Januari 1924 Februari 1924 Mars 1924 April 1924 Maj 1924 Juni 1924 Juli 1924 Augusti 1924 September 1924 Oktober 1924 November 1924 December 1924 Brev från Birger Wiberg till kusinen Gunhild af Sillén den 5 februari 1924 från Bryssel
Bruxelles le 5 fevrier 1924.
Ma chère cousine,
D'abord tous mes remerciements pour la longue lettre, que j'ai reçu, il y a longtemps maintenant et ensuite je présente mes excuses pour la manque de nouvelles de ma part. C'est impardonnable, mais si tu savais, comme je suis surchargé de travail, j'en suis sûr de ton indulgence. Ajoutez encore, que j'ai été attaqué dernièrement par la grippe, que mon camarade au bureau, M. Schrenk, actuellement est parti pour Espagne, que nous venons de recevoir notre première commande d'accumulation, qui m'occupe spécialement et que j'ai été très inquiet de la part de mon père - on lui a proposé de subir une opération dans l'estomac - tu comprendras alors que j'ai du délaisser un peu mes amis et negliger ma correspondance privée. Heureusement, l'état de mon père ne semble guère inspirer des graves inquiétudes et je saisis maintenant la première occasion de te donner mes nouvelles.
J'ai lu ta lettre avec très grand intérêt et j'ai admiré le bel effort que tu as fait - la lettre était excessivement bien écrite et c'est dommage seulement, qu'à la fin (le témoignage que c'était un effort) tu avais abandonné le français. Mais j'espère de recevoir sous peu une nouvelle lettre, j'en ose espérer, à laquelle je promets de répondre promptement.
Aurai-je peut-être le plaisir de te voir, ainsi que Elof ici à Bruxelles. Rien ne s'oppose à la réalisation de ce projet. Je sais évidemment, que l'inéquilibre qui régne actuellement en Allemagne, n'invite pas à traverser ce pays, mais il y a d'autres communications, savoir celle par bateau Gothenbourg - Anvers ou bien celle par avion Copenhague - Amsterdam - Bruxelles. Et d'ici à Paris seulement 3 h 3/4 avec le "train bloc". Ne serait-il pas intéressant de voir les boulevards, Place de la Concorde, Louvre (Magasin du L.), Tour Eiffel, Notre Dame, L'Opéra etc et les régions dévastées? Décidement ça vaut la peine. Soumettez ma proposition à l'approbation de Elof et soyez les bienvenues.
Pour finir, je te prie maintenant de présenter mes respects à Moster et mes meilleures amitiés à Elof et Henning.
Cordialement
Ton cousin Birger.Brev från Charlotte Erlandsson till Elvira Tibblin f. Erlandsson den 24 mars 1924
Stockholm d. 24/3 24
Kära Elvira!
Vi ha ju nyligen talats vid på T.f. men det var ju ändå så knapphendigt och det som mest ligger oss om hjertat d. v. s. pappen kunde man endå ej yttra ett ord om. Nu är det lika fruktansvärdt som förut. Eller för två år sedan. Men det är ju i ett fall lugnare han är två år äldre en han då var alltså två år mindre lidande. Dessutom är han ju härdad. Måtte Gud hjelpa honom och oss alla. Om Gud ville kalla hem honom redan i dag.
Hvad man är otacksam bara det bär emot så klagar man. Han och vi har ju ett långt lif bakom oss utan sjukdomar och olyckor vad det är oendligt mycket att vara tacksam för. Och hans goda ekonomi. Han har i det fallet lugnt för både sig och de sina. Om de nu hade en bra husföreståndarinna som ville och fick stanna för att hjelpa dem. Hur lenge kan mormor ståut med att vaka om netterna, om det fortfar med hans sjuka fot. Hon förefaller inte att ega så stort förråd af krafter eller kommer dag kommer råd som det heter. Nej nu tröttar jag alldeles ut dig med mina klagovisor du har nog ändå det är jag övertygad om. Tycker inte du som jag att han borde skaffa en båge över sänggavelen så som de hade på sjukhuset det kanske vore någon lindring för hans onda fot. Seg honom det. O, om jag bodde i närheten af dessa så att jag kunde titta till dem och hjelpa dem om så behövdes.
