerhet som hon av Edman på Ingeborg fått:
Det var grått och kallt på Ulriksdal, ingen vinst på totalisatorn och vad värre var intet spår av någon kunglighet. Mormor var djupt besviken men efter att i 2 tim. ha stått vid Stadshuset fick hon och mamma och Erik se en skymt av Philip och då var allt väl. Pappa och mamma var sen till tåget och tog adjö av Mutti som for till Freiburg. Och därpå for vi i ösregn till Dagmar och Robert på Armfeltsgatan. Mormor och Erik såg "Hovnarren". Lene kom till oss. Erik for med mormor till Salta. Ty också hans skola hade nu slutat. Betyget var enastående. a eller a+ i allting. Dagen före examen var det musikafton i skolan och bland alla musikanter framträdde Erik och spelade alldeles förträffligt à quatre mains med magister Hollsten. Pappa hade de sista dagarna gått runt stans alla bilsalonger och orienterat sig om bilpriser. Men usch alla var så dyra, även de begagnade, om de skulle vara något så när.
När Lene hade rest med morgontåget söndagen den 17 juni gick pappa och mamma i Ersta kyrka, där Meijer predikade, sen köpte de en Dagens Nyheter och satte sig på en soffa på Fjällgatan och läste bilannonser. En strålande dag, där låg Stockholm inför deras fötter, det var bara att njuta. De prickade för ett par småannonser som ev. kunde komma ifråga, for sen hem och åt middag och tog en liten tupplur på maten. Pappa tycker ju inte om att telefonera, så det blev mamma som för ro skull slog ett par nummer. Dels till Huddinge, där en förträfflig Humber var till salu och dels till Johanneshov, där man emellertid inte ville diskutera affärer så sent på kvällen (kl. 20). När pappa kom mopedandes till Huddinge var Humbern redan såld, då for han till Johanneshov och såg en sån väl bibehållen Mercedes stå på gatan, att han vart helt förtjust. - Mormor trodde, att mamma var sjuk, som aldrig kom till Salta. Det hade nu gått två dagar sen skolan slutade. På måndagskvällen kom pappa farande med herr Ampel i A 91176 och bjöd mamma på en provtur runt Skarpnäcks flygfält. Herr Ampel var så tyst och blyg, så det blev pappa och mamma som fick prisa bilen, när han inte gjorde det själv. Pappa gjorde en djärv prutning på 200 kronor och affären var avklarad med ett handslag. Det var ett högtidligt ögonblick. På tisdagsmorgonen for mamma till bank och försäkringsbolag för nu var det bråttom, nu skulle vi till Salta på kvällen och överraska. "Alla tiders" sa portvakten Olsson vid avfärden. - Vid Bålsta tog pappa ett foto av Mersans "jungfruresa". - Vid Granlund körde vi om Stefan och Rolf, som just kom från Risberga. De kände ej igen oss, som var lätt förklädda med solglasögon, varför vi stannade vid Borgs och lät dem cykla ifatt oss och frågade sen: Vart kommer man på den här vägen? Då först började dom tro, att vi hyrt en bil för att resa till Tyskland med. Sen lär morbror ha skrikit till: Det står en svart A-bil på gårn, varpå Erik Z., som visste att något var i görningen, skrek Hurra och rusade ut. På gården stod morbrors vita Anglia och nu gjorde vi genast en tur till Gumlösakroken med våra nya bilar och strax kom morfar efter, så det blev en hel kavalkad. Gerd återvände sen t. Sthlm, men kom tillbaka efter ett par dar, då det var midsommar. Ingela och vi var på Hacksta som vanligt. Sen var vi där på Elof-dagen, när Marga fyllde 30 år. På midsommardagen for vi till Ekholmen och drack kaffe där bland växthusen hos Seidels. En kyrklig utflykt gjordes en kall och blåsig sommarsöndag till Biskops-Arnö under mottot: "Och havet fanns icke mer". Hämtat ur någon epistel, gjorde detta ord ett oförglömligt intryck på oss. Detta ord, valt av ing. Åbjörnsson, tedde sig så gåtfullt för vårt medvetande i det att havet inte på länge gjort sig så påmint för oss, som när vi trängdes på den lilla livsfarliga färjan allt under det vågorna slog vreda mot stranden.
Gerd tog nu semester. Han hann dock ej vara med på Lietjes fina fest. Vi for till Oknön ett par gånger och en gång till Johannisberg vid Västerås med mormor och badade. På Gerds 47-årsdag kom Hackstas och Strömstas, men dessförinnan hade sommarens höjdpunkt gått av stapeln:
Sen for vi alla till Dalarna utom morfar och var med på Ann Margrets konfirmation i det vackra Siljansnäs. Vi Zenkrar stannade sen ett par dar över en vecka i Hinsnoret och hade en härlig badsemester.
Från Oslo förföljdes vi av ösregn hela vägen hem till Salta klockan 1 på natten.
Sommaren fortskred och en dag fick vi höra att Margareta cyklat omkull på Västkusten och slagit ut ett par tänder. De kom då till Falun för att söka tandläkare där, men voro sen på Salta ett par veckor och barnen hade roligt tillsammans. Barbro lärde faster Mörta att köra Anglian till Strömsta för att köpa hallon, när pappa Erik var sjuk.
