Orgelverk omtalas i Arboga redan 1475, utan att kyrkan nämnes 348. Först 1606 antages organist för staden med 25 dalers lön samt frihet för stadens utlagor och rättigheter. Något senare antages Olof Larsson till organist i 6 år för 26 dalers årlig lön. Lönen utbetalades ur Nederkirkios kista. År 1607 sakfälldes organistens hustru för blodvite. Ännu 1612 nämnes Olof Larsson såsom organist. År 1629 David organist. Samma år kommer nytt orgelverk från Telge. Maria Eleonora skänkte 1631 100 daler till Arboga kyrkas orgelverk. År 1632 proberades orgeln af Hans organist i Västerås. Erik organist, 1641, är en annan Rawid. I den fula processen mot Anna Drivia är han en af anstiftarna. Såsom redan nämndt, troddes han stå i förbund med den onde, hvilket också var sant. Mathias klockare 1653. Olof Styrell 1669-1699 349. Jochim organist 1677. Christoffer Paninck, lybeckare, 1699-1741, † 1746, se ofvan pag. 142. 350 Paninck var genommusikalisk, hade bildat ett kapell här och njöt mycket anseende. Vid dop i hans familj voro prostinnan Lampa och borgmästarinnan Schwede faddrar. År 1736 fick sonen, Melchior Paninck, som redan förut profspelat för församlingen, nyckeln till orgerna under faderns sjukdom. År 1746 klagar Paninck öfver råttorna, som skadat orgelverket. Kyrkorådet föreslår kattor eller gift att utrota dem. Redan i O. Styrells tid hade s. k. skolråttor genom ett hål bakom orgelverket krupit in och tagit sig oråd före.
Efter Melchior Paninck kom Bengt Hammarskog, elev af den förre, 1754-60. Därefter Peter Oxelberg, förut skrifvare i Arboga, sedan organist 1760-75. O. var äfven borgare i staden och rådman.
Johan Erik Oxelberg, den förres son och efterträdare, 1795-1809. Moberger var hans vikarie under sjukdom. År 1810 förenades klockare- och organistsysslorna i staden. Erik Thedell blef den förste klockare och organist, var mycket aktad och saknad, då han flyttade till Linde 1829. Gift med en äfventyrerska, med hvilken han fick förmögenhet, men blef skild från sin lycka.
