Haquinus — Gudmundus Speghil — Christopherus Germundi — Magnus Johannis — Salomon Erici — Wincentius Petri — Ericus Thomae — Michael Andreae — Isaacus Joannis — Josephus Swenonis Kaerrberus — Nicolaus Johannis Rudbeckius — Andreas Erici Wallenius — Laurentius Caroli Carolinus — Jonas Andreae Holstenius — Samuel Laurentii Höijer — Johannes Olai Möklinius — Nicolaus P. Petraeus — Petrus Hagelberg — Petrus Tillaeus — Jacob Öhrling — Nicolaus Christiernin — Fredric Anagrius — Johan Swedberg — Gabriel Sewallius — Jacob Swedelius — Simon Nauclerus — Nils Rabenius — Axel Hellberg — Johan Gottmarck — Pehr Kraft — Anders Henric Stamberg — Johan Paul Immanuel Tellbom.1. Haquinus, eller "Håkon kirkoherra i Balung" förekommer i bref dat. Anunda hög 1343 och 1348. I gamla matriklar säges han warit Pastor här öfwer 50 år.
Derefter påstås Badelund ha warit Annex till Furby, men då dess kyrka för ett mord blef ödelagd, och socknen fördelad på de nästgränsande, kommo flere byar till Badelund, som ock då åter fick egen Pastor. Detta skall hafwa skedt 1470.
2. Gudmundus Speghil. War här 1545, då K. Gustaf gaf honom qwittobref på utlemnadt kyrkans silfwer. Biwistade riksdagen i Strengnäs 1547 och underskref dess beslut. Har ock bewittnat krono-uppbördslängden 1556.
3. Christopherus Germundi. Till 1575, då han flyttade till Odensvi.
4. Magnus Johannis, hitkom 1575. Blef Pastor i Berg 1588.
5. Salomon Erici kom ifrån Romfartuna 1588. Transp. till Lindesberg 1591.
6. Wincentius Petri, "mottog invent. af Herr Salmon" 1592. Underskref Upsala mötes beslut 1593. War ock stiftets fullmägtig i Upsala 1594 och undertecknade Arfföreningen 20 Jan. Flyttade till W. Schedwi 1599.
7. Ericus Thomae. Kommen ifrån Helsingland. Hade först warit krigsprest och biwistat ett fälttåg i Finland. Sedan Capellan i Dingtuna och underskref Upsala mötes beslut 1593. När Dingtuna pastorat blef ledigt, begynte han med all magt sträfwa derefter. För att winna församlingen gifte han sig med Kyrkoherdens enka, och wann utan swårighet böndernas bomärken. Med dem reste han till Hertigen, anklagade sin Biskop för flera brott, och erhöll werkligen fullmagt på lägenheten. Men snart yppades hans nedrigheter. Han hade haft flera gudlösa utlåtelser och hans beskyllningar mot Biskopen woro osanna. Detta, med mera, blef i ett Consistorio majori ransakadt och afdömdt, så att han ej kom till pastoratet. Biskop Bellinus, som snart war blidkad, satte honom dock till Kyrkoh. i Badelund 1599, samma dag han gaf Dingtuna åt en annan. Här begick han åter den ena otidigheten efter den andra, och kallades derföre 1600 å nyo till förhör i Dom-Capitlet, då han till straff, efter tidens bruk, kastades i probban, och måste derstädes plikta fyra dagar. Nu utbrast hans arghet emot Biskopen så, att han med nya lögner sökte fälla honom, och då den Jesuitiske studenten Petrus de Petrosa warit i Westerås, dröjde han icke, att hos Hertigen angifwa Biskopen för nära förtroende med en så farlig person. Den olyckliga utgången deraf för Biskopen ses på sitt ställe. Ericus trodde sig nu hafwa segrat, men strax efter Biskopens afsättning war han sjelf mogen för wedergällningsrätten. Beträdd att hafwa begått dubbelt hor, blef han arresterad, dömd ifrån lifwet och på Westerås torg halshuggen Mormässotiden 1607. Sockneboerne fingo dock tillstånd att upptaga och begrafwa kroppen afsides på Badelunds kyrkogård.
Gift 5 Nov. 1598 med Christina, enka efter Ericus Petri, Kyrkoherde i Dingtuna.
8. Michael Andreae. Son af Kyrkoh. Andr. Finne i Möklinta. Igenfinnes först såsom Concionator pauperum, d. ä. Hospitalspredikant i Westerås. Underskref Upsala mötes beslut 1593. Pastor här 1607. Död i Febr. 1623.
