Lägret vid Syllinge 1676

Dagen efter slaget vid Halmstad hade svenska hären intagit qvarter norr om Nissan, men vid underrättelsen om danska härens marsch från Kristianstad vesterut hade Karl låtit trupperna bryta upp och tåga till Falkenberg. Icke heller här ansåg han ställningen säker. När han fick veta, att danskarne gått öfver Nissan, fick derför hären fortsätta återtåget ända till Syllinge, en by norr om Viskan, der han den 7 september intog ett befäst läger. Här fick han veta, att Gyldenlöve, i stället för att, såsom han trott, hafva gått tillbaka mot gränsen, fortfarande stod qvar vid Göteborg. Om danska hufvudarmén fortsatte sitt framryckande söderifrån, kunde han således lätt nog komma mellan tvenne eldar. Mer än någonsin var han derför i behof af de väntade förstärkningarna från öfre landet. Bud efter bud sändes för att påskynda dem, ty på deras snara inträffande berodde utgången af hela fälttåget.

Det hade icke varit fåfängt, som Karl den elfte vädjat till svenska folkets offervillighet. Visserligen var nöden en ständig gäst inom de flesta hem i landet. Åkerbruket låg nere. De bördigaste fält voro osådda och handeln hämmad af fiendens kapare. Men berättelserna om den unge konungens tapperhet och det enkla försakelsens lif han förde hade spridt sig till aflägse bygder och kommit folket att vakna upp. Derför blef kriget efter träffningen vid Fyllebro allt mera ett folkkrig, i hvilket alla samhällsklasser kommo att deltaga. Det skulle också snart visa sig, till all lycka för gamla Sverige, att det den gången, då faran kom, endast hade varit ytan af tingen som varit murken. Kärnan var ännu frisk och stark. Öfverallt i landet höllos landskapsmöten, på hvilka stränga utskrifningar beviljades. I Norrland utgick sålunda ända till hvar tredje man af allmogen. I skärgården höllo bönderna vakt och byggde skansar. I Södermanland funnos sådana skansar vid Dalarö, Näs, Hasselö, Oxelö och Långö; i Östergötland vid Lönö, Äppelö, Lindö, Barnö och Stjernö. På alla vägar tågade krigsfolk genom landet. Men det var lång väg att tåga från Norrland till Skåne.

Medan konungen, under alltjämt växande oro, väntade på ankomsten af dessa förstärkningar, red han omkring hvarje dag i de vidsträckta qvarteren och besökte alla vakter. Generalerna tyckte, att det var ett riktigt underverk, att den spenslige ynglingen kunde utstå så mycken vedermöda utan att rent af förgås af trötthet. Några af dem mindes den store Gustaf Adolf, hur ihärdig han varit, oaktadt sin tunga och oviga kropp. Nu höllo de nästan Karl den elftes outtröttlighet för ett ännu större under.

Ändtligen fick man veta, att förstärkningarna närmade sig. Omkring medlet af oktober kunde de väntas till gamla gränsen. Det gälde derför att i tid bereda sig på deras ankomst och ändamålsenliga användning. Att förlägga dem i vinterqvarter ingick ej i konungens tankegång, ty han ville icke hvila, förr än den afgörande striden var utkämpad. Efter mogen öfverläggning uppgjordes i högqvarteret i Syllinge en vilkorlig fälttågsplan, beroende på, om Kristian den femte skulle belägra Halmstad, endast lägga sig der i vinterqvarter, framrycka mot svenska hären vid Syllinge och drifva denna tillbaka derifrån mot Göteborg eller slutligen om han skulle gå tillbaka inom skånska gränsen. För hvart och ett af dessa fyra fall bestämdes olika mötesplatser för de väntade förstärkningarna. För att närmare kunna leda deras marsch fingo Johan Gyllenstjerna och Erik Dahlberg befallning att resa inåt landet dem till mötes. De skulle vara en kunglig kommission, med full makt att befalla öfver riksråd, landshöfdingar och militära befälhafvare, samt såsom sådan, i största hemlighet, sörja för att trupperna hade fullt upp med furage och proviant, icke blott under nermarschen utan äfven sedermera, då de hunnit samlas. Uppdraget var allt annat än lätt, allra helst i ett folkfattigt, utsuget land, med dåliga samfärdsmedel.

Nästa avsnitt ¦ Innehåll

  Senast ändrat eller kontrollerat den 13 februari 2005.

Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt