www.zenker.se
Liber 1976
| December 1975 | |||||
| Januari 1976 | Februari 1976 | Mars 1976 | April 1976 | Maj 1976 | Juni 1976 |
| Juli 1976 | Augusti 1976 | September 1976 | Oktober 1976 | November 1976 | December 1976 |
Gerd Zenkers dagboksanteckningar 1976 (lösenord krävs).
 |
 |
||
 |
|
Praefatio
Redaktionen önskar alla sina kära läsare välkomna att ta del av en ny Liber-årgång. Vilken i ordningen är svårt att avgöra. Det måste ha varit 5 Libri som gick förlorade i Tyskland under pappas dramatiska färd från Dresden till Bayern 1945.
Farsta den 20 dec 1976.
Quod evenit?
|
|
|
|
 |
Gerd, Stefan, Erik och Märta mötte upp i julottan och mötte där Anny och Linnea Andersson, som vi bjöd på kaffe. |
Barbro och Lars förlovade sig under julen. Teresa var sjuk under hela julen, och sen blev också Becka febrig, så vi kunde ej träffas mycket för att inte Christian skulle bli smittad. Men Christian åt ett ägg och blev så illamående så att han ej kunde följa med till Wappa på julkaffe.
 |
|
Erik och Maria for till Lidingö och hälsade på under mellandagarna. Då kom också Erik och Karin och Margareta, som efter att ha firat jul i Jönköping firade nyår på Salta. Vi var med Birr och Birgitta Norrman på julbön i Näs kyrka.
Den 2 jan hämtade morbror Finska Märta och for sen med henne till Falun. Och Stefan och jag skjutsade EMC till Arlanda. En signal per telefon sa att de lyckligt fått Anschluss och var hemma. Dagen efter var det storm över Europa och flygstopp. Men Stefan ger sig ut i vädret och klarar sig hem. Han har nu blivit avdchef och stannar på Rymdbolaget trots påtryckningar från Industridepartementet, som vill ha honom dit och dessutom vill skicka honom i en energikommission till USA och Kissinger. Men Onkel misstänker att Kissingers stjärna är i dalande.
När kylan biter ordentligt bjuder Stefan, likt en modern Sankt Martin, Erik att dela hans yviga Kirunarymdrock.
En lördag-söndag i januari kommer Karin och Margareta på besök för att gå på porslinsutställning. Och pappa får f. f. g. åka på pensionärsbiljett på T-banan. Ein bißchen hübsch und ein bißchen nicht hübsch. Men har man en mor som fyller 95, så måste man ju vara rätt mogen själv. Rolf, Birr och barnen kom med fina hemgjorda presenter och uppvaktade.
Märta hade efter allt ståhej under julen nu att dessutom ensam sköta sekretariatet för Edmund, Rune Sandström och Olle Jos, eftersom Iris var på Kanarieöarna ända till den 19 jan. Det blev långa men också roliga dagar, eftersom man ej var sysslolös en sekund.
Joachim Vogel, Rune Sandström, Edmund Rapaport, Jan Lundin, Per-Erik Dybeck, Ulla Svärdson, Dag Hallberg, Iris Åkare.
Morbror Erik och Rolf höll vackra tal vid graven. Rolf sa efteråt, att han var så imponerad av den stora skara barn och barnbarn, som följde honom till graven. "Så många barn skulle man ha. Litet jobbigt några få år, men tänk sån glädje."
Helge Isaksson.
Fredrik Dahlbom, Erik Magnusson, Öyvind Sjöholm.
Evert Taubes jordfästning i Maria kyrka TV-sändes och var mycket eindrucksvoll.
I T.V. ser vi under våren också Raskens.
På Gunilla-dagen fick mamma ett ljuvligt nytt rutigt täcke av moma.
Moma är tre veckor i Falun för att fira Eriks födelsedag. När hon sen kommer till Stockholm, är hon väldigt orolig och darrig, och efter besök hos Dr. Parrow konstateras, att hon har giftstruma. Hon blir lite chockad av konstaterandet och säger: Och jag som var så duktig i somras och cyklade med mina barnbarnsbarn. Det lovar jag att Fru af Sillén ska kunna i sommar också, sa hennes älskade Parrow. Och tatsächlich, nu vände det och hon blev piggare och piggare igen, fast nog oroade hon sig ordentligt för Barbros bröllop, som skulle bli i maj. "Hur ska jag orka hålla bröllop?"
Rolf, Birr och barna kom till Farsta f. v. b. Eskils 40-årsdag. Birr hade sån fin vit blus och lila kjol. "Det kan jag väl ha på Din 60-årsdag?" Annika sov i ett hörn på golvet i Eriks rum med kappsäckar omkring sig. Och vi andra hade det mysigt medan Rolf och Birr var på fest. Följande dag var Teresa ute med Birr och handlade och köpte då för hela veckopengen 2 kronor en narciss åt farmor, den vackraste blomma hon sett i hela sitt liv. Inga Kallenfeldt bjöd på fin middag på Amaranten. Det var nu full vinter i Stockholm, och man kunde promenera på isarna, vilket vi gjorde en söndag ute vid Djurgården.
Nu
är det också deklarationsdags. Det ringer på dörren,
skynda dej att svara, det ringer, det ringer, säg vem kan det vara?
Jo, det är Rolf, som kommer rusande i galopp in och vidare
ut i köket. I plastpåsen, där han har hela bibban med
deklarationer och alla bilagor för Salta och Stigsbo, finns också
ett par rödvinsflaskor till knytkalaset hos Maud och Ulf. Dessa har
emellertid gått sönder och alla papperna färgas röda.
Och för den som av någon anledning ska in i badrummet visar
sig en ovanlig syn. På klädstrecken hänger det tätt
med rödfärgade deklarationsblanketter resten av dagen och sprider
en behaglig doft.