Gift med Margareta Jönsdotter, Kyrkoh. i Näsby Laurentii Jonae enka. Utan barn fick hon process med sina medarfwa, för det hon undangömt mycket af egendomen, hwaraf Consist. ock hade beswär.
9. Isaacus Joannis, kallade sig än Lilhärensis, än Möklintensis, emedan fadren på båda ställen warit Pastor. Deponerad i Upsala 1607 och studerade der flera år. Pwgd 1618 till sin faders Capellan. Kom 1620 till Sacellaniet i Hubbo, men efter någon tid åter till Möklinta. Till Kyrkoh. i Badelund sattes han 1624, men på prof, emedan hans lefnad warit oordentlig. Respondens på prestmötet 1625. Orator 1634. Riksdagsman i Stockholm 1635. Löftet om bättring höll han länge och satt således trygg ända till 1644. Då utbröt det onda kynnet så, att han för enkelt hor och andra brott måste begifwa sig bort ifrån församlingen och hålla sig undan. Hwad straff följde derpå finnes icke antecknade men utan tjenst dog han i Westerås 1653, öfwer 70 år gammal.
Hans enka blef ock död s. å. i Westerås 63 år gammal. Af barnen, som kallade sig Lund, blef Jacob Klockare i Badelund, Johan, Capellan i Ljusnarsberg och Jöns, Mönsterskrifware i Finland, fader till Bisk. Doct. David Lund i Wexiö.
10. Josephus Swenonis Kaerrberus. Kyrkoh. 1645. Drottning Christina hade 20 Dec. 1649 gjort den ändring, att Badelund skulle wara Prim. Theol. Lectorns præbende i stället för Haraker, som ansågs nog aflägse. Consist. befalltes ock derföre strax flytta Herr Joseph till Ihrsta, som skedde 1650.
11. Mag. Nicolaus Johannis Rudbeckius. Prim. Th. Lector 1650. Past. et Præp. i Hedemora 1660. Se Biskopar.
12. Andreas Erici Wallenius. Prim. Theol. 1659. Tilltr. 1660. Kyrkoh. i Mora 1660. Tilltr. 1661.
13. Laurentius Caroli Carolinus. Secund. Theol. Lector. Tilltr. 1661, emedan den sjuklige Lectorn Jac. Terserus ej wille flytta ifrån Hubbo. Design. Pastor i Munktorp 1665. Död näst före tillträdestiden 11 April.
14. Jonas Andreae Holstenius. Theol. Lector 1665. Pastor i Husby 1671.
15. Mag. Samuel Laurentii Höijer. Född 19 Aug. 1629 i Arboga. Fadr. Borgmästaren Lars Höijer war af en adelig famille ifrån Höijersdorf i Brehmen, och blef drifwen derifrån för religionen. Modr. Elisabeth Pehrsdotter. Stud. 1640. Handledd både före och efter af sin morbroder, Lectorn, sedan Prosten i Sala Joh. P. Arbogensis. Känd för goda studier kallad till Theol. Adjunct wid Gymnasium i Westerås 1659 och Pwgd 21 Maj s. å. Reste 1660 till Tyskland, besökande de förnämsta academier, då han wann förtrolig wänskap med Professor Osiander och Schmidius. Besökte äfwen Holland och hemkom 1661, straxt förordnad Eloqv. et Poes. Lector, hwilken lection han föregående år hade sökt i bref från Strassburg. Magister i Upsala 1664 och Primus wid promotionen. Theol. Lector och Pastor i Hubbo 1665. Prim. Theol. Lector och Pastor här 1670. Kort efter hans tillträde kom bref ifrån Konungen och Fältmarsk. Horn, att Biskopen åter skulle lägga Haraker till præbende under Gymnasium, emedan Badelunds församling och boställe genom täta mutationer farit illa. Men Haraker war ej ledigt och det dröjdes ännu öfwer till ett nytt påbud. Han hade haft flera goda förslag härifrån, äfwen med Konungens löften, men intet lyckades. Rector Gymn. 1665, 1670 och 1677. Riksdagsman 1675. Död 24 April 1687. Såsom mycket aktad Docens hedrad med parentation af Lector Ol. Rabenius 20 Juni s. å.
