Januari 1919	Februari 1919	Mars 1919	April 1919	Maj 1919	Juni 1919
Juli 1919	Augusti 1919	September 1919	Oktober 1919	November 1919	December 1919

Februari 1919

Brev från Carl Swenson till Elof af Sillén den 3 februari 1919

V^ås d. 3. 2. 1919

Käre Elov!

Tack så hjärtligt för brev och underrättelsen om den sist ankomne Saltapatron. [Morbror Erik f. 26/1 1919.]

Jag vistas f. n. i Västerås och undergår behandling med s. k. "Ultra violetta strålar" och "Diatherm" för åderförkalkning och dåligt hjärta.

Min reumatism har blivit betydligt reducerad redan, och det är ju möjligt, att hela fysiken röner ett gott inflytande av kuren, men nog ser det mörkt ut för mina ögon, att hjärtat kan bli mindre upproriskt. Emellertid skall jag väl försöka att hålla på så länge som möjligt, fastän, det är svårt vara borta från församlingen, då ingen prästvigd vikarie kan erhållas.

Från Irsta hade jag telefonmeddelande i dag. De vänta, att Dokt. Holm skall komma till Gustaf i e.m. Han har nämligen varit sängliggande redan före jul, och Hildegard önskar få veta Doktorns tanke om honom.

För oss har det alltid varit en glädje att få mottaga Elof och Gunhild vid Edra korta visiter i Irsta. Kan Elof slå sig lös och köra [?] om Gustaf, medan det präktiga slädföret varar, tror jag, att det skulle roa honom.

Jag reser hem d. 15^de febr. och stannar då i Irsta ett par dagar för att hålla sammanträden och uppbära min lön.

Här har nu blivit så ljust i Irstahemmen, sedan de flesta gårdar fått elektriskt ljus. - Jag har huggit stolpar på prästgårdsskogen efter jägmästarens utsyning, men jag vill ej åtaga mig några ytterligare kostnader i år och troligen kommer det att dröja länge, innan vår prästgård blir elektrifierad. Vi reda oss bra med fotogenlamporna. - Gustaf väntar nu på att få mottaga hela prästgården på arrende och slipper då hade [?] så trångt på alla områden.

Hildegard och Ellen äro utmärkta hjälpredor för hans räkning. - Hälsa så hjärtligt till småttingen, Mor och Mormor från

tillgivne farbror Carl

April 1919

Brev från Julius af Sillén till Elof af Sillén den 5 april 1919

Strengnäs 5/IV 19

Kära Elof!

Jag skrifver med blyerz, ty jag kan ej sitta och skrifva. Jag är mycket dålig, och det ser ut som jag icke skulle ha långt kvar af lifvet. Detta föranleder mig att be dig bereda dig på att betala de 5000 kr. du har till låns af mig. Jag och Mamma ha s. k. inbördes testamente. Själf har jag visserligen icke ämnat begagna mig däraf, i det fall att jag skulle öfverlefva henne. Men om hon öfverlefver mig - hvilket nu synes sannolikt, mänskligt att döma - så behöfver hon hvarje öre så länge hon lefver. Och om vi båda skulle lefva, när min pensionsålder inträder, så behöfvas pengarna äfven då. Ty Mamma vill icke på något villkor lyssna till mitt förslag att sälja gården och bo billigare.

Resultatet är, att jag ber dig vara beredd på att - om så behöfvs - betala mig om sex månader. Som det nu ser ut, kommer nog bouppteckningen långt förut. Men därom veta vi ju intet.

Helsa alla och Gud välsigne dig och de dina.

Far

Juni 1919

Brevkort från Lina X. till Gunhild af Sillén den 7 juni 1919

Eklunda d. 7. 6. 1919.

Kära lilla Gullan.

Tusen tack för senast och vill du vara snäll och framföra mina tacksägelser till din man. Du kanske har undrat över min tystlåtenhet, men som vi denna veckan har haft sömmerska, har det varit ganska mycket att stå i med.

Jag hörde att Karl Henrik Arvedsson försökt få bli lantbrukselev hemma, men om du Gullan ville rekommendera Hugo Hållén, Österby, vore det bra, för de vilja ha en jämnårig pojke till Göran, och han (Hugo) är en styv lantbrukare.

Har frågat Ivar om hästen, men han tycker den är alldeles för ung.

Mina hjärtligaste hälsn. till Eder alla från tillgivna Lina.

 

September 1919

Brev från Carl Swenson till Elof den 4 september 1919

Käre Elof!

Mina vederbörande ha' sträckt upp mig för att jag trodde mig bereda glädje med att anordna samling vid Salta. Elin ringde i dag och sade, att hon och Johannes så rysligt gärna ville vara med, men den föreslagna söndagen var omöjlig. Yngve är osäker på sin automobil, och jag är förankrad på Ersta Hospits, krank och jämmerlig. [Han dog samma år.] Frågan måste alltså bordläggas. Låt faster Hildegard ordna vår resa, så blir det reson, ty hon är van att styra.

Nu blir det din och Gunhilds sak att taga ut hundra kronorna åt Lillan.

Förlåt att vi äro så krångliga! Det "ätes" varje dag på Johannes och Elin för att få dem riktigt utätna i Västerås. När de komma i ordning i Stockholm veta de inte. Men de försäkra, att de är mycket intresserade av Saltaresan, fastän det ej kan låta göra sig nu.

En påföljande söndag blir det väl förhinder för andra, ty vi äro ett krångligt släkte. Vi äro alltid glada att få se Er här, men själva äro vi för stationära — förlåt oss.

Hjärtliga hälsningar från oss.

Eder tillgivne
gamle farbror Carl

Irsta d. 4. 9. 1919.