Här är ett starkt yrväder borde väl vara det sista för i vinter. Har just nu hört att Lisa med sin man kommer hem omkring påsk för att stanna hemma i sex månader. Mannen har nämligen blivit kommenderad hit till Stockholm för denna tid. De vilja bo hos Gerda. Det blir ju en stor gledje för Lisa att få komma hit ner så snart men Gerda finner det tröttande.
Nu farväl kära du. Fåse om det är oss förunnat att råkas i fullt "solsken" någon gång mera.
Helsningar faster Charlott
Anm. Elviras far C. A. Erlandsson avled av kallbrand den 26 oktober 1924. Dessförinnan hade foten fått amputeras. - Den "mormor" som omtalas kan vara hans hushållerska Axelina. Jag vet inte om han gifte om sig med henne. Elviras mor avled redan 1894. /SZ
Vykort från Helene Tiblin till Gunhild af Sillén den 17 april 1924
Freiburg den 17 april 1924.
Kära Tant Gunhild!
Till påsk sänder jag Er många hjärtliga hälsningar och önskar Er en glad fäst. Ni, (onsk) undra väl var jag är! Min mor och jag ha rest 14 dagar till Freiburg i Schwarzwald. Vi ha så vackert väder här och kunna göra härliga utflyckter. I nästa veckan skulla vi fara till Bodensee. Vi ha våren nu så skönt, attt blir grön och blomma. Jag hoppas att Ni har också skönt väder. När jag kommer till Leipzig igen vill jag skriva ett brev.
Eder Helene.
Brev från Henning Tiblin till Gunhild af Sillén den 22 augusti 1924. "Nicht ehe 25 aug. öffnen!" står det på kuvertet.
Hoting den 22 aug. 1924
Kära soror!
Förvisso är det i en sorglig tid du i år får fira din Lovisa-dag. Men man gör nog klokt i att försöka ta livet någorlunda från den ljusa sidan även om svarta "åskbestar" både i andlig och lekamlig mening kringvärva oss. Förlåt men nu kom en pat. - Det var bara en tandutdragning. Jag är ledsen, att jag inte personligen kan uppvakta med ett par fullmogna päron såsom seden är, men du kan ju gå ner i lustgården och hämta upp ett par jacobsfår och lägga på bordet. Här börjar det bli rätt ruskigt och kallt nu så det är med rätt stor glädje jag den 31 aug styr kosan mot sydligare luftsträck. Det är i sanning ohyggligt med morfar, som inte kan få dö från sina gräsliga plågor. - Men jag kan då inte tro att det skall dröja länge nu. Mamma är väl vid det här laget tämligen slut förstår jag. Har inte hört något från henne på länge. Jag har skrivit och antagit inbjudan till Anna Fröberg, så nog skulle det bli ett fasligt besvär för dem om jag inte skulle komma. Ja, det är sannolikt ett par skickelserika veckor som nalkas. Bara inte mamma blir alldeles förstörd av nervspänning och utmattning.
Jag förmodar att du trots alla vidriga omständigheter på övligt sätt i ingeborgares och gumlösabors talrika krets celebrerar den viktiga milstolpens uppnående. Det är rätt egendomligt med våra födelsedagar. Då äro vi ju vanligtvis skilda åt av en eller annan anledning.
Jag skall den 1 sept. förmodligen gå på epidemisjukhuset i Sthlm. Jag hoppas då få tid att kvista ut till säteriet ibland.
(Angående födelsedagspresent så gäller denna gång i sällsynt hög grad satsen "alltid träffas vi".) Vid närmare eftertanke finner jag ordspråket denna gång litet förlegat. Tar mig därför friheten att avsända en liten skärv som du kan använda till ditt eget höga nöje eller till en equipering par exempel. Din Broder.
Vinjetten ovan, som tyvärr inte stämmer med den tragiska situationen vill bara ge en liten antydan hur jag tänkte att vi skulle ordna det vid din förmodligen nära förestående "Stockholmsraid". Ja jag vet inte hur många gånger jag blivit avbruten med inklämda bråck, lungtuberkulos etc under skrivandet av detta brev. Skönt att få resa bort ifrån allt eländet man får rota i häruppe. Nog förstår jag, att dr. L. behövde 2 mån. semester. Han är i Luxembourg på Idokonferens. Och nu - sa Holm slutar jag med en erinran, att efter regn kommer solsken. Håller det streck så blir det tydligen ett hejdundrande solsken på den gamla gården.