Gift 1662 med Margareta Aroselius, Domprosten Mag. Petri Dalekarli dotter, död 1680, 35 år gammal. S. år 1662 hade han förlofwat sig med Cherstin Christiernsdotter i Ramnäs, som i tysthet blef g. m. sin förra friare, hwaraf Höijer hade förebråelser i Consist. af den stränge Biskop Laurelius. 2. 1683 med Catharina Widbyensis, Domprosten i Strengnäs Mag. L. Widbyensis dotter. Hon dog 1693 i djupaste fattigdom, hwarföre sterbhuset fick 15 daler till begrafningshjelp. Barnen med förra giftet woro: Lars, Kyrkoh. i Fleckebo; Pehr, död ung; Catharina, g. m. Landskamereraren Joh. Åhman; Elisabeth, g. m. Rådmannen Joh. Björling; Anna, g. m. Bokbindaren Jac. Westman.
Höijer har såsom Lector i Westerås utgifwit tre disputationer super divi Pauli epistolam ad Romanos, samt Program efter Biskoparne Laurelius och N. Rudbeckius.
16. Johannes Olai Möklinius. Född omkr. 1630 i Möklinta af Bondfolk. Stud. 1652, men afhörde äfwen sedan föreläsningar i Westerås. Pwgd 4 Nov. 1655. För sin färdighet i musiken antagen till Collega i Westerås skola. Fann bättre att blifwa Domesticus hos Prosten i Stora Tuna, der han war 10 år. Commin. här 1666. År 1684 kom åter Konungens resolution till Consistorium, att Badelund icke längre skulle wara præbende, utan få sin egen Pastor. Flere hade af egennytta utwerkat detta. Lector Höijer fick behålla Pastoratet till sin död, men sedan blef Commin. Möklinius Kyrkoherde och tillträdde efter enkans nådår 1688. Död 16 Juni 1695.
Gift 1 med Margareta Thermænius, Past. i Thortuna Er. Schults dotter. 2. med Brita Staffansdotter, Capellanens i Köping Olai Swerkeri enka. Barn: Johan, kallade sig Slotterman, blef Pastor wid Westmanlands regemente; Maria, ogift; en dotter, g. m. en Tysk Lieutenant.
17. Mag. Nicolaus P. Petraeus. Prim. Theol. Lector. Lemnade nu Haraker och fick, efter enkans nådår, 1697 tillträda Badelund, sedan denna församling åter blifwit Lectores tillslagen. War s. å. stiftets fullmägtig på riksdagen i Stockholm. Utnämnd Pastor i Köping 1701, men dog näst före tilltr. 1702. Se Köping.
18. Mag. Petrus Hagelberg. Prim. Theol. Lector. Tilltr. 1703. Past. et Præp. i Fellingsbro 1706.
19. Mag. Petrus Tillaeus. Prim. Theol. Lector 1706. Past. et Præp. i Rättwik 1716. Se Domprostar.
20. Mag. Jacob Öhrling. Född 16 Nov. 1684 i By af Bruksinspektoren Jac. Jonsson Öhrling och Anna Moell, Prostdotter derstädes. Stud. 1697. Magister 1710. Läste den tiden för RiksR. Grefwe G. Cronhielms son. Redan 1713 ansåg Consist. honom, för dess lärdom och stadga, wärdig att hos regeringen föreslås immediate till Rector i Westerås triv.skola , hwartill han ock med Drottningens och Rådets fullmagt utnämndes 3 Nov. Pwgd 30 Sept. 1714 och tillträdde 1715. Befordrades till Prim. Theol. Lector 1716 i afseende hwarpå han s. å. utgaf och förswarade en Theol. disputation i Upsala. Tillträdde Badelunds pastorat och blef äfwen Prost s. å. Predikade på prestmötet 1717. Rector Gymnasii 1719. Riksdagsman 1723 och 1726. War Auctor till den länge i riket gällande Skole-ordning, som utarbetades i Stockholm under riksdagen 1727. Uttröttad och swag reste han derifrån hem, sjuknade allt mera på wägen, lades till säng i Thortuna Kyrkoherdegård och afled s. år 16 April 1727. Hans död ansågs för en stor förlust både för lärowerket och kyrkan. Med mycken kunskap, äfwen i orientaliska språken, klok och driftig, war han högt aktad, så af ståndet, som af sin församling. Då hans lik 16 April fördes till Westerås att begrafwas, infann sig af egen drift allt manfolk af Badelunds församling wid tullporten, och tillika med Gymn. och skol-ungdomen och en stor del af stadens innewånare, dels föregingo, dels efterföljde till grafwen med sorgesång och tårar. I prestmötet parenterades öfwer honom 7 Sept. af Lectorn Mag. Joh. Thurelius.
