Af kvinnliga dopnamn äro Carin, Anna de vanligaste.
Efter krigen införes Annika och Lisken. Af mansnamn vanligast
Anders, Olof, Lars, Sven, Nils, Erik,
Johannes, Petrus och Martin. Ovanligare äro Ballam,
Chrisman, Cæsarius, Dominicus (1608), Jasper,
Melcher, Balthasar, Nicolai, Cicero, Geronimus,
Ambrosius, Franciscus (1639), Dominicus, Donatus,
och af kvinnonamn Scholastica (1629), Judeka, Marina,
Abbeluna (Apollonia), Gudeli (1603). Maria möter
första gången 1662.
Ur den namnlista, vi samlat, anföras: Abedias Person (1602), mester
Christian Beda (1666), Henrik Brandenburg 1598, Brask 1660, Hans Brunswick
1588, Jakob Callvin 1613, Dandenell 1734, Jöns Drake 1598 434,
Dragman, guldsmed 1719 (Dragmans gata), Elin Utanbys 1587, Flygarelasse
1692, Nils Gåpå, ryttare 1757, Olof Hising, fogde 1588, Nils Hvitlock,
skarprättare 1624, Jätte Carl 1662, Jakob Kraft 1613, Lasse Pers Kråke,
Lasse Pers på Vreten 1583, Kalstens Erik, gästgifvare sunnan 1607-1611
(Kalstensgården), Kalstens Olof 1603, Kelmund, Knubbarnas gård 1682,
Kolbecksgubben 1587, Kråkingri, Lasse Lurk, Mester Läwert, vantemakare
1625, Henrik Måneschöld 1639, Jacob Mestherthun 1660, Erik i Porsegården
1603, Peder Porse 1602, Anders Porse 1544, Nils Porse 1588, Hans Priss
(Prytz) 1613, Jöns von Rosendahl (rustrnästare) 1594, Filip Scheding
(guvernör af Estland 435),
Simon Dybecken 1597, Erik Skrika (däraf Skrikarberget), Småpenning (Småpenningsgården
1602), Thomas Soots gård 1628, Erik Tråssens pojke 1621 (däraf Tråssens
hage), Henrik Urväder 1529, Skeppar Urväder 1738, Tutjon, Jens Wåttskegg
1627, Anders Uttermark 1589, Vallanna, Olof Väderhatt 1732, Ångerman
1627, Zonnebeckius (af Sonnebäck). Johan Meenlös, Carl XI:s och XII:s
harneskmakare, far till den berömde Daniel M.
Släkter, som från Arboga tagit sitt namn, äro Arbogensis,
Arbman, Arborelius, Arborin, Arbin. Andra namn, såsom Albäck, -man,
-gren, -ström, Tärnsten, Tärnlund, Gråberg, Vretman, Vretlöf, Vretlind,
Ekman, äro tagna från naturomgifningarna. Af medeltidsnamn återfinnas
Prytz, van Hagen, Törn, Mekelin,
Porse, Hedeman, Nyman, Urväder. Af
främlingar märkas: Pehmer från Augsburg,
Petre från Skottland, Barkhusen,
Paninck, Lohman från Lübeck,
Cupp från Holland, Pipping
från Åbo, Hans Mynster (1621),
Albrekt Kroll och Johan Honter
1641; Willam Skulle, Thomas
Skunk, Casten Boback,
Marcus Weybe, Frans Pechel
1607, alla 5 från Lübeck, Fredrik von Bremen
1607, Reggart Engelsman, gårdsegare 1613, Hans Brant, Nils Grot, Thomas
Engelsman, gård 1614, Jean Paris (soldat) 1629, Lovis de Gertz
1646, juden Samuel, spannmålshandlande 1665, Peter
von Gent 1667, Hartwig Pogensis 1640, Jost Kurtzel
1616, Krausbarth, Neumann, Lewert, Schaij, Schultz, Dietrich.
Af adliga ätter, här bosatta eller ägande gårdar, anföra vi,
utom de ofvan citerade: 1591 Erik Sparre, Erik Abrahamson, Axel Johanson,
Christopher Gabrielson, Bengt Gabrielson, fru Beata, fru Anna på Åkerö,
fru Brita på Penningby, fru Ingeborg på Hadensjö, Erik Ryningh, Axel
Åkeson, Ture Bjelke m. fl. — I slutet af 1600-talet bor Mauritz Posse
i gården väster om n. v. ingeniör Dufbergs, grefve Bengt Oxenstjerna
äger västra hälften af n. v. Dufbergs tomt, fru Ebba Lejonhufvud östra
delen. — I s. v. hörnet af n. v. kyrkogården låg gref Magni gård, sedan
apotekaren Linds. Den sjöbod, som ännu är kvar vid ån öster om skolgränden,
ägdes af Nils Bjelke. På Väster-Herregården bodde gref Magnus; hörngården
s.o. om bron ägdes af herr Abraham Lejonhufvud, gården vid ån väster
om bäcken af Gustaf Soop, gården öster om bäcken vid ån af herr Fleming,
liksom den söder därom vid bäcken belägna tomten (se kartan, copierad
1747, rådhusarkivet). 1665 begärde öfverste Nils Posse, såsom ägare
af Gäddegården, vederlag för skeppslöten, men får svar, att hans förfäder
ej veterligt varit därtill berättigade, utan att där i förtiden hafver
stått en cronenes ladugård på Skeppslöten. En kapten de la Grange
ägde 1730 stadsgården söder om torget (se pag.
211).
Nästa
avsnitt ¦ Innehåll