www.zenker.se

Liber 1991

December 1990
Januari 1991 Februari 1991 Mars 1991 April 1991 Maj 1991 Juni 1991
Juli 1991 Augusti 1991 September 1991 Oktober 1991 November 1991 December 1991

Anm. Bilden av Strömsta slott är ett julkort från Rolf och Christina Klingberg.

Praefatio

Under loppet av ett år inträffade tre märkliga händelser: Öst- och Västtyskland förenades och vi satt med tårar i ögonen och såg manifestationen vid Brandenburger Tor. — USA drev ut Saddam Hussein ur Irak [Kuwait]. Rolf och farmor hörde det ödesdigra krigsutbrottet i radion i köket i Farsta. Ungefär samma hemska känsla som när vi båda hörde ryssarna invadera Prag. Det var i Torken på Salta, när Rolf skulle krypa ner i en ficka och jag höll vakt så att han skulle komma upp med livet i behåll. — Den tredje händelsen var kuppen i Moskva, när Jeltsin steg upp på pansarvagnen och fick folket med sig, så Gorbatjov kunde återvända från sin fångenskap på Krim.

Men än mer än av dessa skeenden berörs vi av det som hände i våra liv i familjens hägn. I januari möter Onkel Araguacema på en MacDonald-bar i Hamburg, för det fanns ingen annan plats ledig än vid hennes bord. I oktober firas Rolfs 50-årsdag — en strålande fest.

Red.

Men störst av dem är kärleken.

Quod evenit?

Nannas sista brev: — Dresden 10.90 — Ihr lieben Beiden Gerd und Märta in Salta! — Wie sehr schnell die Zeit vergeht sehe ich immer erst beim Briefschreiben. Ich habe mir nämlich vorgenommen das jetzt doch bissel öfter zu tun, als bisher. Ich bin nun schon 92 Jahre alt und da bleibt wenig Zeit übrig sich viel vorzunehmen. — Ich danke Euch für den Glückwunsch zu meinem. Es war doch ein schönes Fest, sog. mit viel Gratulanten und Eingeladenen. Meine so liebe tägliche Hilfe, die mir zugeteilt ist vom Staat, Frau Gottscheu ist ein sehr lieber Mensch, so dass wir zu wirklichen Freundinnen wurden. Ich bin froh dass Hertha in ihr eine sehr liebe Hilfe haben wird, da Hertha auch schwer allein machen (kann nach und zu meinem Tod) die viel Lauferei nötig hat, die ihr Frau Gottscheu abnehmen wird. — Aber noch lebe ich ganz munter, und besuche Frau Gottscheu selbst. — Da ich nicht mehr spazieren gehen kann, die Beine haben absolut keine Lust mehr zu laufen, muss nun Frau Gottscheu alle diese Dinge, zum Beispiel auch Bank übernehmen, was sie auch viel geschickter tut, als ich es könnte. Vom Frauendienst in der Kirche, den ich einmal leitete habe ich Abschied nehmen müssen usw. usw. Gesundheitlich geht es mir gut, viel zu gut um an ein Sterben denken zu können, was ich mir so wünsche. Aber Gott wird's machen, dass die Sachen gehen wie es heilsam ist, dass die Wellen immer schwellen, wenn Du nur bei Jesu bist. — Hertha kann mich nur selten besuchen, auch bei ihr zeigen sich Alterserscheinungen. Dankbar bin ich, dass die Lockwitzer Nachkommen, Volker (Friedels Sohn), Christine und Uthe mich oft besuchen. Friedel, Volkers Mutter ist nun auch schon 2 Jahre nicht mehr am Leben. Sie fehlt mir sehr. Wir waren ein Leben lang sehr innig verbunden. — Wie geht es Euch? Ist es schon sehr kalt bei Euch. Bei uns noch nicht. Viel, sehr viel und oft ist in Liebe und Gedanken bei Eurer Nanna.

Rolf formulerar sin annons till sin vedfirma Eld och Lågor.

 

 

 

 

December 1990

Ja, nu är det så illa så att min dagbok finns på Salta, och jag måste ur minnet nedteckna julen 90.

Teresa läsande evangeliet ser vi framför oss, och oss alla sjungande julpsalmerna efter bästa förmåga. Och som vanligt ovanligt mycket julklappar. Nu har det från Brütten kommit ett förslag om att helt avstå från paket i år, och ge pengar till välgörande ändamål i stället. Rolfs familj, på middag hos Stefan, och Araguacema har helt tagit avstånd från första delen av Eriks propå. Så då är det hög tid att nu kasta sig ut i vimlet och handla.

I ottan var det Teta, tvillingarna och Farm. som infann sig. Sen var det tjusigt julkalas med läckerheter ur Rolfs julpaket från Farmek. Ann Margret och Christer var med, och Olle och Gunilla, men Ingela låg hemma i sin influensa.

Ska vi ha så här mycket julklappar 1991 också? Erik försöker bromsa.

Januari 1991

Är det möjligen nu, som Onk söker sig en plats på en hamburgerbar i Hamburg och slår sig ned till ett bord, där en ung dam sitter, som så småningom visar sig vara Araguacema? Men inte följer A. med till Berlin, väl?

[Ja resp. nej! Direktflyget till Berlin var utsålt, så jag flög till Hamburg och tog tåget därifrån. /SZ]

Åker med Maj-Britt och Nils-Erik Baehrendtz till Djursholm. Kerstin har stor mottagning. Alla tre barnen är läkare, liksom Maj-Britts båda.

Becca blir testad om hon ska komma in på värdinnekurs, och det klarar hon.

Bertil Arosenius, Berit Djuse.

Rolf och Birr anordnade liksom föregående år en sammankomst för flyktingarna på stadshotellet i Enköping. LRF-medlemmar skjutsade till Härkeberga kyrka, som Rolf förevisade på franska, och sen var det kaffebord och långdans på Salta för cirka 50 personer. Rolf spelade piano och sjöng och uppmanade också gästerna att sjunga nånting. Då stod en kvinnlig stridsflygare från Uganda upp och villfor hans begäran medan alla klappade takten. Där var folk från Zaire och Somalia och Libanon och ännu flera länder, som nu också blev bekanta med varann. Lena Insulander bidrog med en myckenhet av bakverk.

När Erik körde Toyotan märkte han att röda varningslampan lyste trots att bilen gick som den skulle. Var det nån glappkontakt, månne? På Trimco ropade Järvinen till sig alla i närheten: Har ni nånsin sett något liknande? — Råttorna hade ätit av alla kablar. Det blev en affär för Toyota verkstan, och Börje gjorde sitt bästa genom att ta kablar från en krockad Toyota, så det blev halva priset, men ändå ⇒

Sen ringer telefonen den 11 januari: Hej, det är Börje! Är det Märta? Ta med Dej nån som begriper något, så jag får visa, vad jag gjort!

Rolf ska hyra ut ena lägenheten i statbyggningen och funderar på att göra det veckovis. Erik: Varför inte Stundenhotel?

Denna natt mellan den 16 januari och den 17 bryter kriget ut i Kuwait. — Vi skålar för morfars och mormors 75-åriga bröllopsdag!!

Jag tvättar och stryker och märker 11 olika handarbeten, som Gerd och jag far med till Ica-kuriren efter att ha stärkt oss med lunch på Kina-restaurant vid Hötorget.

Till frisörskolan i Sundbyberg för halva priset en annan dag.

Härliga solskensdagar vid Drevviken och Blockhusudden med café complet hos Skomans, som så ofta.

Februari 1991

Bland SCB:s många seniorutflykter var den på polismuseet den allra mest spännande. Där fick man se Anna-Greta Lejons låda, som Kröcher tänkt sig att forsla henne i ut ur landet m. m.

Annars är det halt och det gäller för oss båda att gå försiktigt. Då är det bra att gatorna runt Farsta centrum har tak. Så blir vi också tilltalade: Så rara ni är! Ni är det raraste paret i Farsta centrum, ja i hela Farsta! Och det är nog så sant.

