|
"Men Stalin fortsatte skriva. Han skrev med eggelsen och ansvarskänslan
hos en man, som vet, att varje ord, som lämnar hans penna omedelbart
blir historia."
Alexander Solsjenitsyn
Den första kretsen.
Praefatio
När jag nu går att skildra år 1970, så
har vi levat över ett år utan morfar. Vi har att berätta
om årets stora glädjehändelse men också om den stilla
vardagen, som mormor kunnat bära med tålamod och styrka.
I Farsta brusar det till, när våra tre pojkar
och tre flickor ibland stormar in med sina löjen
Hälsa och krafter önskas Libers trogna läsare!
Red.
December
1969
|
Erik beställer biljett till Schweiz för julen
1969, nästan omedelbart efter sin hemkomst från Frankfurt
och Moseldalen. |
Nästan varje dag, när mamma kom hem från Statistiska,
låg det ett eller flera brev från Blümlisalpstrasse i
Zürich på mattan. En dag var ett brev t.o.m. öppet. Då
fordrades det en stark karaktär, aber Gott sei Dank, den hab' ich.
Men man undrade och funderade, om det var en kort sommarförälskelse
oder?
|
Teresa växte sig allt större och vackrare och drack ur
sin vällingsflaska med god aptit. Birr planerade att börja
arbeta igen och såg sig om efter barnpassning. En annons i D.N.
gav 2 svar: en 18-årig flicka och en medelålders fru Richter.
Birr räknade med att ha större utsikt att få behålla
den äldre. En yngre skulle kanske snabbare söka sig något
nytt. |
Stefan kommer inte hem så ofta från Linköping. Det blir
ungefär var tredje vecka, när hans 47 skjortor behöver
tvättas. När sen strumporna ska sorteras upp efter tvätten,
blir det fart på Erik, som märker, eller tror sig märka,
att hans plagg lätt följer med till Barnhemsgatan 19, Linköping.
Pappa har ju sina märkta med punto blanco, så han går
säker.
Birr håller på att ta körkort, för att kunna
ta sig till Väsby på egen hand.
Birr och Teresa fick en stor plastlastbil tillsammans.
|
|
Tredje söndagen i advent for vi först med Rolf till Broddmans
och köpte julklapp åt mormor från alla barn och barnbarn:
en ny televisionsapparat med program 2, den samhällstillvända
kanalen. Vi ställde upp den i hallen i hemlighet. Rolf tejpade på
versen
och så drogs mormor med i långdans uppför
trappan. Det blev en mycket fin bild på den stora nya rutan, och
den gamla apparaten flyttades in i sängkammaren.
|
Henrik
Ankarcrona, Anita Sylwan, Björn Stolt, Peter Hallberg,
Kjell Sjögren, Eva Ekelund, Jonas Lindholm, Katrin Lauter,
Mattias Wigardt, Hans Sjölund, Barbro Hedvall, Gregory
Dillenbeck, Connie van der Capellen, Per-Olof Grundberg, Eva
Jernström, Roland Dahlman, Gunilla Gordh-Dahlman, Bo
Ekman, Göran Tidström, Margaretha Wigren, Anders
Henricsson, Eva Olsson, Staffan Sylwan, Annika Winqvist, Anders
Rydin, Cathrine Tessmar, Peter Bruce, Christian Lindholm,
Barbro Sandström, Ingemar Herber, Margareta Herber, Mats
Blomberg, Margareta Blomberg, Lars Forsberg, Ulla Forsberg,
Hans Nyberg, Brita Jonsson, Hans Dirtoft, Pierre Guillet de
Monthoux, Cecilia Åkerhielm, Olof Falk, Mari-Anne Nicander,
Jan Rudengren, Mats Håkansson, Anita Lignell, Anders
Ihrmark, Owe Wetterberg, Monica Wetterberg, Rolf Björkström,
Ulla Björkström, Hans Fäldt.
|
|
|
Trots att Erik firat sin diplomfest, det var ett halvår
efter sen han blivit färdig med tentorna, kunde han få
lösa studentbiljett till Schweiz. Till examenspresent fick han
Die verkaufte Braut på L.P. och en Sv.H. banksaktie,
och av mormor också en tjeckisk skiva. —
En kväll efter åvdags träffades Erik och mamma på
Stureplan, där vi köpte avskedsgåva åt baron
Leijonhielm från byrån, ett cigarrskrin. |
|
Sen vandrade vi vidare genom stan. Erik skulle få
ett par handskar till julklapp. Vi passerade därvid Åhléns,
där Erik köpte julklapp åt pappa: den s.k. Winterthur-väskan,
som nämligen först fick härbärgera Eriks julklappar
till Vyskocils: en bok åt far, en åt Maria, en liten blå
duk med julrosor på åt mor och en dalahäst åt Jana.
— Hos Bredenbergs fanns det äntligen ett par
lammskinnsfodrade handskar, och frusna och så dödströtta,
som man bara kan bli under julhandeln, återvände vi hem.
Erik avreste med många många förmaningar.
När Lene ringde och bjöd på julsupé, tackade mamma
ja för sig och Gerd, "men Erik har redan rest". Hon fick
tro, att det var till Salta.
Stefan är febrig och förkyld i Linköping.
Måtte han bli frisk till jul. LKAB-strejken fortsätter och
radion sänder gudstjänsten från Kiruna: "Herre
giv människovärdiga villkor och jämlikhet också i
detta land." — Flygplanskapningarna gör sin
början, och rättegång med ett par araber hålls i
detta ärende just i Winterthur.
Efter jul ska prissättningen på böcker
bli fri. Ska konkurrensen leda till billigare litteratur? Mor har kommit
på, att böcker är så rysligt dyra, så dom
kan man också hyra, och lånar och slår in en hel
del rolig julläsning.
|
På Ui arbetar mor tillsammans med Maj Brit Selin på
Immigrantundersökningen. Det är ett mycket roligt
arbete, och vi hinner bli goda vänner under glatt samspråk.
Snart vet vi allt om varandra och våra familjer. När
Maj-Brit får höra att vi gått över till
Vuxenvälling på morgonen, och att Gerd dessutom ofta
har, som han säger, gröt i huvudet, ställer hon
genast diagnosen: fel på blodtrycket. Gerd beställer
tid hos Bergstrand efter jul. |
|
Liber.
|
|
Mor fick köpa strumpbyxor för
Ef:s räkning.
|
|
Anm. Utskrift
nedan. /SZ
|
|
Salta måndag kväll [sannolikt
den 22 december 1969]. — Kära Du! Vi få väl
önska dig en god fortsättning på julen om den börjat
bra!! För till jul hinner ju ej det här. Hade tänkt
att ett kort skulle möta dig vid framkomsten, men då
hade jag ej nån adress. I dag har jag bakat julkusar i massor,
så det kanske räcker tills du kommer. I går kväll,
när vi gick i säng hade vi -25° här, men nu är
det bara 2 som väl är. Morbror och jag har haft ett par
rara dar tillsammans. Han reser i morgon, men då kommer ju
de andra, så jag behöver ju ej vara ensam på länge
nu. Alla människor är så snälla. Jag har fått
blommor nu igen av Louise [Adlercreutz], Eva o. Axel [Hakelius]
och Signe [Andersson] och Lietje o. Olle [Insulander] o. Iris o.