Gift 4 Jan. 1715 med Elisabeth Swedelius, Kyrkoherden i Elfwedal D. Swedelii dotter, f. 1689, död 12 Juli 1750. Barn: Jacob, död Student 1735, 19 år gammal; Elisabeth, g. m. Prosten i Stora Tuna Doct. E. Sernander; Anna Margareta, g. m. Rector Scholæ i Nora Mag. E. Fahlsten.
Skrift: Disp. pro Lect. Theol.: De fructibus Sacræ Coenæ. Ups. 1716, 8:o.
21. Mag. Nicolaus Christiernin. Prim. Theol. Lector och Pastor 1728. Past. et Præp. i W. Fernebo 1729.
22. Mag. Fredric Anagrius. Succed. både i Lectoratet och Past. 1729. Past. et Præp. i Sala 1731.
23. Mag. Johan Swedberg. Efterträdde såsom Prim. Theol. Lector 1731. Kyrkoh. i Norberg 1737. Prost.
24. Mag. Gabriel Sewallius. Prim. Theol. Lector. Ankom 1737. Past. et Præp. i Rättwik 1739.
25. Mag. Jacob Swedelius. Prim. Theol. Lector 1739. Past. et Præp. i Köping 1740. Se Domprostar.
26. Mag. Simon Nauclerus. Född 24 Juni 1686 på Staberg i Wika socken. Föräldr. woro Marchscheidern wid Stora Kopparberget O. Nauclerus och Ebba Lohrman. Stud. 1707. Magister 1719 med andra hedersrummet. Arbetade ännu flera år på egen förkofring i wetenskaperna och blef först 1723 ConRector i Westerås triv.skola och s. å. Opponens på prestmötet. Mathes. Lector wid Gymnasium 1727. Prestwigd 1 Oct. 1731. Rector Gymn. 1729 och 1732. Secundus Theol. Lector och Past. i Hubbo 1739. Primus och Prost i Badelund 1740. Afträdde detta præbende med wissa förbehåll 1745. En god och hederlig man, men af den tröga och långsamma karakter, att den stundom wäckte åtlöje. Då han war förordnad att predika i ett prestmöte, hade han wäl begynt arbeta på predikan, men då flera weckor ännu woro qwar till tiden, gaf han tillkänna att han blott hade parascheve färdigt och kunde omöjligen hinna till utsatt dag, och afsade sig derföre. En annan måste då åtaga sig. Hade namn för mycken insigt i Philologien och Exegesi Sacra. Gjorde näst före sin död en testament. disposition af 4000 d:r k. m., hwaraf räntan tillfaller fattiga barn i Westerås, Fahlun, Badelund och Wika. War Senior wid lärosätet, då han dog 7 Sept. 1750. Lector Sundius talade på latin till hans minne offentligen 13 Oct. och Lector Boethius utgaf en latinsk ode till hans heder, tr. in sol.
[Anm. Ingen Kyrkoherde n:o 27. /SZ]
28. Mag. Nils Rabenius. Gr. L. Lector. Tilltr. genom accord med den föregående 1745. Prim. Theol. Lector och Prost 1750. Past. et Pæep. i Stora Tuna 1758.
29. Mag. Axel Hellberg. Född 10 Jan. 1707 i Dingtuna på Ryttmästarebostället Hollsta. Fadr. Ol. Hellberg hade tjent wid K. Carl XII:s Lifdrabant-corps och blef slutligen Major. Modr. Catharina Dillman. Stud. 1724. Magister 30 Juni 1737. Apologist wid triv.skolan i Westerås 3 Jan. 1739. Con-Rector 8 Dec. 1744. Matheseos Lector wid Gymn. 22 Dec. 1748. Pwgd 21 Febr. 1751 i Westerås af Biskopen Doctor Alstrin. Primarius Theol. Lector och Pastor i Badelund 6 Febr. 1758. Gymnasii-Rector 1749 och 1753. Prost 29 Jan. 1760. V. Præses på prestmötet 1763. Præses 1768. Hade fyra gånger förslag till regala gäll. Njöt ledighet 1764 och 1766, och full tjenstfrihet 27 Sept. 1769, med tillstånd att hålla substitut. Stor politicus och ifrig ledamot af mösspartiet. Riksdagsman 1760 och 1765. Egare af Malma goda rusthåll i Badelund. Af slag från längre tid tillbaka förswagad i ena armen och handen. Hade långt flera tjenste- än lefnadsår, när han dog 8 Jan. 1785. Begrofs med predikan af sin efterträdare.