Jag läser den tjocka boken Die Bertinis, julklapp av Emina.

Det går nu allt sämre för flygbolagen i hela världen. Folk törs ej ge sig ut av rädsla för sabotage. Icke så Brüttnarna, som tar ledigt och far till Thailand.

Agnes Kiendl, Bernhard Kiendl, Wolfram Kiendl, Gerold Kiendl, Hildburg Hessen.
Det är mera sällan det står Europe på vår post. Samma dag kom emellertid ett kort från Karl-Gustaf Insulander avsänt i Nya Zeeland.
Per Persson, Birger Jonsson, Alf Larsson, Anders Kjellerby, Kerstin Stjärnfeldt, Hans Christer Palmers, Per Ove Hemmingsson, Ernst Seba, Bror-Gillis Andersson, Lars Bokström, Jan-Erik Johansson, Lars Elander, Ingvar Kolmodin, Ivar Josefsson.

Köpte bok åt Rolf till Valter-present Om konsten att argumentera. Men han hade den redan, tyvärr.

Vi åker med Onk till Salta i halkan. En bil tvärbromsar framför oss vid rött ljus i Bromma och kastas över till andra körbanan och landar oskadd i snön på andra sidan.

Nu har det frusit i garderoben för Rolf och Birr, och dom blir tvungna att stanna en dag till före resan till Sälen. Onk skidar till sjön och jag åker på gärdet, medan Gerd promenerar till Solberga i det klara vädret. Nästa dag ut i Bastuhagen, men oron gnager.... Vart tog påsen med underkläder och smycken vägen, som tydligen ej kom med till Salta. Står den kvar i Farsta? — Ack nej, O, fasa! Har farf slängt den av misstag? Jag rusar ned till soptunnan och kastar upp påse efter påse tills jag hittar den rätta, med en omgång rena underkläder, men framför allt: pärlcollier, ametistbrosch, ringar, örhängen. Fruktansvärd lättnad.

Med Elsa Günther var vi i Tyska kyrkans församlingssal och hörde drottningens kusin, Pfarrer Sommerlath från Leipzig.

Rolf är ute och håller sammanträden om jordbrukets avreglering. Ja, han åker t. o. m. på tåg från Sälen till Stockholm för ett sammanträde mitt under semestern. Erik är på 4-veckors kurs i Lausanne à 500 Sfr/natt, och jag börjar deklarera lite smått den 28 februari, då också IRAK-KRIGET UPPHÖR.

 

Ingeborg Lind, 95, som varit i Vällingby hela dagen, kommer pigg och nyter på middag på kvällen. En annan dag kommer Björnssons och Montgomerys på middag. Veckan därpå är vi åter en gång med Björnssons på Golden Days och äter laxen för 24,90 /st.

Men vi fick ingen fart på program 3 och 4 och Nordic, så jag ringde på hos Gunérs och frågade om nån av deras tvillingar var lite händig och ville hjälpa oss. Stefan G. kom.

6 veckor senare läser vi i Södernyheterna att Sören dött just dagen innan jag ringde på. Han hade blivit överkörd av pendeltåget under en träningsrunda.

Onkel sitter fast tillsammans med 10 personer i en hiss i Paris ½ timme.

Mars 1991

 

Anna-Karin Olofsdotter-Hård, Lennart Johansson, Carl-Birger Sveidquist, Lars-Gunnar Karlsson, Sixten Bergman, Nils Rudolphson, Sören Grandin, Ynve Mattsson, Lena Johansson, Kjell Johansson, Margareta Nyström, Klas Sjöland.

Rolf Klingberg, Olle Melin.
Är detta möjligen Lill-Anna Anderssons dotter Linneas son?
Stieg Westin, Magnus Koeck.

Okänd, till synes nykter man, på torget i Farsta till oss: Har ni varit gifta länge? Är ni lyckliga?Ja, varför frågar Du?Jo, jag tycker att det är så roligt att se ett sånt här par, som har hållit ihop länge. Jag heter Don Juan!

Morbror Erik kom på ett kort besök på väg till Finska Märta.

Jag klipper mej hos frisörskan i Sumpan och hälsar på hos Kallenfeldtarna. Hillevi åker ut och in på strålningsbehandling.

Rolf är nu invald i LRF:s styrelse i Stockholm.

Vi är med Elsa Günther i Tyska församlingen, där superintendent Magirius berättar om 1989: Wir sind das Volk. Oerhört spännande och gripande.

Morbror Erik träffar Ulla Nissen i Göteborg. Henne vart han kär i på vårbalen 1938, när jag var med. Nu frågade hon hur jag hade det i Dresden: "Jag har minne som en häst, för min far var kavalleriofficer."

Får tillbringa 4 timmar på St. Eriks akuttandvård en solig söndag p. g. av avbruten framtand.

Gustaf Ögren, Lennart Nilsson.

Antependium, Teda kyrka.

Och Salta nämns första gången 1303, då Greger donerade till ett kloster.

Olle Melin, Rolf Klingberg, Lena Axelsson, Lars Höljer, Gunilla Lacksell-Hedén, Jan Erik Sivander, Gertrud Eklund, Jan-Erik Larsson, Marianne Landström, Kristina Elofsson, Marianne Carlsson, Birgitta Eriksson, Mikael Breberg, Rosie Stefansson, Sven Larsson, Ann-Kristin Johansson, Jan Eriksson, Susanna Jaensson.
Ulf Nässén, Sven Jerpdal, Olle Melin, Katarina Butovitsch, Christer Gustavsson.
Gerd Ahlin, Margit Hedbjer, Gunnar Rosenhamer.

Nån gång då och då går vi på Golden Days och äter lax för 24,90 med Björnssons. Försöker att entusiasmera morb och Karin för detsamma i Göteborg, men Erik tror, att det bara är för ungdomar.

Nu på vårkanten gör vi en lustresa till Djurgården för att dricka kaffe i Prinsens kök på Valdemarsudde. Men nej - det var stängt. Vi söker oss via olika näringsställen och hamnar till Nordiska museet, där dom förbereder sin stora 90-talsutställning, 1890!

Onk kommer hem från Rom och Toulouse som så ofta förkyld och med feber, eftersom han inte förstår att akta sig för fönsterplatsen med dess "kallras".

Nere vid Magelungen är det så rart på en bänk i marssolen, att man längtar efter en kaffeväska.

Den 27 mars, när Rolf var på sammanträde i Slakthuset, kom han och körde oss ut till Salta till påskfirandet. Fast Gerd sitter bredvid Rolf, hör han inte något vad Rolf säger. När ska han äntligen få hörapparat?

På långfredagen förbereder jag middag för Brita Edklint, Rolf, Birr och Annica. Onk äter i "Adlercreutz-rummet", eftersom han fortfarande hostar och racklar. Sen blir det påskmiddag hos Birr med Brita, Eskils och faster Elsa, 80 år och otroligt vital.

Den är numera 5 år gammal.

April 1991

På annandagen tvättar jag båda bilarna, och onkel ilar sen med deklarationerna till skattehuset. Det är nämligen den 1 april.

KANOTPREMIÄR 7 april. Samma dag firar vi Beccas 21-årsdag i hennes och Anders' bostad i Enköping. Vi hade köpt ett väggur och påslakan. Sen skjutsade Onk oss till Odenplan via Uppsala, dit vi for med Teresa och fick se hennes vackra våning på Öfre Slottsgatan.

Vitsippor i Farsta den 8 april.

Med några "fromma" tavlor for vi till Auktionsverket. Nej, tack, det fanns ingen marknad för dylikt. Nästa möjlighet var Nordiska museet, där dom var mera intresserade, särskilt när vi kom in på proveniensen: prosten Terserus i Kungs-Barkarö: "Ni har ju namnet här utanför på sockeln till Karl X Gustaf!" — Men det kände dom ej till. De föremål som dom ej var intresserade av for vi till Stadsmuseet med.