Carl Henrik [af Klercker]. I dag var morbror o. jag in till stan
med en ragusked (stor) åt Almgren. Han sa att arvskatten skulle
bli 60095 kr. Bef.man har satt upp granar vid trapporna o. elgran
vid magasinet o. den lyser nu för första gången.
Morbror tände den i kväll. Hann du se att Bolt var skurken
i Guldrånet? Vi växlar om så fort vi hinner mellan
ettan o. 2an, men det är inte mycket i tvåan än
åtminstone. Synd att jag missade nyheterna i kväll, Gustaf
Svenson i Geneve var i radionyheterna i middags i Winterthur för
de här flygplanskaparna. Det känns så svårt
nu ju närmare julen kommer för mig, alla andra har ju
sitt att tänka på. Jag ringde i dag till Hallstahammar
för att tacka Ingela för deltagande o. blommor som jag
ej kommit mig för med o. då svarade Jan, att hon låg
på lasarettet i Köping för undersökning. Hon
hade troligen nån leverinflammation. Så hade han bägge
barnen i hög feber i sängen o. var alldeles ensam med
dem. I dag på middagen talade de i radio om Honkongens spridning
o. sa att den var störst i Malmö, men enstaka platser
norrut som t. ex. Kungsängen och Enköping hade också
flera fall. Nyström ville jag skulle vaccinera mig, men morbror
Henning tyckte inte det. På sjukhuset gjorde de det ej annat
än för de sina, utan jag skulle få gå till
Paulsson o. det är ju konstigt att hon annonserat om vaccinering
ett par veckor nu, när det inte finns tillräckligt i hela
Sverige.
|
Det verkar lite skumt tycker
jag. Hoppas du ej blir sjuk därnere. Tänk på
Barbro, som blev smittad av sin Frykis så det sitter
i än! Ja kära du! God jul och gott nytt år
och sköt väl om dig o. hälsa de dina. Skriv
en rad vad du tycker om dem. — Kuß mormor.
Kuss också från mig,
som gärna får vidarebefordras om så kan anses
lämpligt. God Jul for all people of good will. Er morbror.
|
|
Zürich.
|
|
Rolf, Birr och Teresa skänkte stor glädje åt
vår jul. För sista gången gick vi till lagårn för
att önska god jul. Och Tibblin åt julmiddag med oss. På
magasinsgården lyste granen så vackert. Rolf och Birr bor
nu ej längre i Elfriedes rum utan har flyttat in i Banka. Där
står nu Teresas julklapp.
|
Vad kunde detta vara: Jo, en vit duk för filmförevisning.
Den enda, som fick julklapp i tid av Erik var Stefan, som
fick ett pussle, som varade hela julen.
|
|
|
|
Olof
Arborén, Ann Carlowitz.
|
Tidigt, tidigt smyger sig Birr ut ur Banka med Tussan för att ge
henne välling och röka några cigarrcigarretter.
|
|
(Mille = Saab-chefen Mileikowsky.
/SZ)
|
|
|
Den elektriska filten.
|
|
|
|
Det dröjde så länge innan vi fick höra
något från Erik i Schweiz, så vi trodde
nästan, att Maria var spion, och att han gått i
en fälla.
Henning var inte bra i magen och fick sen häftiga smärtor
och fick läggas in på Danderyd.
|
|
|
Januari
1970
Den 5 januari kom Erik hem med en mängd Mitbringsel
och mycket att berätta, bl. a. om "deras Stigsbo". Maria
ska komma hit, säger han, i mars, när hon är färdig
med sina studier.
|
Saltavinter.
|
Ingick
ej i Liber.
|
|
|
En söndag i januari, när också Stefan var
hemma, var hela familjen sysselsatt med översättning
av Exposén över Centralbyrån. Det var mycket
arbete med det, men vi hade så många roliga förslag
till översättningar, som pojkarna kom med. Det hela
inbringade 240:- Inte så dåligt betalt 22-25 öre/ord.
|
|
Nu hade det varit några fall av smittkoppor
i Tyskland, så mamma föreslog dom att låta
vaccinera sig, vilket ock skedde.
Medan vi ändå är i Tyskland, kan
vi se hur August den starkes oskattbara barockstad
ser ut nu.
|
|
|
|
|
|
Operasångare Nilsson, tidigare i Dresden.
|
|
Rolf
Eidem, Stina Eidem.
|
|
Medan vi är på Centralbyrån, kan vi kasta
en blick på Valter Åmans förslag till ny veterinärdistriktsindelning.
Jag är rädd att Utredningens förslag är ett annat.
Redan från början hade undertecknad dessutom
påpekat för sekreteraren att Fjärdhundra inte lämpligen
borde föras till Uppsala utan till Enköping. Vill i detta sammanhang
framföra ett varmt tack till Erik för att han inte bara ställt
sin skrivmaskin till förfogande, utan även i många fall
själv skrivit ut de olika förslagen.
Pappa får erkännande på ett sammanträde
för den utmärkta AR-rapport han skrivit. I själva verket
har han bara sagt, att forskningsarbete kan man ej rationalisera.
Det blev en dyrbar historia, och besvärligt för Stefan
att åka tåg till Linköping.
"Är Du ledsen?" — "Nej,
snälla mamma, det rör sig ju ändå bara om pengar."
|
|
|
Maj Brit Selin skötte den finska och jugoslaviska
delen och jag den tyska och italienska av invandrarundersökningen.
Det hela hade gått så fint, och vi hade i så ringa
utsträckning behövt tolkar, att Vicke Säfström
meddelade, att han, Erland Orrgård och Rune Sandström
ämnade föreslå Edmund att vi skulle få en
extra belöning. Maj Brit: Får vi dela på 500:-,
går det an. Är det mindre, är det ynkligt. Kan det
möjligen bli mera? Så funderade vi och blev glatt överraskade
att få 500:- var, men med förbehåll, att det inte
fick berättas för någon. —
Men Vicke berättade det själv för Ulla Bergendahl,
och det spred sig som en löpeld.
Atlas Copcos lilla italienska parlör var ganska
sliten vid det här laget.
|
|
|
Januari-rea, som också gav mor ett
par svarta lackstövlar.
|
|
Februari
1970
|
ägde rum i Täby kyrka en iskall gnistrande februarisöndag
och förrättades av kyrkoherde Engstrand.
Hon är nu så stor, så hon följer ljusen
med blicken och griper efter dem. Den lilla Rebecka, som skulle
ha kommit från Korea, vill inte dess mor släppa
ifrån sig. Efteråt kaffe med Edklints och Eskils
i Näsbydal. Fin dopklänning, som Marianne sytt.
[Längst t. höger:] Vi
uppvaktade i Granlund samma dag med den lampa vi köpt
in af Sillén ett år för tidigt.
[Vi använde uttrycket "af Sillén"
för "av misstag" i familjen. Beror på
att Rolf eller jag som små blandade ihop tyska "aus
Versehen" med "af Sillén". /SZ]
|
|
|
|
Folke
Malm.
|
|
|
Teresas dop. Till höger
med mor och morföräldrar.