Åter var barnen hos oss till vår stora glädje. Och det var som vanligt lite strid mellan T. och B. om vem som skulle få ligga på golvet. För första gången på länge var Pelle och Biggi hos oss och vi bjöd på ärtsoppa. Det var riktigt trevligt.
| Den 10 februari uppvaktade vi en iskall månskenskväll Karin Jakobsson på 60-årsdagen tillika med syjuntan i övrigt. När vi kom hem, huttrade pappa och hade feber. Det var början till en envis influensa med hög feber. Vi fick lov att ta hem jourhavande, som menade att nån resa till Schweiz, som vi planerat, kunde det nog ej bli av i första taget. Mamma insjuknade lite lindrigt och mormor, som var hos oss, klarade sig helt tack vare en influensaspruta i sista minuten. Hon kunde därför också som vanligt bevaka alla nyhetsutsändningar i radio och kom sålunda förtjust med det länge väntade beskedet om kungens förlovning. Så låg vi där som Ferdinand och Isabella i sin krypta i Capilla Real i Granada. |
|
Fast han själv fortfarande är mycket klen, far pappa och hämtar Hans Lochmann från konvalescenthemmet i Nacka.
Nå, men vart ska vi åka? Till Bourgogne kanske inte vore så dumt. Vyskocils är så snälla att de erbjuder sitt hus; de ska själva resa bort. Men vi tackar nej, vi skulle nog gärna vilja fara nånstans, där vi får lagad mat också. I Schweiz är det nu så dyrt tack vare valutan, så vi väljer Italien, där vi får helpension och massor med mat för 60 kr/dag.
Farmor har ett tel. samtal med Annika, 1½ år: Kan Du sjunga? La, la, la. Hur gör Onkel? Huuu. Vad gör Teresa och Becka? Gå, gå! Var är mamma? Tystnad. Rolf: Vad var det Du frågade? Annika pekar ut genom fönstret.
*
|
Stefan köper sig en ny knallblå kostym för att ha på sina många utlandsresor, men när han blir inbjuden till Vetenskapsakademin på Riddarhuset i närvaro av den nyförlovade konungen, måste han låna pappas mörka kostym. Av sin chef Engström får han titt och tätt gliringar för sina omoderna byxor än är dom för lite utställda, än är slagen på kostymen för smala. Och vad ska dom tro att han kommer från för slags hem, när han envetet vägrar att äta ostron var gång dom är i Paris.
Kerstin Hall, Lars Terenius, Ejnar Lyttkens, Hans Vink, Albin Lagerqvist, Arne Fredga, Sven Ekman |
 |
 |
 |
Under våren gick mor dels på fördjupad SCB-kunskap och dels på Förvaltningskursen, som var mycket påfrestande delvis. Vi gjorde besök i riksdagen under Gabriel Romanus' ledning.
På
SCB pågår en stor omorganisering och allt ska ske genom medbestämmande.
Ska jag stanna på Rapaports avdelning, nu när Anita Tyring
kommer tillbaka och återtar sin plats, eller ska jag gå en
kanske ännu mer oviss framtid till mötes på Utredningsinstitutet?
Edmund, alltid jäktad, haffar jag i korridoren och säger, att
jag tänker nog gå över till andra avdelningen, eftersom
jag här skulle få en tråkig tredjeplacering, när
Anita kommer tillbaka. O, kära Du, var inte orolig för
det, det kommer att finnas så mycket arbete!
Sen kommer Elisabeth Landgren och ber att jag ska följa med hennes grupp.
 |
 |
[Avgjordes först i september. /SZ]
The wishbone will never replace the backbone.
Det kan man läsa på en tärning inne hos Edmund, medan han dikterar.
Den 3 april flyger vi bleka och eländiga till Bachenbülach och möts på flygplatsen av Erik och Christian. Mor är i skolan. Vi har fått betala 494 nu, för den billiga flygsäsongen är förbi, men vi kan i gengäld stanna två extra dagar. Vi bor som vanligt på Storchen, där mor råkar äta limpsmörgås så en guldkrona lossnar. Då skickar vi ett vackert kort till Torbjörn Lindhé och ber om en tid. Det är ju numera inte så lätt att komma an hos en tandläkare.
Christian är så rar att få hålla i och få promenera med, och med honom sker det stora förändringar var gång vi ses.
| Vi njöt av promenad till den röda soffan på halber Höhe och av Marias blomkålssufflé, innan vi tog tåget till Locarno på måndagsmorgonen. I Locarno tar vi bussen till Brissago, där vi dricker kaffe och äter pizza innan vi far vidare på ny buss på krokiga vägar förbi blommande vår till Intra. Pappa vill lämna mig med kappsäckarna på torget och gå och skaffa hotell. Men nej. Jag vågar ej stå där ensam, det vimlar av, som det ser ut, ytterst skumma figurer, och här kanske man kan bli rånad när som helst. Vi får ett rum alldeles i närheten och en festlig middag. |  |
 |
|
Ej
i Liber.
|
||
Obs! Monte Rosa i bakgrunden.
Vi hade 4 balkonger [se kryssen] och främst från toaletten en fantastisk utsikt över Lago Maggiore.
|
|
|
Vi hade vackert väder men blåst bland persikoblommorna. Vi gick inte bara utmed stränderna, utan letade oss också uppåt berget och hamnade på deras sopstation. På hemvägen ringde vi till Louise [Adlercreutz], som på 10 min. kom ned från Brione och hämtade oss till sin Gösta [von Stedingk] och sin villa med härlig utsikt över snöiga berg, blommande träd och egna tulpaner. |
| Men, vad det var rart att komma hem till Bachenbülach igen. Erik mötte på Zürich Hbf. Han är alltid lika förtjust att se de stora tågen. Nu handlade vi chokladkakor åt Teta och Becka i Bülachs Migros och Florisan åt Mutti på Waro. Vyskocils kom på kaffe på e.m. och vi hade nu besökt Winkel, där ännu inga byggen kommit i gång, och nu besåg vi den nya tomten i Brütten även den med vid och vacker utsikt. Här är det färdigbyggt runt omkring, delvis ända sen 900-talet. Det blåser friskt över höjderna. Vi ser på skolan, där Christian en gång skall gå, och gläder oss åt att han ska få leka i egen trädgård. |  |
3 bilder ej i Liber.