Carolyn Jessen.

Gerd har besvär i sin hals, och på City-akuten skickar dom oss till röntgen, som vi kan få ett par dar senare, men... då fick jag se annonsen från ERSTA...

Fast det bara var den 13 april, var det 18° varmt, en ljuvlig dag med lunch däruppe.

 

Kjell Thor, Torbjörn Vrethammar, Karin Stenstedt, Inga Jäderholm, Kerstin Vingedal, Sven Fröberg, Maret Villems-Tarmet.

Jag pratade med Thor efter föredraget och fick veta, att det erfordras remiss. Ringde till vår doktor Tronner, som lät oss komma samma dag och gav Gerd den utmärkta medicinen Tagamet, och framför allt dietföreskrifter: Bara kokta grönsaker, t. o. m. salladen ska kokas. Kräm och mjölk eller äpplen och banan, ej päron. Utomordentlig lindring för Gerd.

En god måltid fick vi på Fondspars årsmöte och, framför allt, var sin miniräknare.

 

När jag sen, efter kontakt med Uppsala och Västerås, som båda har kort väntetid, bad Södersjukhuset att sända journalerna till Uppsala, då fick vi plötsligt en tid på SÖS. Där konstaterades, att Gerds hörfel ej kunde avhjälpas med hörapparat, och att det huvudsakligen var fel på mej, som har för svag röst!

Var det en hämnd?

Promenad till Sköndal och kaffe på anstalten bara för oss två!!

Elisabeth Uggeldahl.  
Mauritz Lewenhaupt.

Erik fyller nu 47 år.

Christian cyklar med sina scoutkamrater i snöglopp ner till Bodensjön för att tälta.

Jag deltar med mitt biträde, som träffar gamla bekanta. Vi får utsökt buffé och gott vin och en rolig och spännande stämma i Berwald-hallen. "Livat" sa Wallenberg!

Ljuvligheters ljuvlighet och krona att åter få sätta plogen i jorden den 29 april.

Maj 1991

Karin har en boyfriend som heter Benoît. Fast det är inte som vi tror, utan dom är bara vänner. Och skulle det ta slut så skulle Karin "bli läsen, ja, men inte väl krepera", som hon hört i en "löjlig sång": Bitte geh nicht weg / Es sei denn Du willst / Daß ich krepier!

Maria har tagit första steget i en karriär, som kan leda till Gemeindepräsident eller Bundesrat eller så, när hon blev medlem i Kulturkommission i Brütten. Dessutom är hon styrelsemedlem i Skandac, den skandinaviska akademikerklubben.

Det var Berit Rosén, som blev så förtjust, när hon fick min SE-bankbok i sin hand: Nej, är Du från Farsta och jag som är från Årsta. — Så ljuvligt det är att mötas i förskingringen.
Sofia Karlsson, Helena Parry, Märtha Larsson, Fredrik Hagdahl.
Jag tänkte också skriva dagbok och skicka in till Nordiska museet, som valt den 14 maj för hela svenska folket att göra det, men det blev inte av.

 

Camilla Boquist, Ulla von Ehrenheim.

Onkel 51 år.

Maj går med kyligt väder, men vad gör det, när man har fullt upp att göra i trädgårn och länge får njuta av björkarnas späda grönska?

Onks 51-årsdag firas först på pingstdagen den 19 maj. Han får sån fin ljus jacka av Birr. Jag frågar hos Edbergs om dom har några fynd. "Ja, allt vi har är fynd." Jag fastnar för ett par ljusa sommarbyxor. Har kostat 500, nu 100. Onk. påstår att jag är skyldig honom 400 kr. efter den goda affären.

Vi får på Tord Carlssons trevliga program höra Anna Lisa Plahn-Skirgård i Ring, så spelar vi. Dom samtalar om Bönsöndagens text, varför vi dagen därpå far till Svinnegarns kyrka, där hon predikar, och komplimenterar henne för radioinslaget. Men ack, vi är dom enda kyrkobesökarna och Gerd hör inte ett ord på grund av den olämpliga akustiken. När ska han få hörapparat?

Märtha-Stina Zackrisson, Ivar Karlsson, Jan Södergran.
Neppelberg, men jag vågar mig inte in i Västerås-trafiken på hennes 75-årsdag.

När jag hämtar mina ortopediska skor, får jag se att av verkstan har det blivit ett helt Ortoped-hus med motto: Viribus unitis. Det låter ju rart, så jag beställer tid hos läkare och får genast komma. Han vrider och drar i benet och skriver ut tabletter för höften, men jag köper inte ut dom. Hur skulle det kunna hjälpa? Men efter några dar, när det gör så ont, tar jag 1 tablett utav de 500 och se — genast är det onda borta. I stället får jag blåmärken på armar och ben. Vad kan det vara för utgjutningar? Då kan det ju lika bra inträffa i hjärnan. Bäst att sluta och hellre ha ont, tycker Maria. Och jag håller med henne. Köper i stället en dräkt, blå med guldknappar, på Sörmans.

Det som onkel sett fram emot med sån oro, rycker nu allt närmare. Han ska bjuda på något bakverk till fredagskaffet på Rymden, och han måste baka själv. D. v. s. han bakar den första av 3. Jag de övriga 2, som han sen fyller med grädde och dekorerar med härliga, belgiska jordgubbar à 28 kr asken.

Syföreningen har gjort ny mässhake, stola och altarbrun, som Svantesson ritat, och detta invigs utan något större deltagande av församlingsborna. Men vi som är där får ett gemytligt kyrkkaffe utanför skolan i solen.

Der gute Rolf gratulerar med en egenhändigt plockad bukett på MORS DAG.

30 maj var det så varmt och rart när vi gick till Älvkvarnsbacken kl. 22.

Mycket regn i maj, men ändå rätt mycket kaffe ute. Som t. ex. när Betty (Schuberth) och Lennart Martiin kommer förbi, och även Ida Södergran med så trevligt barnbarn, som är kamrat både med Teta och Becca. Deras bil hade gått sönder och Leversta-torparn tillkallas. Algot själv, 93, är också med.

Så far jag till Sthlm för att skaffa flygbiljetter till Christians konfirmation. Greta och jag dricker kaffe i Kungsan. Och jag köper jordgubbsplantor på Hötorget. En bra affär: 7,50 /st., men 9 st. kostar 75 kr. Jag tar bunten. Far med Onk. ut. Gerd har gått ända till kvarn för att möta. Rolf Klingberg vill bjuda på skjuts, men Gerd avböjer. I stället kommer våran Rolf och hämtar just som vi kommer hem.

Juni 1991

[Ett stycke oläsligt - fastklistrat.]
Alvar Lindell, Bengt Björkman, Christina Lundberg, Krister Lundberg, Karl Erik Arosenius, Olle Törnberg, Nina Boström, Erik Lindell, Kerstin Maurd, Stig Lindman.

Så går fräsen sönder och jag får vänta en vecka, men sen lagar Joppe den på sin fritid.

Då passar det bra att Mariann är här från USA och vi far bl. a. till Västerås för att gratulera Ingrid Neppelberg i efterskott.

Nästa dag gör vi en utfärd till Strängnäs domkyrka och Aspö, där Mariann konfirmerats. Sen kommer Rolf och Birr på middag. Innan Mariann far, promenerar vi till graven och dricker kaffe i trägårn.

I Paris står Onkel personligen för konungariket Sveriges utdebitering till ESA, 200 kr, på villkor att han får det till protokollet!

Nu lämnar vi in Sigtuna-golvuret till Lindell. Det slogs sönder vid inbrott av "bättre mans barn" från internatskolan där. Lindell har renoverat Uddala-bordet, som är köpt på Kurö på auktion på 1800-talet.

 

Mer än 2 månader före den stora dagen på Strömsta kommer det förnämliga bjudningskortet, som våran Spassvogel till Rolf besvarar med: Vi kommer med förtjusning, om inte något attraktivare dyker upp under tiden.

