Brev från Martin Terserus till Johan Gustaf Terserus den 12 januari 1762

 

Adresserat till: Ärwördige ock Höglärde herren H. Magister Johan Gustaf Terserus. Köping ock Wästra Schedwi Prästgård.

Sid. 1

Min Högst [älska?]de Kste Son!

Så wäl brefwet af d. 9 Nov. som thet sednare under d. 17 Decemb sidste hafwer jag bekommit ock nu får tilfälle them at beswara.

Så mycket thet på ena sidan fägnar mig at min K. Son nu til nyåret får komma til en god ock hederlig Condition hos H. Öfwerste Rudbeck efter therwid kan blij både wacker lön ock nöjeachtig befordran framdeles i brist af något som ständigare är, ock kunde bli, så mycket, ock fast mera, bekymrar thet mig å andra sidan at min K. Son i anseende til sine tiltagande År nu in på thet 36te skal dragas med Informations beswär, hwarifrån, som aldrewärst är, icke är någon Merit ock tour til ständig tienst, så at mästa lifslängden går förbi innan man får sätta fötter under eget bo, ock få komma, efter Guds skickelse, til giftermål samt få se sig ock the sine til godo.

Nu ångrar jag mig at jag straxt wid hemkomsten efter Tin Magister Promotion år 1758 in Junio gaf Tig råd ock förslag at med thet första innan Academien quitterades sid. 2 Præsidera någon utwald Materia uti Catedera, hwilket Tu ock utan någon exception biföll, fast sådant nu snart 4 års tijd under wistandet hwarje termin i ... utan särdeles hinder af Disciplar, icke för sig gådt. Än mera måtte Tu sielf Tig finna Tig missnögd uti thet råd som the 2ne tå warande Professorer Tig gaf at gå än högre ock widare, Neml. at undergå exam: Theolie om thet intet heller hädanefter låter sig giöra, hwilket olikt synnes, när Tu blifwer stäld under Informations hinder, men kunde Tu efter högst et eller eller annat år af Tin tilkommande förnähma Patron bli recommenderat til Kong. Hof-Predikant som H. Mag. Thenstedt erhållit, så woro thet en säker tour [til] någon ständig beställning. Dock tyckes mig at thet kunnat gådt fortare om först ofwannämda giöromål försiggådt ock Tu sedan fådt begynna wid Academien eller Gymnasiæ Materia så som extraordinarius, hwartil Tu ock torde warit mera fallen. Som likwäl thet ena eller andra torde sid. 3 kunna genom öfning winnas, thet må nu skie ock lyckas på hwilket thera sättet thet kan, så skulle jag allenast önska at thet skiedde snart, efter åren som för.. är, äro redan så mycket inne [?], hwartil jag önskar Guds wälsignelse ock framgång??? [sic]

Om 4de dag Jul mot aftonen kom Jungfru Susanna Skogström hit åkandes til mig i Warggården uti Isac Isackssons Erfwingas gård therest jag nu bor. Hennes Swåger eller Systers Man, en bonde ifrån Tuna, fölgde henne hit. Thes ärende ock mening war at få råka dig, som hon mente warit här hemma. Eljest kunde jag icke finna henne så swår [?] någon ting at tala wid Tig om, allenast at hon sade sig wilja skicka dig 2ne giettostar om hon finge något bud, men jag sade thet woro onödigt ock icke skulle behöfwas at beswära henne med. Hon talte eljest om för mig hela thenna stora kungsgårdsegendomens beskaffenhet af folk, Creatur, afkomst ock fiske, med mera. Hon sade att Herrskapet hade i sinnet at låta Mag. Thenstedt blifwa i Upsala med then äldste Sonen at studera, men af thes Fader har han nyligen i Tuna fådt höra af Fullmachten sid. 4 på H. HofPredikant sysslan, hwaraf Fadern fådt afskrift, thet som skall Predika ... ordning lika med the andre Hof-Predikanterna ock utan någon lön, hwilket lärer falla odrägeligit för then som icke har, eller sparat i hopa någre medel at hålla sig med, så framt icke någon discipel gifs. Thertil ... igenom hwilken kosten erhålles. Hwad min K. Son angår i then puncten, så hade han Stipendii medlen at lita på, om thet i then händelsen finge behållas, hwarom man dock wissare woro om någon Syssla erhålles i Upsala.