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
|
|
|
Gerd var mycket stolt över sin vackra bordsdam. Jubilaren,
som under året firat silverbröllop bar sin brudklänning.
Det var en stor och charmant fest, varvid mor tappade ett
örhänge, gåva av Ui.
|
Inger
Insulander, Eva Ahlström.
|
|
|
Ja, nu hade pappa åter en del semesterdagar kvar,
som måste tas ut före den 1 mars. Men skulle man nännas
fara ifrån Erik i 14 dar. Vi var så trötta. Maj Brit
Selin hade förmodat, att pappa kanske, som hennes man, hade fel
på blodtrycket eftersom han så ofta fick hemsk huvudvärk
på lördagarna. Till slut fick vi pappa i väg till
Bergstrand, som gav medicin, och genast upphörde huvudvärken,
som pappa haft i flera år. — Det blev
Mallorca vi skulle resa till eftersom Sicilien var utsålt, och
till Mallorca kunde man fara med Spies, som ej är så dyr.
Efterskatten hade ätit upp nästan alla inkomster våren
70 för oss båda. En månad var mors postanvisning
från Centralbyrån lydande på 40 öre, när
preliminär- och efterskatt var dragen. Och en dag i maj, när
mamma kom hem 20 minuter i sex, låg det ett meddelande från
Ui, att flera hundra, som dom ej kunnat dra ifrån min inkomst,
skulle betalas in senast denna dag kl. 18:30. Då var det tur
att man hade en postsparbanksbok och nära till posten. |
Erik var snäll och gick upp kl. 5 och skjutsade
oss till pingstkyrkan. Starten från Arlanda var vid 7-tiden,
och kl. 10 var vi framme långt innan Erik, som farit hem och
somnat om igen, hade vaknat. Vi flög mycket högt, och ett
litet barn sa till sin mamma: Konstigt, att det inte bor några
människor i Tyskland. Så flög vi över Schweiz,
och kaptenen pekade ut de olika topparna. Och mamma sa till pappa:
Kan verkligen det där lilla gelehallonet vara Matterhorn,
som Stefan talar så mycket om. Från is och snö
sänkte sig planet över gröna ängar med blommor
och värme. Vi bodde på Hotel San Carlos, fick god mat och
hörde på svenska Radio Mallorca om kylan i Sverige. |
|
Från den här medeltida borgen hade man en
vacker utsikt, och en ung fransman på bröllopsresa viskade
hörbart till sin hustru: Les montagnes, la mer et ma femme.
Det måste vara väldigt roligt att säga "ma femme"
när man är nygift. Vi sov 10 timmar på natten och
3 på dagen, och resten av tiden gick vi och gick och fick en
härlig kondition. Mamma badade två gånger —
det var väl en 15-16° i vattnet och skrek av fasa. När
jag ändå gick ut och doppade mig, vinkade dom resignerat
och ropade: adios! |
|
|
Ej
i Liber.
|
|
|
Pappa är så förtjust i målningen
i matsalen från norra Mallorca.
|
|
|
|
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
Erik skrev så rara brev och ändå fick han lida så
för sitt öra och sin lördagssjuka. Men Birr var deltagande,
och han var så glad när hon sa Åh och Hu
och Aj med sån inlevelse i telefon.
Mamma lade håret i spansk frisyr och tog manikyr och kände
sig lika stilig som en spanjorska. — Vårt
dagliga samtalsämne var Maria, och vi tyckte att det skulle bli så
roligt att få komma hem och uppleva något så spännande.
Vi hyrde en liten Seat och for omkring på små
utflykter. Vi fick en matsäckspåse från hotellet
och satt och åt i ett bukoliskt landskap. Men en gång
uppe i bergen började snön flyga lite i luften.
Vi tog in på en liten restaurant vid ett stort kloster
och fick där värma oss vid öppen eld högt
uppe i bergen. Men nere i dalen dignade apelsinträden
med jättestora frukter med osedvanligt god smak.
Det luktade så illa i bilen, så vi måste
ha fönstren öppna. Gerd tyckte att det var förargligt
att behöva reparera bilar på semestern också
men kunde dock snart konstatera, att avgasen gick direkt in
i vår bil. Han avhjälpte felet, annars skulle den,
som skriver dessa rader, ej sitta här.
Röda handskar till Birrs födelsedag och blå
maxikappa, köpta i läderstaden Inca.
|
|
|
|
Det var härliga dagar med sol nästan jämt. Vi var
i domen, och vi satt ute och drack campari och såg på
allt folket, och vi gick utmed den långa stranden i Arenal
till de stora stenbrotten längst ut på udden och såg
solen gå ned på andra sidan bukten bakom den vackra
bergssilhuetten. — Vi for upp till den lilla
byn på bergstoppen till den lilla prästen, som hade en
bar i kyrkan, där han sålde wisky. Och vi gick och tittade
på de olika gårdarna, som alla hade skyltar med familjens
namn Son.
Klostret där Chopin bott i Valldemosa ägdes nu av sex
familjer, så där måste man lösa 6 biljetter
och fick för det i ena rummet se originalnoter, skrivna av
Frederic själv, och i nästa rum en fotokopia av samma
noter.
Ja, så var det dags att fara hem. När vi trädde
ut på Arlanda i sol och snö, vem står där
om inte Erik med Mersan. Det hade vi inte ens vågat hoppas
och blev förskräckligt glada. —
Vi berättade för honom, att vi åkt över Schweiz
just, när Maria tog adjö av de sina och steg på
tåget. För Erik var det naturligtvis spännande hur
mötet skulle bli med Maria och oss, och han skämtade och
sa: Ska jag telegrafera med Karlfeldt: 'Vänd om, vänd
om Maria'.
|
|
|
|
3
bilder ej i Liber.
|
|
Mars
1970
Så vart det söndagsmorgon och vi till att göra
i ordning Eriks rum och sätta in en bukett med tulpaner där.
Erik skulle nu bo i Stefans rum. Och så kylde vi en flaska
Königsmosel, som var kvar från 60-årsdagen. Och
så tog Erik och for i väg till Centralen.
Sen sprang vi från fönster till fönster för
att få första syn på Maria. Man ska tänka
sig, i vanliga fall brukar man väl få se en flicka så
att säga lite sucessivt, men här, det förstod vi
ju, var saken redan avgjord. — Tänk,
om dom kört direkt till garaget först. Mor ut på
balkongen: Ja, minsann, där kom dom!
Hon skrattande över hela ansiktet med en brun pälsmössa
knuten under hakan och en röd kappa. Var hon inte lik Rödluvan,
på något sätt? Vi åt middag under glatt samspråk.
Hennes tyska lät så väldigt rar, särskilt det
där "oder" på slutet, och hennes glada skratt.
Gerd hade blivit förkyld av temperaturskillnaderna och gick
tidigt i säng, men snart satt Maria hos honom på sängkanten.
Tänk, så rar och naturlig hon är. Vi ringde till
mormor och hälsade, och när morbror Erik frågade,
hurdan hon var, kom Maria i telefon och pratade och då vart
han så förskräckt!
Maria började genast gå på Kurs i svenska för
utlänningar, och det dröjde inte många veckor,
förrän hon satt och stavade sig igenom Svenska Dagbladet.
Hon funderade på att söka sig plats som sekreterare.