Gift 24 Juni 1740 med Beata Christiernin, dotter af Prosten i Fellingsbro Mag. Christ. Christiernin, född 26 Augusti 1712, död 28 Juli 1773. Af 12 barn lefde: Axel Christiern, Capiten; Carl Olof, Qwartermästare; Nils Gustaf, Coopv.Capiten; Beata, g. m. Kongl. Hofmålaren L. Bolander och Prosten i Gefle Ol. Eneroth; Agneta Dorothea, g. m. Professorn Jac. Gillberg; Anna Catharina, g. m. Prosten J. Esselius i Fellingsbro.
Prosten Hellberg utgaf och förswarade pro Lect. Positiones Hermeneut. Scripturæ Sacræ generales. Arosiæ 1758.
30. Doct. Johan Gottmarck. Född 15 Dec. 1726 i Leksand. Fadr. A. Gottmarck, war Commin. men slutl. Prost i Elfwedal. Stud. i Upsala 1738. E. O. Amanuens wid Acad.Bibliotheket 1749. Disput. pro Ex. 1750. Undergick Phil. Cand.ex. 1751, men war icke sinnad att söka graden. Theol. Candidat 1755 och disputerade pro candidatura följ. år. Blef derpå Docens i Theol. faculteten och 5 Nov. s. år med K. fullmagt Lärare wid den nyss inrättade Cadett-korpsen i Carlscrona, hwarpå han blef Pwgd 4 Maj 1757. Efter erhållen Jus Super. Cathedræ författade han en disput. för den nya beställningen, men tid saknades till dess ventilation, då tjenstgöring straxt måste begynnas. Efter 1761 års reglemente för corpsen hade han wäl Theol. Lectors namn och wärdighet; men hans tour och befordringsrätt kom dock derwid i den oreda, att han måste anföra beswär. Dessa blefwo så illa upptagne, att Amiralitets-Öfwerrättens utslag 30 Mars 1765 ådömde honom ärans och embetets förlust, penningeböter och afbön. Denna dom upphäfdes wäl af Konungen 25 Sept. 1766 i det hufwudsakligaste, men då han, stadd utan syssla, återgick till fädernestiftet och sökte befordran, war dock hans rätt så obestämd, att han i Consist. rönte motstånd och flere ansågo sig förfördelade af hans inträngande i stiftet och dess lärowerk. Förgäfwes sökte han rum å förslaget till Mora pastorat. Likaså nekades honom Log. och Metaph. Lectoratet, som han dock, efter anförde beswär, erhöll genom K. resol. 26 Apr. 1768. Så lycklig war han icke wid ansökning till lediga andra Theol. Lectionen 1770, då Konungen ogillade hans beswär. Till rikets följande år församlade ständer ingick han derfore med memorial öfwer sitt lidande och ansökning om upprättelse, som hade den werkan, att genom Konungens utslag, dat. 15 Juli 1772, Amiralitets-Öfwerrättens dom skulle wara såsom honom icke öfwergången, och alla förlorade rättigheter honom återställda, hwarom bref ock afgingo till wederbörande. Han blef således straxt Secundus Theol. Lector. Præses på prestmötet 1773. Kyrkoh. och Prost i Hubbo 1774. Theol. Doctor 1778. Promov. i Upsala 6 Juni följ. år. Andra gången Præses i prestmötet 1783, då den tillförordnade sjuknat näst förut. Prim. Theol. Lector och Pastor i Badelund 8 Mars 1785. Stiftets Fullmägtig på riksdagen i Stockholm 1789, i Gefle 1792 och Deputerad till jubelfesten i Upsala 1793. Revisor i Banken 1797 och i Riksgälds-Contoiret 1798. Hade första rummet å förslaget till Biskops-embetet 1800 och tredje rummet 1808. War Ledamot af Sällskapet pro Fide et Christianismo och af det 1772 stiftade Theol. Sällskapet i Carlscrona. Gymnasii-Rector 1776 och 1784. Först wid 75 års ålder sökte han ledighet från sina föreläsningar, men fortfor länge derefter att werka såsom Consistorialis. Med en gemensam arfwinge till ett bokförråd af 3000 voll. gjorde han deraf en gåfwa till Gymnasii-bibiiotheket, wärdig hans kärlek till lärowerket och dess bästa. War stifts Senior då han afled 25 Aug. 1812. Begrofs med predikan af sin wän Doct. Nohrborg. Hans owanliga, kraftfulla karakter har Biographen träffande uttryckt med dessa ord:
Invictam virtutem animi cum robore adoret
Ultima posteritas.Gift 1. 1760 med Elisabeth Muhrbeck, dotter af Superintendenten i Carlscrona Doct. L. Muhrbeck. Född i Lund 1 Febr. 1736. Död 1 Nov. 1803. Barn lefde icke. 2. 1810 med Helena Marg. Gawelius, enka efter Lieutenanten wid Lifregem. C. G. Taijarden. Det war en bekantskap till och med närmare förbindelse ifrån unga år, som förnyades till fullbordan så sent, att han stundom icke igenkände henne och undrade hwilket fruntimmer satt i hans rum. Död 1 Juni s. å. i sitt 83:dje år.