Stefan, däremot, har fått inbjudan till Guyana på stor uppskjutning, en uppskjutning som emellertid skjuts upp gång på gång. Hade dom varit lika försiktiga i Kiruna, hade inte millionerna där gått till spillo som dom gjorde i våras. Nu är Onk rädd att resan till Sydamerika ska inkräkta på hans semester.

I stället går Onk ut och plockar liljekonvaljer. Men den 16 juni, som var en söndag, tar han sin kaffeväska och far med bilen till Almunge och vandrar Upplandsleden en hel dag utan att möta några likasinnade.

Teresa far på bröllop till sina vänner i Chicago.

Becca är nu färdig med sin värdinneutbildning och får anställning på La belle époque i Bålsta och bor hos sin nya boy-friend, Magnus.

Annica målar verandasofforna och gläder sig åt Tysklandsresan, som hon ska göra med föräldrarna.

Det kommer brev från Hertha att

NANNA ÄR DÖD.

Hon är Gerds halvsyster och född 1898, en solskensmänniska, som inte lät sig nedslås av livets alla svårigheter. — När hon som 10-åring fick Mutti till styvmor, hörde hon hur jungfrurna (hembiträdena) sa sinsemellan. "Das arme Kind hat ihre Mutter verloren und bekommt jetzt eine Stiefmutter." Då bestämde hon sig helt enkelt för att älska Mutti, och genomförde det också. För hennes bror Hans, som var 14, var det mycket svårare.

Tänk, så mycket regn det har kommit. Gräsmattan är så grön och fin, men Onk fick lägga puzzle mitt i sommaren.

Den 24 juni kommer syjuntan med män, och det ljusnar och blir en underbar dag.

Den 27 juni, när Rolf är till Visby, kommer Micks engelska boy-friend och ringer på och talar om att han inte är nån förbrytare, som går omkring, utan han ska måla en Salta-tavla till 50-årsdagen. Det gör han också, och den blir enastående vacker.

Med en ny styrsnäcka för 1200 kr hos Börje far Gerd och jag till Arlanda, där parkeringsplatsen vid Benstocken är så full, så vi får fara långt bort till skogsbrynet. Men vi har god marginal och landar lyckligt i Zürich, mötta av Erik och Stina.

Maria, som är medlem av Kulturkommissionen, räknar kollekten, och det visar sig att ett inte föraktligt antal Brüttemer har gett en 100-francsedel var.
Den 30 juni var så konfirmationen på f.m., en något dürftig ceremoni i enlighet med Brüttens reformerta lära. Därpå var det samling i trädgården hemma med hela släkten plus Valerie i ett underbart vackert väder. Och sen följde en god middag med personliga placeringskort.

Placeringskorten är gjorda på den sofistikerade dator, som Christian nu köpt av hela sitt livs besparingar.

Juli 1991

Måndagen tillbringar vi sen hos Vyskocils. Hemresan blir försenad p. g. av motorfel, och vi får byta plan, men får juice gång på gång till tröst. 2 timmar försenades vi. Onk ringer till Brütten och blir orolig tills Erik tar reda på vad som hänt.

Dan därpå ger han sig ut med tält i kanoten. Rolf kommer hem från Stockholm, där han haft möte med FLEISCHBAUERN.

Nu blir det 30° varmt och färsk potatis den 7 juli och fästingarna börjar komma. Äntligen blev också furumöblerna oljade. Jag far till Farsta enbart för att hämta Gerds frack till Rolf K:s 60-årsdag. Det visade sig sen att det skulle vara ljus kostym.

Farf 82 år. Vi drack Reinhilds goda vin och hon ringde också, men Rolf var i Örebro, ständigt i farten, så vi fick bjuda dom lite senare, den 14, och då var Annica också med.

Lindell har renoverat 2 gamla stolar från Matbon, som Teta ska få på sin födelsedag. När nu Onk ska hämta tvillingarna på Arlanda, tar han vägen förbi Öfre Slottsgatan. Han har noggranna instruktioner att iaktta Tetas minspel, om hon blir glad. Redan på gatan, när han lastar ur, kommer en främmande dam och undrar: O, så vackra stolar, är dom från antikaffären härnere? Och ingen Teta hemma, utan Onk får lämna dem till grannen, som också visar sin uppskattning.

Så är då Stina och Karin här igen. Dom säger: Passa på och njut av oss! Det gör vi också och går bl. a. runt i Enköpings alla affärer för att hitta nånting till deras födelsedag. På biblioteket är vi också för att hitta något roligt att läsa. Vi plockar massor med smultron i Bastuhagen och några kantareller. Tvillingarnas Sverige-dagar avslutas hos Teta, som bjuder på lunch hemma hos sej i Uppsala, där hon bor med Ulrika. Sen far Onk med dem till Arlanda.

Christian tjänar 2000 Fr. på 14 dar hos Konsum i Töss.

Teta fyller 22.

Ordningsregler för Stefan Zenker

1. Var försiktig när Du öppnar luckan till frysfacket! Där finns 2 små kaffefat med moccatårta, fulla av kolesterol båda, ät dom!

2. Sallad, tvättad o. fräsch i plastpåse i kylskåpet. När den är slut kan Du hämta mera i landet, liksom rädisor, som växer omedelbart norr om dom förvuxna palsternackorna.

3. Hårt bröd finns i nedersta ugnen!

4. Plastpåsar till sopor och avfall finns i KOPPARTUNNAN. Vi sorterar och lägger växtdelar o. kaffesump i blå hinken under diskhon och tömmer den dagligen i komposten t. h. om mjölkkammarn.

5. Kakor finns i plastaskar i skåpet närmast telefon. Glöm ej att avlägsna gulan ur äggen.

6. Te finns bredvid kaffet. På kryddhyllan bakpulver!!

7. Öl finns i mjölkkammarn. Skärbräda i bakbordet. Mera bullar i mjölkkammarn.

8. Ärter, lätt att tina upp, i frysfacket + bönor där.

9. Få se om jag hinner gå ut i mjölkk. efter margarin! Jo!
(Du har skjortor o. tröjor i skåpet + 1 kalsing på sängen.)

10. Koka blomkålshuvudet, men bara ¼ i taget eller så mkt Du äter upp.

Fredag middag: Finnes lite stuvad potatis. Kan ätas kall. Koka blomkål. Tag fram kassler, som finns i småpaket. Rödvin i kylsk.

Lördag: Kräm. La sagna i silverform. Grönsaker finns också i frysfacket. Blåbär ur mjölkk. m. mellanmjölk.

Söndag: Koka potatis ur kylskåpet. Jättestora, tysk, färsk + ½ köttfärslimpa. Burk m. ananas.

Dessa 3 dagar kan sen upprepasmed grönsaksvariation.

Plocka sallad o. spenat, som kan ätas rå eller lätt förvälld.

Nu har jag inte tid mer. Hoppas det ej blir krig i Kroatien. Kuß, Kuß + äpplen.

Glöm ej tomaterna, gurkan + KOKTA MORÖTTER.

2 bilder ej i Liber.

Onkel startar nu sin semesterresa till Norge. Vi har tingat på att få följa med på den nästa - söderut till Lübeck.

Så blir Gerd förkyld och hes. Hur ska det bli med resan? Jag tvingar i honom honungsvatten och Bricanyl. "Låt mig i detta glada hopp Få somna in och vakna opp."

Onk kommer nu farande från Funäsdalen närmast, och ska först ut i kanoten ett tag och sen klippa gräs, innan vi far tidigt nästa morgon. Han brukar alltid komma hem strax före 20 från Ängsö. I kväll är det varmt, lugnt och skönt men... klockan är 21.30 och ännu ingen Onk. Jag ringer till slut polisen och frågar om det varit nån trafikolycka. — Nejdå. Men Ni kan ju ringa Sjöräddningen, säger dom och ger mej ett nummer. — En käck och trevlig röst svarar: Vi ligger i närheten av Hjulsta färja nu. Då tar vi en sväng bortåt Ängsö, men, Du, ring oss om han kommer hem under tiden. — Efter 5 minuter kom han hem, irriterad lite grann över det här med sjöräddningen, men satte i att klippa gräs med en faslig fart i skumrasket. Rolf och Birr var hos Torstenssons i Västervik, så jag hade ingen att ogga med.