Så stod en dag en annons, där Svenska Institutet sökte
en ny medarbetare. Bland 57 sökande fick Maria platsen, fast
hon ej ännu kunde svenska så perfekt, och dessutom inte
hade arbetstillstånd. Nu satte vi in en intensivbehandling
av Invandrarverket och polisen, men ändå tog det flera
veckor innan tillståndet kom.
|
|
|
Ej
i Liber.
|
|
Rolf och Birr var bjudna till sina vänner Johanssons i Farsta.
Erik blev också bjuden, och när dom fick höra talas
om Maria, så blev också hon kallad. Mamma fick ha lilla
Teresa hos sig. Hon sover så sött i sin insats och kan
ännu tas upp och fraktas mitt i natten. Hon ändrar sig
nu snabbt och är världens sötaste och ljuvaste barn.
— Hos Johanssons träffade Erik Jonasson,
bosatt i Tullinge, som berättade att hans granne skulle flytta
och ville ha 15-16000 för sin insats trea.
Nu blev det ett ringande och svarande på en mängd annonser,
innan det stod klart att Tullinge nog var ett förmånligt
erbjudande. Erik tömde sina bankböcker och slog till.
|
|
|
|
4
bilder ej i Liber.
|
|
Mamma arbetar på vitt skilda arbetsplatser: förutom
i hemmet med hushåll, översättning och veterinärarbete
även på Riddarholmen och där på Statskontoret,
sänd från Ui. Sen en veckas kurs i System S på
Riksrevisionsverket. Det hela var nog så stressigt.
Det börjar nu på att bli nervöst på Ui. De
timanställda ska avskaffas. Många, Greta Björnson,
Lilly Sandberg, Rita Borbon, Britt Laurell, skaffar sig fast anställning
på verket. Mor är ståndaktig. Skulle heller inte
orka med det trycket.
|
|
Direktör Lars Ovegård är en mycket trevlig
chef. "Stackars Fru Zenker" skriver han ibland på
de papper han skickar, när de är för invecklade. |
|
Rolf som medförfattare till "Ekonomisk politik
i förvandling" delar ut särtryck till sina
kära med dedikation. Han har mycket att stå i utom
sitt författarskap. Han försöker sälja
kvarteret Kyrksten, Sigtuna och sköter våra invecklade
deklarationer.
Även om Stefan står långt ner på listan,
hör han till de 10-12 bästa bland 1000 schackspelare.
|
|
[Erik och jag gick på
invigningsmatchen i ishockey-VM. Man minns särskilt Sven
Tumbas entré. Han skulle dramatiskt dyka igenom ett
uppspänt papperslakan och skjuta en puck i mål,
men han snubblade och föll — se Youtube-klipp
—, reste sig och — missade målet!
I själva verket blev effekten mycket bättre än
om det hade gått enligt ritningarna! /SZ]
|
|
Erik
Lundberg, Torkel Backelin, Karl-Erik Wärneryd, Rudolf
Meidner, Assar Lindbeck, Karl-Erik Synnemar, Ingemar Vulcan,
Åke Olsson, Kristian Sköld, Elias Larsson, Bert
Norman, Perzy Lewi, Per-Olof Lindström, Börje Jansson,
Bo Kyhle, Per-Åke Helmertz, Hans-Åke Cederlund,
Jaan Eslon, Lars Holmstrand, A. G. Andersson, Sam Lindevall,
Bengt Hörberg, Britta-Kajsa Hansson-Schuberth, Nils Schuberth,
Hilding Hansson, Ingegerd Hansson.
|
|
|
Rolfs gamla skuldebrev kan man ju ej riva sönder, därtill
är de alltför differentierade:
|
Kurt
Appelqvist, Josef Audin, Sven Backlund, Stellan Bohm, Greta
Burmester, Erik Dahmén, Hans von Delwig, Alf Edeen,
Rolf Eidem, Harry Engström, Göran Ennerfelt, Anders
Fogelklou, Bengt Ingeland, Håkan Isacsson, Lennart Jansson,
Håkan Josephson, Helge Jung, Ole Jödahl, Lennart
Kolm, Jan Leijonhielm, Per Lind, O. G. Lindqvist, Gunnar Ljungdahl,
Lars Ljunggren, Sten Långström, Eric Malmberg,
Ture Omberg, Bo Rammer, Jan Rydström, Ulla Rylander,
Ingvar Selander, Tore Sellberg, Ragnar Sundén, Hans
Swedberg, Erik Swedborg, Bertil Swärd, Stig Synnergren,
Bengt Söör, Anders Thunborg, Herbert Wehner, Ingmar
Wendschlag, Bo Westin, Håkan Öfverholm.
|
|
|
April
1970
Den 3 april när mor kommer hem från sitt arbete, står
Zelleroths, Palms och Forsås under ivrigt samtal och gestikulerande.
Vad har hänt? Någon har gjort åverkan på Zelleroths
dörr, tydligen ett inbrottsförsök. I samma ögonblick
kommer Maria nedrusande för trappan: "Märta, es sieht
so aus da oben."
Förskräckt rusade mor upp. Där låg papper kastat
på golven överallt. Alla byrålådor genomletade.
Vi rusade ur rum i rum. I T.V.-rummet var myntskåpet öppet
och lådorna slängda på golvet. Lönnlådorna
i bokskåpet hade de också hittat och länsat. De måste
ha gjort sig god tid. Påsen med Liber-papper hade de noga gått
igenom. Ett fotografi av Farbror Axel låg slängt framför
badrumsdörren. Endast i sängkammaren hade de inte letat. Där
fanns blomsterlådan orörd med några hundralappar i kontanter.
Tjuvarna hade tydligen varit minst två, och när den ene sett
mammas handväska öppen på sängen, jag hade just bytt
väska på morgonen, så trodde väl den andre att där
var det redan genomletat. Marias 300 Franken tog de, och sparbössorna
i köket, lilla radion och Eriks stora fina nya.
Polisen kom och konstaterade, en teknisk expert kunde ej
komma förrän följande dag, då det bara på Östermalm
gjorts 10 inbrott efter kl. 17 samma dag. Qvarfordt satte redan samma
kväll in ett nytt lås. Ja, det var en förödelse,
och hu en sån obehaglig känsla att veta, att någon snokat
igenom allt.
Nu närmar sig förlovningsdagen den 18 april. Ingela
och Jan har nu kommit till Stockholm från Hallstahammar och köpt
en villa i Djursholm, så de kan också vara med.
När man ska skriva ett sånt viktigt brev, måste
man ju ha en kladd först.
|
Vad betyder 'mysigt', frågade Maria
ivrigt, när sången förklingat.
Det blev en glad och festlig släktmiddag, som
började med Henkel Trocken och små smörgåsar,
och fortsatte med sång och tal, bl. a. av mormor, som talade
latin som om morfar själv hade gjort det.
Maria i grönt var naturligtvis händelsernas
centrum, men ständigt hotad av Teresa i vitt och med rosett,
och som uppförde sig så väl, som om hon var van
att röra sig ute bland folk. Birr hade sitt livs sötaste
klänning och såg ut som en skär bakelse. Mutti,
89, var gladast bland de glada och gratulerade oss till våra
rara svärdöttrar.
|
|
Mamma hade god hjälp i köket av Margareta
Kiipa, en bekantskap från R.R.V. Hon hade gått två
år på restaurantskola i Chur.
