Ja, kära läsare, då min dagbok inte alltid har följt mej i mitt skiftesrika liv, är det troligt att Ni skulle vilja komplettera åtskilligt som antingen fallit mej ur minnet eller kommer in på fel ställe. Inte heller hålls väl farmor alltid à jour med vad som händer på kärlekens område. Exit Marcus, den trevlige mannen, har jag dock förstått.

Hälsan har inte alltid stått mina svärdöttrar och mej bi, men nu ljusnar det vid horisonten, särskilt sen Maria har börjat med de epokgörande reumatologiska sprutorna.

Här i Törnskogen gnistrar snön i vinterkylan på taken och endast Farmor är vaken. Men är Farmor vaken så här dags, så sover i alla fall Araguacema, just nu på rekreationsresa till den varma brasilianska sommarnatten. Eller ska vi säga vinternatten.

Och Birr hälsar oss välkomna på julafton, trots att hon själv inte är riktigt i toppform. Christian och Karin har tagit första bästa lägenhet från U.S.A. för att kunna närvara vid sedvanligt julfirande på Salta.

God jul till Er alla önskar redaktionen!

Julen 1998 var som vanligt alle man inom Sveriges gränser. Dock firade Araguacema med Sarah, Kerstin och Sandro i Törnskogen. Då hade Araguacemas rara syster Iara redan återvänt till sitt land igen.

Farmor hade ett fasligt schå att göra i ordning julklappar till hela tjocka släkten. Och inte minst — skriva vers. Ja, hur var det nu:

Det gjorde Annica ej ett skvatt
Att uti skum oktobernatt
Ta bilen ut till Teda skola
Att Farmor ge en del support
Vid storyn om det gamla Salta
Så sagan ej begynner halta
När huvet fullt är av så tungt besked
Om smärta som har drabbat A.

När farfar Gerd kom till Sverige julen 1946 och skulle börja att se sig om efter arbete, i närheten av Salta hoppades vi, då stod det i tidningen en annons från Bolinder och Munktell i Eskilstuna om att dom sökte en ingenjör. Farfar "nichts wie hin" med sin meritförteckning. Men i Eskilstuna sa chefen: Inte ska man spela handklaver om man kan spela piano.

Så kom det sej att farfar genom inrådan av en god vän till morbror Henning som var stins i Borlänge och vars dotter var g. m. Munck af Rosenschöld på Atlas Copco, nej fel, hon var g. m. Swedenborg, vän till John Munck på Atlas.

Men anställningsintervjun stod högste chefen Herman Pyk för. Han frågade hur Gerds förhållande till Hitler varit. "Det har polisen redan undersökt", sa pappa, "annars sutte jag inte här nu."

Herrlich ist für alle Leute
Ofen und Burgunder rot
und zuletzt ein sanfter Tod.
Aber später, noch nicht heute.

(Herman Hesse)

Skrivet av Gerd i Kens gästbok (och Kurts).

Kära Ni, (Erik o. Maria). När vi var på Salta stack Christofer genast upp till Rolf. När han sen kom ner, berättade han, att Birr sagt att dom skulle ha gamla vänner (Rolf K, Wilhelm + dom här i Enköping, vad dom nu heter. Han arbetar för EU i Baltikum, hon på Akademiska och bor gör dom i Ekpg) på middag. Är Du gammal, Farmor, gå då upp och ät!

Sarah ska uppträda på karneval i Enköping^* som samba-danserska, vilket hon gjorde så intensivt på teknologkarnevalen, så hon hade ont i hela kroppen, 2 dar efteråt.
*Hon är nu osäker på om det var Lin-, eller Norr-, eller Lid-, eller Sörping = Söderköping på östgötska.

Hasse Björklund ringde till Rolf o. frågade var jag var i pingst. Jag föreslog att vi skulle gå ut och dricka té tillsammans, när jag fick höra att hans äldsta son är chef för Sjöhistoriska museet, så Hasse visste vad Amphion var. Förargligt, jag tror morb. tog den boken, eller har Du också en?

Akta er för att bo i närheten av biltrafik, särskilt Diesel! — Vive la reine, vi vill ha regn!

Jag ska visa upp mina lungor om 3 veckor i Farsta. Får se om det blir fr. Ekpg. Rolf har inte sått riktigt färdigt än. Och längtar ändå efter regn.

I söndags, när vi var på Salta, tog sig A en liten promenad på sin vespa och åkte i kull, när hon först svimmade. Hon har ju alltid haft lågt blodtryck. Nu körde hon på trottoaren o. skrapade knäna o. fick hjälp hem av 2 rara damer. Christofer, på Salta, började gråta och ville omedelbart hem. — Häromdan var han hemma o. vilade sej och kom plötsligt på att fröken Veronica på dagis skulle sluta, rusade efter en liten notislapp o. bad mej skriva: Fröken Veronica, Du får aldrig glömma mej. Christofer Zenker. Sen sprang han i väg med den. Dan därpå frågade jag om hon hade kommenterat det lilla brevet. — Jodå, hon hade tackat så. Men mer vill jag inte berätta för Dej, farmor.

Tänk, att alla människor köper nya bilar i år. Övertar Christian nån av era gamla?

Sarah har träffat en brasiliansk student på nätet, som studerar i Braunschweig o. som hon bjudit hit på en vecka. Stefan och Chr. stack till Salta i morse för att ge sej ut på sjön, men det blev bara Oknön, där Christofer plumpsade i utan att ta nån skada i det kyliga vattnet. Nyckeln t. kanoten glömde Stefan.

Nu kommer själva orsaken till mitt brev (utom den att tacka för Ditt i dag): Rolf ska i LRF:s regi ro kyrkbåt på Siljan i sommar. Hoppas att det är Leksand, där Terserus verkade.

Jag är smått invalidiserad av ett långt sår på vänster ben som jag ådragit mej på sängkanten, när jag kliade Kerstin, som har sån allergi.

Minne från ett tidigare party i Törnskogen med Marianne och Håkan Hedberg och Christer och Ann Margret.

Brasiliansk midsommarfest (São João), därav den lätta maskeringen. /SZ

Lång videointervju med Christofer den 20 november (wmv-fil, 8 min 39 sek, ca 40 MB).

Videoklipp: Christofer ringer till farmor Märta den 25 november (wmv-fil, 3 min 25 sek, ca 18 MB).

1932. Sysslingmiddag på Salta för Holmins och Otto Ruges söner.

Otto Ruge blev sedermera general och ÖB i Oslo och internerades av tyskarna 1940 på slottet och fästningen Königstein utanför Dresden vid Elbe i Sächsische Schweiz. Bert Målare från Enköping, som målat flyglarna i sommar, intygar att det var magnifika salar däruppe och en fantastisk utsikt.

Ansvarig utgivare: Stefan Zenker, www.zenker.se