Mina kanotvatten i centrala Mälaren. Ängsön till höger om mitten. Salta vid Oxfjärden till höger. Strängnäs-bron längst ned till vänster. /SZ
Ej i Liber.

Vi startade programenligt 7.45. Så roligt att vara ute på bilresa igen! Lunchpaus vid Brahehus. I Östergötland står det skyltar som hemma vid Enberga på gärden "GRANSKOG?" med anledning av den nya jordbrukspolitiken.

Kaffe vid vägkanten i Skånes Fagerhult, och i god tid är vi vid Trelleborg-färjan. Där tankar Onk av nån anledning, fast bensinen är billigare i Tyskland. Det kunde ha blivit ödesdigert, för ur en annan bil stiger en stilig ung dam i världens minsta bikini och frågar efter en gata i Trelleborg. Hon kunde precis lika väl ha frågat mej, som stod i närheten. Onk inledde emellertid ingen bekantskap med henne.

Frukosten, som ingick, bjöd på en mängd olika assietter och ägg och brödsorter. Vi gjorde en liten runda i Stralsund, som är i stort behov av upprustning, och där man ännu tydligt ser spår av allt Trümmergelände. Sen for vi på ganska bra väg, men där det ofta var köbildning, så Onk sa: Dabei könnte ich so schön im Kanu sitzen.

Han börjar nu oroa sig för om han ska bli inbjuden till Emina, han som vill ned till Alperna så fort som möjligt (tror vi). Vi äter lite Würstchen till middag och passerar stora jordbruksbygder och Rostock. Här känner jag igen namnet Rena på kartan, där farbror Axel och pappa roade sig i sin ungdom, när farbror Axel var lantbrukselev här.

När vi hittat fram till Emina och Helmut, står ett vackert kaffebord dukat med Lübecks specialitet Marzipantorte, och Onk kan inte tacka nej till en kopp i den vackra trädgården. Men övernatta vill han inte, så vi tar farväl. Vi får ett fint sovrum och ett stort elegant badrum med en mängd accessoirer till.

Dom är så rysligt rara och hjärtliga. Första kvällen gör vi en kort promenad i de närmaste omgivningarna. Nästa morgon ska vi till Kasino och Kurhotelområdet och kyrkan. Då ber jag för Gerd att han ska få stanna hemma och vila sej. Gerd är ju som bekant inte människa förrän efter 12.

Men på e.m. stiger vi ombord på den här båten med Emina för en ca 2 tim. lång färd bland näckrosor och över floden nedhängande grönska. "Die Damen werden gebeten auf ihre Ohrringe achtzugeben, damit sie nicht in den Weiden hängen bleiben bei den engen Passagen." F. n. är det ju modernt med örringar så stora så dom nästan ligger på axlarna.

När vi kommer fram till vårt mål, har Helmut redan väntat där över en timme, för att tillsammans med oss dricka kaffe med Lübecker Torte på en restaurang vid sjön, och sen skjutsa oss till Ratzeburg, Rickard Lejonets stad. — Väl hemma fick vi njuta av hans fina C.D.-kassetter med tyska folkvisor m. m.

Nästa dag åker vi hiss upp i ett kyrktorn, Helmut och jag för oss, och Emina och Gerd i nästa. I en annan kyrka stannar vi inför ett Denkmal över Eminas anmoder Christina von Halle.

Det blev väldigt mycket gående i Lübeck, och jag kände det länge, länge i höften. Dom bjöd trots våra protester på middag på en dyr restaurang vid vattnet. Och efter kaffet hemma gick vi på kvällspromenad vid Travemündes höga stränder, där havet underminerar och tar med sig mer av landet för varje år, så träden faller ner i vattnet.

Nu var det slut på det soliga vädret, när det var dags att resa hem. Skulle vi orka med den långa tågresan, eller skulle vi ta färjan till Trelleborg och sen få lov att byta där?

Emina i bilen: Du, Helmut, wir haben nicht mehr so viel Zeit. — Ich kann aber nicht schneller fahren wegen Wasserplahnung [Aquaplaning].

Tåget var fullproppat. Gerd fick en plats och jag satt på en Klappstuhl i korridoren ända till Köpenhamn. Men dessemellan hade vi ju överfarten vid Grossenbrode.

Vi hade så trevligt ressällskap av unga och gamla på väg hem från semestern.

Jag har så svårt att se hur unga eller gamla dom är. En ung flicka, som jag frågade om ferierna var slut nu, var ingen student minsann: "Nej, jag är revisor."

Ja, så är vi då hemma igen! Undrar just hur långt Onk hann på vägen från Lübeck mot Alperna?

Augusti 1991

Den 5 augusti startar Rolf, Birr, Annica via Farmek i Västergötland till Göteborg och sjövägen till Tyskland. Joppe står ensam för fiolerna här hemma.

I Berlin förlorar Annica en del pengar till en ficktjuv.

Resan går sen vidare till Dresden och till Rolfs köttsliga vänner i München: Die Fleischbauern.

Onkel och Araguacema firar 1 augusti i Lauterbrunnen. Det är 700-årsdagen som går av stapeln.

Lauterbrunnen i Berner Oberland och Zermatt, där dom åkte upp med Gornergrat-banan, men ack, sa A: Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land.

Men väl där, i Italien, sjönk hon ihop ohnmächtig framför Onks förvirrade fötter [het dag, jag drack ur mitt öl innan jag tillkallade ambulans - det blir jag ofta påmind om! /SZ], och han fick föra A till ett Hospitale [Ospedale], där hon fick stanna en hel dag. Hon har så lågt blodtryck, nämligen. Men hämtade sig, och allt var frid och fröjd.

3 bilder, ingick ej i Liber.

10 augusti kommer Onkel tillbaka från sin fortsatta semester efter Lübeck. — Nå, hur långt hann Du?Till Hamburg. — Åh, stackars Du, var det såna köer?Nej, jag hade stämt träff där. — Åh, så hemskt, var det nån som skulle ha varit med från Stockholm, om inte vi trängt oss in i bilen?Nej, absolut inte!

Nej, det var nån som heter A., som Onk träffat i januari 91, när han skulle på nyårssemester till Berlin och inte fick någon direktlägenhet, utan måste ta vägen över Hamburg. Och där på en MacDonald-bar höll han på att inte få något bord, utan fick lov att slå sej ner vid ett, där det redan satt en ung dam, 28 år. Dom bytte adress, innan Onk for vidare, men någon post kom aldrig från A. Hon hade skrivit fel adress, men Onk tog till slut kontakt med hennes värdfolk. Hur kunde han ha deras adress? [Den hade jag fått, men hon var i Brasilien. /SZ] Så blev det ändå ett återseende i Hamburg den 29 juli 91.

Nu kommer tacket för tavlorna, som vi lämnade in i våras med ängeln som bultar på hjärtats dörr, troligen från Himmeta-hemmet hos E. E. Terserus.

Ola Wässman.

Vi far till Tibble och uppvaktar 60-åringen. Marie-Louise bjuder på ett rikligt bord. Därefter klättrar vi upp på Badelundaåsen men hittar aldrig labyrinten.

Stina och Karin

14 år

hemma i Brütten.

Gerds brorsdotter Renate med man Uli Henschke och sonen Daniel, som har en dotter Katharina i Essen.

 

Kerstin Rydeberg, Nils Rydeberg, Johan Rydeberg, Lotta Rydeberg, Erling Karlsson, Grete Berget, Per Ritzler, Kari Gjesteby, Mikael Klingberg.