Vid klar väderlek kan man dels se Kyburg, Habsburgarnas gamla borg, och dels hela alpkedjan.
 |
 |
4 bilder ej i Liber.
|
På påsken på Salta sitter vi redan ute vid flygeln och dricker kyrkkaffe. Annika verkar mycket stor och förståndig. När jag håller på och bakar och har ting-klockan med ut till Södra Gaveln, ropar hon "Mormor Britta" var gång det ringer att plåten ska tas ur ugnen. Hon tror att mormor är i telefonen. |
 |
 |
 |
 |
 |
7 bilder ej i Liber.
Birr
har haft en härlig vecka i Rom, och Rolf har klarat hushållet
själv. Han gjorde t. o. m. en tårta åt födelsedagsbarnet,
medan Birr var borta. Sen kom våren också till Sverige. På
Eriks födelsedag såg vi Semestersabotören med Tati.
Och sen började vi måla trädgårdsmöbler och
gräva i trädgårn och dricka kaffe med Rolf på gärdet
vid Borgs.
Sen i december 1975 äter vi vid festliga tillfällen av Alf, tjuren, som vi delade med befallningsman och Knutte. Tjurarna blir allt flera och det behövs en viss uppfinningsrikedom för att hitta på namn åt dem alla. Barna leker på stillbordet och är inte ett dugg rädda, men Rolf själv får sig en dag en ordentlig törn och faller ned på golvet, när han ska mäta dem. Den gången var Knutte med. Men vad skulle inte ha kunnat hända.
Birr klär ofta på sig sin duffel och är med och hjälper till i lagårn. När Rolf talar med expertisen om att få lån för att rusta lagårn, säger dom att hellre skulle vi ge Dej en tändsticka!!! Han funderar på att bygga nytt och att utvidga. Tjuruppfödningen bär sig bra, vilket man ej kan säga om jordbruket.
|
|
|
|
 |
Svår jordbävning i Italien, så stark att en bok föll ned från hyllan hos Erik och Maria.
Nu när pappa är sin egen herre och kan arbeta åt ABEM och Munck på tider som han själv bestämmer, beslutar mamma sig för att arbeta fyra hela dagar i veckan och ha fredagen ledig. Det är inte så dumt på vårkanten.
Köper ny klänning till bröllopet. Svart med skära blommor.
Stefan
ska åter på tjänsteresa. Den här gången med
så komplicerad route, så jag antecknar för att ha en
aning om var man ska söka honom i sina tankar.
Den 13 maj skulle Erik, Maria och Christian komma flygande till bröllopet. Erik trodde att det då skulle vara lätt att få plats ombord: ingen törs väl flyga en sån dag. Vi hade mycket att bestyra före bröllopet, bakn., post, och så gick mitt paraply sönder och långa köer var det överallt, och jag oggade över paraplyet. "Deine Sorgen möchte ich haben", sa pappa.
Så fort vi kom innanför dörren ringde Birr: Märta, bli inte orolig, det är inget farligt, men Stefan ligger på Karolinska efter en bilolycka, och han har inte förlorat medvetandet. Det var hans kollega Zetterquist, som var med i bilen, som hade ringt. Det var en motorcyklist, 17 år, som hade kört in i Stefans bil just mot förarplatsen. De andra var alla oskadda. Men då kan det ju inte vara så farligt med Stefan, sa Gerd, en motorcykel mot en bil. Jag ringde i alla fall till sjukhuset och fick tala med doktorn: Han är utom all fara, men vi behåller honom över natten för säkerhets skull. Ni får gärna träffa honom vid 8-tiden, då är röntgningen klar.
När vi kom dit såg sköterskan så medlidsamt på mej, så jag tänkte, nu blandar hon bort patienterna. Stefan är ju bara lätt skadad. Och där låg han blek och blodig med slutna ögon och halvnaken. En flicka satt och vakade över honom. "Vad är det, vad har jag ställt till med, sa han, när jag pratade med honom, är någon av mina anhöriga skadad?" Han kan inte ha känt igen min röst ens en gång. "Är jag i Stockholm eller Kiruna?"
|
Medan vi väntade på att få tala med doktorn ("Visst ska Ni få träffa doktorn", sa syster, "det tycker jag att dom anhöriga har rätt till." Det lät så hemskt med ordet anhörig.) så kom den unge motorcyklisten och fick fara hem nu, när han hämtat sig från chocken. Doktorn sa, att han trodde att allt skulle avlöpa väl, "men vi kan ju inte garantera, att det inte kan bli blödningar inne i huvudet i natt. Han ska nu också undersökas på öron- och ögonavdelning." Jag ville stanna där över natten, men det avböjde dom. Så vi for ut och hämtade Bachenbülacharna på Arlanda och berättade om Stefans okben, som var brutet på två ställen och måste opereras. Nästa dag följde Erik med in till sjukhuset. Då hade dom varit där på morgonen, hans kamrater på Rymdbolaget. Per Nobinder ringde 2 ggr till Salta och berättade. Stefan hade ej haft något minne av att vi varit där och hade ej heller något minne av vad som hänt sen plan-bytet i Luleå och fram till olyckan i Solna. Där hade en sjuksköterska just kommit förbi och omedelbart hjälpt till, och en läkare från läkarhuset intill innan ambulansen hann komma. Var han klar i huvet i alla fall, då? Ja, klar och klar,visst var han det. Men inte så klar, som just han brukar vara. Han frågade om och om igen saker som vi just pratat om. Men när Erik och jag kom, såg han ännu hemskare ut än dagen innan. Nu så svullen och ena ögat snett och det andra nästan utanför ansiktet och blå och röd och dan. Och med dropp och samtidigt lunch, som han kunde äta. Nu var han helt klar och sa: Ser Erik att jag tvisovlar? [Gammalt uttryck ("tvesovla") för att äta bröd med både smör och pålägg.] Men Erik vart illamående vid åsynen av denna hemska förändring och måste följa med syster ut och få vatten. "Ja se, vi är ett vekt släkte, vi", sa Stefan till henne. Han ser dubbelt men hoppas att det ska försvinna, när svullnaden lägger sig. Han ska opereras först om några dar och är ledsen att dom inte gjorde det medsamma, när han ändå var så omtöcknad. |
|
| Det här budet var inte så roligt för Erik och Karin och brudparet att få heller. Stefan hälsade att vi skulle fira ett glatt bröllop och ej vara oroliga för honom. |  |
|
 |
Stefan skulle ha hållit tal från kusinerna. Nu blev det Erik som ryckte in och sa: När understundom en stor artist kan bli indisponerad, händer det att en fullständigt okänd förmåga får sin chans osv. Rolf höll också sånt roligt tal: Nu har adeln, prästen, borgaren talat. Då är det bondens tur ...