Eskilstuna yngre läkares förening hade rally runt Näs och Teda, varvid en avstickare gjordes till biblioteket på Salta, där Erik Z. lätt förklädd till gammal lektor af Sillén fick redogöra för sina barnsjukdomar samt ta emot ett porträtt av Marilunsan Monroe av var och en av deltagarna. Vidstående var mycket likt efter vad lektorn själv erkänner.
Första söndagen sen skolan börjat, var vi i den lilla Djurgårdskyrkan och drack sen kaffe på Gärdet. Nescafét blåste ur skeden över mammas skor och den kvicke Rolf gratulerade till mockaskorna. Det var vår första bilsöndag i Stockholm. Sen for vi ut till Salta nästan var lördag [både skola och arbete även på lördagar på den tiden! /SZ] och hjälpte till med höstsäden och hämtade äpplen och tog ned vinterfrukten. Stefan och Erik inspirerades av årets valrörelse till att
bilda Det nationaldemokratiska partiet, vars diktator Stefan enhälligt
utsåg sig till. Erik Z:s roll i partiet torde kunna jämföras
med statsrådet Hedlunds. Vi se här hur diktatorn i olika situationer
tar hand om sin lack... förlåt general. T. h. Liechtensteins
försvarare, spionen m. m. Rolf Z.
Zenkerdagarna i Falun blev en stor framgång och gav deltagarna rikt utbyte. Redaktionen mötte upp in corpore.
I sept. fick pappa meddelande från Solna militärområde, att han nu snart skulle inkallas, då han blivit svensk medborgare. Senare kom en tjock broschyr om militärlivet och vad för olika grenar man kunde välja. Erik Z. försökte elda upp pappa att gå in för P1 eller fallskärmshopparna. Sen kom ytterligare meddelande, att snart kommer själva militärboken och den 21 dec. utlöstes den som Rek. En tjock fin bok med många bestämmelser och en liten lapp: Ni kommer att avregistreras 31 dec. 1956.
På höstkanten flyttade ladugårdskarlen Bengtsson och efterföljdes av familjen Utby. Agnes Tibbelin flyttade med sonsonen Karl Erik, som Erik haft så trevligt med, definitivt till Stockholm. Mormor bjöd på avskedskaffe och vi tog ett varmt farväl av Agnes, som väl tyckte att Tant Eva såg skröplig ut, eftersom hon sade till henne: Adjö, adjö och härnäst ses vi vid de himmelska borden. På hösten inkallades pappa till polisen i Slakthuset och utsattes för ett strängt förhör med anledning av en felparkering på Cirkelvägen. På hemvägen från polisen parkerade vi en halvtimme vid biblioteket på Gubbängsvägen. Ytterligare en förargelse: När vi kom ut, var Mercedes-stjärnan avbruten och borta. Böterna vänta vi nu på, det skulle bli omkring 25 kr. + 8 för stjärnan. Usch! Men en stor glädje var det i alla fall samma dag, att mamma fick tillbaka Stefans nya fina långbyxor, som mamma glömt i Hötorgshallen. Paketet stod ännu kvar lutat mot butiken ett par timmar efteråt. Ur vår kollega Optimum ber vi att få saxa följande ur Hjärtespalten: Fråga: En dag i våras försvann min make, när han skulle gå ut för att köpa en tidning. Först i går kom han hem, och när jag frågade honom var han varit, svarade han: "Det angår inte Dej, för jag är äldre än Dej." Nu frågar jag: Heter det inte "äldre än Du"?
Svar: Det heter naturligtvis "äldre än Du".
Mammas 40-årsdag var hemskt rolig med alla fina presenter och allt ståhej. Och så mycket vackra blommor. Mormor kom dan innan och hjälpte till. Och var sen med och sjöng på morgonen. Kl. 13 hörde vi en inspelning från Mariann görande utgrävn. i Alvastra i radio. Och på kvällen serverade pojkarna och Ingela. Dagen efter kom morbror och Karin och morfar och mormor for till Rom.
Brev
från Marianne Schweitzer den 20 oktober 1956.
Brev från Sibylle den 12 november 1956. Och den 24 nov. kom Henning och Lene och då hade vi lite återstående gäster med samma goda vin.
Mamma for till Auktionskammaren för att köpa julklapp åt Rolf. Hemskt spännande. Med hjärtat i halsgropen kom hennes bud: 15 - 20 - 24. En portfölj.
På redaktionens bord har ännu en ny publikation kommit, nämligen schacktidningen med det välfunna namnet Jullöparen. Färden till Salta företogs i bil på torra fina vägar lördagen den 22 dec. Med bilen fylld av bagage. Ändå vågade mamma ej köra: Natura virum quam mulierem fecit audaciorem. Postscriptum På grund av det rikhaltiga material, som stått till red.s förfogande har Liber i år blivit mer kvantitativ än kvalitativ. Red. är medveten on detta och ber om läsekretsens överseende. Gubbängen den 21. 12. 56 kl. 3 "Multum scribo die quin etiam noctibus."
P. S. Red. sekr. utrustades med ett par glasögon vid besök hos Preisler, med pappa och Erik som smakråd. D. S.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||