|
Brev från Märta till Elof den 16 juli 1934
|
||||||||||||||
Vi ha kommit att stanna här en dag längre för att få deltaga i festligheterna med anledning av Renates 2-årsdag. Men i morgon tisdag bär det av till Kassel tidigt och där stanna vi hela dagen, över natten i Eisenach, ägnar onsdagen åt Wartburg m.m. i Eisenach och stannar där ännu en natt. Torsdagen är reserverad för Weimar och någon gång vid midnattstid intågar vi i Dresden. Så ni ser att det är väl planlagt. Sen får jag väl anslå en timme åt att läsa alla de brev som väntas inlöpa till huvudkvarteret. Ja, vi har ju varit "borta" i närmare tre veckor nu. I går söndag voro vi på irgend ein Gasthaus (Werrahaus) och drucko kaffe i trädgårdsservering vid Werras strand. Det är underbara dagar här mellan bergen om kvällarna. Aftonsolen sjunker bakom bergen... Senare på kvällen kom svärdottern Adelheid från Bremen (mannen sjöofficer) med ännu en dotter, Marlene 9 mån. Så nu ska jag säga att de båda små-barna håller huset i schack. Stackars mormor, skall ha dom bägge i 6 veckor, medan mamman går på fotvandring i Schwarzwald. - I dag har vankats massor med födelsedagspresenter åt Renate och härliga bakverk. Särskilt tyskt tycks det vara de härliga mördegsaktiga tårtorna med frukt, som vi fått tag på tag här i Deutschland. Nu är damerna ute på promenad med "ungarna" och jag vaktar huset. Just nu kom en student med sån där rolig mössa och brokigt band över bröstet. Han bad om sin Empfehlung till Herrn Kapitän och hette något som påminde om Delsa Kolsacksonja och hade en mängd ärr i ansiktet. Ja, det blir inte lätt att framföra! - Har nu badat några gånger i Werra, men det är verkligen ett nummer att komma ner bland alla stenarna och sen när man simmar stöter ens lilla Bäuchelchen lätt på grund. Men skönt är det. Klär av mig inne och går över vägen direkt ned i vattnet. I dag mötte jag en gråhårsman och slöt badkappan tätare om mig för att han skulle slippa bli chockerad. Nej, tvärtom! !Warum brauchen Sie den Bademantel zuzumachen" sa han. Så det så. - Fick i går två ark från Maj-Britt. Soppa på en spik. Ni har bara regn och blåst, sa hon. Det stämmer ju inte riktigt med pappas uppgifter. Hon hade varit på cirkus och bl.a. sett en jonglör, som väckt hennes intresse inte så mycket genom sina konster, som det blåbleka ansiktet och de hetsiga rörelserna. Vidare rörde det sig om den försvinnande 80-talsromantiken etc. Sist utropade hon med Macbeth "i morgon, i morgon". Arma trånsjuka varelse! Intet är som längtans tider! - Persikorna börja rodna ute i trädgården. Har något av mina brev blivit öppnat? Mitt Maj-Britt brev var det! - Och när jag kommer igen har jag säkert att berätta om månget ett färdeminne. Nu sjunker solen över min sista afton på Werrahof. Salve!
Nästa gång hoppas jag hemma sända ett maskinskrivet opus. XXX Märta |
||||||||||||||
|
||||||||||||||