Jag har tyckt om man intet mera blifwit i rättan tid, eller blifwit än Magister Docens, så woro likwäl äntå therifrån någon tour ock merit til ständig tienst. Jag gaf min K. Son allaredan för 3ne år sedan råd ock anledning at anmäla sig uti Consistorio Academico igenom Academie secreteraren at få wara til hielp wid Protocollet renskrifningen ock Expetionerne, utan wedergällning i förstone, at på thet sättet kunna komma in, efter Tu hafwer en ren ock wacker styhl, men thet har icke heller blifwit sid. 5 wedertagit, ock har således til Datum icke förwärfwat Tig någon then ringaste Merit til ständig tienst, ock ehuru wäl Samuel icke fick så mycket at begynna med, så underlät han icke at ligga efter at söka Westerås, fast han icke heller kunde wara mera til berömmandes [?], som efter thes Promowerande låg 3ne år, så godt som förgiäfwes i Upsala. Med et ord jag tycker mig icke njutit then hugnad ock förnöjelse emot then osparde Omsorg ock Kostnad jag anwändt [?]. Ty om thet warit något fehl ock efterlåtenhet på Edre sidor, så kan man intet taga thet för Guds skickelse, när man af många andra exempel sir them, som hafwa mindre medel ock utwägar til fortkomst, äntå gått längre i thessa tijder.

Samuel lärer ock hafwa skrifwit tig till, som jag af thet bref till mig finner, så lydande: Jag har ej haft något bref ifrån Bror Johan Gustaf sedan långt för Midsommaren, änskiönt jag 2ne gånger skrifwit honom til sedan jag hit återkom i Julii månad ifrån Falun. Twifwels- sid. 6 -utan i samma ämne som jag men nog om thetta. Jag lärer intet bättre taga mig fram, än giordt tig ledsen öfwer mina många påminnelser i thetta tig sielf så nära rörande mål, men jag hoppas at Tu nu skyller mig ock håller [mig?] till godo, som af uprigtig ock faderlig Kiärlek thet giorde.

Nu will jag omröra mine ock Lorens affairer, sedan jag likwäl först tahlt om Terserianiska Stipendium. Efter min K. Sons sidsta bref j.. upgifna rätta Insättnings Summan har jag giordt en uträkning, ock slår sålunda ut. Som min lychta utwisar, hade ock Caroliner samt aderton öres stycken warit hwar för sig lika som Riksdalerne Sejourerade, som wara bordt, så skulle jag jemwäl hafwa utsatt huru mycket theraf hwarthera Stipendiaten skulle haft, hwarur [?] Tu kan giöra Tig ... underrättad, ock jag äfwen will giöra igenom Insp. Muncktell som nu är hemma, hwilken jag will ta ställning lika uträkning som innelychta år, efter som han har eller får en wacker tienst wid Banco [?] wärket sid. 7 ock således thet bäst kan få weta. Härutaf lärer Tu kunna pröfwa ock aftaga huru mycket Tu kommit at lida ock blifwit oförrättad uti thet hwarje tijd på Silfwermyntet in specie efter then Månatel. utkomne pris Couranten warande rätta Lage, som på Riksdalern är alterum tantani ock på thet andre myntet emellan 30 ock till 50 procentum. En resa antingen sielf til Stockholm eller någon god Commissionairs anlitande til Specie myntets förwä..lande til högsta Lage sunnas i så beskaffad [?] mål hafwa wäl lönt mödan at komma til mig, Lorens ock S. Hedewig.

Så bor jag ock Lorentz med wår Förestånderska i hushållit, Chierstin uti Hackssons gård, icke allena, utan Johan Schotte med hustru ock fem barn. Jag har en kammare [?] och kiök med nödige uthus, samt fähus för 9 Ko-Creatur, 3 st. spanske Får, ock 10 st. gietter här i Warggården, men Schotten betienar sig af hwardags stugan ock Kiöket, utan at äga någon boskap. Wij kunna någorlunda wäl skielja [?] oss med husrum. Om jag finge aldrig så mycket miölk, så gå the hit ifrån Staden ock köpa à 18 öre kannan, så at Wij knapt få behålla kokmiölken sielfwa. Något hö menar jag sid. 8 ock mig få försälja efter jag har ingen hö.. öfwer Winteren.