Skrifter: Disput. pro Cand. Theol. De universali generis humani per peccatum corruptione et summa sine Christo miseria. P. I. Ups. 1756, 8:o. — Om Sweriges Politiska, Moraliska och Oeconomiska tillstånd. Sthm 1795, 8:o. — Kantiska så kallade Philosophien utwecklad och uppdagad. Stockh. 1796, 8:o. — Tankar om Ordning och Sätt i wåra Theologiska Systemer. Westerås 1801, 8:o.
31. Mag. Pehr Kraft. Född 28 Aug. 1752 wid Stiernsunds bruk, hwarest fadren, sedan Prosten i Skinnskatteberg Mag. L. Kraft, war Predikant. Stud. 1768. Magister 17 Juni 1776. Pwgd 31 Aug. 1777, kallad af sin fader till dess medhjelpare. Extra Docens wid triv.skolan i Westerås 1779. Vicar. Logices och Metaph. Lect. wid Gymn.1780. Ord. Collega Cl. II:æ wid nyssnämnda skola 22 Nov. s. å. och derjemte antagen till Consistorii-Notariens biträde. Ordin. Notarius Consist. 9 Juli 1782. Gymnasii-Adjunct och Bibliothekarius 28 Nov. 1783. Vic. Log. och Metaph. Lect. 1784. Ordin. Gr. Ling. Lector 8 Mars 1785. Theol. Lector 1808. Kyrkoh. i Hubbo 11 April 1810. Tilltr.1811. Prost 5Oct. 1811. Erhöll Badelunds pastorat 3 Mars 1813. Rector Gymnasii 1796, 95, 1800, 10. Riksdagsman i Örebro 1812. Efter swärfadrens död Consist. och Gymnasii-Boktryckare 1801, men sålde tryckeriet till Lindh i Örebro 1812. Sjuklig begärde och fick han genom Kongl. resolution afsked ifrån Lectorsembetet, med bibehållande af lönen samt säte och stämma i Consist. 8 Febr. 1815, dock med afgift af 30 t:r säd till Vicarien. Död 19 Juni s. å.
Gift 30 Maj 1782 med Eva Maria Horrn, dotter af Gymnasii-Boktryckaren Direct. J. L. Horrn och Eva Reg. de Rouverois, f. 26 Dec. 1762, död 22 April 1836. Barn: Eva Christina, 1783, g. m. Brukspatronen Doct. Lexow; Catharina Maria, f. 1784, g. m. Lieutenanten Jack; Anna Elisabeth, f. 1785, död 1811; Petronella Regina, f. 1788, ogift; Helena Charlotta, f. 1790, död 1803; Beata Sophia, f. 1793, död 1811.
Skrifter: Parentalia Episcopo Doct. Benzelstierna peracta. Aros. 1801, 4:o. — Palephatus de incredibilibus historicis c. Indice vocabularorum. Aros. 18. 8:o. — Manuale Hermeneutico-analyticum Græcæ Linguæ Novi. Test. adornatum a L. Kraft, revisum et auctum a P. K. Aros. 1804, 8:o. — Westerås Stifts Matr. 1797 och 1804, 4:o.