På förmiddagen den 15 hade morbror Erik fullt upp att göra med att klä kyrkan med de björkar, som han drivit fram i lagårn. Han tyckte sig emellertid känna en svag lagårdslukt i templet, så han bytte ut dem igen mot friska utifrån naturen med späd fin grönska. Ja, så kom det en massa släktingar till Barbro, en del från Värmland, Lars' föräldrar och syskon, och från Norge Ninna och Kåre med döttrar i norska folkdräkter. Barbro bar själv rättviksdräkt och var ljuvlig, när hon vandrade uppför kyrkgången. Teresa och Becka var brudtärnor med diadem i håret och vita blusar med hellånga blåblommiga kjolar, som Birr sytt av sin konfirmationsklänning.
 |
 |
 |
 |
|
Henning och Lene Tiblin, Anna Lisa
och Per Köndell.
|
 |
|
Brudparet med föräldrar.
|
 |
|
 |
|
7
bilder ej i Liber.
|
 |
 |
Pappa blev genast förälskad i sin söta bordsdam till vänster, Lars' syster. Per Köndell reste sig och tog fram felan och spelade en brudpolska. Kalkonen kom från Gästis och serverades med utsökta viner. Alla gästerna, utom brudparet, som for till Strängnäs men återvände nästa dag, låg kvar, delvis i Isakssons bostad, som nu står tom.
Gerd fotograferade flitigt och lyckades t. o. m. fånga den lilla tåren av rörelse på kyrktrappan.
 |
 |
6 bilder ej i Liber.
Henning och Lene, som legat på sängkammarn (mamma i kabyssan) for med oss till Karolinska och tog sen taxi hem. Stefan var nu, tyckte jag, sämre än dagen före bröllopet. Mera matt och fortfarande detta dubbelseende: Ja, jag försökte ju spotta upp mej lite, när Erik var här.
På måndagsmorgonen for Erik och Maria med Christian, och vi fortsatte till sjukhuset, d. v. s. först en dags arbete på SCB. Samma dag opererades Stefan genom att man från två håll stack in ett par hakar och lyfte upp okbenet på plats. Och operationen efterlämnade bara ett litet fint sår, som enligt doktorn kunde ha varit ändå mindre, om dom ej glömt att ta bort trådarna.
Den
20 maj fick vi hämta Stefan och hans blodiga kläder. "Bli
inte rädd", sa han, när jag skulle ta fram den helt
nedblodade rocken ur sjukhusgarderoben. Han hade nu skaffat sig nya intellektuella
Brillen i en liten handel i Sundbyberg. Stefan såg fortfarande skrämmande
ut, och Teresa vågade inte närma sig honom på flera dar,
utan sa: "Jag har inte tid att hälsa på Onkel."
|
 |
Edmund och Hydén, personalchef, var mycket deltagande i Stefans olycka och beviljade tjänstledighet med så gott som full lön i 4 dagar, vilket gav mig en ledighet på 10 dagar. då jag även hann med en hel del vårbruk i trädgården.
Rolf han räknar och räknar och funderar var han ska få 4 millioner ifrån till ett lagårdsbygge.
|
Birr och jag tänkte ta en sväng och titta på auktionen. Barnen kom också med, och till sluts tillstötte även Rolf. Det var en folkfest med korvätning o. dyl. Teresa, på pappas axlar, smittades av den allmänna köplusten, så när Birr köpt 4 röda köksstolar, kunde hon inte hålla sig längre. "Pappa, jag har 8 kr kvar av min veckopeng!" Hon försökte ropa på något av de afrikanska jaktskinnen, men hennes röst drunknade. Så blev det mattornas tur. Inga bud. Får jag 5 kr för den här stora röda flossamattan? 8 kr, skrek Teresa. Bort för 8 kr. Stort jubel bland åskådarna, men det märkte inte Teresa, som var storlycklig. Står ni kanske inte för flickans bud? Joodå, sa Rolf. Och aldrig har väl en leksak varit så rolig, som tält, som hoppmatta, att rulla in sig i o.s.v. |
 |
| Vi gick några få steg med Stefan om dagarna. Han orkade inte så långt efter sin svåra hjärnskakning. Men så sa han en kväll, att vi skulle gå till Oxbacken. Det blev emellertid bara till stora diket, där vi satt på en cementbrunn och vilade oss och åt en chokladkaka. |  |
Efter ytterligare några dar skulle vi gå med Teta och Becka till sjön, men då hade vi fått nog av att gå i Oxbacken. Den 4 juni gick han f.f.g. till sjön.
