|
|
Georg Vilhelm
af Sillén, född den 21 oktober 1724, gift på Värnsta
i Lillkyra s:n den 1 september
1757 med Brita Johanna Lagerstam (f. 3/1
1730, d. 24/5
1807, dotter till hovrättsrådet och landshöfdingen Sven
Samuelsson Gestrin nob. Lagerstam 1755 och hans fru Sara Hjerpe).
Död den 17 augusti 1794 på Ryda Kungsgård i Nysätra
s:n.
Studerade först
i Lund, sedan i Uppsala och tjänstgjorde efter aflagda examina i
Kanslikollegium och Svea Hofrätt, tills han år 1750 blef legationssekreterare
vid svenska beskickningen i Konstantinopel, hvilket ämbete han innehade
till år 1761.
|
|
Under denna
ämbetstid gjorde han flera gånger resan mellan Turkiet och Sverige,
emedan han såsom särdeles skicklig i språk, synnerligast de orientaliska,
användes som öfverbringare af viktiga meddelanden regeringarna emellan.
En gång sändes han rent af som turkiska regeringens ambassadör att
notifiera om sultanen Osmans tronbestigning och främja de mellan
Sverige och Höga Porten upprättade traktaterna.
Han adlades
med bröderna 1770, blef kansliråd och riddare af Vasaorden år 1782
samt dog 1794 på Ryda kungsgård i Nysätra socken och Lagunda härad
af Uppsala län ("där han uppfört manbyggnaden, hvilken blef afbränd
1791, så att han den på nytt uppföra måste.")
Han bevistade
1789 års riksdag som representant för adl. familjen Stander[t]sköld
och lär författat en berättelse om riksdagsarbetet
(adelns protokoll för denna riksdag fingo ej tryckas), hvilken
sedan spreds i afskrifter och lästes med begärlighet (ännu
på 1890-talet fanns en afskrift inom släkten men har
nu på något outgrundligt sätt förkommit).
Anm.
Se dock en
samling brev från Georg Wilhelm till sonen arkitektstuderande
Gustaf af Sillén åren 1786-1793.
Här en artikel
om Ryda Kungsgård från Uppsala Nya Tidning den 12
mars 1977. (Tack Lennart Lundborg för klippet!
Lennart är den nuvarande brukaren. Hans far Gösta avled
1983. Lennart berättar att oljemålningen av gården
före branden 1791, som visas i artikeln, är gjord efter
en teckning av Gustaf af Sillén år 1778, som förvaras
vid Carolina Rediviva i Uppsala. Den stämmer inte helt med
originalet. Perspektivet är annorlunda och bergen bakom gården
ser för höga ut.)
Hans porträtt
finns på Nationalmuseum.
Inskriften
på hans gravsten i Nysätra:
Besåg en stor del af christna och ochristna
verlden.
Insåg i höga och farliga värv.
Utsåg sig en arbetsam landlefnad.
Tilsåg sit och andras goda.
Ansåg lyckan för intet
Ryktet för något
Samvetet för allt.
|
|
|
Georg
Wilhelm af Sillén
|
Brita
Lagerstam
|
|
|
|
|
Ryda
kungsgård på en teckning från 1778 av arkitekten Gustaf
af Sillén, som växte upp på gården. Teckningen ger en
ögonblicksbild av landskapet och lantbruket på 1700-talet.
1700-talets andra hälft var herrgårdarnas blomstringstid.
Höga priser på spannmål gav stora inkomster samtidigt
som den goda tillgången på arbetskraft gjorde att man
kunde ha mycket tjänstefolk. Nästan alla herrgårdar försågs
med nya huvudbyggnader, parker och alléer. På Ryda uppfördes
en stor huvudbyggnad av arrendatorn, kanslirådet Georg
af Sillén, liksom nya ekonomibyggnader och långa stenmurar
som hägnader. År 1791 brann hela gården ned, utom en flygelbyggnad,
som sedan dess är gårdens huvudbyggnad. |
Källa
för bild och bildtext: https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1072778/FULLTEXT01.pdf
|
Se även en artikel
i Sv. D. 1952.
Barn:
- Sven
Carl af Sillén, den äldste av sönerna,
f. 1758 på Eka, dog vid ett halft års ålder.
- Gustaf
af Sillén.
- Sara
Catharina af Sillén, f. 1768 på Ryda kungsgård,
d. där 1776.
- Karl
Vilhelm af Sillén.