Skulle jag kunna bo på ... så kallade Joh. Daniels hemman, så borde ther by[ggas] litet mera Wåningshus, ock et stort Fähus, foderhus, ock en Korn lada, som alt kostar p.. . Jorden will jag gierna behålla ock Conserwera, undantagandes Löfberg, som Lorends äger, wille jag til thes nytta sälja så snart skie kan, men för beqwämligheten skull woro thet [godt] at hafwa en gård i Staden. På min tomt får icke annat byggas än Stenhus, både wåningsrum ock uthus, hwartil Cronan will förskiuta [?] til byggningshielp ¾ del af hwad then förlorade egendomen betingar sig till, men then som intet bygger får alt s..at. The, som bygga af trä få allenast på lika sätt ... om intet tomten innom 6 år blir bebyggd. ... han bort för litet eller intet. Cronan lärer wilja låta uprätta et tegelbruk ock utlemna [?] fridt tegel ock kalk till them, som påtaga sig at bygga. Thet säges ock at man skulle få låna ... i Banquen til byggnadernes fullbordan efter Kronokostnad til 2 a 3 procent. Thet alt oachtadt så will jag först närmare skiärskåda utwägarna sådan the först blifwit satta i Wärket innan jag resolverar [?] mig tillika med S. Hedewig at giöra någon begynnelse med byggande å wår tomt sid. 9 hwilken eljest til störste delen hörer Lorens till. Thet kan wara skiäl til byggning både emot ock med, men jag will ... at Jorden skall igenom en kostsam Stadsbyggnad förloras.

Thet wärsta är at för så stor trängsel skull finnes icke gård i Staden at hyras, än mindre någon gård hwartill åt mine Creatur finnes tillräckeligit fähus. Thet är ock owist om mine barn blifwa gifte ock få någon afföda, så at man kunde få giöra sig möda ock kostnad för en annan, sedan mera än halfwa åldern för them är ännu, utan at någon liknelse thertill är, hwilket eljest för många gamla är et drif-fiäder at se sine efterkommande til godo.

Syster Hedewig bor hos Anders Schottes Enka uti en liten Cammare [?]lundtäkten. Lindström bor ther med. Enkan har thesse dagar giort Bröllop åt sin andra dotter med Christian Bergman.

Titt råd uti brefwet af d. 9 Nov, at tilse kunna sättja mig i Ro på gamla dagarne ock försee Lorens med något gifte, skulle wara min önskan, men thet förra beror uppå thet sednares Wärkställande, hwartil icke någon utwäg ännu gifwits, utan beklageligen afslag erhållit på 2ne ställen, icke högre, utan ringare än han sielf är. Dock skall man ännu hålla uti med then saken.

Fierdeparten är nu här temmel. dyr. Kostar 2400 ß st ock i år 1761 kastat af sig 313 ß Kmt hwarthera. Spannmålen är ock dyr härstädes, kostar 45 a 48 ß tun. Sid. 10 Bror Lars Lundborg är för 3 weckor sedan död. Thes [?] giäld lärer stiga högre än egendomen, thes gård på Slaggen bron ock aldeles op. Bergs.. har bewiljat 600 ß årligen uti Pension til begge Enkorne, men när then ena Enkan dör får then efterlefwande 450 ß ... årl. i lifstiden.

Af Den [?] Kongl. Resolution som utföll år 1757 angående Titt Stipendium är opbrunnen före, beder Tu Academie Secreteraren at Tu finge stiga uti thes Cartellicrum [?] ock taga theraf en Videmierad afskrift. Man will allenast par Courjeusité för sannol. ingen skulle dylik documenter hafwa theraf Copie.