Nu hade mormor fått feber och kände sig väldigt orolig och nere. Hon kunde varken vara med på Karl Gustafs födelsedag i sjöstugan eller på Rolfs och Birrs fest för grannarna. Det var så vackert dukat för 14 personer i flygeln. Först lite smörgåsbord och sen skulle vi "äta av Alf". Det var en glad och trivsam kväll, och alla prisade maten. Senare vart Birr sjuk, och det blev Rolf som fick ta emot alla Tack för senast. Men Brita hon ringde upp Birr en gång extra för att få tacka också henne. Bjudningen bildade skola, för sen stod det inte på förrän Nisse och Kajsa också bjöd oss gamla. Den gången var det lunch.
|
|
Stefans bil skulle ej kunna bli återställd i gott skick förrän i september. Men en driftig kollega ringde till Linköping och fick den reparerad där.
Mor har mycket att göra, liksom far, med översättningen av Rapaports föredrag till besöket av en regeringsdelegation från Mainz. Ja, vi får hålla på till kl. 3 på natten, och det blir besvärligt att få kompensation i ledighet för detta, och mor tappar bort 6 timmar arbete i onödan. Carl Robert Böös hade också ett föredrag som skulle översättas.
Med hjälp av ett engelskt avstavningslexikon en gång gåva av morbror Erik kan mor rätta Carl Roberts engelska brev, och vågar sig t.o.m. på egna översättningar på smärre uppgifter.
|
 |
Stockholm rustar sig för kungabröllop. Så gör även Tammerfors för vår räkning. Vi beslutar dock att se det hela i färg TV:n på Salta. Drottning Silvia överträffade allas förväntningar. Först ser vi den stora galaföreställningen på Operan, där Kjerstin Dellert sjunger åh Karl Gustaf, dyra Karl Gustaf.
 |
|
|
Farmor får följa med på Teresas examen i Hummelsta lekskola. Eva och Karl Merck firade midsommar i flygeln; Stefan var också med. Sen for dom ut på nån dansbana för att Karl skulle få se ett riktigt svenskt midsommarslagsmål, men det ville sig inte. Stefan skrämde med sitt då fortfarande malträterade ansikte alla presumtiva slagskämpar till lugn. Vi andra, små och gamla, hade sen utflykt med kaffe till Hallonbacken. + 24° kl. 21.00. Under tiden fyllde Christian 1 år. |
 |
Mormor och morbror Erik for på biltur till Barbro ett par dar och var således ej hemma, när Erik och Maria kom en dag för tidigt med Christian den 8 juli. Lätt klädda kom de, och nu var värmeböljan slut (+ 10°), men glada var dom. Vi promenerade till Strömsta med 2 barnvagnar. Sen blev det varmt igen och vi for till Aspö och plockade 17 liter, väl fyllda med råge, jordgubbar.
|
|
Erik oggar att inte Stefan är hemma. Så kommer pappas födelsedag, som infaller på en söndag. Och han blir uppvaktad av en stor skara, därav 4 barn, nej 5, även Eva Sandberg med lilla Linn. Så dyker Inger Insulander upp per cykel med en rosenbukett. Hon vill ha ett engelskt brev till Alfs värdfolk i USA genomsett.
 |
|
Ej
i Liber.
|
Dagen innan var Karl Gustaf på kaffe. Och som vi sitter där på verandan, kommer Stefan uppsvängandes i sin Passat direkt från Norge. "Nu ska Ni få höra", säger han och berättar om hur han kl. 19.30 i Trondheim upptäcker att plånboken är borta och desslikes hans kamelhårsfärgade blazer. Som tur är har han portmonnän kvar och kan äta sig mätt, innan han i den ljusa sommarnatten startar återresan 40 mil lång mot norr för att leta efter sin blazer på någon rastplats, eller kanske möjligen få den tillbaka på nån polisstation. Han reser och frågar och reser och spanar, och långt efter midnatt hittar han sin kavaj vid en havsvik på en sten, till hälften våt av tidvattnet tydligen men med pengar och allt i behåll.
Nu är vi alla samlade, och Gerd tackar därför nej till Karl-Gustafs inbjudan till båtresa. Han vill ju inte vara borta de få dagar schweizarna är här.
Rolf börjar fundera på att utträda ur Lions. Han vill hellre göra en viktigare insats i Amnesty. Likväl ska Lions få en chans till: ett par medlemmar med familjer bjuds på middag med bad vid Salta vaskan. Blir det lyckat, så utträder han inte. Det var en trevlig söndag.
Vi for under tiden till badplatsen på Strömsta. Erik och Karin hade farit, men Margareta var med,och det var härligt med kaffe på berget bland nyponrosorna.
Vi gjorde trevliga utfärder, medan Erik var kvar: en gång till Selaön, bad nedanför Löts sanatorium, och sen bjöd moma på biff i Mariefred. Till Arnö var vi också med resa på färjan och sedan jordgubbsplockning i Lillkyrka. Och till Stigsbo via Nysätra.
 |
 |
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
10
bilder ej i Liber.
|
TERESA 7 ÅR.
På Louises födelsedag var det lunch hos Rinman för 90 personer. Mycket varmt. Hon uppvaktades av en stor skara, men Onkel hade rest südlich der Alpen för att titta på dem från det hållet, och med avgivet löfte att ej klättra.
Teresa fick fina kläder till sin Barbie-docka. Dagen efter reser Bachenbülacharna hem, Erik tyvärr förkyld. Han ringer efter hemkomsten och berättar att det var värre än att få barn att flyga med såna påfrestningar på trumhinnorna. Vi far till Farsta för att se om våningen och sen till Stigsbo. Kl. 12 den 19 ringer moma att Vyskocils är i Göteborg, och redan kl. 18.30 är de på Salta med bilen full av Mitbringsel: Sprit, choklad, persikor, lök. Wir sind ganz erschüttert.