Anna Blomström, Margareta af Sillén, Håkan Ström, Anders Jagemo.

Valrörelsen har börjat, och vi följer en ilsken debatt mellan Bengt Westerberg och Ian Wachtmeister.

Att inte Christians utomordentliga uppsats om tjurarna på Salta fick pris, torde bero på den minst sagt egendomliga prisklassindelningen: Klass 1 = upp till 12 år. Klass 2 = 13 år och uppåt. Christian var högst 15, när han skrev sitt opus.

Den 17 augusti var vi bjudna till Morgongåva på Sixtens 85-årsdag. Otroligt med hans vigör! Vi skjutsade sen Birgit Tolstoy till Järlåsa f. v. b. med färdtjänst till Halmbyboda. Hennes svåger Nikita, 89, är på emigrantkongress i Moskva just som vi får höra om kuppen i Moskva, när Gorbatjov sitter inlåst på Krim.

Onk in på börsen [jag tänkte att det blir panik, som lugnar sig efter nån vecka /SZ] när han får höra om:

Men då hade Rolfs lyckligt kommit hem från sin Tysklandsresa. Ja, i sanning lyckligt, eftersom dom var inblandade i en krock i Hamburg med 3 bilar inblandade, men klarade sig oskadda alla fyra.

21 augusti är Gorbatjov åter i Moskva. Jeltsin hoppar upp på en pansarvagn och talar till massorna. Och hos oss sitter Björnssons plötsligt på trädgårdsmöbeln under den stora asken. Visst var dom bjudna, men vi hade ej märkt att dom kom.

På fredagen sen gick vi mot Valla för att ev. möta Onkel, men han hade tagit bondpermission och kom i stället från Ängsö. +25°.

Lennart och Betty Martiin f. Schuberth kom förbi apropå och drack kaffe med oss ute vid flygelväggen. Sen bjöd dom oss till sin villa i Västerås på trevligt kaffe. På kvällen var vi sen bjudna till Hjulsta, men då orkade Gerd inte följa med, så jag for ensam. Där var fint dukat i stora salen med Mobergs och Maud Lind också närvarande.

Teta far med sitt lilla tält, som hon fick av Onk, till Hultsfred och förkyler sig under den kalla natten.

Rolf Klingbergs 60-årsdag — en pampig fest för 125 personer i tält, med många tal, rara och roliga, och en visa framförd av bröderna med refrängen: Men när får Du tid till lite kuttrasju Med Din så vackra fru?

25 augusti är det återfest. Den här gången på Salta. Det bjöds på godbitar ur det köttpaket som Rolf fått av den Fleischbauern i München.

På Ola Wässmans 60-årsdag fick jag höra, att Tant Ellen Swenson fortfarande är i livet 106 år gammal. I sällskap med Birgit Wässman besökte jag henne och häpnade över hennes klara intellekt och goda minne. Men hon är blind.

Gerd behöver en ny SENNHEISER till sin musik, och den inhandlar vi i Enköping. Nu söker vi åter, på uppmaning av Helmut Harms, pension för Gerds Tysklands-år och skriver först och främst till T. H. Dresden för att få Unterlagen. Och se, det kommer en del, men en del har också gått förlorat på grund av Kriegshandlungen. Men nog är det rörande att se formuläret: Kinder: 2 3, när Erik har tillkommit. Fast dom påstår att han är född den 27 april, och vi som brukar fira den 23!!

September 1991

Per telefon från Inger på Hjulsta lär vi oss plocka en ny svamp!
Ej i Liber.

Jag tar upp potatis och det är rätt ansträngande i den tunga, blöta, smetiga jorden, så när jag sätter mig framför Rapport, försvinner plötsligt halva synfältet. Klär om mej för att fara till doktorn. Men då är det bra igen.

Ringer och skriver till Tronner för att få nytt recept åt Gerd på hans underbara Tagamet mot halsbrännan. Intet svar. Då säger en vänlig själ på apoteket i Enköping: Jag ska se om det hjälper att jag ringer. — Inom 5 min. ringer Tronner och säger att receptet finns i Enköping. — Jag plockar en vacker blombukett och fyller en påse med grönsaker och frågar på apoteket: Vem var så snäll och hjälpte oss? Hon ska ha det här. Den stackars kvinnan blev blossande röd och började gråta, fast hon höll på att expediera en annan: Jag är inte van vid sån vänlighet.Inte jag heller, sa jag.

Stefan är i Rom, London, Paris, München och tar vägen hem över Hamburg, och förkyld är han, för att han envisas med att ha fönsterplats, fast han i alla fall knappast bryr sig om att titta ut.

Till vår förfäran får vi se Hillevis dödsannons i tidningen. Hon som under hela sjukdomstiden varit så modig och haft sån tillförsikt trots alla besvärliga sjukhusvistelser.

Jag far ensam på begravningen och deltar med hela släkten och många vänner till Hillevi från Korea-tiden i samvaron efteråt. Ulla Carlowitz läser med sån inlevelse och så vackert Upplandssången. — Sen får jag åka bil med Onk till Salta på kvällen. Någon vecka senare bjuder vi Barbro Kallenfeldt och Sonja Silvén på middag på Salta och skjutsar dem till Svinnegarns kyrkogård.

Onkel kommer hem från Rom och berättar att det var +33°, och på hotellet bäddade dom med enbart lakan.

Ann-Margret firar sin 50-årsdag med alla systrarna och Christer förstås i Minneapolis hos Mariann.

Valvaka: Carl Bildt vinner och Miljöpartiet försvinner ur riksdan.

Birr är hemma och forskar och har dessutom fått stipendium ur "Säfstaholmsfonden" och ska resa till London.

Onkel drar upp båten den 21 september. Han plockar dessutom mängder av svamp och 8 liter slånbär till härlig saft.

Rolf och Birr på teatern.

Överallt på gärdena ligger dessa jättestora halmbalar, och vi kan ta en promenad på Borgs-skiftet ända ner mot Jordsberga.

Anne Karlsson, Marielouise Forsberg.

Gerd har en brun prick på näsan som borde bort. Tänk, om vi finge träffa Dr. Anne Karlsson, som förra året tog bort en vid tinningen. Hon var så underbar. Men överläkare Staffan Landerholm skäms inte för sig heller, fast han vill att Stockholm ska betala. Han var en tid svärson till min latinlärare Gunnar Tingdal.

"Bernadotte-rummet" i flygeln.
2 bilder ej i Liber.

Skrivet på ett hotellrum i Amsterdam den 27 september 1991.

Nu närmar sig Rolfs stora dag och inte har det gamla golvuret från Elisabeth af Silléns föräldrahem blivit klart. Lindell har nog blivit färdig i tid med att puzzla ihop alla bitar efter sen det slogs sönder i Sigtuna, men urverket är hos en fackman i Märsta.

Oktober 1991

Teresa har gjort en vacker girland av gula lönnlöv och satt upp på verandan. Det är lördagen den 5 oktober, och först bland de uppvaktande kommer Knutte och Joppe. Sen sällar vi oss till dem, Stefan, far och mor. Vi smakar på av de vackra och goda smörgåstårtorna, som Birr själv med assistans av flickorna gjort i stora mängder.

Så småningom fylls huset av den ena delegationen efter den andra. Först kommer Farmek, och ordföranden påpekar, inte i sitt lyckönskningstal men väl vid kaffet, hur hälsosamt ister är att förtära. Bara det hade något aptitligare namn. Teta visar sig ivrig att hitta på ett, om priset blir en resa till Hawaii. Men så långt vill han inte sträcka sig, men något skulle det säkert bli.

Sen kommer Föreningsbanken, som skänker en gårdskylt. Farmek hade en vindflöjel med en tjur på som present. Birr hade bett Micks boyfriend att måla en tavla av något Salta-motiv, och det blir en mycket vacker tavla av flygeln, den norra, där Rolf och Birr bodde när barna var små.

