Året 1775 34 utmärktes af händelser inom kungliga familjen, som i hög grad tilldrogo sig allmänna uppmärksamheten: å ena sidan hertiginnans förmenta välsignade tillstånd, trodt, kungjordt, föranledande allmänna förböner, öfverläggningar om ceremonielet vid nedkomsten och om barnets namn 35, och allt slutligen upplösande sig i en villfarelse; å andra sidan upphörandet af en köld, som hittills skilt konungen från sin gemål och deraf föranledda förhoppningar. — Jag har intet nytt ljus att sprida öfver dessa ämnen, men kan ej undgå att sätta bägge omständigheterna i sammanhang. Hvad också må ha varit orsaken till den unga, oerfarna hertiginnans villfarelse, som likväl delades af så många, troligt synes, att någonting i hennes tillstånd föranledde hos några den tanken, att förhoppningarna för framtiden i detta afseende äfven skulle blifva fåfänga 36; ehuru denna förmodan långt efteråt visade sig ogrundad. Konungen, som måste önska tronföljden befästad, försonade sig med sin gemål.