Rolf hade samma dag varit på auktion i Bro.
Vi saxar ur hans dagbok: 18. 4. Åkte på auktion till
Bro för att köpa en ogrässpruta. Bonden hade blivit
överkörd på riksvägen. Många spekulanter.
Trodde aldrig jag skulle få den för 2300:-, mitt ungefär
högsta bud. (Ny 3800. Två år. Svårt kontrollera
skicket.)
Utroparen: Får jag 1500? —
Tystnad. — 1500? —
Tystnad. — Anbud? —
Jag: 1000! — Han: Tack ska Du ha!
— Någon: 1100. —
Annan: 1200. — Utroparen: 1300?
— Jag: nick. — N.N.:
1400. — Jag: 1450! —
Utroparen: 1500? — Någon: Ja!
— 1550? — Jag:
nick. — 1600? —
Ja. — 1650? —
Jag: nick. — 1650 första 1650 andra
1650 tre... — 1700! —
Utroparen: 1750? — Jag: Slutnick.
När gästerna skulle hem efter förlovningen,
märkte Rolf och Birr att dom inte hade nån nyckel. Och
dom som också skulle ha Barbro och Margareta med sig hem över
natten. Det kom en låssmed och mötte dem.
|
|
|
|
I mars hade Rolf och befallningsman varit på kreatursauktionen
i Uppsala, där S.G.S. sålde alla våra kor. Priset blev
inte särskilt högt, ty allt fler jordbrukare gör sig nu
av med sina besättningar. Tibblin tillträder sin nya plats på
Brunnsholm hos Karl-Gustaf Insulander, som arrenderar gården av
Louise Adlercreutz.
Rolf och Birr börjar flytta in i flygeln och målar
av hjärtans lust i glada färger. Birr arbetar till sent på
kvällarna och är outtröttlig.
Ifrån Amerika hör man, att anslagen för
rymdforskningen skärs ned. Mängder av ingenjörer blir arbetslösa,
och en del kvalificerat folk syns som glassförsäljare på
gatorna. Stefan funderar på att söka en tjänst i Paris
som kontaktman för Esro och frågar Rey, vad arbetet skulle
innebära. — Du är alldeles för
kvalificerad för det, säger han, kom hellre till Stockholm
och Rymdtekniska gruppen.
|
|
|
Axel Klingberg hade opererats i Enköping.
|
Det strömmade in blommor bl. a. från byrån och från
Edklints.
|
11.500 kostade Audi Super 90, som hade gått 2700 mil, lotusweiss,
och som byttes mot Mercedes 180 som gått många 1000
goda mil och inbringade 1000 kr.
Den inköptes naturligtvis inte på en höft, då
känner inte läsaren ing. Zenker, utan först efter
en del förstudier.
Med viss bitterhet att inte ha så stor fin bil som kollegorna
tröstade sig pappa med, att nu skulle mamma få en päls,
och så hade vi ju inte barnen i bilen längre...
|
Söndagen efter förlovningen var vi trötta men for in till
stan för att ta en promenad på Djurgården. Alla träffade
vi där bekanta. Först Erik: en f. d. ordförande på
Handels. Sen Gerd: Dir. Holdo, Atlas. Sen mamma: Carl Klingberg j:ors
svärföräldrar, och sist Maria, som hade en del bekanta
i ett stort demonstrationståg, som just krossat en ruta på
grekiska ambassaden. Det var 100-tals poliser i farten. Våra politiska
demonstranter brukar nu ofta ha en skylt med i sina tåg: Högre
lön åt poliserna. Alltnog, Maria hade i detta tåg
bekanta med från sin språkkurs för utlänningar.
Det var porlande islossning på Djurgårdens alla promenadvägar,
och Erik och Maria fick bära Stefan i gullstol över de värsta
ställena. Detta till alla passanters stora förtjusning.
|
4
bilder ej i Liber.
|
|
|
|
En söndag i april kom Sven och Britta ut med Eskils familj, och
vi hade en lyckad dag i det vackra vädret. Särskilt trevligt
blev det, när mormor började sjunga upp alla gamla visor hon
kan för Eskil, som ivrigt lyssnade.
Vi firade nu Eriks 26-årsdag och gav honom en fotlampa med
röd skärm.
Maria och Erik hade gått i möbelaffärer en längre
tid. Första gången kom de hem och konstaterade, att de
hade helt olika smak. Men sen jämkade kärleken snabbt
ihop den. Och hos Stalands köpte de sin gröna sammetssoffa.
Sista april var det fest i Täby, och Teresa kom med säng
och allt och låg inne hos oss i sängkammaren. Det var
ett glädjefyllt ansvar, och mamma vågade knappast sova
på hela natten. Det var annat när dom egna var små.
Tänk, Ää, som hon hade hos sig i sängen och
sparkade ned längst ned under täcket en gång på
Salta.
Karin håller nu på att bygga sin villa utanför
Strömstad och har så fina ritningar att visa, nu har
de visserligen fått ändras något för en envis
grannes skull, men huset ska stå färdigt i sommar.
|
|
Maj
1970
|
Rolf kom och hämtade Teresa den 1 maj.
Hon har tvärrandiga grön-vita sparkbyxor.
|
|
Vi började fundera på, hur man
bäst ska färdas till bröllopet.
|
|
|
|
Mor gör skadeanmälan om Sigtuna
och ber Rolf ta mått igen.
|
|
|
Skam till sägandes tog jag
ut ett glas saft för att få en glad och bra bild! /SZ
|
|
Erik hade även med assistans av mor fört ivriga
förhandlingar med Generaltullstyrelsen för att få
införa den Vyskocilska Cortinan, som Maria skulle få
överta. Men där lade reglementet oöverstigliga
hinder i vägen.
På Salta såg man nu när våren kommit,
hur morfars jordgubbsland, som han planterade strax innan
han dog, hade tagit sig och såg lovande ut. Vi hackade
och arbetade, inte minst Birr emellan allt arbete i flygeln.
Hon hade hittat en gammal slaktbänk, som hon med förtjusning
erövrat till trädgårdsmöbel. Och Rolf
sågade till masonitbottnar och köpte skumgummimadrasser
till de engelska järnsängarna. Faster Charlottes
gamla patentsoffa hade kommit till heders, och vackra gardiner
hade Birr köpt. Ofta var det kaffefest i flygeln och
filmvisning. Rolf hade filmat förlovningen, och pappa
hade ljuvliga bilder av Teresa på Teresa-dagen i sin
fällstol med stort ljus bredvid. Birr sjunger ibland
Den blomstertid nu kommer, när hon ska sova, men
Hosianna går bäst, oberoende av årstid.
|
|
|
Svante
Banér, Anne Fahlbeck.
|
|
|
|
|
Kaffe i Bastuhagen på
Salta.
|
5
bilder ej i Liber.
|
|
|
|
Det var mycket att stå i nu till lysningen, men vi var i
alla fall ute på Stigsbo ett par gånger för att
se tulpanerna blomma.