- Anna
Charlotta af Sillén (ej att förväxla
med kusinen med samma namn), f. 7/3
1766 på Ryda kungsgård,
gifte sig 1788 med ryttmästaren Samuel von Troil
(1754-1841). Död i Uppsala 18/11
1831. Deras dotter Brita Elisabeth Johanna von Troil dör
1875. Sonen Georg Gabriel Emil *1800 lemnar af ekonomiska
skäl rangregementet, för transport till Westerbotten, då
förlagdt till Haparanda. På 30talet är han vid riksdagarna,
en tid Riddarhusets förnämsta talare, innehar många uppdrag,
erhåller förmånlig tjenst och är sista lefnadsåren landsh.
i Kristianstads län. De barnlösa makar följa hvarandra rätt
tätt i döden 1859 och Lovisa Sophia von Koch 1866.
- Johan
Georg ("Jan") af Sillén, f. 9/4
1767 på Ryda kungsgård, blef fänrik vid
arméens flotta år 1782, löjtnant och samtidigt
adjutant hos general Anckarswärd 1789, kapten i arméen
och stabsadjutant samt adjutant hos konung Gustaf III 1790
(några veckors tjänst gjorde han också
hos engelske öfversten Sidney Smitt), major i arméen
och öfveradjutant 1792 samt adjutant hos amiralen grefve
Ehrensvärd s. å., kapten i arméens flotta
1793. Bevistade
1789 års riksdag såsom fullmäktig för
adl. ätten Standertsköld.
Då
Gustaf III 1790 öfvergick till Finland, förde
han befälet på kungl. jakten Amadis och tjänstgjorde
hos konungen ombord på Amphion, hvarom hans i kungl.
biblioteket förvarade och från trycket utgifna
anteckningar bära vittne ("En
månad ombord på Amphion"), hvilka
anteckningar fullständigades af bref till hans familj
med berättelse om hans öden efter den dag anteckningarna
upphöra. (Dessa bref funnos inom släkten på
1890talen
men ha äfven de förkommit.) Under tjänsten
som adjutant hos Sir Sidney Smitt blef han illa blesserad
- miste vänstra armen och vänstra ögat
- och måste liggande ombord på sjukskeppet
vara med om viborgska gatloppet. Vid krigets slut erhöll
han svärdsorden samt tapperhetsmedalj i guld. Han
drunknade 11/7
1795, då han skulle gå ombord på en
speljakt, som låg förtöjd på Stockholms
ström, och dog ogift.
|
Jan
af Sillén
|
|
Inom
kamratkretsen var "Jan", som han i hvardagslag
kallades, högt skattad för sin redbarhet.
En hans kamrat ägde en son, hvilken i sin tur blef
officer vid Kungl. flottan och vid slutet af 1870-talet
nått graden af kommendör. Denne har för
en då vid vapnet nyblifven underlöjtnant
af Sillén omtalat, hvilken beundran hans far
ägnade sin vän Jan, som han för sin son
skildrat såsom särdeles utmärkt både
i karaktär och begåfning. Såsom exempel
kan anföras ett drag, som blef om honom berättadt.
Då svenska flottan instängts i Viborgska
viken, låg
han sårad på ett lasarettsfartyg. Hans ofvannämnde
vän, som förde befälet på ett lättare
fartyg, kom då till honom, innan den action började,
som blifvit kallad viborgska gatloppet, och bad att
få föra honom ombord till sig, emedan han
ansåg, att lasarettsfartyget hade mindre chancer
att komma igenom den fientl. flottan. Jan ville dock
icke gå in på förslaget, emedan han
ansåg, att han icke borde hafva någon fördel
framför andra. Märkvärdigt nog befanns
vid stridens slut, att lasarettsfartyget kommit igenom
nästan oskadadt, hvaremot det andra fartyget blifvit
illa ramponeradt.
Af
Johan Georg finnas ett par porträttmedaljonger
i pastell. Hans värja förvaras på Lifrustkammaren.
|
|
- Lars Julius
af Sillén, f. 28/4
1770 på Ryda kungsgård, blef fänrik vid arméens
flotta 1786, men dog redan 3/7
1787 af slag i följd af en förkylning under tjänstgöring
som adjutant åt kapten Cosswa (Anckarsvärd) vid Norrbro-bygget;
ansågs ha skaldeanlag, begrofvs med ståt å Skeppsholms
kyrkogård.
|
Senast
ändrat eller kontrollerat den 29 oktober 2018. |
|