Isaacus Henrici Brennerus (Isak Henriksson Brenner), född 1603 i Korsholms prästgård, gift 1629 i Vörå i Österbotten med Susanna Werenberg (1609 - 1685). Död den 31 juli 1670 i Storkyro.
Hustrun Susanna föddes i Vörå i Österbotten. Hennes föräldrar var lagläsaren Österbotten Gabriel Påvelsson Werenberg och Barbro Viloides (el. Vilander), kyrkoherdedotter i Vörå. Susanna avled den 10 februari 1685 i Storkyro.
Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brenner_nr_762
Barn:
ISAK BRENNER (1603–1670) Var elev till Johannes Messenius under dennes tid som fånge på Kajaneborg och blev 1644 kyrkoherde och prost i Storkyro i Österbotten. Han gjorde sig bemärkt som riksdagsman i prästeståndet men blev mest omtalad om en ivrig och framsynt jordbrukare. Han uppfann själv en metod att genom torrdikning och svedning göra mossmarkerna odlingsbara.
Källa: Kyrkohistoriskt Personlexikon av Carl Henrik Martling
Ur en finsk artikel översatt av P-G och Raija Jönsson (http://gamma.nic.fi/~raimom/ep/historia/henkilot/b_henk.htm):
Isak Brenner föddes i Korsholms prästgård nyårsdagen 1603. År 1616 när Isak var 13 år, blev han elev till den berömde historikern Johannes Messenius.
Messenius blev misstänkt för landsföräderi på svaga grunder, och blev dömd till att vistas resten av sitt liv i slottet i Kajana (ligger nordöst om Vasa, sydöst om Uleåborg). I mitten av oktober startade man en resa från Stockholm till Uleåborg, men pga skeppets dåliga skick och dåligt väder var man tvungen att avbryta resan i Vasa, och Messenius stannade med sin familj i Korsholm för att vänta på vinterföre. Här träffade han på Brenners familj och hjälpte Margareta Brenner med arvsskiftet efter Henrik Brenner som hade dött i mars samma år. Då Messenius var professor i juridik och assessor vis Svea hovrätt kunde han ge sakkunnig hjälp. Man vet att som tack för hjälpen erbjöd Margareta Brenner Messenius en stor silverskål men han tog hellre en handskriven gammal bok. Under detta arbete blev Messius så förtjust i Isaks son att han erbjöd sig att ta honom som fosterbarn och kamrat till sin egen 8-årige son Arnold. Isak följde Messenius familj till Kajana. Man berättade att Messenius flitigt gav pojken undervisning ("med största flit i bokliga konster och anda exerciter underviste"). Vistelsen i Kajana blev dock bara två år, ty chefen för Uleåborgs slott landshövding Erik Hare blev osams med Messenius och tog med våld Isak och Arnold från Messenius.
När studierna i Kajana var slut skrev Isaak Brenner in sig i Åbo katedralskola, och blev sedemera student i Uppsala 1625, vigdes till präst 1627 och blev kaplan i Korsholm 1628. Han blev kyrkoherde i Storkyro och prost 1644. Enligt en minnesdikt skriven av Johannes Paulinus efter Isak Brenners död var Brenner vida känd som en framstående predikant så att inte bara Uleåborg utan även Åbo ville ha honom som predikant. Hans berömde son Elias berättar att hans far var en duktig ekonom. Utöver sin tjänstebostad hade han skaffat sig en ödegård om 2/3 mantal i byn Väntälä i Storkyro. På dessa gårdar utövade han med stor framgång bl.a. dikning av kärrmark och svedjebruk. Man hade uppfattningen att Brenner uppfann svedjebruket, men det har visat sig vara fel. Däremot är det säkert att han förbättrade metoden och hans stora skördar främjade odlingen i södra Österbotten.
Enligt Eliel Aspelin var Isak Brenner uppskattad och han tillfrågades ofta när tvistemål skulle lösas och när förmyndare behövdes och när ekonomin för omyndiga skulle tas om hand. Han var prästerskapets representant vid riksdagen 1650. Armas Luukko säger att han var den mest berömde kyrkomannen i södra Österbotten på 1600-talet.
Brenner är kritiserad för att under hans tid Storkyros kyrkas gamla protestantiska målningar blev överkalkade. Man vet inte om han själv tyckte att målningarna var så dåliga att det var bäst att täcka dom, eller om han böjde sig för den allmänna opinionen. Brenner utövade själv lite måleri, han har åtminstone målat sitt eget porträtt som finns i Ylistaro kyrka. Tavlan föreställer honom i prästdräkt, till vilken på den tiden hörde kappa och en bred krage. Hans tidigare omnämnde son, konstnären och nedtecknaren av fornminnen Elias Brenner gav 1693 Vasa kyrka en stor votivmålning, på vars breda ram fanns både hans fars, farfars och farfarsfars porträtt. Den ursprungliga tavlan är förstörd, men det finns kvar en skiss som Elias Brenner har gjort.