Mormor kom hit för att vara med i kyrkan, men ack, pastor
Henriq [?] hade glömt att läsa
upp den. De hade varit hos honom och tagit ut lysning, och det hade
gått mycket snabbt: "Samma tro eller icke samma tro?
Båda kontrahenterna samma adress!" Annat var det
hos den katolska prästen. Han talade med dem en timme om äktenskapets
betydelse. Maria vid hemkomsten: Jag förstår inte,
jag tycker det är så konstigt att Erik är så
rädd för prästen för att han är jesuit.
Jesuiterna, det är ju våra bästa! -
[Anm. Erik hade nog skämtat om jesuiten i Fältskärns
berättelser: "Abi, abi in æternam ignem, habitaculum tuum,
in regnum mendacii, imperium tuum!" ? /SZ]
Gästerna började strömma in på
uppvaktning. Där var Hallengrens, men inte Haags. Dom hade
inte haft nån sak och skämdes att komma utan. Usch, så
tråkigt. Där var Klerckers, Lietje och Olle, Zelleroths,
Ulla Carlowitz och så släkten förstås. Rolf
Eidem, Leijonhielm med fästmö.
|
|
Då slog det Erik: Ja visst ja, Dagmar
och jag hade ju kommit överens om att jag skulle gifta
mej med en av flickorna Montgomery!
|
|
|
|
Vi var bjudna på middag hos Zelleroths.
Märta-dagen kom nog lite i skymundan
för alla festligheter. Nu blev det pingst, och då
förstår ni fyllde
|
|
Han planerar att under sin semester bestiga Matterhorn, och
för att förhindra detta, köper mamma upp alla
avskräckande böcker, som finns om bergsbestigning
i allmänhet och Matterhorn i synnerhet hos Nordiska Bokhandeln.
Men detta bara sporrar honom. Tyndall och Whymper blir allt
mer levande för honom. |
|
|
|
|
Hon får en hel del till sitt hem, bl. a. ett silverfat,
och passar på medan hon är på Salta, att
använda mormors symaskin till att sy sitt hallonröda
sängöverkast.
Hon har nu inte många dagar på sig i Sverige.
Och den 22 maj reser hon i väg hem.
|
|
|
|
4
bilder ej i Liber.
|
|
Erik skulle efter sen han följt henne
till tåget köpa 2 flaskor rosé till |
|
som vi skulle ha med till Lidingö,
men han kom för sent hem, och vi fick fara enbart med lövkojor. |
Så ena flaskan drack han upp med Lasse. Det var ej första
gången han vandrade i väg från Lysviksgatan med
en plastpåse öl eller vin till Haags, men kanske den
sista.
På Lidingö var det fin vårmiddag med lax och jordgubbar
med Ingela och Jan och en del vänner från ön jämte
Linds.
Till den 24 maj, morfars 80-årsdag, hade vi köpt många
plantor och krukor och planterade på graven. Vi for från
Salta rätt tidigt den dagen, för vi måste till Sigtuna,
där det varit inbrott Kyrksten, och nu skulle Rolf och Erik
spika för fönstren. Där var en svår förödelse,
en bjärt kontrast till alla vackra blommor ute på tomten.
|
|
|
Salta från öster vid
tiden för det som skulle varit Morfars 80-årsdag.
|
Ej
i Liber.
|
Mamma hade haft en del blödningar och ringt till doktorn.
Han kunde ta emot först i juni. Ja tack, då får
jag väl vänta, för jag ska fara på min sons
bröllop i Schweiz. — Nej, det
får Ni absolut inte göra, dylika symtom är alltför
allvarliga, kom genast på måndag den 25 till Allmänna
B.B. — Efter skrapning låg mor i
ett ljuvligt rus hela dagen och fick sen fara hem följande
dag, men kände sig då klen, som en stackare, vad ett
ingrepp kan göra, och blev sjukskriven 14 dar. Den underbart
rara doktorn ringde själv upp nästa dag och sa, att man
ej hittat något farligt i proven.
Barbro firade sin 60-årsdag med sång och dans bland
Neppel- och Fagerbergare och Silvéns och andra vänner.
Vi hade Lademyrs med i bilen och for tillbaka på kvällen.
|
|
Juni
1970
Tisdagen den 1 juni for vi med full utrustning + en mors-dags kaka,
som vi tänkt fara till Mutti med, men Ann Margret hade partaj
när Henning och Lene var i Finland, alltnog denna kaka förtärde
vi i Täby med Rolf, Teresa och lilla Helen, barnvakten.
Sen startade vi f. v. b. Winterthur. Birr var på sitt arbete.
Rolf hade, som vi också förstås, svårt att
skiljas från sin dotter, och var gång på vägen,
när vi kom att nämna Teresa, sa han förtvivlat: Påminn
mej inte om henne!
Vi rastade i Glanshammars-trakten, där U.S.A:s svarte ambassadör
Mr. Holland just blivit föremål för äggkastning.
Kom lagom till Göteborg för att hinna äta innan vi
besteg båten på Stena Line till Kiel.
|
|
Det var så roligt att få vara ute på resa med
Rolf. Hans förstånd och omtänksamhet tog sig den
här gången det uttrycket, att han uppmanade oss att ta
med de papperslakan vi legat på, för att ha i Schweiz.
Erik hade startat, vilket f. ö. också framgår
av hans tel.nr. 7782970, den 29 maj 1970 i Taunusen från Salta
med Henning, Lene och mormor. Orsaken till att han skulle gifta
sig var nämligen, att han ändå skulle söderut,
det var på tjänsteresa till Köln. Nu for de övriga
bröllopsgästerna med honom och stannade en vecka i Olpe
hos Zahns.
|
|
|
Rolf, pappa och mamma i Audin besökte Reinhilt på
hennes präktiga gård i Holstein på nervägen
och blev verkligen hjärtligt mottagna.
|
|
|
Ej
i Liber.
|
Vi övernattade sen i Kassel, Rasthaus, Autobahn, där
det låg en Nachthupferl (= sängmat) på varje kudde.Vi
vandrade runt lite i Kassel och åt god middag i en liten jugoslavisk
restaurant.
Nästa tur gick till Würzburg på delvis ny Autobahn,
och vi klättrade upp till Marienburg. På kvällen
var vi i Stuttgart på stor restaurant med uppträdanden.
Vi strosade hemåt förbi Beate Uhses stora sex-affär
vid 12-tiden, då Rolf sa: "Hej då, nu går
jag lite för mej." Nu är det så, att Rolf
var en liten aning långhårig, lite mer än vad man
är van vid i Tyskland och Schweiz. Han gick in på en
nattclub och beställde, då måste han betala i förskott.
— Senare fick vi höra att Janas boyfriend
Peter endast skulle få vara med på bröllopet, om
han klippte sej. Under såna premisser ville han ej komma alls.
Sen kom vi till Freiburg för att hälsa på Cläre.
Hon hörde ej våra ringningar, fast mamma satte fingret
på knappen en lång stund, hon är ju så döv,
men pappa tog illa upp och nöp sönder mammas strumpbyxor
så maskorna löpte uppåt och nedåt, där
han stod bakom henne i trappan. Vi talade med grannarna och gick
ut igen. Då tittade hon just ut. — Efter
Abendbrot med jordgubbar gick Rolf ut i stan, som firade jubileum
med dans på gatorna. Sist gick han på Airport-filmen.
|
|
Ej
i Liber.
|
|
|
Hela resan stod naturen i sitt flor. När fruktträden
blommade i Sverige, hade vi trott, att de skulle vara förbi
i Tyskland, men nej. Vi stannade i Schwaben och gick lite över
ängarna där.
