Dresden, d. 15. II. 34

Kära Elvira!

Nu måste jag försöka skriva några fattiga ord till käraste Mimi och uttala hur stor den glädjen var, när jag fick den vackra psalmboken. Det var en underbar gåva, just som Ni skriver: en band emellan oss båda. Jag har lest hela vigselordning och såg brudparet framför altaren i lilla Teda kyrka. Att de med trogna bröst, må vara till sin död varandras hjälp och tröst, förnöjelse och stöd (338). Och tänk, i afton ha vi hörd i radio en andaktsstund från - Falun! och jag kunde följa med psalmen 507 och 520, som svensk röster sjöngo genom "eter".

Jag tack Mimi på det hjärtligaste.

Det var också roligt att höra från Domnarvet och jag är lycklig att Mimi ha varit nöjd med min lilla Helene och övertygit av bådas lycka.