Var hälsad du och ditt hus från Pix Pons Ibi. [Anm. Ordlek: Pix = Tjära, Pons = bro, Ibi = där. /SZ]
Brev från Wendela af Sillén f. Terserus till Anna och Helge den 29 september 1924
Anm. Enligt min morbror Erik var Helge Eriksson syssling till Elof af Sillén. Helges mormor var Emma Aurora Terserus (1824-1898), gift med musikdirektör Wilhelm Louis Löwe (1815 - 1882). Helges mor måtte ha gift sig Eriksson. Helges och Annas barn antog namnet Löwerot efter morfadern, av vilka dottern läste i Uppsala, delvis samtidigt som min morbror. Helge bodde i Nyköping och var troligen lärare. Astrid var syster till Helge och ska ha blivit lektor i Södertälje. /SZ
Strengnäs d. 29 Sept. 24.
Kära Anna och Helge!
Tack så vänligt för edra bref, som voro så välkomna till min födelsedag [7 sep], det var så svåra dagar för mig, både den 5te och 7de. Den 5 hade Julius fyllt 70 år, om han lefvat, jag sörger så mycket, jag tycker nästan det blir värre och ej bättre, nu när de långa mörka aftnarne börjat.
Jag och Märta be', nu, att få gratulera Helge till både födelse och namsdag och vi önska dig allt möjligt godt, helsan framför allt annat. Tack för de trevliga vyerna af barnen, de måtte vara bra rara, flickan är ju märkvärdig för sin ålder.
På aftonen före min födelsedag så kommo Elof med Gunhild och alla tre barnen i egen Bil, de hade rest 10 Mil, öfver Vesterås, Qvicksund, Strömsholm och Eskillstuna och kommo ej förrän kl. ½ 9 i mörkret, jag var så orolig, men det hade gått bra. De reste kl. ½ 5 på min födelsedag och voro hemma 9 igen. Det är nästan långt, med så små barn. De voro nu friska. Märta har börjat skolan, hon är i andra förberedande, och har två långa gärden att gå. Ännu är det roligt, så länge det varar.
I lördagseft kommo båda gossarna hem, för att skrifva under bouppteckningen. Elof reste i går och Axel i dag. De bådo om sin hjerteliga helsning.
Julius syster Hildegard Swenson, prestenka, har fått magkräfta så svårt, har legat nu i 10 veckor, är opererad men fins ej någon bot, är tappad 5 gånger. Den 10 juli visste hon ej af att hon hade denna svåra sjukdomen. Hon har nog nu ej så långt qvar att lida. Ja, om man rätt kunde tacka Gud för helsan. Så roligt, att ni fått vara så pass bra i sommar. Gunhilds Morfar har se'n i höstas lidet af de oerhördaste plågor, ålderdomsbrand i sitt enda ben, och får ej dö, han är 80 år.
Helsa Astrid ifrån oss. Det var mycket hon sett i sommar. Tack, för ni kunde villja se oss, men nu skola vi nog hålla oss hemma. Jag är skral, af sorg, sofver ej längre än till ½ 3 och 3 utan sömnmedel. Den som skref öfver Julius är en Lektor Gadde, de äro och badar utanför Laholm varje sommar. Äfven skref Lektor Teke.
Vore ju roligt, om ni finge någon plats upp åt Stockholm till. Så man kunde få träffas. Elof stackare får köpa Råg i vinter. Att vara Landtbrukare är ej roligt.
Nu farväl och tänk på mig i min bedröfvelse. Märta helsar igenom eder sorgsna Tant Wendela.
Brev från Henning Tiblin till Elvira Tiblin den 19 oktober 1924
Sthlm d. 19. X. 24 Söndag.