Nu finns det så bra klänningar av bomullsjersey, inte
bara syntetmaterial, som man kan drip and dry. 120:- (Kulturhistorisk
anmärkning).
|
Ringde nästa morgon, att vi nalkas Winterthur, och överskred
gränsen. Vår spänning ökade alltmer inför
mötet med Marias föräldrar.
Och plötsligt var vi där på Guggenbühlstrasse.
Pappa Jan var den förste, som kom emot oss med öppen famn,
och där var Maria och Marias mamma och Jana. Vi blev så
hjärtligt emottagna och växte snabbt in i familjen.
Vi fördes upp på höjden över stan för
att få en totalvy, åt sedan sån god middag på
det vackra gröna porslinet.
På kvällen for vi sen ut till Laax. Rolf och Maria i
Audin och vi med föräldrarna, som beskrev allt vi såg
på den vackra vägen. Vid framkomsten kom det telefon
från Jana, att Henning hade blivit dålig och stannade
med Lene i Zürich, och att Erik och mormor skulle komma sent
på natten.
|
|
Ej
i Liber.
|
|
Vyskocils hade inte fått klara besked om hur många
som skulle komma av släkten från Sverige. Det hade varit
oklart både med pojkarna och ev. Falunsarna. Men att mormor
skulle komma stod fast. Fru Vyskocil hade då frågat
Maria: Ist es die 80-jährige oder die 90-jährige Großmutter,
die mitkommt?
Man kan förstå, att dom var glatt överraskade,
när mormor var så på alerten, så hon efter
den långa resan sprang upp och ned för Schaffhausen-vägen
ned till fallet och sen orkade göra en avstickare in i Lichtenstein
på vägen till Laax.
|
|
Gerd och jag och Rolf tillbringade en underbar söndag på
berget ovanför Laax. Men att man blir så trött av
lite stigning. I Laax blommade häggen och gullvivor, ju högre
vi gick blev det sen vit- och blåsippor och högst upp
enzian och krokus, nära snön. Jag plockade en underbar
bukett av kända och okända blommor.
Rolf lämnade oss och skulle ändå högre upp
i snön i sin lilla kortärmade vita skjortblus och sommarskor.
Han försvann som en liten prick, som vi ibland kunde urskilja,
ibland inte. Så började åskan mullra. Nu blev vi
oroliga och vågade själva ej gå ned från
honom. Då fick vi se den vita pricken röra sig nedåt.
Bäckarna brusade och det var en lust att leva. Mamma lade en
röd gelebåt, där han borde passera. Han hittade
den också. Sen kom han rusande nedför den branta sluttningen:
Jag kan inte stanna! Jag kan inte stanna!
På kvällen for Rolf ensam till Laax med Audin, då
skulle ungdomarna ha fondu tillsammans.
|
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
|
Skafferiet i Laax var välförsett
med mat och dryck av alla sorter.
|
Ej
i Liber.
|
|
|
Följande morgon ägde den borgerliga vigseln rum
i detta vackra hus i Winterthur. Då var Rolf med,
tillika med Jana, som bröllopsvittnen.
|
|
I Laax gick mamma upp med Stefan och visade honom gårdagens vackra
berg med utsikt över den lilla kyrkan.
När vi kom ned, kom just de unga lyckliga farande, och vi rusade
emot dem och kramade om dem. Sen for vi till kyrkan med de vackra blomsteruppsatserna.
Och då kom Herr Pfarrer Caminada och tog oss med in i prästgården,
där vi satt runt hans bord och gick igenom vigselformuläret.
Mamma tyckte, att dom gott kunde lära sig utantill de vackra orden:
Ja, Dich will ich lieben und ehren bis zu meinem Tode, men det
vågade de inte åta sig.
Hemma väntade fru Vyskocil med bröllopslunchen, som nu
blev rätt försenad. Marias studiekamrat Valerie var också
med. På balkongen slogs champagnen upp och skummade, och mormor
drack utan vidare två glas. Sen fick vi stora fat med Bündner
Fleisch och det speciella vinet till det, och vilka tårtor!
Maria satt lugnt kvar vid bordet till kl. 15. Ingen hårfrisörska
syntes till. Men efter några få minuter var bruden färdigklädd
med slöja, som satt så fint och klänning, som hon
sytt själv. Enastående duktigt och välordnat.
|
|
|
3
bilder ej i Liber.
|
Det var så högtidligt och vackert. Ett av kyrkfönstren
stod öppet, och där såg man ett snöigt
berg. Det vackra brudparet. Det var några församlingsbor
och barn med, som sjöng. De fick sen, som seden är,
strutar med karameller inlindade i papper, av vilka detta är
ett: |
|
|
|
4
bilder ej i Liber.
|
|
|
|
3
bilder ej i Liber.
|
|
|
|
|
|
Nu bar det av upp i kyrktornet först, men alla
nådde inte ända upp. Sen for vi till Schlosshotel i Flims
och parkerade, där ekorrarna bombarderade oss med kottar.
Vi satt ute först och drack en aperitif. Man
fick själv välja. Rolf bestämde sig snabbt: Mir
geben Sie Sherry. — Ja, se jag säger
alltid det, för det är det enda jag kan. —
Janas vackra gula bukett, lika fin som brudens, fast med gula rosor,
hade blivit kvar i bilen. Stefan hämtade den och kom tillbaka
med hotellets portiermössa på huvudet. Var fick han tag
i den?
Så åt vi ovanstående läckra
måltid med glada tal och under angenämt samspråk.
Rolf som Brautführer sa, att det var inte första gången
han förde en brud till altaret.
Vi var alla så förtjusta i Herr Pfarrer,
som nu också han fått en röd nejlika i knapphålet
och till middagen lagt av prästdräkten. Stefan sa åt
honom: Sie sehen aus wie ein Bergführer, Herr Pfarrer.
Och då var han det också, visade det sig.
|
|
Erland hade långt före bröllopet diktat
ett telegram:
Hoch für Erik und Marie
Durch die Luft mit Telegraphie
Sende ich Millionen
Hochzeitsgratulationen.
Han erbjöd Axel och Gertrud att få vara
med på det, men dom ville hitta på eget:
Unsre Gedanken sind bereits
In der wunderschönen Schweiz, osv.
|
Mormor hade haft risgryn med från Sverige men
glömt dem i Laax. Det förargade henne mycket, men så
kom hon på att hotellet måste väl ha lite ris,
och mycket riktigt, men då hade de unga gått, så
Rolf och mamma sprang efter och kastade. Det såg så
märkvärdigt ut, där de vandrade i väg i mörkret
i sina fina kläder. Rolf sa: Titta mamma, nu går dom
ut i livet, och sen ropade han Hör Du Erik, ska inte
mamma följa med?
Ännu märkvärdigare såg Jana ut,
sen hon klätt om till jeans och stod där med sin fina
bukett.