Det är svår torka, och Marias pappa vill hjälpa till med att vattna gurkorna, men snubblar och blir ormbiten. Vi far genast in till sjukhuset, där han får serum och blir omskött av läkare och många sköterskor med Schwester Gunilla Torstensson i spetsen. Doktorn vill lägga in honom på avdelningen några timmar, men det skulle kosta 500:- för en schweizare, så han får ligga i ett behandlingsrum. Det kostar bara 85:- Jan Vyskocil tycker inte att det var en bortkastad semesterdag att få studera Schwedisches Gesundheitswesen, så där inifrån. Men hur är det med sekretessen på våra sjukhus, när chefen för Lantmännen Lennart Torstensson ringer till Birr och säger: Hej hopp i ormgropen. Samma kväll middag för Frieda och Wolfgang och Hannchen Seidel.
 |
|
Saltas
gästbok. Ej i Liber.
|
| Sen for vi nästa dag till Gripsholm, där vi efter slottsbesöket drack kaffe och åt bakelser från Schelins i parken. Så var det utfärd till Lottas gård i Kvek och Härkeberga kyrka. Dann haben wir zusammen einen Teil von Christians Erbe auf Guldtuppen vergeudet, innan vi slutade dagen med en hemskt gemytlig kväll på Stigsbo. Där tog dom med sig fem små björkar åt Erik, vilka ska få övervintra i Laax i väntan på Brütten. Vi badade i Siggefora, dock ej Jan, som alltjämt var lite reduziert efter ormbettet. De återvände på Kristina-dagen, som vi firade på Hacksta, sen vi först plockat mera jordgubbar på Aspön. Axel Hakelius har reparerat sin flygel och rekommenderar byggmästaren Dahlberg, Västerås, när det gäller vårt kök på Salta. I år lär det vara sista gången som reparationer på mangårdsbyggnader är avdragsgilla. |  |
 |
|
Jan och Maria Vyskocil på
Stigsbo.
|
|
Ej
i Liber.
|
 |
 |
 |
|
Saltas
gästbok. Ej i Liber.
|
|
Så var vår semester slut, men arbetar man bara till kl. 16.00 på torsdagar, har man ju semester nästan jämt. Vi far till Beijers stormarknad och köper en korkmatta till Stigsbo-köket, grön och vacker, kanske just i denna stund ett offer för råttorna. Rolf och Birr far med alla barna på semesterresa till Mariann och Eskil och till Danmark. Under tiden har vi Björklunds på Stigsbo. Vi odlar tomater, 5 plantor à 3 kr på Salta, inköpta hos Wessels, och Gerd hjälper till att sätta upp glasfönster framför dem. Skörden blev väl ej så stor, men de smakade bättre än de köpta. |
|
|
Augusti i Stockholm är inte heller så dumt. Pappa kommer överraskande och hämtarvid SCB, och vi dricker kaffe på Djurgårdsbrunns Värdshus medan solen gassar och båtar glider förbi på kanalen. Nästa dag sitter vi på våra ölbackar och äter middag på balkongen, tills vi plötsligt slår på stort och äter nästa dags middag på Amiralen bakom Nordiska muséet och sen går som andra turister på Djurgården och känner oss precis som om vi var utomlands. Det är lika spännande varje e.m. att se om pappa står utanför Garnisonen och väntar.
|
 |
|
|
 |
 |
 |
 |
|
7
bilder ej i Liber.
|
Mormors 82-årsdag firas med smörgåstårta och grannarna. Dan efter tittar Wille, Erland och Vilhelm Klingberg in på kyrkkaffe i trädgårn.
 |
|
Märta Zenker, Margareta af
Sillén, Wilhelm Klingberg d.y., Gunhild af Sillén,
Erland Klingberg, Erik af Sillén, Wilhelm Klingberg d.ä.
|
|
Ej
i Liber.
|
Pierre Lingheim, Jan Olof Stenflo, Anders Björkman, Andrej Bruns.
|
Stefan är ute i världen titt och tätt. När det var giftläckage i Nord-Italien, var han ej så långt därifrån. Och nu har han på resa München-Bern-Toulouse träffat Erik en stund på Holiday Inn i Kloten. På en tur hann han också med att besöka Bachenbülach. Men också Rolf är ute och reser. Ideligen är han på lantbruks- och göddjursdagar lite varstans. Så när den nya jättefina tröskan kommer, som i princip ska kunna klara hela Salta på 2 dar, är han inte hemma. Det blir i stället Teresa, som får ta henom med och förevisa den vid Maskinhallen. |
 |
Under sommaren, medan Stefan låg på Liegestuhl på gräsmattan, hade katten sina ungar i det delvis ihåliga lökäppelträdet. Det var rysligt sött att se huvuna sticka upp där. Teresa och Becka ville hemskt gärna ha ett litet marsvin i flygeln, men det är ju så riskabelt med allergier, så till tröst fick dom ett akvarium i stället med några små, små fiskar. Senare kom i alla fall ett marsvin, som fick bo i en kycklingbur i lagårn.
När moma oroar sig och sörjer för morgondagen, tröstar Stefan henne: Nej, nu ska vi vara glada i stället att vi har Onkel ibland oss.
 |
 |
 |
 |
Nu diskuteras ivrigt hur pass mycket vi ska kosta på Salta i reparationer. Morbror yrkar på brädfodring som Wappa, men det skulle kosta 100000. Det får stanna vid ett lappverk och upputsning av köket. Men också det går på över 50000:- Byggnadsställningen kostar 100 kr/dag enbart i hyra.
Men moma sa nej till konsulentens båda förslag:
Mormor var förtvivlad när byggmästarn kom, men sen vann han henne med sin charm, och hon tyckte det var rätt trevligt med sällskapet. Men, när det gick ut på tiden och hon måste hämta sin grötkastrull i banka, blev det för besvärligt, och hon for upp till Falun och plockade en massa lingon.
På hösten återupptar Birr sina studier och reser till Stockholm flera gånger i veckan. En dag likväl, när hon kommer fram till universitetet, står det en lapp att föreläsningen var inställd. Detta var en tisdag, och då hade docenten redan på fredagen skrivit till Salta, men postgången är ju så dålig.
Tant Mona sköter nu barna på f.m. och Rolf klarar barna och tjurar dessutom. Men det gäller för Birr att ej träffa nån bekant på tåget, så att hon kan läsa i lugn och ro, för hemma blir det inte mycket tid därtill.
