Jag finner, att det redan i April månad 1778 varit fråga om att aflägsna enkedrottningen till Svenska Pommern (hvarigenom hon skulle varit frånvarande vid den regerande drottningens nedkomst), och att hon samtyckt att dit öfverflytta under vissa vilkor, hvilka konungen ansåg sig ej kunna i hela deras vidd bifalla. I konungens papper ¹⁴⁷ förekommer ett Lovisa Ulrikas egenhändiga svar på den henne gjorda propositionen. Det är af följande innehåll:

»Då min öfverstemarskalk ¹⁴⁸ sagt mig, att konungen önskade, det jag för en tid gjorde en resa till hans tyska stater, så, ehuru svårigheter, härflytande af min ålder och min helsa, kunde förmå mig att vägra detta, vill jag likväl dertill samtycka, om jag der kan vara konungen till någon nytta; men på följande vilkor: 1. Att min resa till Stralsund ej sker förr än i slutet af nästkommande Augusti månad. 2. Konungen består kostnaden för mitt etablissement i Stralsund. 3. Att ändamålet af denna resa ej är af den art att hindra min återkomst till Sverige. 4. Att jag kan hafva ett landställe utom staden Stralsund. 5. Att konungen består både bort-och återresan för mig. 6. Äfven som för min dotter och för mitt hof. 7. Att de af mitt hof, som här qvarstanna, hållas skadelösa. 8. Att konungen beviljar mig ett örlogsskepp för öfverfarten. 9. Att konungen tillåter mig att komplettera mitt hof i Tyskland. 10. Att mina tvänne slott, Fredrikshof och Svartsjö, förblifva i min ego. 11. Om Gud kallar mig under min frånvaro, att mitt stoft må hvila bredvid konungen, min gemål.» — I afskrift finnes bilagdt ett, såsom det synes, till riksrådet grefve Schwerin stäldt svar af konungen på dessa punkter, dateradt Ulriksdal den 25 April 1778: »Det är mig svårt att uttrycka, huru mycket det kostar på mitt hjerta att ha blifvit bragt derhän att önska min mors bortresa till mina tyska länder. Tvungen emellertid att anse detta aflägsnande oundgängligt, borde jag åtminstone utan allt förbehåll ingå i allt hvad drottningen önskar. Men, inskränkt i detta afseende genom mina finansers tillstånd, är det öfvervägande skäl, som föreskrifva mitt svar. 1. Drottningens värdighet och säkerhet fordra oundgängligen att resan sker på ett örlogsfartyg. Två skola denna sommar hållas färdiga i Stockholms hamn. 2. Genom det föreslagna arrangementet blifva resekostnaderna inga. Drottningens etablissement i Stralsund fordrar någon kostnad. Jag beviljar dertill en summa af 15- till 16,000 rdr. 3 och 4. Konungen åtager sig att hyra ett landställe. ¹⁴⁹ 5 och 6. Dessa punkter försvinna i följd af eskaderns utrustning, som fritt öfverför drottningen och hennes svit. 7. Om någon af drottningens hofdamer ej finner sig i tillfälle att åtfölja drottningen, förbinder sig konungen att ersätta de derigenom förlorade fördelar. 8. Se första punkten. 9. Drottningen kan alltid komplettera sitt hof uti Tyskland, så vida antalet ej öfverskrider hvad i staten är fixeradt. 10. Fredrikshof och Svartsjö slott skola på ett passande sätt af konungen underhållas. 11. Uti ingen händelse kan denna punkt lida minsta svårighet. Det är olyckligt, att naturens lagar ålägga drottningen att nämna den.»

Underhandlingen föll. — Genom de strax derpå följande tilldragelserna blefvo son och moder mera skilda än genom länder och haf . . .

Nästa avsnitt ¦ Innehåll