Nu for Rolf och Stefan med Jana till Winterthur. Pojkarna åkte
till Sverige med var sitt tåg, Rolf nämligen på
studentbiljett. Vi hade allt hans bagage, så när tullen
kom, satt han där i skjorta och byxor och hade bara sin tillåtna
sprit att visa upp. Men dom blev misstänksamma och letade noga
under kuddar och dynor i kupén till de danska medpassagerarnas
stora intresse.
Och Stefan, som bara varit 2 dagar i Schweiz och åkt så
långt i tåg.
|
|
Rolf lyckligen hemma hos de sina i Täby.
|
|
|
Winterthur. T. h. Schaffhausen.
|
|
|
Dan efter bröllopet åt vi mycket tårta och
for sen med Vyskocils till Chur och runt över Via Mala.
Tittade in hos den tjeckiska fru Engel, som vi fick mobilfiskarna
av. I Migro-affärerna är maten så billig.
Sen återvände Vyskocils, och vi tre
stannade en vecka, varunder pappa och mormor och mamma delvis
var magdåliga, som vi brukar i utlandet. Men vi var
ut till Flims flera gånger och gick och promenerade.
For också en dag till Passhöhe Luckmanier. Överallt
så vackert, så vackert.
|
|
|
|
Lasse Haags bröllopskväde:.
Hem efter fest på byrån
Gick Erik glad i hågen.
I Zürich sutto Vyskocils
Och visste ej att mågen
Var bortom kröken endast.
Inunder Kungsträdgårns alléträd
Såg han ett flickebarn
Som uppenbarligen var ensamt
Uti den stora stan.
Ett första ögonkast
Så var det redan hänt.
Hon åkte hem till Zürich
Med lågan som han tänt.
Breven flögo tätt mellan alplandet och Sverige
Och resultatet blev det, som den korrespondensen plär ge.
Maria sagt sitt ja
Och nu har dom börjat bygga bo
I Tullinge, en ort som nu är vorden
Kärlekens stamort på jorden.
|
|
Ej
i Liber.
|
Vi körde mormor till Sargans, och hon for sen till Gastein,
medan vi var kvar i Winterthur, där vi gjorde flera utfärder
ända till Vierwaldstättersjön bl.a. och Zuger
See. I Wunsiedel [Einsiedeln]
var det en gudstjänst med överjordiskt vacker sång
i den ståtliga kyrkan.
Från de unga tu på bröllopsresa
i Provence hann det ej komma något kort medan vi var
kvar i Schweiz. — Nu måste vi
bryta upp, för dagarna hemåt var uträknade,
och nu fanns det ingen som kunde byta av Gerd. Vi tackade
för allt underbart vi fått vara med om och styrde
mot Ingolstadt. Där hade vi beställt tid för
3000-mila service.
Genom åska och regn, som började
några mil efter vår soliga middag på teaterterrassen
vid Lech. Nådde samma hotell i Kassel. Och sen direkt
till Kiel, där vi ej kunde köpa mycket, för
det var 17 juni. Alldeles för fin hytt på båten.
Kostade visst 85. Lugn och vacker överresa.
|
|
|
|
|
|
|
d. 18. Tack för senast och kort fr. Winterthur.
Jag kom så bekvämt o. lyckligt fram o. konduktörn
hjälpte mig av med kappsäckarna men var ½ tim.
försenad. Hade ingen aptit på 2 dar, men nu är allt
bra igen. Håller på att höra oss för om Oberammergau,
så vi kan ej säga ngt. om hemresan, men behöver
ju ej passa nån tid gunås. Är orolig för mina
blommor om Mona reser bort. Vet ni ngt. om det? Fick kort fr. Erik
o. Maria i tisdags o. fr. Rolf om regnet. Hoppas det kommer mer.
Här åskade i går så hissen fick ej gå.
Kuß mor.
Vi har det rart tillsammans. Jag gör promenader
på f.m. i bergen. Alla är så deltagande om pappa.
Man ser honom överallt här i sin hatt och blazer. Roligt
att få höra om bröllopet. Hälsn Erik.
Månd. 22 kl. ½ 11. Kära! Tack
för alla skrivelser fr. när o. fjärran. Vi går
alltjämt i väntan på besked fr. Oberammergau. Varit
på resebyrån 4 ggr. o. betalt in i förskott, så
nog ska vi väl få. Det går så bra att resa
dit härifr. över Innsbruck o. biljetterna till Sverige
kan omställas den vägen. Så ha vi best. Liegewagen
till söndag kväll o. är då i Sthlm 22.20 månd,
om allt går väl. Morbr. vill komma hem till Falun så
fort som möjl. för att åka med Karin till kusten.
Jag får väl ta mig hem bäst jag kan. Erik hörde
i går att Sverige var hetast i Europa med 34°. Hur ser
våra stackars åkrar ut. Här frodas allt efter rikliga
åskregn men hett dessemellan. Om ni far ut om lördag,
får ni väl ordna om att Taunusen kommer hem, så
nån kan hämta mig, så vida ej bef.man tagit semester.
Erik har fått flytta till ett hotell bredvid o. äter
frukost där. I går var vi ute o. åkte med v. Snick.
Tomt att aldrig få se en skymt av Palme, vår dagliga
gäst hemma!!
|
Allt väl på Salta. Det har regnat.
Morbror Erik har nu kommit till Gastein, och de avslutar
vistelsen med ett besök på spelen i Oberammergau. Där
får de bo hos själva Pilatus.
Varm härlig midsommar på Salta. Vi hackar
i trädgårn och dricker saft. Teresa utan byxor trivs
bra på gräsmattan vid blommande pioner.
Kort från Tant Ellen med Herman af Silléns
Pansarbåten Göta i storm, som finns på Carl
Hakons kontor. Hans fluctuat nec mergitur, han tänker
då på Hakonbolaget, sa han åt Erik (frukt och
grönt).
|
|
|
|
|
Pressen slår upp giftermålet i Winterthur
med stor stil. En veritabel Maria-feber har gripit landet.
Allt fler bär t. ex. de uppreklamerade Maria-strumpbyxorna.
Den som skriver dessa rader har t.ex ett par på just
nu. (Fast hon borde ligga i sängen. Klockan är 2.30
f.m. den 23 dec.)
Erik ringer så, att de är hemma igen
efter besök i Olpe. Rüdiger har ordnat med deras
tvättmaskinsköp, som annars var så besvärligt.
Han bara tog luren och sa: Also folgendes, Sie machen,
so und so.
|
Ej i Liber.
|
|
Juli
1970
Vi hade varit i Täby alla 4 och mötte sen mormor och morbror
Erik på Centralen. Morbror H. och Lene var också där.
|
|
|
2
bilder ej i Liber.
|
|
|
Vi firade på Stigsbo. Mamma, Erik
och Maria sjöng för pappa ute på gräsmattan. |
|
|
Stor lunch på Brunnsholm, som nu är sålt
till en Rinman, på Louises 54-årsdag.
|
|
|
Gunilla
Siegers, Sten Siegers, Gunvor Holmbeck-Siegers, Jan Leijonhielm,
Charlotte Smith-Leijonhielm, Ivar Leijonhielm.
|
|
|
Erik och Maria.
|
|
|
|
|