Sen kom också grannarna med flera. Ja, det var en rolig och lyckad dag. Och som tur var kunde också Becca vara med. Nu lämnade hon nämligen La Belle Epoque i Bålsta för att resa till Skåne och tränas för att bli försäljare av ett smörjmedel till industrin i Norden och övriga Europa. Så på stora födelsedagsmiddagen är hon inte med.

Vi far till Stockholm med bil för att "se över" ögon resp. öron. Jag får en rar läkare från Syrien, som kände en Marta Zenker under studietiden i Jugoslavien. Och Gerd undersöks av en läkare, vars minsta pet syns på en stor TV-skärm. Liten hörapparat passar ej för Gerds hörfel, påstår dom och menar att "Hörat" ska räcka. Bu!

Onk, han städar och städar, säger han. — Åh, ska hon komma nu? — Ja, Rolf har fått en vink. Rolf has a dream, nämligen att A är 65 år.

Jag blir bjuden av Björnssons på Diplomat, men Gerd ville hellre vila sig.

Vi skyndar oss till Salta och är där redan kl. 11.30. Då ringer Onk. Jag hade frågat om A är så liten och nätt att hon får rum i gästrumssängen. Nu undrar han om det var nån som var så sensibel så det skulle möta något hinder, om dom fick ligga i dubbelsängen.

Det är iskallt i flygeln och fel på värmen, så montören måste komma på övertid och sätta in ett nytt relä för 1000:-.

Onkel och A. hämtar Ää på fredagen den 11 kl. 18.15. Araguacema elegant i hatt och dräkt med cape och högklackade skor. Jag, som hade pluggat så på namnet, blev helt förstummad. Jag tror Gerd kunde det bättre.

Alltnog, Erik, som intet vetat, var helt ställd och tystlåten, och Rolf kom inte ner och hälsade som han brukar. Dom är väl blyga, pojkarna, förstår vi. [Anm. På Arlanda låtsades vi inte känna varann. Jag "raggade upp" henne på vägen ut. Därav Eriks häpna tystnad i bilen. /SZ]

A. ville inte dua oss. "Det vore att brista i respekt." I stället säger hon Sie hat till mig, ungefär som moma tilltalade Erik Johansson. Rolf frågar mej ivrigt: Hur ligger dom? Hur gammal är hon?

Nästa dags morgon kommer Rolf ner och blir uppvaktad. — På kvällen vill jag att vi ska gå upp i god tid till kl. 18.00, så vi är där först. Icke så Onk. Han vill vänta tills alla kommit. [Alldeles icke! Jag höll på att gå upp i limningen för att A. aldrig blev klar.] Då har A. håret uppsatt och hatt i samma färg som klänningen, men senare till dansen, då löser hon upp sitt långa hår, och då viskar Rolf och Erik med varann: Här kommer den andra 25-åringen, i enlighet med Stefans gamla talesätt: Hellre två 25-åringar än en 50-åring.

Middagen inleddes med en delikat salladstallrik, fortsatte med fläskfilé och ris. Och hur kunde riset vara så varmt och gott, när det nådde in till gästerna? Som avslutning citronglass av Birrs egen tillverkning. Då blev det oro i lägret, ljusen släcktes och förväntningarna steg, när till slut en jättetårta bars in framför Rolf med 50 ljus, som han släckte med en enda pust. Skulle nu hans gamla dröm på de senaste födelsedagarna gå i uppfyllelse, att ur en härlig gräddtårta skulle en naken flicka stiga upp? Och sannerligen: visst lyfte sig locket på tårtan, ett par fladdrande händer dök upp och lovade... Ja, en flicka var det med mjuka, harmoniska rörelser. Men naken var hon inte.

Onkel höll ett roligt tal, men varför inte Erik. Visst hade väl Du tänkt säga några ord?

Olle Hakelius tackade för maten och berättade om hur Rolf börjat sin karriär. Det var nämligen så att det skulle tillsättas en flyghavrebekämpningsövervakare el. dyl. Det var väl ingen som tyckte att det lät attraktivt. Då räckte Rolf upp handen och sa: Kan inte jag få bli det?

Saxat ur Land.

Det var ju roligt.

Lika roligt var det inte, när Mälarskog sågade ur kastanjen och lönnen och började göra det även i asken utanför vårt köksfönster. När vi kom hem från stan, var hela asken fälld och även almen bredvid. Vilken sorg! Gerd sjönk ihop vid köksbordet med huvudet i händerna, och jag fick lov att trösta, jag som är minst lika ledsen. Det hela berodde på ett missförstånd med Rolf. Hela skyddet mot Nordanvinden är borta, det som gjorde att man satt som vid Rivieran vid trappan.

Erik är i Rom med de sina, alla utom Stina som är på läger och förkovrar sin franska.

När Stefan och Araguacema kommer nästa lördag, har dom 10 stora rosor och vindruvor med sig. Araguacema har nämligen deklarerat, att man inte kan komma tomhänt, fast Stefan säger: Inte kommer jag nånsin tomhänt. Jag har ju alltid min smutstvätt med.

Rolf och Birr flyger till London. Birr håller på att forska om nånting, jag vet inte säkert vad, bäst att inte uppge något som inte stämmer. I alla händelser har hon fått ett stipendium för en vecka, och Rolf följer med. Eva Helena var reseledare.

Rolf och jag far på begravningen, och där är Linnéa f. Södergran, som väl är hans svägerska. Sen är vi också med i Åsenstugan.

En brorson skulle gärna vilja ärva hans uppstoppade fåglar för att skänka dom till nån skola: "för ungarna nu för tiden känner inte igen några fåglar".

Eva Helena f. Lind, Birger Tibblin.

Ulla Smed gratulerar mej i god tid och skickar blomsterkuponger. Då ringer jag till Olle Ins. och frågar om han vill komma på middag med henne. Men då vill Ulla bjuda i stället, och det blev en mycket god middag och en otvungen stämning. Sen får jag en flaska Mater R av Olle till present till 75-årsdagen.

Och syjuntan hade fest för mig hos Kristina, som bjöd på vin och prinsesstårta. Så fick jag inte bara en elektrisk kettle, utan också plastkanna och en massa blomsterkuponger.

Becca har hoppat av kursen i Helsingborg och är nu hemma för att söka nytt arbete. Och Teresa ger sig av till Prag och Stettin på egen hand ut i det farliga Europa. Lite festligt skulle vi ha på födelsedagen och bjuder därför Björnssons på lunch på Haga. Och som tur var, var det en enastående vacker höstdag med utsikt över sjön och mycket god mat och magnifikt slott.

På själva den 26 bjuder vi Karl Gustaf och Inger, som har så ont i sitt skelett, så hon inte orkar vara med med främmande, utan bara sitta högst ett par timmar.

Den 27 kommer Rolf och Birr hem från London och skänker mej en fantastisk mohaircape, som är min stora glädje framför TV:n.

Den 28 oktober går vi upp tidigt för att komma i väg till Farsta i dagsljus, men det blev inte avfärd förrän kl. 13.30 ändå.

Fru X ringer kl. 23 på kvällen: Jag kan inte förstå varför inte X betalar hyran på Stigsbo, han som har så goda inkomster. Stefan låter stänga av både telefon och elektricitet.

Araguacemas första betänketid är över, och Stefan och hon far till Hamburg för att hämta vinterkläder.

November 1991

Dom här rockstjärnorna bodde på Sheraton. När Araguacema var ute på en av sina expeditioner för att lära sig att hitta i Stockholm, råkade hon mitt in i en skara tonåringar utanför hotellet, som rev och slet i idolernas kläder för att få en souvenir. A. tog då helt resolut av mössan på en och gav den åt en flicka. Sen skulle dom säga något åt Araguacema, som hon inte förstod, så då sa hon till dom: Everybody say "Peace", och då skrek dom det.

Inte gick det väl heller just mera städat till på Simson och Delila. Jag menar givetvis på scenen. Stefan och Araguacema såg den på Folkoperan.