32. Doct. Anders Henric Stamberg. Född 9 Dec. 1759 i Köping. Handlanden Jac. Stamberg och Anna Cath. Groth woro hans föräldrar. Redan ifrån yngre åren utmärkt af en flit och lefnadsordning, som han genom hela lifwet fortsatte. Stud. 1778. Magister 17 Juni 1782. Extra Docens wid Gymnas. i Westerås 1784. Præsiderade för 2:a del. af sin grad.disput., blef Metaphys. Docens i Upsala och 28 Maj Pwgd, allt s. år. Vicarierade för Eloqu. et Poes. Lectoren 1784—89. Tillika Not. Gymnas- och Amanuensis Consist. 27 Juni 1785. Gymnasii-Adjunct och Bibliothekarie 3 Aug. 1789. Besörjde derpå Gymnasii-bibliothekets uppställande i sin nya local i Domkyrkan, och upprättade deröfwer en systematisk-alphabetisk katalog, utmärkt äfwen af hans nitida handstil. Eloqu. et Poes. Lector 12 Aug. 1797. Theol. Lector i Maj 1810. Hof-Cancellerens Ombud att waka öfwer tryckeriet och bokhandeln i Westerås s. å. Hedrad med Professors namn och wärdighet 14 Aug. 1812. Kyrkoherde i Badelunds præbende 6 Sept. 1815, sedan han försakat både Hubbo och Skerike. Prost wid tillträdet 1 Maj 1817. Theol. Doctor 1818. Led. af Kongl. Nordst. O. 1 Dec. 1824, som tillställdes honom af stiftets Biskop följ. år Carlsdagen 28 Jan. Uppförd i andra rummet å Biskopsförslag i stiftet 1825. Erhöll begärdt afsked ifrån Lectorssysslan 9 Maj 1828, sedan han 44 år warit Gymnasii Lärare. 1799 och 5 gånger derefter hade han förwaltat Rectoratet wid Gymnasium. Under flera riksdagar bestridt Contracts-Expedition. Jubel-Magister 1838. Deltog i Consistorii göromål till sin död, och åtog sig äfwen sista året, såsom den äldste hemmawarande, att föra ordet. War Ledamot af Samfundet pro Fide et Christianismo, af Evangel. sällskapet i Stockholm och Bibel-sällskapet i Westerås, och war länge dess Ordförande. Säkert skall ifrån Gymnasii början ingen Lärare kunna uppgifwas, som med Doct. Stambergs lust och nit, inskränkning af egna behof och mångfaldiga uppoffring, arbetat till de studerandes bästa. Äfwen i presterlig tjenst sparade han sig icke. Wäl hände, att en panisk skrämsel gaf honom för en tid en besynnerlig räddhåga för predikstolen, men han besegrade sig sjelf, och återtog så mycket ifrigare hwad han lemnat. Ofta och med synnerligt nöje predikade han i Badelund nära till slutet af sin lefnad, och mången gång wandrade han till och ifrån ställtt, till en nyttig motion. Stilla gick han utur tiden 31 Maj 1840. Wid hans sollenna begrafning förrättade stiftets Biskop jordfästningen, och Consist.Notarien, Theol. Lic. Is. Norström hedrade honom med Tal, som blef tryckt. I prestmötet 1842 parenterade Lectorn Mag. B. K. Bellander.
Skrifter: Quantum Physices Studio debeat Metaphysica. P. I, II. Ups. 1782, 84. 4:o. — Qu. Horatius Flaccus, med Historiska, Mytologiska och Philologiska Anmärkn., i tre uppl. W:ås 1791, 1805 och 1817, 8:o. — E. Benzelii Breviarum Historiæ Ecclesiasticæ, ad præsens usque tempus continuatum. Aros 1802, 12:o. — Sju Programmer, dels på lat. dels på swenska språket. — Flera grafskrifter.
Westmanlands och Dala Nation i Upsala bekostade hans portrait, måladt i olja, som ock efter hans död blef graveradt.
[Se även Steffenburgs Skolminnen.]
33. Mag. Johan Paul Immanuel Tellbom. Född 2 Jan. 1801 i Norrköping. Fadr. Handlanden derstädes J. P. Tellbom. Modr. Maria Christ. Bergqwist. Ifrån Linköpings Lärohus, Student i Upsala 1818. Höll 1826 inför academien ett swenskt Tal i anledning af Hertigens af Skåne födelse. Magister 1827. Philos. Theoreticæ Docens 16 Juni s å. Swenska Litteraturtidningens Secreterare 1832—35. Utnämd Philos. Lector wid Gymnasium i Westerås 19 Nov. 1834. Tillträdde 1835. Efter Prest- och Pastoral-examen 1840, Pwgd 24 Maj s. år i Slottscapellet i Stockh. af Bisk. i Linköping Doct. Hedren. Kyrkoh. i Hubbo 2 Juni s. år. V. Præses i Consist. under riksdagen s. år. Erhöll transport till Badelunds præb.pastorat 29 Aug. s. år. Tilltr. g. acc. 1841. Prost 12 Maj s. år. Rector Gymnasii läseåren 1838 och 1841.