Erik och Maria har efter en del trassel med Erbschaft i Brütten nu erlagt köpesumman ("Habemus terram" i telefon), och man börjar genast att gräva, och bygget framskrider snabbt. Var lördag är dom där och njuter. Ofta är också Valerie med. Efter en lindrig krock, där både Erik och Christian var oskyldiga, byter man bil i Bachenbülach och får en orange Renault i stället.
Vi gör en utflykt till Västerås för att köpa något nytt till moma. Det blir en brun vinterkappa.
| En dag, när vi kom från Stigsbo, sa Teta och Becka, att moma hade 3 gäster. Vilka, visste dom ej. Unga eller gamla? Unga, för dom hade i alla fall färgen kvar på håret. Det visade sig vara Lill-Anna, 75, med döttrar, som kom med foton från juldagsmorgonen. |  |
TERESA börjar skolan: "Tänk mamma, så underbart att ha en hel ny skoldag framför sig i morgon!" Sen är det inte lika roligt för en som redan kan läsa. Till slut får hon dock en egen bok att läsa i. BECKA börjar i Lekis och får göra roliga saker där.
Det är valår i år och det händer en rad saker. främst är det Ingmar Bergman och Astrid Lindgrens skattehistorier, som väcker uppseende även i utlandet. Långt före det svenska valet, trycker man i Tyskland propagandaaffischer: Lasst uns machen wie die Schweden Regierung wechseln.
Den 15 sept., när jag just sätter in ett papper i skrivmaskinen, tänker jag i dag är det ju mimmis födelsedag, och då kommer det säkert att gå mej väl i händer. I samma ögonblick står chefen för utredn.institutet Staffan Wahlström bakom mig och frågar: Har Du bestämt Dig för vart Du ska höra? Du ska veta att hos oss finns det en stol som väntar på Dig. Vad då för sorts arbete? Sekr. på enhetsledningen, främst åt Dag Hallberg. Men Du måste bestämma Dig snabbt, för annars måste vi annonsera.
| Jag går in till Dag, som inte vet nånting och frågar om det skulle innebära löneförhöjning. Ja, det vet han inte riktigt, det beror på om man kunde knyta vissa kvalificerade arbeten till tjänsten. Rune Sandström, statistikchef lovar att han ska sätta sig in i vad som är bäst för mig. Jag resonerar själv med Edmunds stabschef Gunnar Luthman. Vem ska kunna råda mig? Iris tycker det är allerhand att vara så eftersökt när man just ska fylla 60. Så plötsligt en morgon vid färd över Skanstullsbron beslutar jag mig för att bli Dag Hallbergs sekr. Varför vara rädd att pröva något helt nytt? |  |
|
Kurt Rönnblom, Brita Stocke, Willy Lässker, Gun Söderblom, Kjell Olsson, Christer Östlund, Ulla Wester, Vera Sandahl, Ulla Scholl, Gunnar Sahlin, Sten-Åke Hallén, Kertu Kiidla, Bo Nilsson, Birgitta Lagerlöf, Anders Eriksson, Lars Gunnar Widholm, Per-Erik Dybeck, Ingvar Andersson, Nils Welander, Gunnar Luthman, Anders Forslund, Eva Dahlérus, Christina Danell, Ulla Svärdson, Palma Niklasson, Britt Laurell, Britta Johansson, Erland Orrgård, Barbro Glad, Amos David.
Dan Andersson, Peder Kjellegård, Bo Wärneryd, Erling Ribbing.
Jag försökte spela ut Staffan och Edmund mot varandra, men Edmunds stabschef har inget särskilt lockande att erbjuda.
Det är också krafter i rörelse för att i händelse av krig få Rolf friställd från militärtjänst, så att han kunde bli överste jordbrukare på trakten. Å andra sidan är han också en framstående pansarvagnsförare, så försvaret kan ej avvara honom i farans stund.
 |
|
Rolf har utnämnts till överste flyghavreutrotare
inom ett rejält område.
|
Valnatten var så oerhört spännande. Man försökte gå i säng men måste upp igen och se på intervjuerna med den nya regeringen kl. 01.30. Det blev sömnrubbningar för lång tid framåt.
| Den enda filmen vi såg var Effi Briest, lite sonderbar. Dessförinnan middag, det var hällregn, på Lilla Köpenhamn. Brunnen på Stigsbo är tom, och på Salta får man byta mellan den gamla och den nya brunnen, så var regndroppe är välkommen. Fruktskörden är rik, även på plommon på Stigsbo. |
|
Stefan är i Kanada och far därifrån nästan direkt till Ryssland.
Den 24 september på själva Gerhard-dagen kommer 10 tranor och hämtar upp våra 2 med sina egendomliga läten. En vacker syn: Mot söder, mot söder, när man lyfter sin blick från blåbärsriset.
Rolf och Birr har fest för Treschows med fransk gäst och Rinmans. Stefan har kommit och blir medbjuden samma dag. Han gör stor succé med sin franska: Je suis tout enchanté de faire votre connaissance, madame. Dom tror att han är fransman, han också. Under tiden får pappa leka med nya HP-n, som har programkort.
|
 |
När vi fått Ahlmark till ny fp-ledare, hade Rolf och Birr fest för en del olika vänner, när Lennart Torstensson yttrar som så, att det här var då den bäste ledare fp nånsin haft, och Rolf hastigt måste ingripa för Ann Wibbles, f. Ohlin, skull.
Margaretas 30-årsdag och Barbros 27-årsdag firades på kusten.
Sista september kom Stefan hem lite för tidigt från Moskva: han hade fått ryska snuvan.
 |
|
Var
gång vi kom ut till Salta, hade reparationerna visserligen framskridit,
men också närmade sig mors 60-årsdag med allt större
stormsteg. Hon förhandlade med Grillby värdshus, med Gästis
och med Stadshotellet; det senare gick emellertid i konkurs samma vecka
och fick ej servera sina färska fikon i cognac. Det blev Gästis
som fick stå för fiolerna den här gången också,
med västkustsallad, slottsstek och moccaglass.