En dag skulle Araguacema och jag mötas på Åhléns på caféet. Det gick inte, för jag visste inte att det finns 3 caféer där. Nu möts vi vid Lancôme-disken i stället på Åhléns.

På Allhelgonadagen första besöket hos "de unga" i Sundbyberg. Araguacema har städat hela huset [dvs. våningen], så där är så fint och bjuder på sån god brasiliansk mat. Onk visar bilder och det är så rart allting. Dessutom skjutsar dom oss hem, och Araguacema säger på hemvägen: Ach, war das ein schöner Tag.

T. ex. när vi med Greta går på Bodils utställning på Doktor Glas. Nu har hennes stora tavlor ett värde på 19000. Då måste väl våra också ha stigit i värde.

Gerd hade keine Zeit und auch keine Lust [ett SZ-citat från 3-årsåldern] att gå med på vernissagen, så då gick Karin Hedin med i stället och smakade på deras sherry och sandwiches.

En söndag kom "dom unga" från Ikea, där dom köpt ett skåp, trötta och hungriga. Efter middagen bjöds det på pedicure. För första gången i mitt liv, härligt!

Sen var det dags för ett SCB-möte, där Ulf Hörding visar sina höstbilder. Greta med och Aino Ruthman.

Gratulerar Christian på namnsdagen och håller på att tappa luren, när jag får höra hans mörka, vuxna röst. Erik säger, att han är längre än Maria nu och har så stora fötter.

Ken och Kurt bjuder på en sån glad och trevlig middag tillsammans med Lotte och Ullorna. Gerd, som misstänker att han får värdinnan, har en liten vers på tyska till tacktal.

Stefan är i Rom och övernattar där, men är hemma igen på lördagen.

Middag hos Björnssons på deras glasade balkong. Tjusigt att sitta där när dimman lättar och man börjar se stans alla ljus. Vi trivs så väldigt bra tillsammans.

Fredrik Hjerlin.
Mauritz Lewenhaupt, Olle Melin, Lotta Clasing, Gustaf Andersson, Lars Olof Legnerfält, Sören Lansfors, Arne Nordfors, Anna-Greta Karlsson, Stina Burgman.

En söndag när dom unga var här, ringde jag till Ann Margret för att fråga om dom inte ville komma och dricka kaffe. Ingen hemma. Dan därpå ringde jag och berättade om detta och frågade: Kan inte vi få komma till Er nån dag? Stefan är i Rom den här veckan men nästa kanske? Får han i så fall ta med en dam?Ja, visst, vad spännande, men tror Du inte Rolf och Birr vill komma också?Säkert.

Det var en schangdåbel fest med champagne och gåsleverpastej, rostbiff och en härlig potatisgratäng på tjock grädde, något för oss kolesteroljägare, och egenhändigt gjord mandeltårta. Ann Margret har nämligen också gått på Maria Husmodersskola alldeles som Ingela. Dom berättade om 50-årsdagen som firats i Amerika.

Medan Onkel var i Paris, var Gerd och jag med Araguacema i Gallerian och drack kaffe och sen i Akademibokhandeln. I Paris segnar den holländske delegaten [holländsk ESA-projektledare] ner och dör [på hotellrummet], en man mellan 40 och 50 år.

Till fots begav vi oss till Hökarängen för ett fynd: 8 rullar toapapper för 9,90. Har kostat 34,55. Men ack — slutsålt! Nästa dag till Sköndal för samma sak, men här var priset 16,90. I alla fall en god affär och tänk, vilka hälsosamma promenader.

På själva 1:a advent har Araguacema och jag partnership i köket och bakar saffransbröd, som blev mycket bra.

December 1991

En strålande dag är vi SCB-are på Maria-hissen på Iris' vernissage. Beundrar den 86 ½ -åriga konstnärinnan och den underbart vackra utsikten.

Och Lotte har sin julfest med 7 sorters kakor + mjuk pepparkaka, saffransbullar, förstås och hemgjord alexandertårta. Jag klarar inte alla tävlingsfrågor men anar vad Hemianopsi är och vinner ett förkläde.

En liten 3-årig Linn i Tosby är försvunnen i 2 dygn, men återfinns levande, fast det var -4° i Värmland.

Bengt Holmer,Siri Holmer, Anders Holmer, Nils Holmer, Joakim Holmer, Marita Holmer.

Rolf och Birr bjudna av Teresa på Tre systrar. Teta hoppas få flytta ut på Stigsbo i vår med ett par companions, om det nu bara går att få X därifrån.

Så bjuder jag syjuntan, som brukligt är vid 75-årsdagar, på extra guldkant med vin och smörgåstårta från Åhléns samt kaffe och nöttårta efteråt. Araguacema är också med men blir illamående av Karin Hedins starka cigarrett. Ett par dar senare möts vi och hittar en körsnär som lovar fodra hennes blårävspäls.

Gerd och jag tar influensaspruta på Karlavägen för 100 kr. styck.

Gerd har jättefina svar: Kolesterolet är nere på 4, men mitt fortfarande lite för högt.

Medan Gerd gick och klippte sig på Östmarksgatan, träffades Araguacema och jag vid den vanliga mötesplatsen: Lancôme på Åhléns. Vi började dagen med att äta lunch på Sergel Plaza: Smör, bröd, öl, kaffe, varmrätt 45 kr. Mycket bra pris i nådens år 1991. sen blev det ännu billigare, för på fredagarna är det gratis entré på Nationalmuseum och dess empireutställning med bl. a. en tallrik, komponerad av Gustaf Sillén i samarbete med Karl XIII. Alla dessa konstintryck och dessutom julklappsköp gjorde oss hungriga igen, så att vi fick lov att dricka kaffe på NK.

Anna Stina Klingberg firar sin 80-årsdag med fest för 25 personer och i strålande vigör, trots att hon så sörjer Birgit Tolstoy. Hon håller ett mycket fint tal.

På hemvägen är det fullt med poliser i T-banan. Det har varit match AIK-Djurgårn i Globen, och jag hör av poliserna att det är patruller på varje T-banestation. Flera T-banevagnar har slagits sönder.

Gerd tar hem en ny Recorder från On-Off, medan jag far till stan och julhandlar. När jag kommer hem är han i sitt esse riktigt och spelar sina band. Först nu förstår jag hur synd det är om honom att jag tyckte det var onödigt att ta med bandspelaren från Salta i oktober.

Det är mycket med att köpa julklappar till så många och bära ner allt i bilen. På Rolfs förslag packar vi dagen före avresan. Men när vi ska köra in bilen i garaget på kvällen, är det sån rimfrost på rutan, som är omöjlig att få bort, så jag får lov att stanna mitt på gatan, för jag ser inte nedfarten, och vi får skrapa igen och igen.

Den 17:de far vi ut i blidväder och bakar kusar och förbereder.

Ej i Liber.

Och på fredagen den 20 december ringer Araguacema och är så "glucklig"; Stefan kom hem med förlovningsringar. Vi blir alla så uppspelta, än mer än vi varit hela hösten, när vi t. ex. lånat Ovidius' Ars Amandi på biblioteket och läst mit verteilten Rollen. Sie kündigt an att dom i morgon har champagne med.

Och det hade dom, och vi drack glädjebägaren i botten. Först på söndagen står annonsen, och Ingela ringer och gratulerar.

Slutord

Ja, Stefans och Araguacemas förlovning kom i själva pressläggningsögonblicket, så annonsen får inleda 1992 års Liber.

Önskande Er alla ett gott, friskt och lyckligt år förbliver jag

Eder red.

P. S. Araguacema tycks vara ensam om att kalla Onkel för Stefan. Då är ändå Rymdbolaget medräknat.

Brev från Renate Henschke f. Zenker den 27 december 1991.

I det trånga köket i flygeln på Salta.
Ej i Liber.

Ansvarig utgivare: Stefan Zenker, www.zenker.se

 
Till Liber hemsida  
Senast ändrat eller kontrollerat den 9 april 2016.