Skrifter: Diss. acad. Theocriti Idyllion XVI, Suethice. (pro ex.) Ups. 1822; De Naturæ, præcipue humanæ, pervestigatione philosophica. (pro gr.) 1827; De progressibus disciplinæ Logicæ. P. I. 1830, 4:o. — Tal i anledning af H. K. H. Arfprinsen Carl Ludwig Eugens födelse. Upsala 1826, 4:o och 8:o. — Berättelser ur Gamla Historien m. m., gemensamt med n. w. Professorn Palmblad. 1830. — Berättelser ur Medeltidens Historia m.m. — Specimen för Philos. Lectionen. Westerås 1834, 4:o.
Nicolaus Laurentii — Laurentius Joh. Bothniensis — Johannes Olai Moklinius — Andreas Joh. Tibelius — Jonas Joh. Arhusius — Olaus Matthiae Hagbom — Nils Westling — Anders Kihlman — Lars Eric Hammarström.
1. Nicolaus Laurentii. Den förste som i acterne nämnes 1619. Commin. i Odensvi 1624. Se Säby.
2. Laurentius Joh. Bothniensis. 1650. Se Past. i Björksta.
3. Johannes Olai Moklinius. 1666. Kyrkoh. härstädes.
4. Andreas Joh. Tibelius. 1688. Se Past. i Ramnäs.
5. Jonas Joh. Arhusius. Född 26 Juni 1658 i Ihrsta. Fadr. till slut Prost i Fahlun. Stud. 1678. Supr. Collega i Fahluns skola 1691. Pwgd 12 April 1692. Commin. här 1701. Kom alldeles utblottad ifrån Fahlun och sökte till bättre bergning att få tillika förestå klockaretjensten med substitut, som icke lyckades. Måste för ålderdomsswaghet 1737 lemna tjensten till en Vicarius med förbehåll af wissa förmoner. Död 1739.
Gift 1. 1693 med Anna Örn, som dog 1711, 38 år gammal. 2. 1713 med Märta Krabbe, enka efter J. Trummel i Westerås, död 1732, 64 år gammal. Barn i första giftet: Johan, Bruksinspektor; Jonas, Slottsinspektor å Strömsholm och Kronofogde; Christina.
6. Olaus Matthiae Hagbom. Född 19 April 1702 i Haraker och Hagby. Fadr. Bonde. Stud. 1723. Pwgd 1 April 1726. V. Commin. här 1737. Ordin. Commin. 1739. Respondens wid prestmötet 1745. Afstod ock sysslan med wissa wilkor till Vicarier ifrån 1767. Hushållade så, att han blef förmögen man. Flyttade till sin egendom i Björksta och blef derstädes död 16 Jan. 1780.
Gift 1732 med Sara Norberg, Commin.dotter i Munktorp, f. 1700, död 4 Juli 1756. Barn: Margaretha Elisabeth, g. m. Ingenieuren And. Norrstedt; Anna, g. m. Ingen. G. G. Hollsten; Olof, fatuus och krympling.
[Anm. Det finns ingen Comminister n:o 7. /SZ]
8. Nils Westling. V. Commin. 1775. Ordin. 1781. Se Commin. i Folkerna.
9. Anders Kihlman. Commin. 1798. Tilltr. 1799. Se Commin. i Stora Schedvi.
10. Lars Eric Hammarström. Född 28 Juli 1782 i Fahlun. Fadr. slutligen Kyrkoh. i Ljusnarsberg. Stud. 1803. Pwgd 9 Oct. 1807. Adj. och v. Commin. i Ljusnarsberg. Ordin. Commin. derstädes 8 Juni 1813. Tilltr. 1815. Commin. här 14 Juni 1819. Tilltr. 1820. V. Pastor 1840. En klok och skicklig jordbrukare, utan skada för tjensten. Gift 1815 med Maria Christina Barck, dotter af Ingenieuren P. Barck och Anna Christina Schilling, f. 28 Febr. 1789. Barn: Eric Adolf, f. 6 Sept. 1820, i handel; Pehr Magnus, f. 16 Juni 1823.