Mitt utdrag af adel. Matrikelen har jag nu sedermera fådt igen, som är mycket Complettare än then Tu mig skickat, hwaraf Tu en afskrift framdeles kan få ner. Lorens hinner then afskrifwa tå längre dagar blifwa. Mine 5 à 6 band Manuscript böcker har jag ännu icke igenbekommit af Berg Rådet Tilas hwarom jag sielf igenom bref in Deceb. sidst honom påmint ock igenbegiärte så snart som the skulle kunna ombäras ock icke mera behöfwas. Jag will i thetta målet hafwa Committerat at draga försorg om thesse böckers igenfående tå skie kan, efter Tu redan befattat Tig med thenna Commission. Eljest om dödsfall skier kunde man lättel. thessa Courjeusa böcker som mäst röra wår slägt mista. Therföre slår jag thenna Commission aldeles ut ur sid. 11 sinnet ock updrager Tig honom, tå Tu thesse böcker efter min död blifwer närmast at få behålla, efter the borde blifwa uti en hand för samlingens skull. Terserianiske Genealogien som Tu mig skickat, skall jag låta Lorens i Sommar afskrifwa. Thet war äntå wäl at man thetta exemplar hade at tilgå fastän thet intet är så Complett som then opbrunne. Br. Sam. Schultze som nu ej något exemplar eger, borde ock få en afskrift theraf.

[Samuel Schulze (1698-1778) kamrerare i Bergskollegium. Han började intressera sig för lanthushållning under sin tid som bokhållare vid Bergslagens kopparkontor i Falun på 1730-talet och samlade material till skriften “Om sättet at bruka åker och äng wid Stora Kopparberget” (1743). Schultze ivrade för att hushållningen skulle bli ett skolämne och därmed göra allmogen mer intresserad av de senaste rönen inom lantbruksfrågor. Invald i KVA 1744. Preses även 2:a kvartalet 1762.]

Titt eget lefwernes lopp hade Tu bort skicka mig efter thet intet finnes rättel. ther infördt, tå Tu kan gå förbi at specificera Conditionerne, men årtalet tå begge Disputationerne, Præsiderandet i Landskapet ock Promotion skiedt, hwilket icke finnes infördt med mera, som Tu wid första tillfälle mig tilskickar. Thet samma skal ock af Samuel begiäras efter för honom icke heller sådant ock mera finnes intagit. Jag wet äntå ej när Tu skref utaf thenna Tin Genealogie, som jag tror lärer äntå wåra Complettera än Cancell.Rådet Ihres.

Thetta bref skickar jag med Garfware- eller Carderansmakare gesällen Eric Spenner, hwilken lärt ock tänker widare arbeta hos sin Mästare i Upsala [Fahlbom]. Hos thes Fader grufarb. sid. 12 Eric Spennare på gamla Herrgården har jag nu för tiden mitt quarter. Sk.. ock flere saker tå jag ibland kan wara annorstädes, hwarest jag tå efterfrågas af them som mig will råka eller hafwa bref til mig at aflefwerera. Med thenne gesäll skickar jag ock dig nu tilhanda Tin swarta ... ock Wäst. Tine gamle Latinske böcker och kista är i behåll men Tu lärer icke hafwa så brått af [?] them, icke heller kunde gesällen så wäl them föra. Tu kan wäl sådant få öfwer en annan gång när så nödigt pröfwas, om Tu i tid låter thet weta. Eljest resa wäl studerande härifrån wid ..mässotiden, men the äro intet altid så williga at taga något med sig åt en annan.

Lorents söker at få komma til then större Stigare lönen efter Lundborg, men ther hwar ock ännu icke Resolverat. Gud gifwe honom lycka thertil, så kunde han få 300 ß mera lön. Then större kistan med knappar under som stod i Matt stugan wid dörren blef ock Conserwerad. Jag har ännu intet sitt åt om Tu hafwer någre böcker ock saker uti then samma. Icke heller är hon nu här i Warggården utan står i Staden uti mitt quarter.

Näst mycken hälsning ifrån mig, Lorens, Syst. Hedewig, ock Pigan Chierstin, förblr min K. Sons

Falun ock Warggården
d. 12 Januarii 1762
huldaste Fader
M. Terserus

Till diarium för Martin Terserus' brev ¦ Nästa brev

  Senast ändrat eller kontrollerat den 9 oktober 2018.
Hemsida
Nyheter
Galleri
Curriculum Vitae
Araguacema
Christofer
Kerstin Amanda

Rymd (eng)

Istider och växthusgaser
Historia
Tedas historia
Liber 1932-1999
Släktträd
Litteratur (eng)
Schack (eng)
Cykling
Sport
Webb-tips
Roliga citat (eng)
Kontakt