Jag tackar hjärtligt för ert Canossa-brev. Hela samtalet förlöpte ju så hastigt med en bubblande avringning som piquante avslutning så jag hann aldrig med att bli nämnvärt förargad, endast något förbluffad och förskräckt över mammas hemska och upprörda ton. Jag förstår situationen fullständigt. Men nu hoppas jag det hela är ordnat ordentligt.
Vad som oroar mig nu är cigarrlådans med snusnäsdukars öde. Nog var det oroligt att ha den hos mormor [Axelina?]. Men när morsan har tagit hand om den så är det väl blott en tidsfråga när hon deponerat skatten till sina övriga ägodelar, jag syftar närmast på lorgnetten och sidenväskan. I bästa fall deponerar hon den väl i garaget, och så är det ju bara Lundquist som får sig en hacka då o. då.
Men för att nu återgå till allvaret, hoppas att mamma verkligen inser nödvändigheten av att med lite mer intresse och ordning förvalta sina pund. Sidebordslådan får ju inte tjänstgöra som kassavalv för de enorma förmögenheter som i framtiden kommer att regna ned över Fru E. Tiblin till Salta.
Gör som jag, morsan. Sätt in allt på banken och behåll endast vad som behövs för det dagliga livets behov. Jag har funnit att pengarna blivit betydligt tryggare sen jag satt in dem på banken, än när jag hade 1000 kr i byrålådan. Det här blir mest ekonomi. Jag är så ledsen att jag inte kan personligen vara med och stödja och styrka mamma i denna svåra tid, men jag hoppas hon står på sig. Det här kan ju inte pågå så länge. Och sedan ska vi väl hoppas på en lugnare tid och ta igen oss för alla strapatser. Men tappa nu inte sugen även om käringen i stan skäller. Blir det för svårt får väl Elof fara in igen o. visa att han är karl. Jag jobbar från morron till kväll, så jag är trött för jämnan nu.
Jag är glad att det redan är d. 19 okt. Härlig och solig söndag idag. Hörde vaktparaden på middan. I eftermiddag ska jag väl gå ner och "snurra pink" på Serafen.
Min eloge åt Elofs behjärtade handling!
Många hälsn.
Eder H-g.Brev från Wendela af Sillén f. Terserus till Märta af Sillén den 25 oktober 1924
Strengnäs d. 25 Oct. 1924.
Kära lilla Märta!
Länge, mycket länge, har jag tänkt skrifva och tacka min lilla Märta, för det så innerligen välkomna brefvet. Tack, tack snälla Märta, det var så bra skrifvet med bläck, Märta är ju ricktigt ducktig. Och så vill Farmor gratulera Märta på sin födelsedag, som är i morgon. Märta är ju nu stora flickan. Farmor önskar lilla stora Märta allt möjligt godt, helsan framför alltannat. Och att Märta får ha' sina kära föräldrar och Mormor friska. Nu är ingen Farfar som sänder något. Och gamla sorgsna Farmor har ont om slantarna. Farmor och Faster be'r Märta hålla till godo med detta lilla. Tala om för Pappa, att Farmor fick köpa ved i går. Björk 55 Kron och barr 34 kr. Nu skall väl Märta vara så lydig och snäll, när du bli'r på 9de året. Kanske ni snart får Jullof? Huru mår Hönsena och bantar? [?] Här lär' äggen kosta 3,25 tjoget.
Huru må gässen? Har hunden ätit upp någon? Farbror Axel har sändt mig Fotografi af e'r alla tre. Ni voro ricktigt bra. Nu kanske ej Märta har tid att läsa detta bref längre. Helsa nu så mycket Mimmi, Mamma och Pappa och bröderna samt de som komma och gratulera.
Adjö! nu och allt godt önskar
Märtas gamla skröpliga
Farmor
Bed Mimmi helsa dem i Enköping och tacka Mimmi för hennes bref beder
Densamma
Kondoleansbrev från Wendela af Sillén f. Terserus till Elvira Tibblin f. Erlandsson
Strengnäs d. 29 Oct. 1924.
Kära, kära Elvira!