Mor hade ej tid att ringa runt, utan sa för pappa hur han skulle ordna biffen.
Helt överraskande blev mor inkallad till Edmund, som höll fint tal och överlämnade vackra blommor. Från Iris dessutom en ljusstake av Iitala-glas. Och från frukostgänget en porslinsstake med fyra armar. Det hela skulle ju inte få nämnas på SCB, där det ju inte precis är så kul att fylla 60.
Maria hade tyvärr ej kunnat komma, a propos Madonna, inte heller barnet. Och Stefan hade från Paris ringt till BBü att det var osäkert huruvida han skulle nå Arlanda i tid. Men hur det var så fick Erik bara vänta i 20 min., och så kom dom båda mitt i natten till det fina nya köket på Salta.
Ingen ville uppvakta förrän på söndagsmorgonen utom Teresa, som sedan länge utlovat en sån fin present, och nu ej kunde vänta längre med överlämnandet av sin vackra tavla "Trädet" med röd fin passpoall. Becka hade en lika fin present, en beige kudde med applikationer.
 |
 |
 |
 |
Teresa målade placeringskorten. Och gästerna fick fylla i versrader för att hitta sin dam. T.ex. hade Inger (K.G. var ausgerechnet i Zürich): "Kom hit nu och spela en visa. Min man är i främmande land." Och Teresa: "Jag såg att häggen blommade." Och så fyllde Becka i
 |
 |
("Hon stod vid makaronerna, hon sydde pε en klut. Och nδr hon lyfte blicken, hade hδggen blommat ut.").
Man visste ju inte om det skulle bli nån bordsvisa på middan, så för säkerhets skull hade mor kopierat några rader på "Ranken" till Bernkastel Riesling Madonna à 22:- hemskt god, som pappa köpt till förrätten.
 |
 |
Erland överlämnade utom Fortuna-asken en chokladkaka, som han skrivit "Iduna" på. När pappa skulle ha hjälp med att sätta upp marschallerna, utbröt plötsligt en intensiv aktivitet bland pojkarna, bordsvisor och tal planerades.
Allt eftersom verserna sjöngs, kom det nya från flygeln, där Vilhelm Klingberg satt och skrev ut vad Erik och Rolf författat. Pappas och Stefans tal finns tyvärr ej nedskrivna annat än i våra hjärtan, liksom morbrors. Men från honom och Karin kom var sin sång. Wille läste upp en lång hexameter och överlämnade sin nyutkomna bok.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
Saltas
gästbok. Ej i Liber.
|
|
 |
 |
|
Inger skänkte detta minne från sommaren
75:s båttur med Karl-Gustaf och Erik Schuberth.
|
|
Hon är en alldeles bedårande liten personlighet. Nu har hon också lärt sig att säga "farmor". Länge, länge sa hon med ett alldeles speciellt lätt beklagande tonfall på frågan: Kan Du säga farmor? Nää. Det var hennes eget lilla koketteri, och samtidigt såg hon skälmsk ut. Var bor Christian? Sveits! |
|
Vi firar Lenes födelsedag, då Mutti åter får ett av sina otäcka krampanfall. Den 4 nov. skjutsar Gerd och Lene henne över till Siggebogården, hennes nya hem, där hon har så svårt att lära sig trivas. Det är rena "preusseriet" att man ska behöva ta febern, när man har lite snuva. Det är nu ett helt år sen Birr slutade röka. Är det alltjämt lika svårt att låta bli? Hon beundras och firas med den sista Moselflaskan från festen. |
 |
CARTER PRESIDENT
Till Christian-dagen far vi till BBü och gratulerar med en elektrisk adventsstake. Erik och Christian möter på Kloten; Maria är i skolan. Han har nu förändrat sig helt sen i juli. Nu springer han som en vessla och förstår allt man säger, både på svenska och tyska tycks det, och kan peka ut både sköldpadda och giraff.
Vi övernattade hos Vyskocils, där vi också blev bjudna på så god middag. Och nästa dag fick vi inspektera Brütten, visserligen i regn, men vi kan föreställa oss hur fint det blir. En mycket trevlig 2-dagars tur. Dom är idealiska, dessa resor. 170 kr styck + 24 kr parkering på nya Arlanda. Erik fick på vägen till Salta för den delen också uppleva den nya efterlängtade motorvägen fram till Grans gård.
Pappa och mamma genomför med energi sitt nya hälsoprogram: Ambulemus ne otiosi simus. [Mε vi promenera fφr att inte vara lata.] Det innebär också en kvällspromenad. Under en dylik hör vi mystiska ljud från Lilla logen, där det nyligen varit inbrott, men den här gången syns inga spår.
 |
 |
Olle Mächs, Gunilla Dahlin, Gunnar Nordbeck, Carl-Hugo Kark
Birr hinner med att hålla föredrag fast hon har sina studier och deltar även i en sammankomst om autism på Garnisonen i Skolöverstyrelsens regi. Birr har även andra strängar på sin lyra. Här instruerar hon Rolf i det ej ofarliga arbetet att mäta och peta på tjurarna, för att se om de är färdiga för slakt. Under tiden slår Becka en kullerbytta över manken på djuret. Becka är även framstående i simning.
 |
 |
|
 |
|
|
 |
|
Post scriptum
Redaktionen önskar Er alla en god jul och ett gott nytt år under vilket vi alla måtte växa till i hälsa och visdom. Och måtte vi alla få slippa ligga sömnlösa, utan friska och glada kunna se framtiden an!
Red.
Gerd Zenkers dagboksanteckningar 1976 (lösenord krävs).
|
Ansvarig utgivare: Stefan Zenker, www.zenker.se |
|||
|
|
|||
| Senast ändrat eller kontrollerat den 31 december 2009. | |||