Tack, för sista brefvet, af det syntes huru illa dålig din käre Far var, äfven i måndags hörde vi det, nu ringde Elof, att det blef slut i måndags, vi ha båda dagarna väntat och undrat, om han ännu låg i sina plågor. Ja! Gud vare hans själ nådig för Jesu skull. Han behöfde verkligen komma till ro. Jag borde ju beklaga dig, men vi skola nog hellre tacka Gud, som nu taget honom ifrån denna jemrens dal. Måtte Gud hjelpa hjelpa oss när vår tid är ute. Det är så mycket dödsfall i slägten. Tänk så eget att Hildegard så snart fick följa Julius, presis 4 månader efter.
Jag sörjer henne så djupt vi ha' varit bekanta i 60 år. Det är synd om Ellen som nu blir så ensam. Vi få nu bara grubbla huru våra efterkommande skola få det när vi gå bort. Jag har hela hösten varit klen, både i magen och i slemkatarr, af en reumatism i nacken och halssenorna. Det gör att humöret är så dåligt.
Och nu när vi gör i ordning till vintren kännes det så svårt tomt efter min käre Julius. Axel träffade i Stock en f.d husbonde, och han tycks ha' dött i sitt hem dagen efter 38 ½ år, han hette Söderhjelm. Nu adjö! Måtte ni stå ut i allt. Helsa Gunhild mitt deltagande, han har nog varit mycket snäll emot henne, äfvenså Henning.
Märta och jag förena oss i ett djupt deltagande till eder alla.
Din djupt deltagande vän
Wendela
Idag innan jag hann afsända brefvet, så kom sorgebrefvet, för vilket jag tacka så mycket. Men ehuru gärna jag velat komme, så vågar jag ej för min rätt dåliga helsa.
Tordes vi besvära dig att på kransen fästa dessa kort. Det blir en tung dag för eder. Gud hjelpe eder.
Helsa den gamle döde ifrån eder deltagande vän
Wendela
Brev från Helene Zenker till Gunhild af Sillén
Leipzig, den 30 dez. 1924.
Kära Tant Gunhild!
Till nytt året sänder jag Er många hjärtliga hälsningar och önskar Er allt god för framtiden.
Jag tackar Er mycket för kortet till julen. Jag var mycket glad däröver. - Vi ha haft en rolig jul. Min syster och hennes fästman äro hos oss nu också. Det är härligt och vi ha mycket skämt. I detta året är det nog mycket bättre än i fjol, Ni kan tänka Er. Vi ha en stor och vacker julgran med många goda saker på den. Vi fått många gåvor också. Jag fick verk av Schiller och en bok över kulturen av grekerna. Nu måste jag studera alltid. - Min lilla syster var mycket glad att hon fick en kanariefågel. Han sjunger hela tiden och för det mesta när vi spela piano eller fiol. Och det är så ofta nu nästan varje dag. Ni kan tänka Er att det är härligt! Min mor spelar alltid Schubert eller Beethoven. Jag spelar nu igen fiol. Men jag är bara nybörjare, men jag hoppas att kanske i tre år jag spelar också så mycket och god. Här i Leipzig kunna vi höra många konserter, då kan man lära så mycket. - I går var hela familj i teater och såg en julsaga "Schneewittchen". Jag tror Ni känna det som "Snövit".
Vi ha nu 14 dagar icke skola. Det är också vackert. Men det är så dåligt att vi ha ingen snö. Det är också aldrig så kallt att det kunde frysa en gång! Och vi vilja så gärna åka skridsko. Min svåger är nu nästan en månad hos oss han ville mig lära men nu går det inte, det är så tråkigt. Jag hörde att i Sverige är också inte alls en riktig vinter. -
Med stor sorg har jag läst att morfar har dött. Jag älskade honom så mycket och tänker så gärna till denna tiden när vi alla voro i hans trädgård under äppleträdet. Det var en härlig tid.
Jag hoppas att Mimi är nu frisk igen och kunde fira julen med Er glad. Hur må barnen? Ha de fått min bilderbok? Jag hoppas att de ha glädje med boken. Jag älskar den ännu så mycket.
Men nu igen Ett Gott Nytt År!
Eder Helene.
|
Ansvarig utgivare: Stefan Zenker, www.zenker.se |
|||
| Till Liber hemsida | |||
| Senast ändrat eller kontrollerat den 26 augusti 2011. | |||